Nedan presenteras vår analys utifrån våra frågeställningar.
6.1 Vilka argument och arbetsmetoder har skolorna för en bra elevhälsa?
Respondenternas allmänna uppfattning kring dagens elevers fysiska och psykiska hälsa är att den är god. Två av respondenterna tror dock att den är sämre. De pratar om ett mer stillasittande liv där datorer och tv-spel är en del av elevernas vardag. Vidare nämner de att eleverna blir skjutsade allt mer och att den fysiska hälsan håller på att avta vilket kan leda till en framtid av ohälsa. De artiklar vi tagit del av framhäver vikten av att elever bör röra på sig mer än vad de gör idag. Det har startats diverse hälsoprojekt på grund av att många är fysiskt inaktiva. Bergendahl & Strandell (2002:4ff) skriver att den fysiska inaktiviteten är en huvudfaktor till ökad övervikt och diverse sjukdomar, bland annat diabetes bland barn och ungdomar. Vidare så är fysisk inaktivitet i vuxen ålder tydligt relaterad till ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar (Bergendahl & Strandell 2002:4ff, Engström 2004:8). En av respondenterna tar upp hur elevernas sociala förhållanden kan påverka deras psykiska välmående som avspeglar sig i deras skolarbete. Den elevvårdande och pedagogiska verksamheten skall fungera som en integrerad del i varandra (Gislason & Löwenborg 2000:159ff). Enligt Barnombudsmannens rapport (BR2005:04:s.8) så fördubblades nästan antalet sökande till BUP på tio års tid.
Alla respondenterna är överens om att det skett förändringar när det gäller hälsa rent generellt. De talar bland annat om att barn rörde sig mer förr. Detta kan jämföras med hur bondesamhället såg ut för hundra år sedan då dåtidens skolor ofta var placerade långt ifrån hemmet. Eleverna hade på så sätt längre till skolan än vad de har idag vilket medförde till att de rörde sig mer (Begrendahl & Strandell 2002:7). Dagens samhällsutveckling har bland annat lett till att underlätta för individen eftersom det ska hinnas med mycket på kort tid. Exempel på detta är snabbmats- och teknikutvecklingen. Media lyfter ofta fram dagens dåliga hälsa och hur den kan undvikas, vilket en av respondenterna tar upp.
Intervjusvaren pekar på vikten av en engagerad personal i skolan som kan bidra till en god elevhälsa genom att arbeta medvetet med hälsofrämjande frågor. Detta gäller både den fysiska
och psykiska hälsan. Arbetsmetoderna ser olika ut på olika skolor. Att arbeta med att stärka relationerna elever och lärare emellan ska leda till ett bättre välbefinnande genom att alla blir sedda. Ett annat sätt kan vara att som lärare fokusera på elevens starka sidor och lyfta fram dessa, vilket stärker självkänslan. Vid ett gott samarbete mellan lärare och elev förbättras förståelsen för andra samtidigt som interaktionen i sociala situationer förbättras (Boström 2002:17ff). Genom att låta elever få vara delaktiga i olika projekt och aktiviteter i skolan skapas en medvetenhet och förbättrad samarbetsförmåga. Detta gäller även för arbetsmetoder där teori och praktik kombineras som till exempel utomhuspedagogik (Nilsson 1997:29, Brügge med flera 1999:23f). Samarbete med olika idrottsföreningar framställs som något positivt av respondenterna. Detta styrks av de nationella och lokala projekten som tar upp detta. I Bunkefloprojektet och Projekt Ökad fysisk aktivitet under skoldagen samarbetar skolan med lokala idrottsföreningar (Svensk idrottsmedicin nr 2/06:9, Billing med flera 2003:3). För att belysa relevansen av den fysiska aktiviteten kan detta jämföras med hur viktigt det är då en god kondition och andning genererar en bättre syreupptagningsförmåga som gör att eleverna lättare kan koncentrera sig då hjärnan får mer syre än vid mindre fysisk aktivitet (Ekberg & Erberth 2004:45f). Intervjusvaren lyfter även fram kostens betydelse för en god elevhälsa. Ekberg & Erberth (2004:46) skriver att fysisk aktivitet med en balanserad kost är det vanligaste sättet att behålla hälsan och undvika sjukdomar och skador.
För att uppnå positiva resultat bör större fokus läggas på arbetet med hälsa och rörelse. Ett bra samarbete kolleger emellan är viktigt för att få det att fungera. Tidsbrist lyfts fram under ett flertal gånger under intervjuerna. Tidsbristen gör att det efterfrågas fler resurser med kompetens utifrån. För att kunna uppnå positiva resultat vid arbete med hälsa och rörelse krävs det att den vuxne presenterar stoffet på ett intressant sätt. Den vuxne har till uppgift att tidigt uppmuntra barn till fysisk aktivitet och att påverka dem till att få en positiv attityd till rörelse och hälsa (Ekberg & Erberth 2000:63). Ett gott samarbete med föreningar utanför skolan kan många gånger innebära att eleverna får ytterligare förebilder att se upp till men även ett varierat utbud av aktiviteter.
En allmän uppfattning hos respondenterna är att rörelse uppskattas bland eleverna. Däremot är medvetenheten kring goda kostvanor inte lika utpräglad. Uppfattningen bland respondenterna för begreppet fysiskt aktiv är varierat. Överlag finner vi dock en gemensam nämnare och det är att de ser samband mellan att vara frisk och röra sig i vardagen. Detta kan liknas vid propositionen om hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) där människor ofta sätter samband
mellan hälsa och sjukdom. Detta innebär att människors egen inställning och uppfattning till fysisk aktivitet är viktig för att kunna uppnå en positiv och tillfredsställande utveckling (Faskunger 2002:6ff).
Uppfattningen kring elevers prestation vid rörelse är samstämmig. Alla respondenter svarar att eleverna presterar bättre när de rör sig mer. Det tas även upp att eleverna blir lugnare. Som vi har nämnt ovan så påverkar fysisk aktivitet prestationen. Eftersom hjärtat pumpar mer blod så ökar syretillförseln. Detta göra att hjärnan får mer syre och eleverna kan på så sätt koncentrera sig bättre (Ekberg & Erberth 2000:47).
Att det krävs engagemang och aktivt deltagande från alla parter i skolan är något som framgår ganska tydligt både i intervjuerna och i litteraturen. Ett gott samarbete inom arbetslaget på skolan underlättar för planering och genomförande av utomhusverksamhet. Respondenterna efterlyser mer samarbete med utomstående föreningar då de anser att detta görs för lite idag. Dessa kan bidra med kompetens som skolan kanske inte har. Detta underlättar i sin tur för den övriga verksamheten i skolan då arbetslaget inte behöver vara beroende av mänskliga resurser. I de nationella och lokala projekten, som till exempel Bunkefloprojektet, har ett samarbete med föreningar inneburit en positiv utveckling för elevers hälsa. I intervjusvaren blev det tydligt hur närmiljöns betydelse är. En av rektorerna trodde att skolor som är belägna i skogen nog har det lättare att aktivera eleverna fysiskt jämfört med en skola inne i stan. Samtidigt visade det sig att den skolan som i vår undersökning är belägen nära skogen utnyttjade denna resurs ofta och ansåg den som betydelsefull. I Lpo 94 (Mål och riktlinjer för grundskolans tidigare år 2.2) står det bland annat att eleverna genom sin nyfikenhet skall utforska sin omgivning. Då eleverna aktiveras genom lek så tränas koordinationsförmåga och balanssinne (Nilsson 1997:29). Erfarenheterna som eleverna får genom rörelse gör att de lär sig hur de kan påverka sin miljö. De får även erfarenheter kring problemlösning och oenigheter som ofta uppstår i leken (Langlo Jagtöjen & Hansen 2006:13).
6.2 Finns det någon skillnad mellan rektorernas och pedagogernas argument?
Pedagogerna tror att dagens elevers hälsa, fysisk och psykisk, är sämre. De lägger fokus på dålig psykisk hälsa där de bland annat tar upp jobbiga hemförhållanden. Rektorerna anser däremot att elevernas hälsa är god. En rektor talar dock om psykisk ohälsa. De tror att dagens livsstil lägger grund för en kommande ohälsa.
Pedagogerna lyfter fram konkreta arbetssätt som skulle kunna främja en god elevhälsa. De talar om arbetssätt som utomhuspedagogik och diverse temaarbeten. Rektorerna talar mer övergripande arbetssätt. De framhäver vikten av goda relationer mellan lärare och elev och hur viktig relationen är för elevens lärande. Eleverna måste bli sedda och bekräftade. Rektor 2 sa: ”Eleverna måste ha ett emotionellt förhållande till sitt lärande.”
När pedagogerna och rektorerna ska bevara hur de arbetar för att främja en god elevhälsa svarar pedagogerna återigen mer konkret än rektorerna. Pedagogerna talar bland annat om utökad schemalagd rörelse, en större medvetenhet kring rörelse och olika elevdemokratiska processer. Medvetenhet är ett återkommande begrepp bland lärarna. Rektorerna svarar återigen mer övergripande där de talar om bemötandet och engagerandet bland personalen. Precis som tidigare så lyfts den emotionella delen fram som en mycket viktig aspekt.
Vid frågan om skolans och dess närmiljös betydelse för elevernas rörelse så svarar pedagoger och rektorer överlag liknande. De talar om hur viktigt det är med en lockande närmiljö som bjuder in till spontanlek men även att det är viktigt att göra det bästa av situationen. Det som skiljer sig de två grupperna åt är att pedagogerna kommer in mer på skolans betydelse som samhällelig instans. De menar att skolans betydelse är mycket viktigt och kan bli ännu vikigare om ett utökat samarbete med föreningar görs.
6.3 Hur förhåller sig skolornas argument gentemot styrdokumenten?
Ett av de mest återkommande begreppen hos respondenterna är ”medvetenhet”. De talar om medvetenhet utifrån skolpersonalens perspektiv men även ur elevernas perspektiv. Respondenterna tar bland annat upp att skolorna hela tiden måste vara medvetna i sitt hälsofrämjande arbete. Samtidigt tar de även upp att eleverna måste vara medvetna kring sitt
arbete och hur det påverkar deras hälsa. Läroplanen för det Obligatoriska Skolväsendet från år 1994 (LPO-94) belyser vikten av medvetenhet där skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ”har grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa
samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön” (Lärarens
handbok 2004:15). Vi menar här att respondenternas svar stämmer väl överens med vad som står i styrdokumenten.
Ett annat återkommande begrepp i respondenternas svar är ”respekt”. Lärare 1 talar om elevdiskussioner kring bland annat respekt skulle kunna främja en god elevhälsa. Rektor 3 talar om att eleverna måste vara delaktiga i demokratiska former. Elevernas medverkan i demokratiska former gör att de blir tvungna till att vara lyhörda gentemot varandra och därigenom lyssna till deras argument. I kursplanen till de naturorienterade ämnena står det att skolan i sin undervisning skall sträva efter att eleven: ”utvecklar ett kritiskt och konstruktivt
förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden”.
(Kursplan för de Naturorienterade ämnena:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i d=3878&extraId=2087).
I ämnet Idrott och hälsas kursplan står det att skolan skall sträva efter att eleven: ”utvecklar
sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild” .
(Kursplan för Idrott och hälsa):
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i d=3878&extraId=2087). I många av intervjusvaren belyses den positiva självbilden bland eleverna på olika sätt. Rektor 1 tar upp att elever blir trygga när de blir sedda. Rektor 2s svar är överensstämmande med föregåendes då hon säger att eleverna måste känna sig trygga med pedagogen och bli sedda, bli bekräftade på ett positivt sätt som i sin tur skapar en god psykisk hälsa och som stämmer väl överens med styrdokumenten. Lärare 1 och Lärare 2 talar om hur eleverna ska utveckla sin fysiska förmåga genom utökad schemalagd rörelse på Skola 1 och daglig rörelse i klassrummet på Skola 2. Lärare 3s argument för att eleverna ska utveckla sin sociala förmåga är att skolorna bör samarbeta mer med idrottsföreningar.