Argument för och emot formellt samband

Det främsta argumentet för att behålla ett formellt samband mellan redovisning och beskattning är att det är ett effektivt sätt att förhindra att obeskattade vinster delas ut (SOU 2008:80). Ett samband mellan redovisning och beskattning gör systemet lättare och mer förståligt. Det är administrativt enklare då endast ett bokslut behöver upprättas. Arbetet med deklarationer underlättas därmed då de baseras på redovisningen (SKV 305). Enligt Melbi (2009) kommer även nya regler att innebära tolkningsproblem och en större osäkerhet.

Det finns dock flera argument mot ett formellt samband, till exempel att skattereglerna styr redovisningen och det kan leda till en sämre redovisning.

En risk som uppstår med sambandet är att företagens intressenter kan få en sämre kvalitet av information. Företag kan nämligen undvika att redovisa vissa intäkter då en korrekt redovisning skulle ge en högre skattepliktig inkomst.

Systemet gällande obeskattade vinster anses även göra redovisningen svårförståelig och komplicerad. Speciellt för utländska intressenter då kunskap om skattesystemet och redovisning måste besittas (SOU 2008:80).

Ytterligare ett argument mot dagens formella samband är att det inte överensstämmer med vissa redovisningsmässiga principer. Bland annat finns det vissa poster i balansräkningen som inte har någon företagsekonomisk innebörd (SOU 2008:80).

Det formella sambandet anses även strida mot den svenska grundlagen, Regeringsformen. Riksdagen ska enligt denna grundlag besluta om beskattningen och det är då inte lämpligt att redovisningen styr beskattningen.

Ett annat viktigt argument mot ett formellt samband mellan redovisning och beskattning är att det hämmar utvecklingen av den internationella redovisningen (Melbi 2009).

Enligt Knutsson (2005) hämmar en koppling mellan redovisning och beskattning för företagen att övergå till de internationella reglerna. I Sverige har det istället blivit en praxis som innebär att beskattningen tar över redovisningen. Eftersom IAS/IFRS måste finnas på både koncern- som bolagsnivå blir en konsekvens för företagen att de förlorar olika möjligheter som beskattningen och det formella sambandet ger. Därmed bör det sambandet avskaffas.

Enligt SamRoB-utredningen kommer de nya skattereglerna innebära konsekvenser, men dock i olika stor utsträckning. De så kallade K1-företagen kommer inte att påverkas när det gäller reglerna om obeskattade vinster. När det gäller K2-företagen så kommer den administrativa bördan vara hanterlig då redovisningsreglerna kommer anpassas till skattereglerna och leda till ett samband i praktiken. Det kommer dock bli en större arbetsbörda för K3- och K4-företagen. Enligt utredningen så är det acceptabelt i jämförelse med

kommer leda till merkostnader för företagen samt att det kommer innebära en osäkerhet. Företagens redovisning kommer innehålla två parallella system som kommer innebära mer utbildning av personal. FAR SRS menar även att redovisningskunnig personal kommer att få problem. De förfarar att det kommer bli fler felaktiga deklarationer då termer kommer att förväxlas då innebörden skiljer sig åt mellan redovisningen och beskattningen. När det gäller att förhindra utdelning av obeskattade vinster anser FAR SRS att det skulle leda till en användning av fel metoder (Balans 2009).

Även NNR, Näringslivets Regelnämnd, är kritiska mot SamRoB-utredningens förslag. De anser bland annat att det uppstår problem när det ska implementeras då det kommer att innebära ökade kostnader för utbildning och externa tjänster. NNR anser inte att utredarna har bearbetat konsekvenserna tillräckligt och tycker att förslaget innebär stora risker (NNR 2009).

3.11. Revisorernas arbete

Ett företags intressenter måste kunna lita på att den information som ett företag lämnar ut är korrekt. Revisorns syfte är att säkerställa att så är fallet.

Revisorn kan ha två roller, en som granskare och en som rådgivare. Rollen som granskare innebär att revisorn med en professionell skeptisk inställning ska uttala sig om att årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen ger en korrekt och tillförlitlig bild av företaget. Revisorns uppdrag är lagreglerad och ska följa god revisor- och revisionssed. Rollen som rådgivare innebär att revisorn ger företagen möjlighet att få hjälp med att lösa problem och oklarheter. Rådgivning kan ske inom olika områden, bland annat inom redovisning och beskattning. Revisorn måste dock se upp med risken att denne granskar delar av företaget som denne tidigare har gett rådgivning i, vilket kan leda till att revisorn mister sin självständighet och opartiskhet (FAR 2006).

3.12. Tidigare studier

3.12.1. SOU 1995:43

Tidigare studier på området är SOU 1995:43 som också behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning. Redovisningskommittén anser att systemet med bokslutsdispositioner och obeskattade reserver ska avskaffas för att underlätta redovisningen. Nedan följer de punkter som studien diskuterade (SOU 1995:43).

Inventarier

Lagstiftningen lyder att de skattemässiga avdragen endast får göras om motsvarande avskrivningar återspeglas i redovisningen.

Redovisningskommittén ansåg att redovisningen och beskattningen skulle frikopplas genom att upphäva denna lag. Det skulle då leda till att skattelagstiftningen enbart behövde förlita sig på en avskrivningsmetod och den så kallade kompletteringsregeln kunde därmed avlägsnas (SOU 1995:43).

Lager

Enligt lagstiftningen får inte de företag, som har ett värde på lagret som understiger anskaffningsvärdet, använda sig av den så kallade 97 % regeln, som innebär att ett inkurans avdrag på 3 % är tillåtet på anskaffningsvärdet.

För att frikoppla redovisningen från beskattningen på detta område föreslår Redovisningskommittén att den skattemässiga nedskrivningen ska baseras på det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet samt att alla företag får utnyttja regeln. Det skulle då leda till en lägre nedskrivningsprocent och förespråkar istället en 98 % regel (SOU 1995:43).

Pågående arbeten

Redovisningskommittén anser att de skattemässiga reglerna på detta område hålls oförändrade samtidigt som det sker en frikoppling på området. Denna ändrade lagstiftning skulle då leda till att arbeten på löpande räkning kan tas upp som tillgång i redovisningen medan det inte är nödvändigt att ta upp det till beskattning. Lagstiftningen skulle också leda till att pågående arbeten till fast pris i redovisningen kan tillämpa successiv vinstavräkning medan beskattningen kan tillämpa lägsta värdets princip (SOU 1995:43).

Fondavsättningar

Redovisningskommittén anser att avdragsrätten för avsättningar till periodiseringsfonder och ersättningsfonder frikopplas från redovisningen (SOU 1995:43).

Garantiutgifter och substansminskningar

detta område. Vad gäller framtida substansminskningar leder inte dessa avsättningar till några obeskattade reserver men kommittén vill ändå utforma reglerna efter de regler som utformats för framtida garantiutgifter (SOU 1995:43)

Övrigt

Redovisningskommittén föreslår en utdelningsspärr för att frikopplingen inte ska öka möjligheterna för företagen att dela ut de obeskattade vinsterna, som annars skulle uppstå om redovisningen och beskattningen tillämpade dessa regler (SOU 1995:43).

En frikoppling mellan redovisning och beskattning på detta sätt skulle leda till större skillnader mellan de båda redovisningarna. Att skatten periodiseras till rätt period är viktigt eftersom det utgör en kostnad för företaget, vilket gör att företaget också måste redovisa uppskjuten skatteskuld. Kommittén ansåg området vara komplicerat och överlät problemet till BFN och dåvarande redovisningsrådet, som då istället ska utarbeta rekommendationer och uttalanden på området (SOU 1995:43).

Resultat

Redovisningskommitténs förslag ledde inte till någon lagstiftning. Förslaget möttes av negativ kritik då det ansågs vara allt för komplicerat och svårimplementerat (SOU 2008:80).

3.12.2. RSV rapport 1998:6

RSV är en förkortning för Riksskatteverket. Dagens motsvarande myndighet, som kallas Skatteverket, bildades 1 januari 2004 genom en sammanslagning av Riksskatteverket och landets dåvarande 10 regionala skattemyndigheter (Skatteverket 2004).

Rapporten 1998:6 är författad av en arbetsgrupp som på uppdrag av Riksskatteverket skulle undersöka sambandet mellan redovisning och beskattning. Gruppens slutsats var att det formella sambandet skulle avskaffas och det materiella sambandet skulle bestå. Det skulle också kompletteras med fler särskilda skatteregler (SOU 2008:80).

Resultat

Det har inte skett något genomförande av förslaget (SOU 2008:80).

3.12.3. Andra länder