Analys av faktorer

Samtliga faktorer kommer att analyseras gentemot teorin för att på så sätt se om det kan finnas någon förklaring till varför faktorerna har betydelse eller inte.

5.2.3.1 Innehållet i kurserna

Denna faktor fick signifikant effekt i båda försöken. Enligt Drago, Peltier & Sorensen (2002) har innehållet i kurserna stor betydelse för inlärningen samt att det påverkar hur nöjda studenterna är med sin utbildning. Vi anser att vår undersökning har bekräftat vad Drago et al (2002) säger.

5.2.3.2 Registreringsprocessen

Denna faktor fick inte någon signifikant effekt på någon av våra två analyser. Vi kan alltså inte påvisa att denna faktor på något sätt skulle ha betydelse för hur nöjd en student blir dock kan detta bero på att denna faktor väldigt lätt varierar i förväntning beroende på vad som personen i fråga registrerar sig för. Detta stöds även av NVCC, 2000.

5.2.3.3 Lärarnas kunskap

Inte heller denna faktor visade sig ha någon betydelse för studentens nöjdhet och motsäger alltså vad Drago, Peltier & Sorensen (2002) säger om lärarnas kunskap.

5.2.3.4 Utbudet av kurser

Utbudet av kurser visar inte på någon signifikant effekt när det gäller studenters nöjdhet vilket kan bero på vad NVCC (2000) säger att det mest ger en attraktiv bild av universitet. Detta kan tolkas som att det mest påverkar tiden före studierna. Med tiden före studierna menas den tid som läggs ned när studenten väljer universitet och på så sätt menar vi att utbudet av kurser inte spelar särskilt stor roll för nöjdheten.

5.2.3.5 Möjligheten av att få plats på kurser

Tvärtemot vad Murtonen & Mari (2005) säger så har inte denna faktor någon betydelse för nöjdheten vilket kan bero på att denna faktor på samma sätt som utbudet av kurser mest spelar roll när studenten väljer universitet.

- Analys -

5.2.3.6 Valbarhet bland examensinriktning

Enligt vår undersökning visar denna faktor inte på någon signifikant effekt för studentens nöjdhet utan vi som författare anser att denna faktor precis som möjligheten att få plats på kurser och utbudet av kurser har betydelse vid val av universitet. Detta motsäger det Murtonen & Mari (2005) säger om att valbarhet bland examensinriktning ökar nöjdheten bland studenter.

5.2.3.7 Handledares kunskap

Inte heller denna faktor visade på någon signifikant effekt vilket kan bero på att studenten inte värdesätter deras relation till handledaren eller handledarens kunskap. Eftersom stor del av studierna på ett universitet är självstudier under eget ansvar kan det vara så att handledarens kunskap inte spelar särskilt stor roll för studenten. Vår undersökning kunde inte styrka vad Granello, Hothersall & Osborne (2000) sager.

5.2.3.8 Arbetsbelastning i kurser

Arbetsbelastningen i kurser visade ingen signifikant effekt vilket kan bero på att nivån kan variera mycket mellan olika kurser vilket kan bidra till att studenterna inte svara homogent på själva frågan och på så sätt inte skapar något gap som går att analysera på ett korrekt sätt. Inte heller denna faktor visade något stöd för Murtonen (2005).

5.2.3.9 Kvalitén på instruktioner

Enligt Granello, Hothersall & Osborne (2000) är det väldigt viktigt att kvalitén på instruktioner är hög för att på så sätt öka prestationer och nöjdhet. Detta stämmer dock inte för vår undersökning eftersom denna faktor inte fått någon signifikant effekt i regressionsanalysen. Orsaken till varför denna faktor inte visade någon signifikant effekt är svår att utröna men kan troligtvis vara så att studenter på ett universitet inte anser att kvalitén på instruktioner är särskilt viktiga för dem.

5.2.3.10 Säkerheten på Campus

Denna faktor visade sig ha betydelse för en av våra två analyser. Den analys som säkerheten på campus visade signifikant effekt var den utan faktorerna direktiv och krav för examen.

Denna faktor anser vi har fått större och större betydelse för studenter i och med det upptrappade våldet som sker på campusområdena vilket stämmer överens med vad American School & University (2006) säger.

5.2.3.11 Direktiv för examen

Pritchard, Potter & Saccucci (2004) menar att goda och tydliga direktiv för examen är en försäkran om bättre lärande som i sin tur bör höja nöjdheten bland studenter. Detta gick inte att bevisa med vår undersökning eftersom denna faktor inte fick någon signifikant effekt i regressionsanalysen.

5.2.3.12 Krav för examen

Pritchard, Potter & Saccucci (2004) skriver att samtidigt som kunskapssamhället ökar måste det ställas tydliga krav för vad en universitetsexamen kräver, det ger studenten en säkrare bild av vad som måste åstadkomma innan examen. Detta borde öka en students nöjdhet men så är inte fallet enligt vår undersökning där regressionsanalysen inte visade signifikant effekt för denna faktor.

- Analys -

5.2.3.13 Tillgängligheten av studievägledare

Enligt Industrial Enginner (2004) menar på att studievägledare behövs för att minska osäkerheten för studenten när det gäller val. Enligt vår undersökning stämmer inte detta eftersom denna faktor inte visat någon signifikant effekt i våra analyser. Detta kan bero på att studenter undersöker sina val bättre.

5.2.3.14 Tillgängligheten på datorer

Tillgängligheten på datorer visade ingen signifikant effekt, ingen riktig orsak varför har kunnat hittas. Enligt Cocco (1995) är standarden olika där somliga studenter har datorer i hemmet medan andra inte har det. Detta stämmer antagligen när man ser på ett mer internationellt perspektiv men på det universitetet vi undersökt är möjligen hemmadatorer vanligare vilket kan resultera i att denna faktor inte ses som lika viktig.

5.2.3.15 Rättvisa och opartiskhet på kurser

Enligt Granello, Hothersall & Osborne (2000) ökar nöjdheten bland studenter om rättvisa och opartiskhet praktiseras på kurser. Detta lyckades vi dock inte bevisa med vår undersökning eftersom denna faktor inte visade någon signifikant effekt. Enligt vår uppfattning bör rättvisa och opartiskhet vara något självklart på ett universitet, möjligen är det så enbart i Sverige och kanske inte praktiseras på samma nivå i andra länder. Detta gör att vi egentligen inte kan omkullkasta Granello, Hothersall & Osborne (2000) teorier.

5.2.3.16 Tillgängligheten på lärare

Tillgången på lärare visade ingen signifikant effekt vilket kan bero på att universitetsstudier ofta är egna studier utan samråd med lärare vilket bidrar till att lärare inte skall vara tillgänglig på samma sätt som de är på lägre skolnivå. Med detta i åtanke är det lättare att förstå varför denna faktor inte spelar signifikant betydelse för studentens nöjdhet enligt vår undersökning. Vår undersökning gav inget stöd åt vad Industrial Enginner (2004) menar.

5.2.3.17 Tillgängligheten på information

Enligt Caramia & Massimiliano (2006) krävs det mängder av information inom skolan för att uppgifter skall lösas på korrekt sätt. Detta påstående bekräftas inte av vår undersökning eftersom denna faktor inte påvisar någon signifikant effekt. Detta kan troligtvis bero på att undersökningen inte var tillräckligt omfattande eller andra felaktigheter i undersökning.

5.2.3.18 Kunskapsökning

Denna faktor visade signifikant effekt för studentens nöjdhet vilket stödjer Messmer & Max (2001) påstående om att kunskapsökning skapar tillfredsställelse hos människan samt att det även ökar dess engagemang.

- Slutsatser och Diskussion -