Elevhälsa i skolan -en studie av argument och arbetsmetoder

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Elevhälsa i skolan

– en studie av argument och

arbetsmetoder

Studenthealth in school

- a study of arguments and methods

Christian Jansson

Nina Resic

Lärarexamen 210 p Samhällsvetenskap och lärande

2007-01-10

Examinator: Mariann Enö Handledare: Måns Holmstedt

Sammanfattning

Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att främja en god elevhälsa. Vi har utgått från styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer på tre olika skolor. Från varje skola intervjuades en rektor och en lärare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hälsa egentligen är. Dagens elevers fysiska och psykiska hälsa är relativt god men vårt nuvarande levnadssätt lägger grunden för en framtida ohälsa. För att en god elevhälsa ska råda har vi utav vår forskning funnit att relationen mellan pedagog och elev måste vara god. Skolan bör även integrera föreningar i skolans verksamhet. Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka argument som finns för hur elevers rörelse påverkar deras fysiska och psykiska hälsa. Vi har utgått från tre frågeställningar:

• Vilka argument och arbetsmetoder har skolor för en bra elevhälsa?

• Finns det någon skillnad mellan rektorernas argument och pedagogernas?

• Hur förhåller sig skolornas argument gentemot formuleringarna i styrdokumenten?

Nyckelord; fysisk och psykisk elevhälsa, engagemang, arbetsmetoder, projekt,

Innehållsförteckning

1. Inledning...

4

1.1 Syfte och frågeställningar... 5

1.2 Upplägg ... 5

2. Bakgrund ...

8

2.1 Ett förändrat samhälle ... 8

2.2 Ett varierat arbetssätt ... 9

2.3 Nationella och lokala projekt ... 11

2.3.1 Sätt Sverige i rörelse ... 11

2.3.2 Bunkefloprojektet... 12

2.3.3 Projekt Ökad fysisk aktivitet under skoldagen... 13

2.4 Erfarenhet genom lek... 13

2.4.1 Attityder ... 15 2.5 Fysiologi... 16

3. Styrdokument………..

18 3.1 Läroplanen………18 3.2 Kursplaner……….……....19

4. Metod...

21 4.1 Val av metod ... 21 4.2 Urval... 23

4.3 Intervjuguide och genomförande ... 26

4.4 Inspelning och bearbetning ... 26

4.5 Etik ... 28

5. Resultat

– fråga för fråga

...

28

6. Analys...

40

6.1 Vilka argument och arbetsmetoder har skolorna för en bra elevhälsa?...40

6.2 Finns det någon skillnad mellan rektorernas och pedagogernas argument?...43

6.3 Hur förhåller sig skolornas argument gentemot styrdokumenten?...43

7. Slutsats och diskussion...

45

1. Inledning

Rörelse och hälsa har under de senare åren varit ett högaktuellt ämne. I takt med en förändrad livsstil, som många gånger innebär mer stillasittande, har det enligt forskare resulterat i allt från depressioner, diabetes, fetma och trötthet hos barn. TV, datorspel och annat har sakta men säkert ersatt leken och mötet mellan människor. Detta i samband med att man dessutom äter sämre får en betydande negativ effekt. Vår uppfattning är att ”rörelse och hälsa” precis som ”miljö” har varit begrepp som det tidvis debatterats mycket kring. Idag verkar det ännu en gång som om diskussionerna kring ämnet är i full gång. Medierna har vid flera tillfällen lyft fram olika forskning som gjorts på området och kanske på så sätt tryckt på för eventuella förändringar. Många skolor verkar idag arbeta mer för en undervisning som innebär att man rör sig mer. Detta är naturligtvis positivt men frågan är väl snarare, hur skolorna gör detta och vilken inställning som skolorna faktiskt har till det? Inom begreppen rörelse och hälsa ingår flera olika delar som är högst relevanta för att man ska få en helhet som kan leda till en förbättrad elevhälsa. Alla som arbetar med barn måste se till både den psykiska och fysiska utvecklingen och därigenom försöka bygga skolans undervisning utifrån dessa. Att vara fysiskt aktiv innebär bland annat att man tränar sina motoriska färdigheter som därmed ökar självkänslan. Ingegerd Ericsson tar upp att det finns samband mellan fysisk aktivitet och förbättrad motorik (Ericsson 2003).

Genom att ständigt och i olika sammanhang få möjlighet till att röra på sig mår man också bättre och får samtidigt mer social träning. För att öka kunskapen hos skolor när det gäller att se samband mellan trygghet, lärande och hälsa har regeringen lämnat förslag på hur detta kan gå till. Förslaget innehåller delvis information och tolkningar om begreppet hälsa och hur det används i olika sammanhang. Gemensamt för de olika artiklar som varit tillgängliga och relevanta för ämnet tycks vara en strävan efter att kunna förebygga och utveckla barns fysiska och psykiska hälsa. Att lägga till hälsa efter varje ämne och samtidigt ha ett övergripande samarbete med alla berörda inom skolans värld skulle enligt Marianne Persson, universitetsadjunkt i idrott och hälsa på högskolan i Kristianstad, ge en positiv utveckling hos eleverna. Det handlar inte längre om att enbart låta idrottslektionerna stå för den fysiska aktiviteten, utan att låta den bli en del av hela vardagen och i alla ämnen. Mycket har trots allt förändrats genom åren, både positivt och negativt. Främst har förståelsen och argumenten för ett mer aktivt liv börjat ge resultat då allt fler skolor profilerar sig och samarbetar med olika

idrottsföreningar. Alla skolor arbetar naturligtvis på olika sätt och utifrån olika förutsättningar.

Somliga skulle kanske säga att de har utomhuspedagogik några timmar varannan vecka, medan andra har tillsatt fler idrottstimmar i veckan. Vissa skolor ser ett varierat och flexibelt arbetssätt som något som skulle kunna främja mer rörelse och hälsa. Att det ser helt olika ut på skolor kan naturligtvis bero på flera orsaker. En av anledningarna till den uppenbara variationen i strävandet mot mer rörelse kan både vara skolans ledning men även olikheterna hos lärarna. Vissa skolor har arbetslag där det gäller att få så många som möjligt med sig när det gäller förändring i undervisningen. Är man ensam om sin inställning och eventuella önskemål är det ofta svårare att genomföra denna förändring. Det gäller alltså, att det finns en ömsesidig önskan till förändring men även klara mål för hur denna förändring ska gå till.

1.1

Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka vilka argument som finns för hur elevers rörelse påverkar deras fysiska och psykiska hälsa. Eftersom rörelse och hälsa är ett aktuellt ämne så vill vi undersöka hur skolor arbetar med elevers välmående genom olika former av arbetssätt. Vår utgångspunkt är både elevers fysiska och psykiska hälsa där vi låter lärare och rektorer svara på frågor som berör vårt undersökningsområde.

• Vilka argument och arbetsmetoder har skolor för en bra elevhälsa?

• Finns det någon skillnad mellan rektorernas argument och pedagogernas?

• Hur förhåller sig skolornas argument gentemot formuleringarna i styrdokumenten?

1.2 Upplägg

Vi har valt att skriva arbetet på ett sätt som förhoppningsvis ska ge en röd tråd gällande rörelse och hälsa. I kapitel två inleder vi med att försöka ge en kort bakgrund till vilka samband det kan finnas mellan hälsa, lärande och trygghet. Att arbeta hälsofrämjande och förebyggande kan leda till förbättrade skolprestationer, vilket kommer att belysas i olika rapporter och forskning som gjorts på området. För att kunna ta del av det som sker i dag

anser vi att vi måste gå tillbaka i historien och titta på hur människor levde då. Industrialiseringen bidrog förvisso till att fler människor fick arbeten men ledde samtidigt till att fler blev fysiskt inaktiva. Maskinerna tog över det arbete människan hade gjort för hand och bidrog bland annat till en mer ohälsosam livsstil. Vidare tar vi upp varierade arbetssätt som delvis belyser olika inlärningsstilar och utomhusdidaktik. Här framgår vikten av att som pedagog förstå och känna till att alla lär sig på olika sätt. Med andra ord måste hänsyn, respekt och förståelse vara viktiga ingredienser i undervisningssyfte.

I vårt arbete lyfter vi fram olika forskning och projekt som behandlar elevhälsa utifrån olika aspekter. Både i nationella och lokala projekt som ”sätt Sverige i rörelse” och ”Bunkefloprojektet”, har syftat till att få elever och ungdomar mer fysiskt aktiva. Tanken är att skapa en medvetenhet hos ungdomarna om deras hälsa och samtidigt försöka påverka eventuella negativa inställningar. Ofta efterlyses ett samarbete mellan olika parter så som till exempel, skola - idrottsföreningar och forskning. Projektet – ökad fysisk aktivitet grundades på ett flertal larmrapporter om en ökad fysisk ohälsa bland ungdomar. Hallands Idrottsförbund och Högskolan i Halmstad utvecklade diverse arbetsmodeller, som skolpersonal senare skulle kunna använda sig av, för att försöka öka och påverka den fysiska aktiviteten hos ungdomar.

Lekens betydelse för barns utveckling är viktig att känna till eftersom det i vissa fall kan leda till allvarliga konsekvenser. Om barn inte av olika anledningar får delta i leken kan det leda till inlärningssvårigheter, motoriska och beteendeproblem. Det blir därför viktigt att försöka skapa så positiva erfarenheter som möjligt för barnen. Här lyfter vi även fram den psykologiska aspekten som är minst lika viktig som den fysiologiska.

Genomgående i vårt arbete poängteras vikten av att försöka skapa så positiva erfarenheter som möjligt för alla elever och ungdomar. Detta innefattar även de attityder som finns gällande rörelse och hälsa. Ungdomar behöver ofta hjälp och uppmuntran med att utveckla en positiv självbild. Den psykologiska, såväl som den fysiologiska delen av ens hälsa är viktiga delar i vår utveckling. Skapandet av en medvetenhet kring hur människokroppen fungerar i olika sammanhang kan hjälpa många att få en positiv bild av sig själv.

Efter att vi tagit del av diverse forskning och litteratur på området ville vi se vad styrdokumenten säger och har därför ägnat ett eget kapitel åt detta. I helhet ingår det i alla ämnet att utveckla en positiv självbild hos eleverna och samtidigt uppmuntra till samarbete

och kommunikation. Eleverna ska vara delaktiga i undervisningen och i de beslut som fattas i skolan och om dem själva.

Vi vill ge en kortare beskrivning av vad styrdokumenten säger och vidare ge en inblick i historiken i ett föränderligt samhälle. Under arbetets gång har vi tagit del av olika artiklar och projektarbeten i frågan som har gett oss mycket och intressant information om barns allmänna hälsa.

2. Bakgrund

I en proposition (2001/02:14) om hälsa, lärande och trygghet gav regeringen 2002 skolverket i uppdrag att öka kunskapen hos skolor och kommuner gällande sambanden mellan dessa. I denna skrivelse framkommer det bland annat att samband ofta sätts mellan hälsa och sjukdom. Detta anser regeringen kräver en förändring i synsättet till något som istället ska leda till en positiv och tillfredsställande utveckling. Dessutom måste det finnas en balans mellan hälsofrämjande och förebyggande arbete, vilket många gånger är en lång process som därför kräver ett långsiktigt planerande.

(http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/_pid/publdbExternal/_rp_publdbE xternal_form-submit/true/_rp_publdbExternal_action/publicationSearch).

I en interventionsstudie gjord av Ingegerd Ericsson om ”motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer” i skolår 1-3 fann hon bland annat att barn som får röra på sig mer presterar bättre i skolan. Vi har tagit del av den avhandling som skrevs i samband med studien och därigenom hittat relevant material som kan vara intressant för oss. I studien ingick även en undersökning som skulle påvisa förbättrad motorik och koncentrationsförmåga där det förstnämnda visade på positiva resultat i samband med mer rörelse. I undersökningen gick det inte att utläsa resultat gällande en förbättrad koncentrationsförmåga hos eleverna eftersom den undersökta gruppen utsattes för omständigheter som försvårade synliga resultat. Detta rörde sig om allt från många personalbyten till ombyggnad av gymnastiksalen. Att Ingegerd Ericsson tidigare har arbetat som idrottslärare i tjugofem år framgår tydligt av avhandlingen. Hon vill härigenom visa på att mer gymnastik i skolan kan leda till ökade prestationer bland eleverna (Ericsson 2003). Naturligtvis är fokusen på utökade idrottstimmar av intresse för oss eftersom även detta kan bidra till ett ökat välmående hos eleverna, men vi vill även lyfta fram andra sätt som kan vara av betydelse.

2.1 Ett förändrat samhälle

Under begreppen rörelse och hälsa är utbudet så stort att det ibland känns svårt att begränsa sig. Med tanke på att det finns material att hämta ända från Sokrates tid, kan man kanske lättare bilda sig en uppfattning om hur omfattande det egentligen är. I de flesta fall lyfts dock

det historiska inom ämnet fram för att kunna påvisa förändringar som skett över tid och vad dessa har lett till. Industrialiseringen är en av punkterna där det dras paralleller mellan vilken människors roll i samhället var innan maskinerna tog över och hur detta är en bidragande faktor till ett mer stillasittande liv idag. Forskning pekar på att det är just denna livsstil som är en av de största orsakerna till ohälsa och som i många fall leder till sjukdomar (Faskunger, 2002: 6ff). Övergripande i boken talar Faskunger om människors beteende och inställning till mer fysisk aktivitet. Faskunger menar att man med andra ord måste börja tänka annorlunda men också vara mer skapande i sin vardag. Tidigare nämnde vi att man ofta sätter samband mellan hälsa och sjukdom, vilket även kan tyckas framgå här. Skillnaden är att författaren här försöker visa på olika metoder till ett förändrat beteende, däribland motivation och förebyggande arbete. Trots att de flesta människor är väl medvetna om vad som behövs för en sundare livsstil är det just motivation och nya beteenden som behövs. Detta sker inte på en dag eller ens en månad, utan oftast år (Faskunger, 2002: 10f). Av bokens innehåll att döma, så ligger alltså mycket av långvariga sundare förändringar i människors beteende och inställningar.

För hundra år sedan så styrde bondesamhället indelningen av skolåret i två terminer. Detta för att det under sommaren behövdes all hjälp som kunde fås till att uppbringa jordbruket. Dåtidens skolor byggdes på den tomt som bysamfälligheten ansågs vara billigast. Följden av detta blev att många skolor placerades mellan två-tre socknar vilket innebar att de flesta elever hade lång skolväg. Skolvägarna var inte de lättaste att ta sig fram på vid svårt väder. Vid snöiga vinterdagar så plogades inte vägarna som idag utan eleverna fick finna sig i att det var som det var (Bergendahl & Strandell 2002:7).

Samhällsutveckling har en viss fokus på att underlätta för dagens individer. Vi människor rör oss allt mindre till vardags och har istället bil, mobiltelefon och TV som viktiga delar av våra liv (Bergendahl & Strandell 2002:7).

2.2 Ett varierat arbetssätt

Ny forskning och nya läroplaner har bidragit till ett nytt förhållningssätt och hänsynstagande. Att förstå och utgå från olika inlärningsstilar (taktil, visuell, auditiv och kinestetisk), innebär att man först och främst måste se till elevernas styrkor och bygga undervisningen på detta. Att däremot först hitta svagheter och brister kan i många fall leda till ett försämrat självförtroende

och förakt för skolan. Detta synsätt kan under inga omständigheter leda till den progressiva utveckling som man gärna vill se hos eleverna. Kännedom om både sin egen och andras inlärningsstil är lika viktigt när det gäller själva inlärningen som vid samarbete, kommunikation och konfliktlösning. Härigenom förbättras förståelsen mellan människors interaktion och klarar sig därmed bättre i sociala situationer (Boström, 2002: 17ff). Vidare skriver Boström att vi tenderar att lära ut så som vi själva lär oss. Med denna enkla mening förstår man varför det är så viktigt att känna till de olika inlärningsstilarna. Det handlar alltså både om att förstå dem, men också om att ha tillräckligt mycket kunskap om dem för att det ska gynna eleverna. Även om vi alla har ett dominant sinne mår vi bäst av att använda alla. Om vi vill sträva efter en positiv utveckling hos eleverna bör vi förutom kännedom om de olika inlärningsstilarna arbeta i varierad form där alla ges en möjlighet att utvecklas och lära (Boström, 2002: 55ff).

Med ovan i tankarna vill vi till ett varierat arbetssätt hänvisa till utomhuspedagogikens betydelse. Genom att till exempel arbeta tematiskt eller i projekt utomhus får man tillfälle till att använda alla sina sinnen. Dessutom finns det möjlighet till gratis och mycket material i naturen som kan vara användbart i undervisningssyfte. Här är det långt ifrån enbart hänsynstagandet till de olika sinnena som berörs, utan även möjligheten till mer rörelse. Att samla material, bygga och utföra olika lekar främjar ens hälsa, vilket är just vad vi vill belysa. I den fysiska delen av utomhusdidaktiken får eleverna träna både sin koordinationsförmåga och balanssinne. Det kan även medföra att det allmänna intresset ökar bland eleverna eftersom klassrumsundervisning ofta blir för abstrakt (Nilsson, 1997: 29). Det traditionella sättet att undervisa i klassrummen passar inte alltid alla elever. Vissa har svårt att sitta stilla och koncentrera sig medan andra gärna vill arbeta med händerna. Den teoretiska delen av undervisningen blir inte bara abstrakt, utan även tråkig. Kroppen har ett behov av rörelse och sinnlig erfarenhet vilket utomhusdidaktiken kan ge (Brügge, Glantz, Sandell, 1999:23f).

Det kan tyckas att enbart användandet av utomhusdidaktiken finns i de naturvetenskapliga ämnena, men tanken är att man för ett gott resultat bör integrera rörelse och hälsa i alla ämnen. Marianne Persson, universitetsadjunkt i idrott och hälsa på högskolan i Kristianstad skriver i en artikel i Lärarnas tidning nummer 13 ( 7-20 september 2007) att för att utveckla elevhälsan borde man lägga till ”hälsa” efter varje ämne. På så sätt blir det en angelägenhet för hela skolan. Hon syftar här till att ett övergripande samarbete mellan för-, grund- och gymnasieskolan skulle gynna en hälsosammare livsstil.

2.3 Nationella och lokala projekt

Det har gjorts och görs fortfarande otaliga projekt kring rörelse och hälsa. Vi har valt att titta på tre stycken.

2.3.1 Sätt Sverige i Rörelse

Sätt Sverige i Rörelse var ett nationellt projekt med syftet att förändra inställningen i

samhället till fysisk aktivitet och på så sätt få till en beteendeförändring hos befolkningen. Projektet genomfördes inom fyra arenor; Arbetsplatsen, Förskolan/skolan, Fritiden och Hälso- och sjukvården.

Målet för projektet var att skapa och utveckla arbetsformer, på de olika arenorna, som främjar aktivitet i det långsiktiga lärandet.

Initiativet till Sätt Sverige i Rörelse grundar sig i att många är fysiskt inaktiva vilket i sin tur är en huvudfaktor till ökad övervikt och till exempel diabetes bland barn och ungdomar. Vi rör oss allt mindre i dag och behöver på så sätt inte använda oss av våra kroppskrafter i vårt dagliga liv som förr. Vi behöver dock röra oss regelbundet för att må bra. Forskning visar på att fysiskt inaktiva barn löper stor risk att i vuxen ålder drabbas av sjukdomar. I vuxen ålder är fysisk inaktivitet tydligt relaterad till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, ickeinsulinberoende diabetes, benskörhet och vissa cancerformer. (Bergendahl & Strandell 2002:4ff, Engström 2004:8).

Engström skriver i rapporten ”SKOLA-IDROTT-HÄLSA” (2004:8) att vi tycks minska vår fysiska aktivitet då vi får säkrare kunskaper om att just fysisk aktivitet har stor hälsomässig betydelse. Han skriver vidare att människan uppfinner allt mer teknologi som gör att vi slipper använda vår muskelkraft i allt större utsträckning än tidigare.

Den fysiska aktivitet som eleverna stöter på och utför i skolan ska ligga som grund för ett aktivt och hälsofrämjande liv. Förskolans och skolans arenagrupps mål var att skapa och utveckla nya arbetsformer som främjar fysisk aktivitet i det långsiktiga lärandet. Detta utifrån varje elevs villkor (Bergendahl och Strandell 2002:9). För många elever är undervisningen i skolan den enda regelbundna fysiska aktiviteten som de kommer att stöta på under sitt liv

(Engström 2004:9). Det är därför mycket viktigt att hela deras fysiskt aktiva rörelsemönster tillgodoses under hela skoltiden.

2.3.2 Bunkefloprojektet

Syftet med Bunkefloprojektet var att utvärdera vad som händer hos växande barn om fysisk aktivitet, idrott och hälsa utökades. Planeringen för projektet startade på ortopediska kliniken på universitetssjukhuset i Malmö 1996. Projektet startades 1999. Det var ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning via Lunds universitet. Skolan hade just anställt en hälsopedagog som blev ”spindeln i nätet”. Han utvecklade och drev projektet på det lokala planet tillsammans med personal, elever, föräldrar och föreningar. Den största lokala idrottsföreningen, Bunkeflo IF, involverades. Friskis och Svettis involverades också då de stod för ett barnanpassat träningspass på skoltid. Kravet var att det skulle vara på en sådan nivå att alla barnen skulle kunna delta. Ett stort inslag av rörelseglädje och få tävlingsmoment var huvudfokus (Ericsson 2006:5f).

Projektet omfattade totalt cirka 250 elever. Eleverna fick en lektion schemalagd fysisk aktivitet varje skoldag. Deras fysiska aktivitet i skolan ökade från cirka 120 minuter per vecka till 225 minuter per vecka. Den fysiska aktiviteten var av varierande slag. Det var allt från vanliga idrottslektioner till promenader och lek (Ericsson 2006:8).

Forskning inom projektet har visat att ökad fysisk aktivitet bland annat gav eleverna starkare skelett (Ericsson 2006:9). Elevers motorik förbättrades då observationer kartlade motoriksvårigheter som det sedan arbetades med.

Den kunskap som projektet gav har gjort att begreppet ”Bunkeflomodellen” har skapats.

Bunkeflomodellen är nu ett definierat arbetssätt vars ideologi är att vardaglig fysisk aktivitet

möjliggörs genom att identifiera arenor för hälsofrämjande arbete där samverkan mellan arenorna skapar rörelseträning. Modellen reviderades 2004 där områden som föräldrasamverkan, livskunskap, fysisk aktivitet och kost prioriteras. Hälsofrämjande aktiviteter som genomförs är bland andra drama- och avslappningsövningar, massage, elevdemokrati, kostaktiviteter och mobbingförebyggande arbete (Ericsson 2006:8).

2.3.3 Projekt Ökad fysisk aktivitet under skoldagen (samarbete mellan Hallands

idrottsförbund och Högskolan i Halmstad)

Bakgrunden till projektet härstammar från diverse larmrapporter gällande ökad fetma och minskad fysisk aktivitet hos barn. Hallands Idrottsförbund erhöll ett projektbidrag på 90 000 kronor. Deras uppdrag var att utveckla en arbetsmodell eller manual som skolpersonal inom kommunen skulle använda sig av för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna (Billing, Carlsson, Hannula, Hinic & Svensson 2003:3). Projekten på de inblandade skolorna hade fokus på ett utökat samarbete mellan skolan och idrottsrörelsen. Detta för att ge eleverna möjlighet att prova på olika idrotter. De elever som inte är fysiskt aktiva får aktiviteter anpassade efter deras förmåga för att fånga dem (Billing, Carlsson med flera 2003:8).

2.4 Erfarenhet genom lek

För ett barn råder nära samband mellan fysisk förmåga och känslan av att inte räcka till. Barnens rörelse ger dem erfarenheter och utvecklar på så sätt en förståelse för hur de kan påverka sin miljö (Hansen & Langlo Jagtöjen 2006:12). Då barn är mycket fysiskt aktiva ska den fysiska och motoriska leken ägnas stor uppmärksamhet. Detta för att förstärka barnets upplevelse och grund för inlärning. De får också erfarenheter kring problemlösning och lösning av oenigheter som ofta uppstår i leken (Hansen & Langlo Jagtöjen 2006:12). Om ett barn riskerar att- eller gör bort sig i leken så bidrar detta till en erfarenhet som gör att barnet kan hantera en liknande situation på ett bättre sätt. Det är viktigt för barn att fungera fysiskt sensomotoriskt, på så sätt blir de en attraktiv lekkamrat i alla typer av lek. Leken är i sin tur en del av barnens existens. Är barnet osäkert och har en bristande kroppsmedvetenhet så bidrar detta till barnets begränsade lekmöjligheter. Barn som av olika anledningar utesluts ur deltagandet i lek kan få allvarliga konsekvenser i form av inlärningssvårigheter, beteendeproblem och motoriska problem (Hansen & Langlo Jagtöjen 2006:13).

Hur vi använder vårt kroppsspråk har stor betydelse för hur vi blir uppfattade. Detta är förvisso inget nytt men är en väsentlig del av uppsatsens innehåll. Även om vi använder det talade språket till största delen visar kroppsspråket hur vi uttrycker känslor och attityder. Barnets medvetenhet om sin egen kropp och dess möjligheter hjälper det att utvecklas och stärker samtidigt självkänslan. För att skapa tilltro till sin egen rörelseförmåga måste barnet få

utforska allt i sin omgivning. Om det finns brister i barnets motorik synliggörs det, enligt gjorda studier ofta genom att barnet är mindre aktivt och får en dålig självkänsla. Vid lek och andra aktiviteter kan detta ibland innebära att eleven därför inte får delta, vilket spär på den dåliga självkänsla som redan finns. Det kan också innebära att eleven själv väljer att inte delta eller blir befriad från skolans idrottslektioner. Påföljden blir att det genom minskad motorisk träning också förvärrar problemet. Att uteslutas från de lekar och aktiviteter med andra barn som är så oerhört viktigt, framför allt då det gäller gemenskap och stärkt självkänsla kan vara avgörande för den roll eleven har i gruppen (Ericsson, Ingegerd 2003:13ff).

Vi vill lyfta fram att den psykologiska aspekten är minst lika viktig som den fysiologiska. Elevers psykiska välmående är en avgörande faktor för att kunna klara av skolarbetet på ett tillfredsställande vis. Det gäller att arbeta med elevernas emotionella utveckling som en integrerad del av skolans verksamhet. Ett begrepp som brukar användas i detta sammanhang är ”elevvård”. Kanske dras här paralleller till någon som behöver vård som man kan få inom sjukvården vilket gör att begreppet kan diskuteras. Vad det däremot egentligen ska handla om är; skolans arbete med elevers känslomässiga och sociala utveckling. Det är kanske inte alltid självklart att det ses som skolans uppgift att arbeta med dessa frågor beroende på hur skolan är uppbyggd. Meningen är att den pedagogiska och elevvårdande verksamheten ska integreras i varandra och inte skiljas åt. Vidare är det skapandet av goda relationer och arbetsmetoder som kan bidra till en bra arbetsmiljö där elevens sociala och emotionella utveckling lyfts fram (Gislason&Löwenborg, 2000: 159ff).

När vi människor möter motgång så visar detta sig i att vi blir nedstämda, slitna, trötta eller rädda. Då kan det vara skönt att bli omfamnad. En axelklapp eller liknande kan vara av stor betydelse för den som möter motgång då den enkla axelklappen ger en positiv känsla för de flesta (Hansen & Langlo Jagtöjen 2006:14). För att se likheter med detta i elevernas vardagliga rörelse i skolan kan det lyftas fram att om elever är vana vid beröring så upplevs motgång kanske på samma sätt som om de inte hade varit vana.

Fysisk aktivitet är något som alla, på ett eller annat sätt, har minne från. De flesta är enligt de undersökningar vi tagit del av och tillgänglig litteratur positiva till fysisk aktivitet, medan några dock är negativa och där det dessutom väcker negativa känslor. Många förknippar rörelse med glädje och upplever en positiv känsla när de rör på sig. Det kan vara allt från långa och sköna promenader till att passningsspelet fungerat väl inom laget vid senaste

fotbollsmatchen, till att dansens rytmik gett upprinnelse till gemenskap. För att känna den positiva känslan är det viktigt att individen får möjlighet att närma sig olika typer av aktivitet utifrån sin egen erfarenhet och balansen mellan säkerhet och utmaning måste var jämn (Hansen & Langlo Jagtöjen 2006:15). Om alla barn ska få nyttja sin faktiska rörelsepotential krävs det att det finns många positiva rörelseerfarenheter som gör att lusten till prövning och mod finns (Hansen & Langlo Jagtöjen 2006:16).

Det finns tre grundläggande centrala begrepp för att beskriva de processer som ligger till grund för barns utveckling av rörelse. Växande är kroppens förändringar som sker såväl kvantitativt som kvalitativt. Kroppens enskilda organs funktion blir bättre samtidigt som kroppen förändras genom att bli längre, bredare och tyngre. Mognad är ett av det andra tre begreppen som ligger till grund vid beskrivandet för barns utveckling av rörelse. Med mognad avses att beteckna individens utveckling att fungera på en högre nivå än tidigare. Den betecknar främst kvalitativa förändringar. Mognadens och växandets förutsättningar påverkas av genetiska dispositioner men även i individens uppväxtmiljö. Lärandet kan beskrivas genom att individen kan tillägna sig permanenta färdigheter utifrån sina erfarenheter (Hansen & Langlo Jagtøjen 2006:16f).

Idrottsundervisningen i skolan har ett ansvar att se till att alla elever, framför allt de elever med fysiska och motoriska svårigheter får det stöd som behövs (Ericsson, Ingegerd 2003:13ff). I en jämförande studie gjord av Sten Eriksson för Riksidrottsförbundet visar den på att idrottsämnet har fått mer utrymme i de lägre åldrarna. Tilläggen i läroplanen om utökade idrottstimmar i skolan har uppmärksammats vilket har fått goda resultat genom att antalet lektionstillfällen har utökats. Spridningen är dock stor mellan de jämförande skolorna som visar att endast var tredje 1-3 skola har idrott vid ett schemalagt tillfälle i veckan (Jogerstrand 2007:20).

2.4.1 Attityder

Attityder skapas och utvecklas genom kommunikation mellan människor. För att skapa positiva attityder till fysisk aktivitet och rörelse så krävs det att utföraren; blir trött och andfådd, känner mentalt välbefinnande, känner glädje, får en förbättring av den fysiska kapaciteten och utvecklar en god kroppsuppfattning (Ekberg & Erberth 2000:68f).

Det viktigaste med att uppmuntra barn i tidig ålder till fysisk aktivitet är att få dem att visa en positiv attityd till rörelse och hälsa. Förväntningar ligger även på att barnen tar med sig den positiva attityden till det vuxna livet (Ekberg & Erberth 2000:63). Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet som barn och fysisk aktivitet som vuxen. Är barnet fysiskt aktiv så får det med sig en bred erfarenhet in i vuxenlivet. Barnet måste bygga upp en ”rörelseryggsäck” som sedan ökar chansen för att det lyckas och känner glädje. Det får även med sig en positiv attityd till rörelse och hälsa (Ekberg & Erberth 2000:64, 67).

Det har gjorts och görs fortfarande många undersökningar när det gäller barns psykiska hälsa. En av dessa är gjord av barnombudsmannen som genom olika verksamhetschefer inom BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) fått fram resultat som visar på att barn har det bra på många sätt men mår samtidigt dåligt. Antalet sökande till BUP har fördubblats under en tioårsperiod, vilket inte tyder på en positiv utveckling. Resultatet får stöd från en annan undersökning där skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer kan konstatera att barn mår mycket sämre idag än för tio år sedan. Folkhälsoinstitutet har gjort liknande undersökningar redovisade i folkhälsorapporter som visar på liknande resultat (Barnombudsmannen rapporterar BR2005:04).

2.5 Fysiologi

Fysisk aktivitet med en balanserad kost är det vanligaste sättet att behålla hälsan och undvika sjukdomar och skador, enligt olika rapporter och forskning. Låga nivåer av fysisk aktivitet och kondition (en låg syreupptagningsförmåga) bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, stress, högt blodtryck, icke insulinberoende diabetes, åderförkalkning etcetera (Ekberg & Erberth 2000:45). Forskning visar att studenter som hade ett fysiskt aktivt liv hade ett bättre studieresultat än studenter som var mindre aktiva. Vilket i sin tur belyser att en god kondition sällan går att relatera till trötthet, huvudvärk, ryggont och psykiska sjukdomar (Ekberg & Erberth 2000:46). Det kan alltså konstateras att fysisk inaktivitet är en av det största enskilda faktorerna till dålig hälsa, detta tillsammans med förändrade mat- och dryckesvanor. Dessa faktorer tillsammans påverkar den personliga och mentala prestationsförmågan (Ekberg & Erberth 2000:47).

Kroppens skelett är 206 ben som består av levande vävnad. Skelettet gör att vi kan stå upp och utföra rörelser. Dess uppgift är även att skydda organ, bilda blodkroppar och vara ett

förråd för salter som fosfor och kalcium. Om barns skelett utsätts för ensidiga och långvariga belastningar så kan det bli bestående deformerat. Benens vävnad anpassar sig till de krav som ställs på dem. Det är därför viktigt med en fysisk aktivitet som är allsidig med varierande rörelser. Detta leder till ett robust och bra skelett (Hansen & Langlo, Jagtöjen 2006:25ff). I takt med att människor rör sig mindre så har även skelettets kvalité försämrats (Ericsson 2006:9). Tidigare visade forskningen att växande barn som tävlade på idrottsnivå fick ett starkare skelett. Idag visar forskning på att ökad skolidrott bland såväl flickor som pojkar är associerad med ett starkare skelett (Ericsson 2006:10ff).

Leder är förbindelser mellan kroppens olika ben. De hålls ihop av ledband som gör att rörelser i bestämda riktningar kan utföras. Ledbanden förhindrar även rörelser i andra riktningar. De är uppbyggda av kraftig men töjbar bindväv. Vid inaktivitet hos barn, även tidiga barnår, kan det uppstå nedsatt rörlighet. Om en led inte används regelbundet så förkortas muskulaturens bindväv och på så sätt reducerar ledens rörelseutslag (Hansen & Langlo, Jagtöjen 2006:25ff).

Barns muskulatur är annorlunda uppbyggd än vuxnas. Barn ska därför inte utsättas för samma typ av rörelse eller träning som vuxna. Deras muskelmassa utgör cirka 25 procent av den totala kroppsvikten. Detta kan jämföras med vuxnas där muskelmassan är cirka 40 procent av den totala kroppsviktens. Barns muskler innehåller dessutom betydligt mer vatten än vuxnas. De ska därför inte utsättas för långvariga och ensidiga belastningar som till exempel tunga lyft, träning med stor belastning och längre löpning. De ska heller inte vara helt i vila. Barns muskler har ett fysiologiskt behov av att ständigt växla ställning och vara i rörelse. Muskelstyrkan påverkas av hur kroppen används. Är barnet ständigt i rörelse som kräver kraft så försöker organismen anpassa sig efter de utmaningar som den möter. Barn bör därför skaffa sig muskler genom lek som är präglad av fysisk aktivitet som ökar rörelseerfarenheten (Hansen & Langlo, Jagtöjen 2006: 29ff).

”God perceptionsförmåga och mycket fysisk aktivitet är viktigt för barns trivsel, lärande och helhetsutveckling.” (Hansen & Langlo, Jagtöjen 2006:144 rad 1)

3. Styrdokument

Nedan presenteras Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet från 1994 och utdrag ur diverse kursplaner.

3.1 Läroplanen

Eftersom begreppet elevhälsa innefattar många olika aspekter blir det än mer intressant att se vad styrdokumenten säger. Ett av skolans uppdrag är att främja det aktiva lärandet genom lek och skapande arbete. I strävan att skapa en mer hälsosam miljö ska alla elever få möjlighet till daglig fysisk aktivitet i den mån det är möjligt. Det är dock inte enbart den fysiska delen som är viktig för elevens utveckling, utan även att kunna skapa en medvetenhet kring olika hälso- och livsstilsfrågor. Här nämns även vikten av en kombination mellan det intellektuella, sinnliga och praktiska som en del av innehållet i skolan. Skolan ska även se till att varje elev stimuleras till inlärning genom att låta dem använda sin nyfikenhet och utforska sin omgivning. Här ges också möjlighet till att träna samarbets- och kommunikationsförmågan. För att ett barn ska kunna må bra och utvecklas i skolan är framför allt ett av strävansmålen viktigt att tillägga. Det handlar om att få eleverna att känna sig trygga och att i samspel med andra lära sig visa hänsyn och respekt. Att arbeta för en skola där eleverna är delaktiga och medvetna kan ge den positiva utveckling som skolan vill uppnå. När vi pratar om elevhälsa inser vi plötsligt att det är ett enormt omfattande begrepp som innefattar många olika saker. Det gäller att ta hänsyn och samtidigt förstå att både det fysiska, psykiska som det sociala är lika viktiga och rymmer många punkter i styrdokumenten. Framför allt är det en punkt i målen att sträva mot för det obligatoriska skolväsendet som vi fastnat för eftersom den speglar det innehåll vårt arbete handlar om.

”har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön,” (Lärarens Handbok 2004:15 ((LPO 94)) )

Det är med andra ord inte enbart i kursplanerna för ämnet idrott som man kan utläsa vilket uppdrag skolan har och vilka mål som ska uppnås. Av ovannämnda citatet tar även LPO 94 detta. (Lärarens handbok 2004:11ff)

3.2 Kursplaner

De krav som staten ställer på utbildningen i skolorna uttrycks genom kursplaner i olika ämnen. Vi har valt att redovisa några av dessa i naturorienterade ämnen och idrott och hälsa.

Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven

- utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang

med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden.

Här tränas möjligheten till samarbete genom olika resonemang och lyfter samtidigt fram den sociala aspekten. Att visa respekt för andras åsikter och synpunkter är en del i den hälsosamma miljö som skolan ska sträva efter. En aspekt i de naturorienterade ämnenas karaktär och uppbyggnad är att kunna ta ställning i olika miljö- och hälsofrågor. Att ha kunskaper om dessa och samtidigt kunna se sambanden mellan natur och människa ger en ökad förmåga till argumentation. Detta belyses i ett av de mål i de naturvetenskapliga ämnena som eleven ska ha uppnått i slutet på det femte skolåret.

– ha inblick i hur en argumentation i vardagsanknutna miljö- och hälsofrågor kan

byggas upp med hjälp av personliga erfarenheter och naturvetenskapliga kunskaper.

Liksom de naturvetenskapliga ämnena finns det i ämnet idrott och hälsa några av de hälsoaspekter som berör både det fysiska, psykiska och sociala. Inledningsvis under beskrivningen av ämnets syfte och roll framgår det hur olika former av motion, friluftsliv, idrott och rekreation har stor betydelse för hälsan. Kunskaper om den egna kroppen och dess funktion ska skapa en medvetenhet kring fysiskt och psykiskt välmående. Ämnet syftar bland annat till att, hos eleverna, förankra kunskap om hur deras livsstil kan påverka hälsan. I strävansmålen för idrott och hälsa ska skolan arbeta med att eleven;

– utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild,

Dessa är två grundläggande strävansmål som skapar förutsättningar för elevernas personliga utveckling samt utvecklar förmågan att kunna samarbeta. I ämnet delges kunskaper som kan vara till stor nytta då det gäller främjandet av en god hälsa. Det ges också möjligheter för eleverna att stärka gemenskapen mellan varandra. Idrott och hälsa är ett ämne som oftast utgörs i grupp, vilket kräver en god samarbetsförmåga. Det innebär också att eleven måste visa respekt och förståelse för andra. Förvisso är detta något som genomsyrar alla ämnena i skolan men som framhävs speciellt i kursplanen för idrott och hälsa.

(http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11& id=3872&extraId=2087 och

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i d=3878&extraId=2087).

4. Metod

I följande kapitel presenterar vi först val av metod följt av urval, genomförande,

intervjuguide, inspelning och bearbetning.

4.1 Val av metod

Vi har i vår empiriska studie valt att göra en kvalitativ undersökning utifrån en av våra frågeställningar som är ”Vilka argument finns för ett ökat välmående hos elever?”. För att underlätta vårt letande har vi via mailkorrespondens haft kontakt med lärare på Idrott och fysisk bildning och därigenom fått tips kring aktuella rapporter för vårt undersökningsområde. Detta har gett oss mer tid över till att studera relevanta rapporter. Vi har även valt att utgå från litteratur som rör rörelse och fysisk aktivitet i olika hänseenden. För att sedan få en bild av hur skolor arbetar med rörelse och hälsa har vi valt att jämföra vår undersökning med tillgänglig och relevant litteratur.

Från början var vår tanke att göra enkäter som elever skulle besvara men insåg ganska snart att det skulle kräva mycket mer tid än vad som fanns tillgänglig. Dessutom anser vi att vi inte, med enkäter som innehåller slutna frågor hade fått tillgång till den information vi önskat. Svarsalternativen blir här begränsade och gör att man inte kan få möjligheten att ställa följdfrågor (Bryman, 2002:125).

Vi är medvetna om att en kvalitativ undersökning inte ger ett resultat som kan generaliseras till andra miljöer utan endast till teorin. När det gäller reliabilitet och validitet inom en kvalitativ undersökning finns det enligt vissa författare och forskare förslag på vad man bör tänka på. Ett av dessa förslag anger vikten av att låta respondenterna få ta del av resultatet i efterhand. Detta för att få en bekräftelse på att den undersökande har uppfattat svaren och den verklighet som råder på det aktuella stället på ett korrekt sätt. En annan är att man ser till att det under processens gång finns tillgänglighet på alla nödvändiga faser, där ibland redogörelser för frågeställningar, val av undersökningspersoner och val av intervjupersoner. Om dessa är klara kan man låta kollegor granska materialet och samtidigt göra en bedömning av kvaliteten på arbetet. Samtidigt gäller det att utesluta personliga värderingar som kan påverka undersökningens slutsatser (Bryman 2002: 258ff).

En annan tanke var att på de utvalda skolorna observera varsin klass, vilket enligt oss hade blivit en intressant undersökning. Undersökningen hade då endast kunna sträcka sig över en kortare period och därmed gett ett orättvist resultat. Att vi valt att arbeta efter den här metoden är bland annat att vi fått möjlighet till att intervjua personer med många års yrkeserfarenhet. Deras kunskap, åsikter och erfarenhet har gett oss den information vi efterfrågat och har därmed gett innehållet ett djup. Det är med andra ord vad respondenterna anser vara viktigt och betydelsefullt som är av intresse (Bryman 2002:273).

När det gäller respondenternas åsikter kan det ibland vara svårt att veta om dessa skapas vid just det tillfälle när frågan ställs, eller om de är en viktig del i personens liv (Jacobsen, 1993:128). I vår kvalitativa undersökning har vi gjort en intervjuguide, som presenteras nedan, med en uppsättning teman. På så sätt får respondenterna likartade öppna frågeställningar som ger större utrymme i svaren. Fördelen med denna typ av metod är att den är betydligt mindre tidskrävande där man samtidigt inte är lika beroende av de kvalifikationer som intervjuaren har. Det strukturerade sättet som används här gör att det ges utrymme och möjlighet till att jämföra och bearbeta frågorna och samtidigt kunna tillåta bredare svarsalternativ (Jacobsen, 1993:19).

Tanken bakom våra intervjufrågor är att innehållet ska vara detsamma så att sammanställningen och jämförbarheten mellan de olika respondenterna underlättas i slutskedet (Bryman, 2002:122f). De öppna frågornas fördelar har vi delvis beskrivit ovan men vill tillägga att vi framför allt var intresserade av att dessa skulle leda oss in på oförutsedda reaktioner hos respondenterna som skulle kunna leda till följdfrågor. På så vis anser vi att vi får tillgång till ytterligare material att arbeta med. Vi är dock medvetna om att öppna frågor har vissa nackdelar. Dessa kan till exempel röra sig om ett ganska tidskrävande arbete i själva sammanställningen av svaren eftersom det finns en risk att man tolkar svaren felaktigt vid bearbetningen. Naturligtvis underlättas bearbetningen om man använder sig av inspelningsmaterial, såsom vi valt att göra (Bryman, 2002:158).

4.2 Urval

Vi har genomfört intervjuer med tre rektorer och tre pedagoger på tre olika kommunala skolor. Vi valde tre skolor för att vi ansåg detta vara bekvämast för oss. Detta på grund av att vi inte bor i samma stad. Valet av en rektor och en pedagog per skola, som totalt blir sex intervjuade, styrks även av Trost. Han skriver att han vill påstå att fyra eller fem intervjuade är lagom, kanske till och med åtta men inte mer (Trost 2005:123). Två av skolorna ligger i en större stad i Skåne och en i ett mindre samhälle i de centrala delarna. Alla har lång yrkeserfarenhet men arbetar samtidigt på skolor med olika profiler. Pedagogerna vi valde att intervjua är alla klasslärare med olika bakgrunder. Det de dock har gemensamt är att de bemött oss med stor entusiasm och vilja till att dela med sig av sina erfarenheter. Det är just erfarenheterna som blir intressant för oss eftersom vi här får möjlighet att jämföra alla förändringar över tid. Valen av skolor är helt och hållet gjorda utifrån var vi bor och att det på så sätt skulle spara tid. Det har dock förefallit så att skolorna har olika typer av elevunderlag. Om detta har haft betydelse för vårt resultat låter vi vara osagt. Vi anser dock att detta kan vara av läsarens intresse att veta hur skolorna ser ut.

Skola 1 är en F-9 skola i en medelstor stad i Skåne. Enligt rektorn på skolan går där cirka 800 elever. Skolans upptagnings område är ett av de fattigaste i staden med en hög andel lågutbildade föräldrar. En stor del eleverna har ett annat modersmål än svenska.

Skola 2 är en F-6 skola i en medelstor stad i Skåne. Enligt rektorn på skolan går där cirka 300 elever. Skolans upptagningsområde är ett av de rikaste i staden med en hög andel föräldrar med akademisk utbildning. Nästintill alla elever har svenska som sitt modersmål.

Skola 3 är en F-6 skola i ett mindre samhälle i Skåne. Enligt rektorn på skolan går där cirka 350 elever. Skolans upptagningsområde är det enda i staden där föräldrarnas utbildningsnivå är varierad. Nästintill alla elever har svenska som sitt modersmål.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie eftersom vi är intresserade av att särskilja varierande handlingsmönster kring vårt undersökningsområde. Jan Trost skriver att om man är intresserad av ovanstående så är kvalitativa studier rimliga (Trost 2005:14).

Vi vill med vår studie försöka finna gemensamma mönster och/eller faktorer som visar på skolors arbete med rörelse/fysisk aktivitet. För att detta ska bli så tydligt som möjligt så föll vårt val på kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer så blir svaren uttömmande. Denna typ av intervjuform är också mindre strukturerad än kvantitativa vilket gör intervjusituationen mer flexibel. Den intervjuade kan uppleva ett sidospår mer relevant och ges därmed frihet till detta under intervjun (Bryman 2002:120ff).

4.3 Intervjuguide och genomförande

Inför intervjuerna har vi gjort övergripande intervjufrågor kring ämnet (se nedan). Vi gjorde upp en lista över frågeområden som vi sedan bearbetade och lärde oss utantill (Trost 2005:50). Frågorna har varit av öppen karaktär så att den intervjuade haft stort svarsutrymme. Frågorna var även utformade på så sätt att de kom som följder av svaren. För att vara så väl förberedda som möjligt så var vi väl pålästa till intervjuerna (Trost 2005:51).

Vid intervjuerna har vi inte på något sätt delgett våra tankar eller åsikter kring ämnet och hur skolor bör arbeta med det. Detta för att inte påverka den intervjuade (Trost 2005:30).

Alla intervjuerna är utförda på lärarnas och rektorernas respektive skolor. Lärarna och rektorerna gav förslag på utrymme där intervjuerna kunde äga rum. Alla rektorerna blev intervjuade i sina arbetsrum. Två av lärarna blev intervjuade i skolornas personalrum och en i ett klassrum. Inför rektorsintervjuerna så bad vi rektorerna stänga av telefonerna och visa på dörren att de var upptagna. På personalrummens dörr, som stängdes, satte vi upp lappar med texten ”Samtal pågår, var god stör ej”. Detta för att inte bli störda. Intervjun som tog plats i ett klassrum utfördes när eleverna hade gått hem för dagen, vilket gav oss möjlighet att prata ostört. Om möjlighet ges att utföra sina intervjuer på arbetsplatserna kan detta innebära att det ges ett helhetsintryck som kan vara värdefullt för det arbete som görs. Man får med andra ord en inblick i en miljö som kan vara relevant för själva undersökningsområdet (Widerberg, 2002:106). Trost lyfter fram vikten av att den intervjuade ska känna sig trygg i miljön där intervjun sker. Den ska vara så ostörd som möjligt utan några åhörare (Trost 2005:44f).

Vi valde att ställa följande frågor till de intervjuade (intervjuguide):

1. Vilken generell uppfattning har du när det gäller dagens elevers fysiska och psykiska hälsa?

2. Har det skett förändringar enligt dig de senaste åren? 3. Vilka arbetssätt skulle kunna främja en god elevhälsa? 4. Hur arbetar ni för att främja en god elevhälsa?

5. Vilka fördelar kan det finnas med att arbeta hälsofrämjande? 6. Hur tror du att eleverna själva uppfattar rörelse och hälsa?

7. Vad skulle det enligt dig, behövas för att uppnå positiva resultat när det gäller att arbeta mer med hälsa och rörelse?

8. Vad innebär begreppet fysiskt aktiv för dig? Forskning visar att en del av dagens barn är fysiskt inaktiva. Hur upplever du detta?

9. Upplever du att eleverna presterar bättre då de rör sig mer? På vilket sätt blir detta synligt?

10. På vilket sätt har skolan och dess närmiljö betydelse för elevernas rörelse?

Med de två första frågorna ville vi ge de intervjuade en introduktion på hur intervjufrågorna skulle se ut. Vi ville se om de verkligen uppfattade att elever mår sämre idag. Detta då media ofta berättar i larmrapport efter larmrapport om hur dåligt människor mår. De efterföljande frågorna, fråga tre, fyra och fem hör ihop med varandra. Frågorna fokuserar på hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med de frågorna var att få en uppfattning kring hur skolorna arbetar med elevers hälsa. Med frågorna sex och åtta ville vi se hur lärarna och rektorerna trodde att eleverna uppfattar rörelse och hälsa. Fråga åtta liknar fråga sex. Skillnaden var att de intervjuade skulle svara på vad fysiskt aktiv innebär för dem. Vi menar att fysiskt aktiv och rörelse och hälsa går hand i hand vilket gjorde det befogat att gruppera dem inom samma tema. Fråga sju är med då vi ansåg att formuleringen är precis och exakt då vi har använt oss av formuleringen ”…enligt dig…”. Tidigare har de intervjuade bland annat fått svara på fördelar kring hälsofrämjande arbete. Här gavs chansen att svara fantasifullt. De fick en möjlighet att verkligen säga vad de ansåg behövdes, utan att ta hänsyn till brist av resurser eller liknande. Den nionde frågan är med då vi ville få bekräftat det som vi läst i litteraturen. Vi valde att ta med frågan då vi var mer är intresserade av svaret på följdfrågan, hur det blev synligt. Med den sista övergripande frågan hoppades vi få eventuella svar som inte berörts

under de tidigare frågorna. Vi lade till ”…dess närmiljö..” för att få fokus på den fysiska miljöns betydelse.

4.4 Inspelning - bearbetning

Vi valde att spela in intervjuerna med mobiltelefon och mp3-spelare. Fördelarna med att spela in intervjuerna vägde tyngre än att enbart försöka anteckna svaren. Vi fick med allt som sades vid intervjutillfällena och slapp därmed allt extraarbete som anteckningar hade inneburit. Vi kunde istället fokusera på den intervjuades svar och även vara mer aktiva med relevant formulerade följdfrågor än om vi hade antecknat (Trost 2005:54). Även Bryman (2002: 310ff) lyfter fram inspelningens vinst då citat lätt kan hämtas från intervjun. Andra fördelar är att vi genom inspelning underlättar resultatsammanställningen och senare tolkningar av det som blev sagt under intervjuerna. Dessutom kan inspelningarna användas vid upprepade tillfällen och samtidigt möjliggöra det för andra att ta del av materialet. Redigeringen är en process som tar tid.

Det gäller att ha ett så bra grundmaterial som möjligt att arbeta med som kan underlätta allt efterarbete. Meningen med redigeringen är att strama åt och strukturera råmaterialet så att det ger ett sammanhang. I detta skede väljer man ut, klargör och stryker samtidigt stora delar vilket kräver att man har en klar bild av vad som är intressant och viktigt för arbetet. En viktig sak att tänka på i detta sammanhang är att olika resultat hade förekommit om samma redigering hade skett av olika personer. Man kan inte här påstå att den ene är mer ”sann” än den andre eftersom det fortfarande innehåller saker som blivit sagt under inspelningen. Detta kräver dock en medvetenhet hos den som tar del av arbetet att det redigerade resultatet innehåller personliga uppfattningar som kan ha påverkat slutprodukten (Jacobsen, 1993:198).

4.5 Etik

Den intervjuade har rätt till sin egen integritet och anonymitet. Detta gäller inte enbart vid datainsamlingen utan även vid första kontakten, vid själva intervjutillfället och vid förvarningen av materialet (Trost 2005:103). Med anonymitet menas att namnet eller andra igenkänningstecken på den intervjuade inte ska finnas (Trost 2005:41). Innan intervjun är det bra att tala om vad intervjun skall handla om. Det är dock viktigt att inte avslöja för mycket

för detta kan styra intervjun. Det räcker därför att intervjuaren endast avslöjar vilket ämne som skall beröras. (Trost 2005:105)

För intervjuaren råder tystnadsplikt. Den intervjuade behöver heller inte svara på frågor om han eller hon inte vill. Det uppstår dock en gruppsituation mellan den intervjuade och intervjuaren. Denna gruppsituation kan göra att den intervjuade uppfattar det som oartigt att inte svara. (Trost 2005:209)

Trost avråder från att fingera uppgifter om de intervjuade. Han skriver att mycket väl kan finnas någon som de fingerade uppgifterna stämmer in på. Denna person kan då felaktigt utpekas som den intervjuade. (Trost 2005:108)

5. Resultat

Vi har valt att redovisa vårt resultat genom att presentera intervjuguidens frågor i samma ordning som frågorna ställdes. Svaren är sedan sammanställda.

1. Vilken generell uppfattning har du när det gäller dagens elevers fysiska och psykiska hälsa?

”Spontanidrotten och det här med att cykla och gå när man ska någonstans tycker jag har försvunnit idag.” (Lärare 1)

Lärarna

Lärare 1 tror att den är mycket sämre. Han påpekar att han utgår från de skolor som han har arbetat på. Han menar att idag så blir elever skjutsade över allt och att de cyklar och går mindre idag. Lärare 1 tror även att spontanidrotten existerar i mindre utsträckning.

Till skillnad från Lärare 1 så anser Lärare 2 att dagens elevers fysisk och psykiska hälsa är relativt bra. Hon framhåller att det finns mycket dataspel och liknande men hon menar ändå att eleverna rör sig tillräckligt när de är i skolan. När de är hemma så tror hon att de inte rör sig så mycket. Lärare 3 säger att många mår psykiskt dåligt på grund av jobbiga hemförhållanden. Hon menar att det syns tydligt i skolan då koncentrationsförmågan försämras. Hon lyfter fram att problematiken mellan att bo hos separerade föräldrar där bråk uppstår och barnet hamnar mittemellan.

Rektorerna

Rektor 1 tycker att den fysiska och psykiska elevhälsan är ganska god. Hon tror att människor förfasar sig för den tiden som de lever i. Hon lyfter fram ett exempel på en föreläsning som hon varit på där det togs upp hur deras barnbarn skulle se tillbaka på dagens hälsodiskussion.

Rektor 2 är inne på Rektor 1s uppfattning. Hon tror att den fysisk hälsan är okej. Samtidigt nämner hon att det idag grundläggs en ohälsa för framtiden genom för lite rörelse. När hon sedan försöker besvara den psykiska hälsan så ser hon inte några större förändringar idag jämfört med för 20-25 år sedan, mer än att förr så var den psykiska ohälsan mer koncentrerad på ett ställe medan den idag är mer spridd.

Rektor 3 håller med de två tidigare då hon säger att rent generellt så tycker hon att barn mår bra. Hon påpekar dock att den fysiska hälsan håller på att avta. Hon anser även att den psykiska hälsan är generellt bra. Rektor 3 lyfter fram problematiken med mobiltelefoner. Där hon arbetar står eleverna och lyssnar på mp3 eller spelar på sin mobil. Hon frågar sig om skolan bara är en frizon för eleverna. Hon menar att det måste jobbas annorlunda där föräldrasamverkan är en viktig bit i elevhälsan.

2. Har det skett förändringar enligt dig de senaste åren?

”Idag skjutsar föräldrarna barnen fram och tillbaka hela tiden.” (Lärare 2)

Lärarna

Lärare 1 tror att hälsa är en innegrej, vilket han tycker är jättebra. Han säger att det är hälsoarbete på skolor med rörelse på schemat. Han påpekar även att det har dragits ner på övningstimmar i skolan då dessa är dyrast där slöjd är ett av de drabbade ämnena. Lärare 1 tar upp medias fokus då det görs en del program kring ämnet.

Lärare 2 tror att barn rörde sig mer förr, då cyklade och promenerade barnen. Hon tar upp att föräldrar skjutsar sina barn hela tiden.

Lärare 3 tycker absolut att det har skett en förändring. Barnen är mer medvetna och är inte barn på samma sätt som hon själv var. Hon tar upp att barnen tänker för mycket på vad de ska ha för kläder. De som inte har ekonomi för att klä sig på ett visst sätt kan må dåligt menar Lärare 3.

Rektorerna

Skola 1s rektor anser att den psykiska ohälsan är större idag. Hon menar att det är ett tuffare klimat. Hon lyfter fram komplexiteten med att leva med föräldrar på skilda håll.

Rektor 2 tror att oron som hon upplevde i början av sin karriär har spridit sig mer. Rektor 3 tycker precis som rektor 1 och 2 att det skett förändringar. Hon väljer dock att se kortare tillbaka i tiden där hon berättar om eleverna på hennes skola har mobiltelefoner som stör under skoltid. Vidare så tar hon även upp att det social tar mer tid än tidigare.

3. Vilka arbetssätt skulle kunna främja en god elevhälsa?

Lärarna

På skola 1 tror läraren på utomhuspedagogik. Han nämner bland annat praktisk matematik. Läraren tar upp ett temaarbete som Montessorispåret på skolan arbetade med. De läste tema världen och jobbade med rörelse genom att ”gå runt” hela världen. Elever och lärare promenerade där lärarnas längd räknades dubbelt. Detta gjorde eleverna engagerade och påverkade lärarna till att röra sig mer. Lärare 1 ifrågasätter sin kunskap kring den psykiska hälsan hos eleverna. Han tar dock upp att skolan skulle kunna arbeta med diskussioner kring integrering, jämlikhet, respekt, samarbete. Massage är en sak som nämns då läraren hört detta på en föreläsning.

”…om elever masserar varandra innan rasten så slår de inte varandra tio minuter senare.” (Lärare 1)

Skola 2 har nyligen arbetat med ett hälsotema som sträckte sig över en hel termin. De promenerade varje morgon och räknade ut hur långt de behövde gå för att komma till Malmö. Detta ritade eleverna på sin karta. De arbetade även med kost där eleverna fick diskutera matvanor och tallriksmodellen. Läraren pratar mycket om tid och engagemang från pedagogerna. Hon menar att det är bra att börja med det lilla, till exempel morgonpromenad för att få ett gemensamt samlingsmoment för eleverna där de slipper sitta still i en ring inne i klassrummet. Hon berättar att eleverna på skolan inte aktiverar sig efter skolan då aktiviteter kostar. Därför måste de satsa extra mycket på det i skolan.

Lärare 3 anser att det är viktigt att det hittas arbetsmoment varje dag där eleverna själva får styra sin egen utveckling. Hon vill att det ska bli tydligt för eleverna vad det är de gör och vad som förväntas från dem utifrån styrdokumenten. Lärare 3 berättar att hennes elever rör sig mycket. De har 20 minuters fysisk aktivitet varje dag. Hon är orolig då hennes elever rör sig för lite under helger. Under helger sitter eleverna mycket framför datorn och TV:n och är sällan ute. När eleverna är ute märker hon direkt vilka som nästan aldrig är aktiva. De har ingen fantasi när de till exempel ska bygga en koja.

Rektorerna

Rektor 1 anser att trygghet hos elever infinner sig om de blir ”sedda”. Hon säger även att det inte ska sägas en sak och göras en annan. Hon menar att om hon vill att barnen ska må bra så

måste hon själv ”leva som jag lär” (Rektor 1). Rektor tror att det viktiga är tron på att det går att förändra, barn och vuxna måste lära sig att det är de som bestämmer över sitt välmående.

Rektor 2 tror att eleverna bör ha ett emotionellt förhållande till sitt lärande. Med detta menar hon, precis som Rektor 1, att eleverna måste känna sig trygga med pedagogen, känna stimulans, inspiration och känna att de blir ”sedda”. Eleverna måste bli bekräftade på ett positivt sätt, inte negativt. Rektor 2 tror att det är lättare att ge eleverna en god psykisk hälsa än en god fysisk. Hon lyfter fram vikten av att sätta gränser, visa kärlek, omvårdnad och bekräftelse. Detta menar Rektor 2, i de flesta fall, skapar en psykisk hälsa.

Rektor 3s grundsyn handlar om det sociala, psykiska och fysiska när det är dags att titta på de delar som det ska arbetas med. Hon menar att eleverna ska vara delaktiga i sitt lärande i demokratiska former som i sin tur stärker deras hälsa. Detta skapar en medvetenhet om vad som händer vilket bidrar till att de är trygga. De demokratiska formerna som Rektor 3 tar upp har de löst genom olika råd där eleverna får lära sig hur skolan fungerar och vad som händer.

4. Hur arbetar ni för att främja en god elevhälsa?

”Det gör vi genom bemötandet. Bemötandet är A och O här på skolan.” (Rektor 1)

Lärarna

På skola 1 säger läraren att de har 120 minuter schemalagd rörelse varje vecka och i sexan 180 minuter. Skolan tänker medvetet när de ska röra sig utan för närområdet. De försöker alltid ta sig fram till fots i den mån det är rimligt. Eleverna promenerar till och från den schemalagda rörelsen. I år 1-3 har de en rörelsedagbok som de antecknar i varje dag.

Lärare 2 har daglig rörelse i klassen där eleverna får röra sig till ”Röris”. Hon förklarar att Röris är ett rörelseprogram från Friskis och Svettis med olika rörelser till musik. Alla klasser på lågstadiet använder sig av Röris. Lärare 2 använder det varje morgon.

Skola 3s lärare berättar att de har klassråd och elevdemokrati på hela skolan för att eleverna ska bli medvetna om hur demokratiska processer. Detta tog Rektor 3 upp i föregående fråga. Lärare 3 nämner ett större projekt som hela skolan arbetar med där eleverna jobbar tillsammans en till två gånger om året. De större ska då ta hand om de yngre.

Rektorerna

Rektor 1 berättar att de gör det genom bemötandet. Det är mycket viktigt på skolan. Hon förklarar att alla hälsar på varandra på skolan oavsett ålder eller om de känner varandra. Eleverna har på så sätt kommit i kontakt med de flesta vuxna på skolan om något skulle hända till exempel på rasten. Hon menar att grunden för en god elevhälsa är det själsliga välbefinnandet. Hon förklarar att eleverna ska lära sig att bli dirigenter över sina egna liv, dock inte på bekostnad av andra utan tillsammans med andra. Vidare tar hon upp vikten av att arbeta med glädjen. Hon pratar även om projekt kring rörelse och hälsa samt en engagerad personal.

På skola 2 berättar rektorn att de har sett över kioskens sortiment. De ska till exempel inte sälja söta drycker. Rektor 2 lyfter fram vikten av en engagerad personal för att kunna påverka elevernas hälsa. Hon ger exempel på att det görs punktinsatser hela tiden, dock inget övergripande på hela skolan. Musikarbetslaget dansar ett visst antal lektioner varje termin som hon hoppas leder till att någon fortsätter med det på fritiden. Mellanstadiet hade ett frukostprojekt som varade i åtta veckor där eleverna fick frukost varje morgon. I 1-3 arbetar de mycket med massage, detta gör även några i de högre klasserna.

Rektor ansåg att hon vid tidigare frågor redan besvarat ovanstående fråga och således inte behövde svara igen.

5. Vilka fördelar kan det finnas med att arbeta hälsofrämjande?

”…att man förhoppningsvis kan påverka dem att leva mer hälsosamt.” (Rektor 2)

Lärarna

Lärare 1 menar att det är ett måste att arbeta hälsofrämjande för att eleverna överhuvudtaget ska kunna lära sig och ta till sig saker. Han lyfter fram de fysiska aspekterna som god kondition och andning som leder till att hjärnan får mer syre vilket gör att det är lättare att hänga med i skolan.

Lärare 2 lyfter fördelar som lugnare, gladare och motiverade barn.

Lärare 3 tar upp medvetenheten kring hälsofrämjande arbete. Kost är ett viktigt inslag som kan hjälpa elever till bättre hälsa. Hon berättar om flickor i tvåan eller trean som inte äter för mycket för att de inte vill gå upp i vikt. Lärare 3 ser fördelarna i att arbeta med