öljande kapitel knyter samman teorin och empirin i en analys. Analysen behandlar SamRoB-utredningens förslag gällande det formella sambandets frikoppling. Kapitel 5.1 och 5.2 behandlas varför en eventuell frikoppling är aktuell och varför det ska ske en förändring av ett väl fungerande system. Därefter i kapitel 5.3 diskuteras hur det kommer att påverka arbetsbördan för både företag och revisorer.
Slutligen behandlas alternativa lösningar i kapitel 5.4.
5.1. Internationellt tryck
En frikoppling är aktuell främst för att det svenska regelverket ska harmoniseras med det internationella regelverket samt för att en utveckling på redovisningsområdet inte ska hämmas.
I dagens läge är det den anglosaxiska redovisningskulturen som är ledande och den kontinentala redovisningskulturen håller därav på att försvinna.
Anledningen till det är att EU och USA arbetar med att harmonisera sina regelverk. Den kontinentala kulturen har ett samband mellan redovisning och beskattning som inte den anglosaxiska kulturen har. Sverige är ett av få länder som fortfarande har kvar ett samband dem emellan. Förslaget om en frikoppling även i Sverige stärker intrycket av att den anglosaxiska redovisningskulturen håller på att ta över.
Den kontinentala redovisningskulturen förespråkar även försiktighet vid värdering av tillgångar och skulder medan den anglosaxiska kulturen talar för att redovisningen ska ha en rättvisande bild det vill säga en värdering utefter matchningsprincipen. Det är ytterligare ett exempel på att samtliga länder går mot en mer anglosaxisk kultur då värdering till verkligt värde börjar få en alltmer betydande roll. Det är inte ett fenomen som finns i Sverige idag förutom när det gäller de börsnoterade företagens koncernredovisning men både Eliasson och Lundqvist är övertygade om att det snart även finns i den svenska redovisningen eftersom Sverige alltmer vill harmoniseras med dem.
F
Att Sverige går mot en sådan internationalisering är oundviklig enligt samtliga respondenter. För de större företagen är en frikoppling fördelaktig då de blir mer konkurrenskraftiga med företag internationellt. Thunberg tycker dock inte att det är en utveckling Sverige behöver och måste följa. Han tycker inte att det finns någon klar fördel med att alla företag måste vara internationaliserade, han menar på att de mindre företagen skulle fungera bättre med det redan befintliga regelverket där redovisningen och beskattningen har ett samband.
En frikoppling skulle för dessa företag inte leda till någon förenkling utan mest till en större osäkerhet. Thunberg anser inte att de mindre företagen ska behöva anpassa sig efter de större företagen.
Enligt beskattningens neutralitetsprincip så ska inte heller de olika skatterna som finns påverka ett företags val av möjligheter till etablering i andra länder.
Sverige är ett av de få länder som har ett samband mellan redovisning och beskattning och det strider mot neutralitetsprincipen, då det blir mer fördelaktigt att endast etablera sig inom Sveriges gränser.
För de företag med utländska intressenter, som främst är större företag, är det viktigt att redovisningen går att förstå och att den är jämförbar. I dagens läge är inte Sveriges redovisning utvecklad på det sätt som andra utländska länder och är därmed inte i lika stor utsträckning jämförbar. Begriplighet är också en kvalitativ egenskap som påverkar redovisningen för det utländska intresset.
Det beror bland annat på att Sverige i sin redovisning använder sig av obeskattade vinster som andra länder har svårt att begripa. Det är viktigt att de intressenterna begriper redovisningen så att de kan fatta beslut utifrån den. I dagens läge är de obeskattade vinsterna inte väsentlig information utifrån de utländska intressenternas perspektiv.
Varför ska då obeskattade vinster finnas? I nuläget är inte den svenska redovisningen optimal för utländska intressenter. Om endast svenska intressenter förstår redovisningen strider det mot objektivitetsprincipen då inte alla förstår den. Visserligen skulle en utländsk intressent förstå om den erhåller kunskap om obeskattade vinster, då allt kan stödjas, vilket de som vill investera i svenska företag då oftast har. Det skulle dock vara en fördel även för de svenska företagen om obeskattade vinster försvann ur den svenska redovisningen. Företagets redovisning blir då mer begriplig vilket leder till att företaget blir mer attraktivt internationellt.
Thunberg anser dock att redovisningens tillförlitlighet skulle minska om obeskattade vinster försvann ur den svenska redovisningen. Anledningen till
det är att uppskjutna skatteskulder, som är en del av obeskattade vinster, göms i företaget. Det leder till att redovisningen blir vilseledande, då intressenterna tror att företaget har mer kapital än vad de egentligen har.
5.2. Förändring av ett väl fungerande system
Frikoppling mellan redovisning och beskattning har skett i andra länder och det fungerar väl, varför skulle då inte ett sådant system fungera i Sverige? Alla respondenter är överens om att systemet skulle fungera men frågan är om det är optimalt för samtliga företag.
Samtliga respondenter reflekterade därmed över varför ett väl fungerande system ska förändras. En frikoppling av systemet skulle leda till ökade kostnader för företagen. De mindre företagen anlitar oftast extern hjälp med redovisningen och när det då istället behövs upprättas två skilda bokslut kommer denna kostnadspost att öka. I de större företagen som har egen redovisningspersonal kommer också kostnaderna att öka men förmodligen främst i inledningsfasen. I inledningsfasen behöver företagets redovisningspersonal utbildning för att kunna anpassa sig till det nya systemet.
Ett annat problem som enligt FAR SRS också kan uppstå är att två skilda system leder till missförstånd och därmed felaktiga deklarationer. Även detta problem kommer att orsaka extra kostnader för företagen.
Samtliga respondenter har ändå en förståelse för varför systemet måste förändras. En förändring måste ske för att redovisningen ska kunna utvecklas oförhindrat vilket den inte kan i dagens läge då beskattningen hämmar den. De redan nämnda internationella reglerna är också en bidragande orsak till att en frikoppling måste ske. Lundquist anser att det även är viktigt att samtliga företag i Sverige ska stå på likadan grund. För att företagen ska få likadana förutsättningar måste reglerna för samtliga K-kategorier anpassas efter de internationella reglerna. I dagens läge kan inte alla regler implementeras då vissa av de internationella reglerna strider mot beskattningsreglerna.
En princip som en frikoppling strider emot är konsekvensprincipen då redovisningens olika principer, värderingar och poster kommer att ändras. Det kommer då att bli en svårighet att jämföra med tidigare års räkenskaper. Men
implementering i den svenska lagstiftningen. Utredningarna har mött stark kritik precis som SamRoB-utredningen nu gör. Lösningarna som föreslås anses vara komplicerade och svårbegripliga, därav har inte en frikoppling redan skett. Med tanke på tidigare studier och den kritik SamRoB-utredningen har mött är respondenternas spontana känsla att en frikoppling inte kommer att ske den 1 januari 2011.
5.3. Arbetsbördan
I dagens läge förhindrar det formella sambandet utdelning av obeskattade vinster då de måste redovisas som bundet eget kapital för att undvika beskattning. Om en frikoppling sker så kan de obeskattade vinsterna redovisas som både bundet och fritt eget kapital. SamRoB-utredningen förespråkar då att om obeskattade vinster redovisas som fritt eget kapital och kan enligt andra lagstiftningar delas ut så måste det beloppet tas upp till beskattning. Fokus måste då ligga på att lokalisera var företaget har placerat dem för att de inte ska kunna dela ut de vinster som inte är beskattade. Tillgångar är ett område där obeskattade vinster ofta uppkommer eftersom det är en post som ofta varierar och det blir då viktigt för en revisor att granska var företaget har placerat dessa.
Om företagen har möjligheten att dela ut de obeskattade vinsterna så kommer det att strida mot principen om dubbelbeskattning. Beskattningen på bolagsnivå riskerar att försvinna och staten kan därmed förlora intäkter. Finns möjligheten att göra en utdelning av obeskattade vinster strider det också mot skatteförmågeprincipen och minsta offer-principen. Anledningen till det är att vissa vinster inte blir beskattade vilket leder till en orättvis uppoffring, med andra ord så minskar statens intäkter.
Enligt SamRoB-utredningen så är konsekvenserna av förslaget att arbetet kommer blir mer men hanterbart för de större företagen medan de anser att det blir mindre arbete för de mindre företagen. De tre respondenterna är överens om att så inte är fallet, arbetsbördan kommer bli större för samtliga företag men främst för de mindre. SamRoB-utredningen anses vara bristfällig vad gäller att beskriva hur konsekvenserna uppstår. Respondenterna tycker att när det gäller de mindre företagen är det enklare och mindre osäkert när det finns ett enhetligt system. Arbetet kommer att bli besvärligare och kostnaderna kommer att bli större vid en frikoppling. Det gör att SamRoB-utredningen tappar trovärdighet då utredarna ser ut att sakna förståelse för de mindre svenska företagens perspektiv. Thunberg anser att fokus ligger på fel område
och tycker att det istället borde ligga på det som verkligen förenklar för företagen.
Att systemet blir besvärligare leder också till att revisorernas arbetsbörda ökar.
Arbetsbördan ökar för samtliga K-kategorier men dock i olika avseenden. För de minsta företagen, då främst K1 och K2, ökar arbetsbördan för revisorerna främst genom att dessa behöver hjälp med att upprätta två bokslut ett redovisningsmässigt och ett skattemässigt. För de större företegen ökar arbetsbördan för revisorerna främst genom att lokalisera de obeskattade vinsterna. Att revisorernas arbete gällande obeskattade vinster ökar främst för de större företagen beror på att de mindre företagen inte i lika stor utsträckning redovisar obeskattade vinster. Revisorernas arbete kommer även att öka gällande kontrollen av att obeskattade vinster inte har delats ut. Enligt Lundquist leder det till ett större kontrollbehov, till exempel när det ska beslutas om utdelning. I dagens system baseras utdelningen på årsredovisningen men vid ett frikopplat system så skulle ett annat resultat som är beskattat ligga till grund för beslutet.
När värdering till verkligt värde slår igenom även i Sverige kan en konsekvens bli att det leder till betydligt större obeskattade vinster. Att de blir större beror på att tillgångar som till exempel fastigheter i de flesta fall kommer att få ett avsevärt högre värde i redovisningen. Enligt Eliasson kommer det att leda till ett merarbete för revisorerna.
5.4. Alternativa lösningar
Enligt Eliasson skulle en alternativ lösning kunna vara en slags kompromisslösning där de gamla reglerna fortfarande får gälla för de mindre företagen och de nya reglerna endast ska tillämpas för de större företagen. En frikoppling på grund av internationaliseringen anses inte lika viktig för de mindre företagen som för de större företagen, då de större företagen i större utsträckning har utländska intressenter som också behöver förstå redovisningen. Dagens system med obeskattade vinster gör det svårbegripligt för utländska intressenter.
Thunberg har en annan tanke kring en eventuell frikoppling. Frikopplingen skulle kunna tillämpas för en viss typ av företag, antingen för endast noterade
Enligt Eliasson så ser de dock ut som att reglerna för de olika K-kategorierna, speciellt för K2-företagen, anpassas efter de internationella reglerna. Tanken med det är att de internationella reglerna ska vara mer lättimplementerade.