Ett intressant resultat som är värt att belysa och slå ihop är svaren på frågorna ” Tycker du att reklamen är rolig? Markera ditt svar på skalan från 1-5 hur rolig den är.” där nr 1 var inte rolig alls och nr 5 var mycket rolig och ”Hur reagerade du på reklamen? Framkallade reklamen hos dig något av dessa: ett leende, ett skratt, ingen särskild reaktion, annan
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 1 aldrig 2 3 4 5 dagligen
Hur ofta stöter du på namnet Lidl?
Hur ofta stöter du på namnet Lidl?
34 reaktion.” gällande både reklamen för Delicato och Lidl. Jag har valt svar från 10 L1- och L2-informanter för att kunna göra ett jämförande resultat mellan grupperna. Det är samma L2-informanter vars resultat har redovisats tidigare under föregående rubriker i detta kapitel.
L1-informanternas resultat: 1. Man, 36-45 år, Sverige, modersmål svenska, talar
engelska, arbetar med transport, examen från gymnasiet. Han svarade nr 3 på Delicato och Lidl nr 4 och reaktionen var ett leende på båda.
2. Kvinna, 56-65 år, Sverige, modersmål svenska, talar engelska, arbetar inom media, har en examen från högskolan. Svar på Delicato var nr 2 med en annan reaktion. På Lidl svarade hon nr 5 med reaktionen ett skratt.
3. Man, 56-65 år, Sverige, modersmål svenska, talar engelska, arbetar inom data/IT, examen från gymnasiet. På Delicato blev svaret nr 3, annan reaktion och på Lidl nr 3 med ingen särskild reaktion.
4. Kvinna, 56-65 år, Sverige, modersmål svenska, finska och norska, talar engelska, arbetar inom vården, På Delicato svarade hon nr 5 med ett leende och på Lidl nr 3 med ingen särskild reaktion.
5. Man, 26-35 år, Sverige, modersmål svenska, talar engelska och lite spanska, arbetar inom administration och ekonomi, universitetsutbildning, Delicato fick svaret nr 2 med ingen särskild reaktion och på Lidls reklam blev svaret nr 3 och egen reaktion som löd ”inte så rolig men lite vitsig och klyftig.”.
6. Kvinna, 26-35 år, Sverige, modersmål svenska, talar engelska, studerar på högskolan, examen från gymnasiet, jobbar inom vården. Hon svarade nr 4 på både Delicato och Lidl och reaktionen var ett leende på båda.
7. Man, 15-25 år, Sverige, modersmål svenska, talar engelska, studerar på universitetsnivå, har en gymnasieexamen. På Delicato svarade han nr 2, ett leeende och på Lidl nr 2 med ett leende.
8. Man, 26-35 år, Sverige, modersmål svenska, talar engelska och tyska, arbetar som
pedagog, examen från gymnasiet, på Delicatos reklam blev svaret nr 2 och på Lidl nr 2 med ingen särskild reaktion på båda.
9. Man, 26-35, Sverige, modersmål svenska, talar engelska, arbetar inom kyrkan, studerar på högskolan, har en examen från gymnasiet. Delicato fick svar nr 1 med ingen särskild reaktion och Lidl fick svaret nr 2 ingen särskild reaktion.
35 10. Man, 15-25år, Sverige, modersmål svenska, talar engelska, jobbar inom hotell och restaurang, har en examen från gymnasiet. Delicato fick svaret nr 2 med ingen särskild reaktion och Lidl nr 1 med ingen särskild reaktion.
L2-informanternas resultat: 1. Man, 36-45år Chile, modersmål spanska, talar engelska
och holländska, arbetar inom vården, yrkesutbildning, sv2 gymnasiet, bott i Sverige i 8 år, kom hit när han var 31 år. Han svarade nr 3 på första frågan med reaktionen annan reaktion på Delicato. På Lidl svarade han nr 4 med reaktionen ett skratt.
2. Kvinna, 56-65år, ”utomlands”, modersmål svenska och sitt utomlandsspråk, talar norska, danska, tyska, svenska, engelska, arbetar, sve2 på gymnasiet, har en yrkesutbildning, bott i Sverige ”i många år”, kom hit när hon var 18 år. På Delicato svarade hon nr 3 med
reaktionen ingen särskild. På Lidl svarade hon nr 3 med ett leende.
3. Man, 56-65 år, modersmål finska, talar svenska och engelska, arbetar som pedagog, universitetsexamen, ingen sve2 utbildning, Finsk född i Eskilstuna, bott i Sverige hela sitt 54 åriga liv. Svarade nr 4 med ett leende på Delicato och på Lidl nr 3 med ett leende. 4. Kvinna, 56-65 år, modersmål tyska, talar svenska och engelska, arbetar som pedagog, ingen sve2 utbildning, har en examen från högskolan, Tysk född i Sverige, bott i Sverige i hela sitt liv. Svarade nr 3 med ett leende på Delicato och på Lidl nr 1 med ingen särskild reaktion.
5. Man, 26-35år, Colombia, modersmål spanska, talar portugisiska och svenska, SAS, universitetsutbildning från sitt hemland. bott i Sverige i 6 år. Kom hit när han var 29 år. Svarade nr 2 med ett leende på Delicato och nr 3 med ett leende på Lidl.
6. Kvinna, 26-35år, Spanska som modersmål, talar svenska, engelska och franska, har en universitetsutbildning, arbetar inom vården, född i Sverige, bott här i 31 år, svarade nr 5 med reaktionen hungrig på Delicato och på Lidl nr 2, ingen särskild reaktion.
7. Man, 15-25 år, född i Sverige med bosniskt ursprung, modersmål bosniska, talar svenska, engelska och serbiska, arbetar inom industrin, studerar på högskolan, bott i Sverige i hela sitt 22åriga liv. Svarade på både Delicato och Lidl med nr 1 och ingen särskild reaktion. 8. Man, 26-35år, Syrien, modersmål arabiska, talar svenska och engelska, studerar på högskolan, sve2 på gymnasienivå, kom till Sverige när han var 18 år och har bott här i 8 år. På Delicato svarade han med nr 3 och ingen särskild reaktion och på Lidl med nr 4 med ingen särskild reaktion.
9. Man, 26-35 år, Ecuador, modersmål spanska, talar svenska, engelska, arbetar som cykelbud, universitetsutbildning, läst sas1, kom till Sverige när han var 31 år och har bott här i 4,5 år. På Delicato svarade han med nr 3, ett leende och på Lidl med nr 2 och ingen särskild reaktion.
10. Man, 15-25 år, Iran, modersmål dari och persiska, talar engelska, svenska, studerar på gymnasiet, läst sve1 och sve2, kom till Sverige när han var 16 år och har bott här i 4 år.
36 Både Delicato och Lidl svarade han med nr 5 men reaktionen på Delicato var ett leende och på Lidl ett skratt.
37
5. Diskussion
Under första delen av detta kapitel (5.1) följer en diskussion av resultaten från enkäten och den multimodala analysen. Under andra delen (5.2) diskuterar jag de använda metoderna och studiens material.
5.1 Resultatdiskussion
Frågeställningarna kommer att besvaras löpande i texten likaså som i tidigare kapitel att de presenteras de i början av kapitlet som en påminnelse. Löpande diskuteras fråga för fråga och svar för svar och vilka faktorer som ligger bakom och vad skillnaderna är respektive
likheterna mellan grupperna. Ett urval har gjorts av informanterna i enkäten, 10 stycken L1- informanter och 10 stycken L2-informanter har valts ut för att kunna jämföra svaren i de olika frågorna i enkäten.
1.Vilka likheter och skillnader finns hos L1- och L2-talare och deras attityder till ordvitsarna i reklamerna?
2.Vilka likheter och skillnader finns mellan L1- och L2-talarnas förståelse av ordvitsarna i reklamerna?
3.Vilka faktorer påverkar L1- och L2-talarnas attityder till ordvitsarna? 4.Vilka faktorer påverkar L1- och L2-talarnas förståelse av ordvitsarna?
Som det har konstaterats under tidigare forskning där det framgår att vistelsetid i Sverige, studietid av det svenska språket och startålder för studier är faktorer som spelar in när det gäller förståelse för ordvitsar på svenska för en L2-talare av svenska visar svaren på enkätens frågor på samma tendens. De flesta av L2-talarna kom till Sverige i tidig ålder. Dock har de som kom hit i senare ålder god förståelse för ordvitsarna i reklamerna och av vad som framgår av resultaten. De informanter som har bott här kortast tid har bott i Sverige i 4 och respektive 4,5 år. Informanten som har bott här kortast tid var den som tyckte att båda reklamerna var mycket roliga (nr 5) och reagerade på dem med ett leende och ett skratt. Överlag var det fler L2-talare som valde nr 3 (vilket är mitten på skalan 1-5 där nr 1 är inte rolig alls och nr 5 är mycket rolig.), 5 st på Delicato och reaktionen som var mest populär var ett leende som också var 5 st informanter som hade valt det. Bland L1-talarna var det mer utspritt och en som hade valt högsta nr till skillnad från L2-talarna där 2 st hade valt det. Det var 4 st som valde nr 2
38
som också var det mest valda svaret och 4 st hade ett leende som reaktion på reklamen. Det säger mig att det är en högre respons från L2-talarna på ordvitsen i Delicato reklamen i det här urvalet av personer. Genom att kolla på Delicato reklamen och den multimodala analysen av reklamen och utmaningarna jag förutspådde att L2-informanterna skulle ha trodde jag att L2- talarna skulle misslyckas med humorn på samma sätt som Bell och Attardo (2011) nämner: 1. Misslyckas med att processa språket, 2. Misslyckas med att förstå innebörden av orden, 4. Misslyckas med att uppfatta humorramen och 6. Misslyckas med att uppskatta skämtet. Dock har resultatet fått mig att tänka om och se att just de här informanterna verkar uppskatta skämtet, förstå ramen för det och kunna förstå innebörden av orden och processa språket. Nästa fråga om tallriksmodellen och vilket svar som var rätt så var det 3 st L2-talare som svarade fel och 7 st L1-talare som svarade rätt. Ett svar som var lite som en kuggfråga var fika varav 3 st L2-informanter svarade att en tallriksmodell består av.. ” ...fika och få en balans i måltiden.” och en av L1-talarna svarade fika. Då reklambilden kanske fick dem att koppla frågan till fikat. Ingen av L2-talarna svarade vet ej men en av L1-talarna svarade vet ej på frågan. L2-talarna chansar mer i sina svar än L1-talarna då ingen valde vet ej när de egentligen kanske inte visste.
För att förstå Delicatos reklam behöver betraktaren ha en viss förståelse för vad en tallriksmodell är för något om man utgår från resultatet av den multimodala analysen av reklamen. Resultaten av svaren visar att majoriteten i båda grupperna besitter den kunskapen. Det får mig att undra om misslyckandet (Bell & Attardo 2011) i att förstå innebörden av orden och processen av språket eller ramen för tallriksmodellen och vad det innebär ligger bakom felsvaren.
Frågan ”Hur ofta fikar du?” (Figur 7 ”Hur ofta fikar du?” var en fråga där de fick ange sitt svar på en skala från 1-5 där nr 1 var aldrig och nr 5 var dagligen.) visar att L2-talarna fikar sällan (nr 2) och ibland (nr 3) medan L1-talarna fikar allt ifrån aldrig (nr 1) till dagligen (nr 5) men majoriteten fikar ibland (nr 3). Att fika är något som en svensk tar som sitt, sp eciellt i ett sällskap med icke-svenskar eller ny-svenskar. Att få berätta vad det är för något, en tid för sällskap där man delar något gott att äta och dricka. Även om alla svenskar inte fikar i sitt privat liv eller något som görs dagligen som vi kan se i urvalet av svar. L2-talarna fikar sällan eller ibland. Vilket ändå visar att de vet vad fika är för något och något som händer men inte ofta. Det kan vara en bidragande attityd till ordvitsen att de sällan fikar, eller ibland och tycker att den är så där rolig. Nästa fråga om informanterna köper sitt fika eller
39 bakar eget och om informanterna känner till Delicato och om det är något de köper eller ej visar att L1-talarna köper ofta eller bakar eget och att de känner till Delicato och att de flesta köper det. L2-informanterna har färre antal som känner till Delicato och att det är något de köper och att det är fler som köper ibland.
För att undersöka likheter och skillnader för attityder och förståelse av Lidls ordvits ”Lidl är Lidl. Allt annat är olidligt.” undersöker vi frågan ” Tycker du att reklamen är rolig? Markera ditt svar på skalan från 1-5 hur rolig den är.” av urvalet av L1- och L2-informanter så är svaren ganska lika gällande Lidl reklamen. Det en L1-informant som tycker att den är mycket rolig likaså en L2-informant. Reaktionerna är ganska likvärdiga också, ett skratt hos L1-talarna, 2 skratt hos L2-talarna, 3 leenden hos L1-talarna och 3 leenden hos L2-talarna men 5 L1-talare gav reaktionen ingen särskild och 5st angav samma reaktion hos L2-talarna. En av L1-talarna angav en egen reaktion på reklamen. Mitt första intryck var att Lidl
reklamen uppskattades mer av L1-talarna men det är ganska lika. Tittar vi på reaktionerna går det att se att båda grupperna är roade av ordvitsen i reklamen eller lika ointresserande. Lidlreklamen och ordvitsen är något mer krävande av betraktaren att ta in och förstå sig på. Precis som den multimodala analysen har konstaterat att reklamen är en blandning av verbal, mental och relationell process där betraktaren behöver koppla samman orden och sammanhanget. Samma som för Delicado reklamen antog jag i förhand att följande sätt är de som L2-talare skulle kunna misslyckas i att förstå humorn på: 1. Misslyckas med att processa språket, 2. Misslyckas med att förstå innebörden av ord, 3. Misslyckas med att förstå den pragmatiska kraften av ett yttrande, 4. Misslyckas med att förstå ramen för humorn och 6. Misslyckas med att uppskatta skämtet (Bell & Attardo 2011). I och med att svaren är så lika mellan informanterna i båda grupperna är det svårt att avgöra vilka av föregående alternativ är de som verkligen ligger bakom svaren i enkäten och hur informanterna uppfattar ordvitsen i reklamen.
Det var två frågor i enkäten som handlade om ordkunskap och ordförståelse av ordet olidligt, vad det betyder och hur det går att dela upp i olika delar för att se hur
informanterna klarar av ordförståelsen av ordet olidligt och hur pass deras ordkunskap (byggstenarna i ordet) är. Det var 7 st av L2-informanterna visste vad olidligt betyder och av L1-talarna så visste 9 av 10 vad det betydde. På frågan där de skulle dela upp olidligt i delar var det 6 st av 10 L2-talare som inte svarade på frågan och för L1-talarna var det 4 st
40 som inte svarade på frågan. Resterande var olika varianter av hur det går att dela upp ordet i båda grupperna.
De sista två frågorna jag kommer att ta upp är ”Hur ofta handlar du på Lidl?” och ”Hur ofta stöter du på namnet Lidl?”. Varför jag valde de frågorna är för att se hur attityderna mot Lidl är hos informanterna. En informant kommenterade att den har ändrat uppfattning till det bättre om Lidl med tiden, en L1-talare. Hos L2-talarna var det fler som handlade mer frekvent i Lidls butiker än L1-talarna. Hos L1-talarna var fler som stötte på namnet Lidl oftare än vad det var för L2-talarna. Anledningarna varför fler L2-talare handlar oftare i Lidls butiker går bara att spekulera om eftersom det inte ingick i enkäten att ange varför de handlar där eller ej. Med de här resultaten i tankarna går det att se tillbaka på hur
reaktionerna var på reklamen och hur rolig de tyckte att den var, och det går att dra slutsatsen att det är ganska lika mellan L1- och L2-talare i det här fallet. Både i Delicato reklamen och i Lidl reklamen var det ganska jämnt i svaren mellan grupperna i hur de reagerade på reklamerna och hur roliga eller inte roliga de tyckte att reklamerna var. De bakom liggande faktorerna som berördes i början av kapitlet stärks ännu mer. Att startåldern för studier, hur länge L2-talarna har studerat svenska och vistelsetid i landet är avgörande för förståelsen av ordvitsar i reklam. Informanten som nämndes tidigare i kapitlet, som tyckte att både Delicato och Lidl var mycket roliga hade enbart bott i Sverige i 4 år men kom hit som 16 åring. Som Johansson (2015) skriver i sin uppsats att det är avgörande hur lång studietid L2-inlärare har i sitt målspråk. Informanten i fråga har studerat på gymnasiet här i Sverige och har som det verkar anammat det svenska språket väldigt väl för hur han svarade i enkäten.
Jag hade förutfattade meningar om att ordvitsarna i båda reklamerna och framförallt Lidlreklamen skulle vara mer uppskattad hos L1-talarna än hos L2-talarna vilket resultatet hos de 10 utvalda i båda grupperna har gett mig en annan uppfattning om. Både förståelsen av ordvitsarna i reklamerna och hur pass rolig eller inte informanterna tyckte att den var var väldigt lika hos de båda grupperna. Det resultatet var inte vad jag hade trott att jag skulle hitta i början av det här arbetets gång men som är ett faktum nu i slutet av det. Min slutsats är att ordvitsar av den här typen i reklam och hur de uppfattas av L1- och L2-talare är intressant och något som behöver mer forskning för att få en större förståelse för.
41
5.2 Metoddiskussion
Metoden som valdes inför det här arbetet var en kvalitativ undersökning med en enkät som underlag för insamlandet av material samt en multimodal analys av Delicato och Lidl reklamen. Det kom in många svar på enkäten som jag valde att avgränsa till 10 L1-
informanter och 10 L2-informanter för att kunna jämföra resultaten och komma fram till en slutsats. Innan jag valde ut de 10 inforanterna från de båda grupperna L1 och L2-talare av svenska valde jag att presentera resultatet på alla svar från samtliga informanter som svarade på respektive fråga för att visa hur enkätens svar såg ut från början (men som jag inte valde att gå vidare med och undersöka men som kan vara intressantför den intresserade i fråga). Det skulle vara intressant att se en kvantitativ undersökning med intervjuer som metod för att få en djupare analys och jämförelse mellan de två olika grupperna och se hur resultatet kanske skiljer sig åt resultatet av den här undersökningen. Tror även att attityderna skulle kunna framhävas mycket bättre i en intervju än i en enkät samt att kopplingen till de multimodala analyserna av reklamerna skulle kunna framhävas på ett mycket bättre sätt och se om informanterna ser på reklamerna på något liknande sätt. I en intervju skulle informanterna kunna besvara frågan om vad som gör ordvitsarna svåra för dem att förstås och vilken genre av ”misslyckad” humor som stämmer in på just den ordvitsen och den informanten (Bell & Attardo 2011).
I enkäten var många frågor riktade till L2-talare av svenska samt frågor som var riktade till den som studerade eller arbetade. I de fallen är det förståeligt att alla 101 informanter inte svarade på alla frågor då många av informanterna var L1-talare eller inte tillhörde den grupp som frågorna var riktade till. Dock förvånade det mig att inte alla svarade på alla frågor inom Delicato och Lidl delarna. Många L1-talare hoppade t.ex. över frågan om att dela in ordet olidligt med kommatecken. Det får mig att undra om det var en svår uppgift eller om frågan behövde ge ett exempel eller formuleras om för att få ett bättre gensvar. En annan fundering är om enkäten innehöll för många frågor och vilket leder till om det hade varit bättre att ha en enskild enkät för varje grupp.
Jag är ändå nöjd med hur enkäten såg ut och hur den togs emot av informanterna. Nästa steg i den här riktiningen och som skulle ge ett djup i den här forskningen vore en ännu större enkät med fler L2-talare, kanske en mer jämn informant födelning på 50/50 L1- och L2-talare för att jämnföra resultatet i helhet. Eller med en intervjumetod som sagt.
42
6 Vidare forskning
Min förhoppning är att den här undersökningen har bidragit till relevant forskning inom ämnet L2-talare av svenska och deras förståelse och attityder för ordvitsar i reklam och hur det skiljer sig och hur det är likt L1-talare av svenska. För vidare forskning skulle det vara intressant med ordvitsar eller humor i en multimodal reklam så som en reklamfilm och se hur likheterna och skillnaderna hos L1- och L2-talare ser ut i förståelsen av hurmorn i reklamen eller en liknande studie med humor i en reklamaffisch på olika sätt men genom att göra en kvantitativundersökning med intervjuer som metod i fokus skulle ge ett djup i
undersökningen. Blir de bakomliggande faktorerna samma som har konstaterats i den här undersökningen eller blir de andra faktorer? Hur ser skillnaderna och likheterna ut?
I ett samhälle som för varje dag blir mer globalt känns det här ämnet, humor och förståelse hos L2-talare av svenska viktigt då humor kan bestå av så många beståndsdelar och uppfattas på så många olika sätt. Humor är något som finns inte bara i reklam utan runt omkring oss i samtal, i reklam, i litteratur, i möten m.m. Humorn är välkommen och likaså är vidare forskning inom det här ämnet.
43
Källförteckning:
Björkvall, Anders. Den Visuella Texten: Multimodal Analys I Praktiken. Uppsala: Hallgren & Fallgren, 2009.
Björkvall, Anders. Svensk reklam och dess modelläsare. Stockholms universitetet. ISBN 91- 22-02029-2 ISSN 0562-1097 Intellecta DocuSys AB 2003 http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1073023/FULLTEXT01.pdf
Cvekovic, Anita. Öljarstrand, Anneli. Humorforskning i svenska organisationer och
arbetslivssammanhang. Författarna och Sveriges Sociologförbund, ISSN 0038-0342, 2002-
066X
Johansson, Solvig. Vitsar på ett andraspråk, I vad mån förstår andraspråkseleverna dem?. Linnéuniversitetet, C-uppsats, VT2015, Kalmar, Växsjö: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:838565/FULLTEXT01.pdf