Analysen kommer att förhålla sig till strukturen som presenterades i resultatdelen. Ett analytiskt perspektiv intas utifrån relevanta begrepp och teorier som kommer att appliceras enligt presentationen i det teoretiska ramverket.
7.1 Innehållet av EU-undervisningen inom SA1b.
När det gäller frågan vad lärare undervisar i EU-kunskapsområdet utifrån de politiska dimensionerna Polity, Policy och Politics så förekommer det ett gemensamt mönster. Det finns ett starkt fokus på Polity delen där syftet är att lära elever kring EU:s grunder, strukturer och funktioner. Polity i EU kontexten berörs starkt av samtliga lärare där de flesta lägger mycket tid på det politiska ramverket som EU utgår från. I sina uttalanden motiverar lärarna att det är sammankopplat med hur förståelsen är grunden för en framtida politiska medverkan. Det är oftast förkunskaperna som brister hos eleverna i årskurs 1 på gymnasieskolan. Den historiska bakgrunden fokuserar främst på kunskaper och skapandet av ett intresse för området där eleven ska känna till bakgrunden, värdegrunden och orsaken till institutionen. Det är däremot inte alla som lägger krut på EU:s historia och istället föredrar att prioritera tiden på annat såsom EU-rollspel. EU-rollspelet nämns som en metod som är mångfacetterad och visar hur det politiska ramverket styr samarbetsöverenskommelser, vilka sakfrågor och politiska ståndpunkter som framkommer och prioriteras och hur oenigheter kan lösas med kompromisser. Utifrån demokratiska kompetenser så påverkar det utvecklingen av elevers politiska kunskaper och även inkluderar den politiska självtilltron som uttrycks och utvecklas. Det används i slutet av kursen där eleverna har fått den förkunskapen som krävs för att använda sig av de politiska strukturerna och elever inhämtar informationen kring länders egen agenda inom sakfrågan.
Mycket fokus läggs på demokratibegreppet och hur demokratiskt EU är jämfört med Sverige vilket ligger i grund för utvecklingen av de politiska kunskaperna och systemtilltron för EU. Eleverna får chans att analysera och jämföra vad demokrati är och hur det utspelar sig på hemmaplan och EU. Det är för att eleverna ska inse hur olika
32
processer utspelar sig, hur många processnivåer det finns och hur majoritetsprincipen fungerar. Hur EU påverkar eleverna lyfts också som en viktig del hos majoriteten av deltagarna där meningen är att intressera eleverna, skapa kunskaper kring hur EU påverkar deras vardagsliv och hur de kan påverka institutionen. EU-valet framträder som en del av undervisningen med tanken på valåret och lärarna försöker uppmana elever till att rösta i framtiden. Polity delen belyses väl och i stor utsträckning från olika inriktningar och fokuserar främst på utvecklingen av elevers intresse ock kunskaper kring det demokratiska systemet. Däremot är det inte lika förekommande med ett inrikespolitiskt perspektiv i undervisningen som till exempel; hur eleverna kan påverka EU, vilka politiska åsikter som framförs i EU och hur EU påverkar elevernas och Sveriges vardag. Det kan leda till att EU blir ett ”eget” block som inte alltid framkommer som tydligt sammankopplat med det svenska styrelseskicket vilket kan resultera i att eleverna ser EU som något långt bort ifrån vilket i sin tur kan påverka utvecklingen av den demokratiska kompetensen systemtilltro.
Policy berörs också av samtliga lärare, dock i mycket mindre utsträckning. Politiska sakfrågor, ståndpunkter och samhällsproblem lyfts emellanåt och diskuteras för att öka intresset hos eleverna och försöka relatera till hur institutionen påverkar dem. Brexit, populismen i Europa och miljöfrågan är några av ämnen som nämns som dyker upp där eleverna får delta i. Inte alla lärare fokuserar på detta lika mycket vilket leder till att det inte är alla elever som får ta del av diskussionerna. Lärare C (personlig kommunikation, 25 april, 2019) påpekar att diskussionerna kring EU tenderar till att 1) favorisera de som kan redan mycket om ämnet 2) skickliga elever deltar mer än andra 3) Diskussionerna kräver förkunskaper för att elever ska kunna få möjlighet till att delta på ett meningsfullt sätt. Detta kan relateras kring grunden för den deliberativa undervisningen som kräver att elever har förkunskaper. I policy delen arbetar lärare mer med elevers ställningstagande där de ska ta ställning till diverse frågor och bilda en egen uppfattning. Utifrån demokratiska kompetenser så är policy delen mer inriktad på elevers intresse, det egna politiska självförtroende och den politiska kunskapen. Svenska partiers åsikter eller EU:s partier och hur de verkar i parlamentet nämns inte särskilt i undervisningen hos majoriteten av deltagarna. Det kan påverka elevers möjlighet att förstå hur den politiska processen utspelar sig och vilka politiska ståndpunkter det finns.
33
Politics är den politiska delen som är minst berört av lärarna i EU-undervisningen. Det som används främst är lobbyismens påverkning på politiken och hur media används för att påverka val och politiken. Median används av några lärare för att belysa olika politiska konflikter och hur olika frågor kan lyftas fram från olika perspektiv. Andra delar av Politics ämnet såsom hur konflikter löses genom kompromisser och samarbeten belyses i liten utsträckning. EU-rollspelet har möjlighet till att belysa det, då olika länder har olika agendan och får deliberera för att få någonting löst. Utifrån demokratiska kompetenserna så fokuserar det mest på elevers kunskaper och nyansering av det politiska systemet. Lärarna påpekade flera gånger att det begränsade tidsutrymmet leder till sortering av stoffet vilket leder till att aktörers och gruppers handlingar får minst utrymme i undervisningen.
Det starka fokuset på Polity kan kopplas till demokratiska kompetensens politiska kunskaper och intresse där lärare påpekar att det är det som prioriteras. Något som är viktigt att påpeka är att olika lärare spenderar varierande tid på området vilket skapar en skillnad i utsträckningen av vilka politiska delar och vilka demokratiska kompetenser som elever får ta del av och utveckla.
7.2 Hur undervisar lärarna i kunskapsområdet EU i SA1b?
Frågan om hur lärarna undervisar är direkt kopplad till vad de undervisar och varför. Lärarna tenderar till att ta en ledande roll för att lära ut om EU:s organisation, demokratibegreppet och hur det jämförs med det svenska demokratisystemet. I detta fall resulterar det i formen av föreläsning som undervisningsmetod som de flesta använder sig av. Föreläsningen anses vara effektiv i att väcka intresset hos eleverna och lyfta deras kunskaper kring EU och precisera vad som är väsentligt inom kunskapsområdet. Här visade det sig igen att fokuset kring de demokratiska kompetenserna låg på de politiska egenskaper och förmågor som bestod av politiska kunskaper och intresse. Föreläsning i kombination med ett öppet klassrumsklimat kan vara ett effektivt sätt att utveckla demokratiska kompetenser, dock så var det svårt att få fram i studien kring vilken grad elevdeltagandet var och hur ofta diverse diskussioner utspelade sig. Däremot så påpekade de flesta deltagarna att de välkomnade diskussioner och att elever får ofta diskutera eller
34
lyfta fram frågor kring ämnet. Diskussionerna baseras oftast på samhällsfrågor eller nutida händelser där meningen är att engagera eleverna och väcka intresset. Tidsbristen inom samhällskunskap 1b kan också vara en motivation till en föreläsningsmetod där lärare går igenom det väsentliga och kan avgränsa ämnet på ett effektivt sätt. Det i sig skapar en struktur där det känns som en nödvändighet att prioritera kunskaperna före diskussionerna och att eleverna saknar förkunskaper för att föra diskussioner. Det innebär att undervisningen bygger på kunskaper kring institutionen som måste först utvecklas för att sedan användas av eleverna. I allmänhet råder det enligt lärarna ett öppet klassrumsklimat generellt. EU-rollspelet är ett praktiskt exempel för en implementering av en deliberativ metod inom EU-kontexten där eleverna får använda sina demokratiska kompetenser som är relevanta för politiken. I detta fall är EU-rollspelet inte ett bedömande moment, utan ett deltagande moment. Lärarna arbetar olika och använder sig av olika tidsramar för kunskapsområdet vilket påverkar möjligheten till att anpassa sina undervisningsmetoder.
När det gäller prov och examinationsformerna så återspeglade det vad som undervisades och genomfördes oftast via ett skriftligt prov där elever fick jämför styrelseskick, arbeta med demokratibegreppet eller besvara frågor kring institutionen. Examinationerna återspeglar undervisningens fokus där främst olika former av polity sätts på prov och bedöms vilket fokuserar utvecklingen av politiska kunskaper.
7.3 Vad är syftet bakom EU-undervisningen?
Den didaktiska frågan varför ligger till grund för både hur lärare undervisar och vad de undervisar kring. När det gäller syftet av undervisningen hänvisar majoriteten av deltagarna till det centrala innehållet och kunskapskraven som berör EU. Ett annat mål som redogörs för är att få elever till att rösta i framtidens EU-val. Därefter konkretiserar de hur en politisk eller demokratisk kompetens kan utvecklas och grundas i en förståelse av det politiska systemet som eleverna verkar i. Med tanken på elevers förkunskaper och intresse så identifierar lärarna ett behov av att utveckla kunskapsgrunden hos eleverna så att de kan orientera sig i den politiska sfären. Alltså är syftet gällande de demokratiska kompetenserna främst att utveckla politiska kunskaper och det politiska intresset.
35
Systemtilltron och den politiska självtilltron används inte lika explicit som de två andra demokratiska kompetenser vilket också återspeglas i undervisningens syfte, innehåll och metoder. Samhällskunskapen utmanas med att välja mellan värdegrunden eller kunskapen och här resonerar majoriteten av lärarna att den politiska kunskapen och intresset ger en möjlighet för utvecklingen av en demokratisk kompetens. Alltså är det svårt att utveckla en systemtilltro och en politisk självtilltro om det saknas faktakunskaper och en grundförståelse av det politiska systemet.
Det framgår att syftet med undervisningen är att utveckla demokratiska kompetenser. Däremot kan det tolkas att politiska kunskaperna och det politiska intresset favoriseras som ett mål. Det demokratiska uppdraget framkommer tydligt som ett mål i syfteförklaringen. Det formuleras som kunskaper kring demokrati, EU:s organisation och ett intresse för både politik och EU. Dock så finns det inte lika tydlig koppling till hur elever som europeiska medborgare kan påverka EU vilket påverkar elevers möjlighet till att utveckla den politiska systemtilltron.
7.4 EU-undervisning och upplevelsen kring utvecklingen
av demokratiska kompetenser.
Lärares upplevelse till att påverka elevers demokratiska kompetenser kan knytas an till hur de undervisar i ämnet. Med utgångspunkten i det centrala innehållet, elevers förkunskaper och vad de anser är viktigt att få med sig för att delta i demokratiska processer så fokuserar deras undervisning främst på att; väcka ett intresse för ämnet, utveckla kunskaper kring demokratiska system, hur Sverige påverkas av EU och hur EU fungerar och agerar. När det gäller de demokratiska kompetenserna så framkommer det även här ett starkt fokus på de politiska egenskaperna och förmågorna som lägger grunden för elevernas framtida politiska deltagande. Lärare känner att de måste ge eleverna de grundläggande kunskaperna och en förståelse av demokratiska system vilket uttrycks i de tidigare analysdelarna. Deltagarna är medvetna kring sina olika begränsningar och tar ett stort ansvar i den rollen den har i att utbilda framtida demokratiska medborgare. Kursen samhällskunskap 1b är enligt många problematiskt, då det är svårt att finna tid som EU
36
egentligen förtjänar och behöver. De menar att EU är ett komplext, multilateralt demokratiskt system som kräver mycket tid och kan vara svårt för eleverna att begripa.
Eftersom kursen är stort och fyllt med många ämnen och lärarna har friheten att tolka kursplanen själva så råder det skillnader i undervisningsinnehållet och i vilken demokratikontext EU används. Lärarna har liknande definitioner kring vad som krävs för ett demokratiskt eller politiskt deltagande och anser att de har goda möjligheter till att väcka elevers intresse för EU och öka deras kunskaper.
37