• No results found

Analys över energiförbrukningen

2. Metod

3.1 Analys över energiförbrukningen

Totala elförbrukningen på Åre Östersund Airport år 2019 var 2030 MWh, förbrukningen är fördelade över sju abonnemang som är olika delar av flygplatsen. Se Figur 1.

De olika delarna är fordonsverkstad, garage, bostadsfastighet, utrustning 1 och 2 är utrustning för flygplatsverksamheten, terminal är flygplatsterminalen, fälthållningsgarage är garage för fältfordon exempelvis fordon för snöröjning. Abonnemanget som står för störst del av elförbrukningen är terminalen som står för 68% av den totala elförbrukningen. Utrustning 1 är den del som förbrukar minst del el.

Figur 1. Totala elförbrukningen för år 2019 samt hur den är uppdelad i sju abonnemang.

Energianvändningen varierar över året, under vintern när det är kallt och mörkt ute ökar energianvändningen detta på grund av ökat behov för uppvärmning och belysning (Energimarknadsbyrån, 2020). Elförbrukningen under år 2019 baserad på månadsstatistik för Åre Östersund Airport. I figur 2 presenteras elförbrukningen tillsammans med utomhustemperaturen för at visa variationen som var i förbrukningen över året i relation med temperaturen. Under vintermånaderna när temperaturen var som lägst var elförbrukningen som högst. Den månad med allra högst förbrukning var januari då elförbrukningen låg på 243 MWh,

15

medan under sommaren går el förbrukningen ner och som lägst förbrukning är det under juli månad med bara 103 MWh. Mellan september – december går elförbrukningen upp igen.

Figur 2. Förändring över året 2019 för elförbrukningen i relation till utomhustemperaturen.

Månadsstatistik från SMHI användes för utomhustemperatur år 2019 (SMHI, 2020a)

Abonnemanget flygplatsterminalen (terminal) har tolv mätpunkter för att få en tydligare översikt över elförbrukningen se figur 3. Elmätarna täcker inte all förbrukning för terminalen utan endas 54% resterande elförbrukning på terminalen finns det inga mätare för.

De olika el-mätarna är, garage som är ett mindre garage för en del fordon, A-kraft som är den del av terminalbyggnaden som kopplas in på reservkraft när strömmen går. Verksamhet 1,2 och 3 är olika verksamheter i flygplatsterminalen. Ventilationen är luftventilation i terminalbyggnaden. ADM står för administration del av bygganden vilket är en kontorsdel. Den externa förbrukningen är el som förbrukas av andra företag i Swedavias byggnader, det är bland annat reklamskyltar, restaurang och laddstolpar för elbilar. B-kraft är den del av terminalen som inte kopplas in på reservkraft när strömmen går. Pumpstation visar elförbrukning för spillvatten vid pumpstationerna. Snökar är där Swedavia tippar snö i snökaret för att kunna ta vara på glykol på avisning av flygplan. Fläkt är en värmefläkt i ramptjänstbygganden.

Den externa förbrukningen är den största förbrukaren dock är det flera förbrukare som i denna rapport har satts ihop som en då det inte är relevant för studien. Utöver externa förbrukningen är ventilationen den största förbrukaren med 100 MWh/år och pumpstationen är den minsta förbrukaren med 3 MWh/år.

-10

16

Figur 3. Elförbrukning för abonnemanget flygplatsterminalen år 2019 samt mätpunkter för en tydligare översikt över elförbrukningen inom abonnemanget.

Förändringarna över året för terminal abonnemanget (figur 4) skiljer sig en del jämfört med förändringarna över den totala elförbrukningen, under vintermånaderna är förbrukningen som högst för att sedan sjunk fram till sommar, under juli månad går förbrukningen upp igen för att sedan minska lite och återigen öka mellan september – december. Samma som det var för den totala elförbrukningen när temperaturen är som lägst är förbrukningen högst, men det som skiljer sig för terminalen är ventilationen som förbrukar som mest el när det är varmt ute.

Ventilationen ökar förbrukningen under juli månad när det är som varmast med 42 %.

Figur 4. Förändring över året 2019 för elförbrukningen för abonnemanget terminal i relation till utomhustemperaturen. Månadsstatistik från SMHI användes för utomhustemperatur år 2019 (SMHI, 2020a)

-10 -5 0 5 10 15 20

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

MWh °C

Elförbrukning Utomhustemperatur

17

3.1.2 Fjärrvärme

Fjärrvärmeförbrukningen år 2019 var total 1576 MWh. Förbrukningen är uppdelad för de olika byggnader som värms upp med fjärrvärme se figur 5, total är det 12 141,8 𝑚2 som värms upp med fjärrvärme. De byggnader som värms upp med fjärrvärme är fordonsverkstad, bostadsfastighet, terminal, garage och fällthållningsgarage som är de samma som tidigare beskrivet i el-abonnemang. Sedan är det bygganden för trafikledning och ramp som står för ramptjänstbyggnaden som även värms upp med fjärrvärme. Terminalen var även här den största förbrukaren på 591 MWh och bostadsfastighet var den minsta förbrukaren på 45 MWh.

Förbrukningen för fjärrvärme per 𝑚2 är på 130 kWh/𝑚2. Enligt energimyndigheten var den genomsnittliga förbrukningen år 2019 för uppvärmning av fjärrvärme kWh/𝑚2 124 kWh/𝑚2 (2021)

Figur 5. Fjärrvärme förbrukning år 2019 uppdelad i de olika byggnader som värms upp med fjärrvärme.

18

Förändringarna i fjärrvärmeförbrukningen under år 2019 kan ses i figur 6. Även här är förbrukningen som högst under vintermånaderna när temperaturen är som lägst. Under sommaren sjunker förbrukningen av fjärrvärme och är som lägst under augusti månad när temperaturen är som högst och sedan ökar igen mellan september och december månad. Januari var den månad med högsta förbrukning på 278 MWh augusti månad hade lägsta förbrukning på 16 MWh.

Figur 6. Förändring över året 2019 för fjärrvärmeförbrukning i relation till utomhustemperaturen.

Månadsstatistik från SMHI användes för utomhustemperatur år 2019 (SMHI, 2020)

3.1.3 Drivmedel

Drivmedel som används på Åre Östersund Airport som redovisas i Swedavias miljörapport 2019 är HVO och en liten del bensin (tabell 1). Flygplansbränsle som hanteras på flygplatsen är den största delen Jet-A1 och en mindre del biodrivmedel Jet-A1.

Tabell 1 visar antalet 𝑚3 av varje drivmedeltyp som hanteras på flygplatsen under år 2019 samt energiinnehåll kWh/𝑚3 och vad den totala energiinnehåll kWh för varje drivmedeltyp.

Bensin och HVO är drivmedel som används till Swedavias fordonsflotta, en grov uppskattning på vad energiförbrukningen skulle bli om hela fordonsflottan elektrifierades. Med en verkningsgrad på 50% skulle energibehovet landa på totalt 778 120 kWh/år.

-10 -5 0 5 10 15 20

0 50 100 150 200 250 300

°CMWh

Fjärrvärmeförbrukning Utomhustemperatur

19

Tabell 1. Drivmedel i antal 𝑚3samt energiinnehåll kWh/𝑚3. Bensin och HVO används som bränsle för fordon, Jet-A1 och bio (biodrivmedel) Jet-A1 är flygplansbränsle. Flygplanen tankas bara delvis på Åre Östersund Airport eftersom de som regel har tillräckligt med bränsle för återresan till exempelvis Arlanda Airport. Därför är det inte relevant för studien. (Swedavia, 2019c) (Drivkraft Sverige,2021)

Drivmedel Energiinnehåll

kWh/𝑚3

𝑚3 Total kWh

Bensin 9100 4 36 400

HVO 9440 161 1 519 840

Jet-A1 9600 3875 37 200 000

Bio jet-A1 9600 169 1 622 400

3.1.4 Total energiförbrukning

Den totala energiförbrukningen, elförbrukning och fjärrvärmeförbrukning för Åre Östersund Airport år 2019 var 3606 MWh.

3.2 Scenarier

Scenarierna gjordes för att besvara rapportens andra frågeställning, hur en implementering av elflyg kommer att påverka Åre Östersund Airports energianvändning.

Scenarierna är beräknade på timstatistik över elförbrukningen för abonnemanget flygplatsterminalen som har en maxanslutning på 390 kW.

Basscenariot är elförbrukningen i dagsläget för att sätta i relation till hur elförbrukningen kommer att se ut i framtiden med en implementering av elflyg på Åre Östersund Airport.

Elflygplanets batteri antas enligt tidigare resonemang ha en kapacitet på 1 MWh och max laddtid får vara en timme. Detta ger en laddeffekt på 1 MW per flygplan och en räckvidd på 300–400 kilometer (se avsnitt 2.4).

Framtidsscenario 1 är det minsta tänkbara framtidsscenario med 2 avgångar om dagen.

Framtidsscenario 2 är beräknat med 6 avgångar om dagen. Samt en omställning av elektrifiering av flygplatsens fordonsflotta är tillagd i förbrukningen i framtidsscenariot 2.

Resultatet scenarierna ges i from av en dygnsöversikt (2019-01-23) och en årsöversikt (2019), för att se hur mycket effekt det kommer att krävas under laddning samt med hur mycket kommer implementeringen att öka årsförbrukningen av el.

3.2.1 Basscenario

Basscenariot används som ett utgångsläge för framtidsscenario 1och 2, för att ge en verklighetsförankring till resultatet se figur 7.

20

Scenariot är baserad på timstatistik från elförbrukningen 2019 på Åre Östersund Airport.

Dygnet som valdes till basscenariot var den 23 januari, då januari månad var den månad med högsta elförbrukningen och datumet 23 valdes för det var den dagen med högsta förbrukningen i januari. Valet att använda en dag med hög förbrukning gjordes för att se vilket maximalt effektbehov som behövs på Åre Östersund Airport.

Figur 7. Timstatistik över elförbrukningen 2019-01-23 och maxanslutningen för abonnemanget flygplatsterminalen.

3.2.2 Framtidsscenario 1

I framtidsscenario 1 är det beräknat med 2 avgångar om dagen med elflyg, därav två laddningar per dag av elflyg. Figur 8 visar ett diagram med elförbrukningen i dagsläget och sedan klockan 06 och 14 är det pålagd effekt för laddning av elflyg. Laddning av elflygplanet klockan 06 på morgonen ger en förbrukning på 1390 kWh och den andra laddningen som sker klockan 14 ger en förbrukning på 1246 kWh. De båda tidpunkterna för laddning ger ett högre energibehov än 390 kW som är vad maxanslutningen är på i dagsläget.

0,0 50,0 100,0 150,0 200,0 250,0 300,0 350,0 400,0 450,0

00:00 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00

kWh

Elförbrukning Max anslutning

21

Figur 8. Timstatistik över elförbrukningen 2019-01-23 och maxanslutningen för abonnemanget flygplatsterminalen. Laddning av flygplan sker klockan 06 och klockan 14.

3.2.3 Framtidsscenario 2

I framtidsscenario 2 ökar avgångarna av elflyg till sex per dag, laddningen av planet sker mellan klockan 06 och 21 med två timmar mellan varje laddning, med i diagrammet finns även elektrifiering av flygplatsens fordonsflotta som har en energiförbrukning på 118 kWh och är inlagt mellan klockan 05 och klockan 22 (Figur 9). Den högsta förbrukningen sker klockan sex på morgonen med 1427 kWh.

Figur 9. Timstatistik över elförbrukningen 2019-01-23 och maxanslutningen för abonnemanget flygplatsterminalen. Laddning av flygplan sker sex gånger med start klockan 06 sedan två timmar mellan laddning och sista laddningen är klockan 21. Elförbrukning för flygplatsens fordonsflotta är inlagd mellan klockan 05 till klockan 22.

0,0

00:00 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00

kWh

00:00 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00

kWh

Elförbrukning Elförbrukning fordon Elflyg laddning Max anslutning

22

Den årliga förbrukningen för framtidscenario1 blev 2116 MWH, för framtidsscenario 2 blev årsförbrukningen 4355 MWh. Elförbrukningen 2019 för flygplatsterminalen var 1385 MWh framidscenari1 gav en ökning på 731 MWh och framtidsscenario 2 gav en ökning på 2970 MWh (Figur 10).

Figur 10. Jämförelse av energiförbrukningen av basscenario, framtidsscenario1och framtidsscenario 2 över ett år.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

MWh

Bascenario Framtid 1 Framtid 2

23

Related documents