Diskussion kring undersökningens statistiska resultat
I FIG2 ses att antalet flyttningar över sockengränsen har ökat under tidsperioden som mätningar gjorts, 1809 till 1889. Det totala antalet flyttningar över sockengräns ökar svagt fram till år 1859. Vid nästa mättillfälle år 1869 har antalet flyttningar ökat och visar en siffra dubbelt så stor som vid föregående mätning. Även om siffran vid de två nästkommande mätningar sjunkit något ligger den fortfarande långt över 1800-‐ talets första hälfts mätningsresultat. FIG3 som skiljer på in-‐ och utflyttningar visar att antalet utflyttningar oftast överstigit antalet inflyttningar och med stor marginal vid
flyttningstoppen år 1869. I detta diagram syns två mätningsår som har gett särskilt intressanta resultat nämligen år 1829 då antalet inflyttningar kraftigt överstiger antalet utflyttningar. Det andra resultatet som klassificeras som särskilt intressant är 1869 års höga siffra både vad gäller in-‐ och utflyttningar. Dessa två årtal är bra kandidater för ytterligare studier, dels att se om resultaten är liknande för åren i direkt anslutning men även om man kan söka förklaring på de resultat som ses med mikro-‐ och makrofaktorer. Om man går vidare och tittar på FIG4 som visar hur fördelningen mellan män och
kvinnor sett ut avseende flyttningar över sockengränsen ses att 1829 års
inflyttningstopp kan kopplas till ett stort antal inflyttande män. År 1869 års stora antal flyttningar kan kopplas till ett stort antal inflyttande kvinnor. På FIG5 där
utflyttningarna finns redovisade beroende på kön ses en kurva där de båda linjerna hela tiden följer varandra förhållandevis tätt. Vad gäller utflyttningar ses med andra ord inga större differenser av det slag som ses i FIG4. 1869 års flyttningstopp är i inkluderar enligt FIG5 både ett stort antal män och kvinnor med en marginell differens.
I FIG6 och FIG7 där endast de flyttningar är registrerade som skett samma år som de flyttandes vigsel visar även de en topp åren 1869 och 1879 och en svag positiv utveckling åren innan. Mätningen år 1889 är här av särskilt intresse eftersom de tidigare höga andelstalen flyttande över sockengräns här drastiskt sjunkit till en nivå nära den som rådde innan 1869 års stora ökning. Här skulle fler och senare mätningar
vara värdefulla för att se om denna kraftiga svacka är engångsföreteelse eller om de höga siffrorna de två mätningsåren innan är avvikande från den tidigare trenden men även skiljer sig från efterföljande mätningar. FIG8 visar en avtagande andel par, där båda delarna anges bo på samma ställe i vigsellängden. Denna avtagande trend bryts dock av 1889 års mätning där man ser det största procenttalet för hela tidsintervallet. Även här skulle fler mätningar kring 1889 vara av intresse för att se om året kan anses representativt för perioden.
Resultaten i förhållande till andra undersökningar
Precis som Karlström skriver i sin bok Economic Growth and Migration during the
Industrialisation of Sweden kan enligt FIG1 inte någon tydlig migration till de större
samhällena från omnejden av lägre industrialiseringsgrad ses under första hälften av 1800-‐ talet. I Kinda kommun visar statistiken på en allmän befolkningstillväxt för alla nämnda socknar och det är inte förrän 1880 den stigande trenden bryts. Mellan 1880 och 1900 faller befolkningstalet för alla socknar men sedan ses en ökande
befolkningstrend för Kisa socken som alltmer utmärker sig som centralort för området. Med andra ord visas i Västra Eneby samma utveckling för 1800-‐ talet som Karlström sett i sin studie, med en ökande migration till större samhälle med början framför allt under andra hälften av århundradet.25 Om denna utveckling sker av samma skäl som de Karlström räknar upp, där det agrara landskapet till en början kan försörja den allmänt ökande befolkningen vilket inte blir möjligt under andra hälften och skapar migration mot arbetstillfällen i annan ort kan inte den undersökning som gjorts i detta arbete ge svar på.
25 Karlström Urban Economic Growth and Migration during the Industrialisation of
I FIG2 redovisas resultatet gällande antal flyttningar över sockengräns för Västra Eneby från 1809 till 1889. Man kan tydligt se en stigande trend och med en kraftig ökning mellan 1859 och mättillfället år 1869. Bo Kronborg och Thomas Nilsson menar i sin bok Stadsflyttare att samband kan ses mellan den ekonomiska konjunkturen och flyttningstäthet. En högkonjunktur leder till fler flyttningar till städer och större samhällen medan en lågkonjunktur ger upphov till motsatsen. Eftersom
undersökningen som gjorts i detta arbete inte heller besvarar frågan vart flyttarna tar vägen går det inte att svara på om man i Västra Eneby kan se samma mönster som Kronborg och Nilsson funnit. Man kan däremot använda FIG2 för att finna de tidsperioder där ytterligare undersökningar kan vara av extra stort intresse.
I FIG3 visar diagrammet in-‐ respektive utflyttningar för Västra Eneby från 1809 till 1889. Man ser att antalet utflyttningarna vid de allra flesta mättillfällena överskridit antalet inflyttningar. Om man tittar på FIG1 visas att befolkningstalet trots denna utflyttning ökat fram till år 1880. Med andra ord har inte faktorn migration varit avgörande och gett upphov till en minskande befolkningsmängd för Västra Eneby socken fram till år 1880. Detta antagandes validitet är självklart beroende av att mätningarna gett en riktig bild över varje tendensen hos alla år mellan
mätningsintervallen.
Kronborg och Nilsson skriver i boken Stadsflyttare att kortdistansflyttningen mellan socknar inom en radie av 51km till största del tar ut varandra och därmed inte ändrar befolkningsmängden i någon större utsträckning. De har dock kommit fram till att detta endast gäller för områden som angränsar till andra områden med samma industrialiseringsgrad.26 Därmed kan man göra antagandet att de socknar som anges i FIG1 innehade ungefär samma industrialiseringsgrad fram till 1880 då Kisa socken alltmer börjar utmärka sig som en ort av högre industrialiseringsgrad. Det antas här att
26 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
de skillnaderna i utflyttning och inflyttning man kan se vid mättillfällena tar ut varandra i åren mellan mätningarna fram till år 1880. Om det däremot antas att mätningarna ger ett resultat som överensstämmer med åren mellan mättillfällena visar undersökningen i detta arbete ett exempel där kortdistansflyttningen mellan angränsande socknar inte tar ut varandra som Kronborg och Nilsson visat. Den konstant ökande
befolkningsmängden i Västra Eneby som ses i FIG1 talar emot denna senaste teori men skulle även kunna förklaras med att t.ex. födsel-‐ och dödstalsutvecklingen motverkar utflyttningens befolkningsminskning.
Vid närmare studie av könsfördelningen vid in-‐ och utflyttningar i FIG4 och FIG5 ses att den största skillnaden går att finna i inflyttningsdiagrammet. I FIG5 som visar könsfördelningen vid utflyttningar följer de båda linjerna varandra även om antal kvinnor som flyttar in och ut ofta överskrider antalet män. Kronborg och Nilsson menar i Stadsflyttare att kvinnor i större utsträckning än män flyttade.27
Undersökningsresultaten i detta arbete visar att detta mönster även till viss del gäller för Västra Enebys in-‐ och utflyttningar mellan 1809 och 1889. Dock visar vissa av
mätningarna på ett större antal män som flyttar än kvinnor och mönstret som Kronborg och Nilsson sett överensstämmer inte helt med det som ses i Västra Eneby socken. Kronborg och Nilsson skriver vidare att kvinnor tenderade att flytta in till samhällen och arbetstillfällen inom den lätta industrin.28 Att könsfördelningen ser ut som den gör i FIG4 och FIG5 skulle kunna antyda att omkringliggande socknar inte erbjöd dessa arbeten inom lätt industri och därför inte lockade något överskott av kvinnor. Mot slutet av tidsperioden för undersökningen ses en viss ökande marginal vid utflyttningarna med fler utflyttande kvinnor än män. Detta skulle kunna tyda på att det
27 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
mobilitet med utgångspunkt från Halmstad, 1870-‐ 1910 (1975) s.86
28 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
mot andra hälften av 1800-‐ talet fanns fler arbetstillfällen inom lätt industri utanför Västra Eneby. Den höga siffran med inflyttande kvinnor år 1869 tyder även enligt Kronborg och Nilssons resonemang på god arbetstillgång i Västra Eneby vid denna tid. I FIG6 ses andelen vigslar där en flytt över sockengräns skett samma år från 1809 till 1889. Efter att ha pendlat i andel mellan 14 % och 30 % från
undersökningsperiodens början 1809 till 1859 ökar den kraftigt till 70 % vid mättillfället år 1869 och ca 65 % 1879 för att sedan falla tillbaka till ca 25 % vid mättillfället 1889.
Britt Liljewall diskuterar i avhandlingen Bondevardag och Samhällsförändring kring hur det gifta parets sammansättning ändrats under de senaste 200 åren. Hon menar att det går att se en ökning av giftermålszonen under 1800-‐ talet även om hon även påpekar att denna utveckling inte är konstant och utan trendbrott. Hon förklarar den ökande giftermålszonen med en tillbakagång av det traditionella ekonomiskt och släktmässigt taktiska giftermålet till fördel för ett giftermål uppbyggt av de bådas känslor. Hon menar även att vävarpigornas och gårdfarihandelns höga grad av geografisk mobilitet ökade zonen i vilken partnern fanns.29 Att utvecklingen från endogamin inte kan ses som en helt enkelriktad linje förklarar Liljewall med den ökade klyftan mellan samhällsklasserna som industrialiseringen och moderniseringen av Sverige gav upphov till.30
I undersökningen som gjorts på detta område i detta arbete finns det endast möjlighet att se om giftermålet har inneburit en flytt för någon av de båda över
sockengräns samma år. Om flytt sker innan eller efter registreras den inte. Detta skapar givetvis en risk för fel även om man kan anta att många flyttar samma år som
29 Liljewall Britt Bondevardag och Samhällsförändring: Studier i och kring västsvenska
bondedagböcker från 1800-‐ talet (1995) s.77
30 Liljewall Britt Bondevardag och Samhällsförändring: Studier i och kring västsvenska
giftermålet ingås. Om man även antar att en flytt över sockengräns är längre än en flytt inom socknen kan man mäta en ökande eller minskande giftermålszon med hjälp av resultatet av denna del av undersökningen.
Enligt FIG6 och FIG7 är det inte förrän år 1869 man ser en kraftigt ökad giftermålszon med över 70 % vigslar som inneburit en flytt över sockengräns.
Dessförinnan är andelen pendlande inom ett och samma intervall. Därmed kan man inte se någon konstant ökande zon för partnerfinnande i Västra Eneby socken som Liljewall funnit i området Toarp. Däremot ser man en kraftig ökning mot slutet av
undersökningen och en liknande kraftig nedgång vid sista mätningstillfället. Om man applicerar Liljewalls resonemang på detta resultat har Västra Eneby inte förändrats vad gäller kulturen kring giftermålet under första delen av 1800-‐ talet. År 1869 visar dock mätningen att man nu kan se en kraftigt ökad giftermålszon mot den som uppmättes tio år tidigare. Undersökningen som gjorts kan inte besvara huruvida denna utveckling är ett tecken på en förändring i giftermålets syfte och ursprung eller om infrastrukturen och arbetstillgången gjorde det möjligt eller nödvändigt att färdas längre sträckor.
Den utveckling man ser enligt FIG8 är liknande den som Liljewall teoretiserar. Ett giftermål där båda delarna av paret anges bo på samma ställe innebär ofta att det är en piga och en dräng från samma gård som gift sig. Exempel finns även där änkemannen har gift sig med hushållets piga. Dessa är de vanligast förekommande vilket kan ses i giftermålsbilagan. Man kan dock inte vara helt säker på att flytt skett innan vigseln utan att innebära att någon del av paret tagit jobb på flyttens destination. Om man antar att ett giftermål där båda delarna av paret bott på samma plats en längre tid visar ett högt andelstal i FIG8 på en liten giftermålszon. Från de inledande årens mätningar sjunker andelen mot slutet av undersökningsperioden bortsett från mätningen 1889. Att man fortfarande ser stigande andelstal i den annars fallande trenden tar Liljewall upp i
Bondevardag och Samhällsförändring och förklarar denna ojämna utveckling med
industrialiseringens effekt på samhällsklyftorna som nämnts ovan.
Ovan har diskussion förts om man kan se tydliga skillnader i könsfördelningen vid in-‐ och utflyttningar ur Västra Eneby socken. I de figurerna som då diskuterades kunde man visserligen se en viss marginal med fler kvinnor flyttande. Det var dock ingenting som var genomgående för hela undersökningsperioden. Vad gäller
inflyttningarna mellan 1809 och 1889 kan man bara se en tydlig marginal år 1869 med många fler inflyttande kvinnor. Vad gäller utflyttningar är det inte förrän efter 1849 antalet kvinnor utflyttande vid mättillfällena överskrider antalet utflyttande män. Detta resultat överensstämmer inte helt med vad Kronborg och Nilsson framför i Stadsflyttare vari de menar att man kan se tydligt högre andel flyttande kvinnor.31 Om man nu
övergår till att titta på FIG9 ser man dock denna tendens vilken Kronborg och Nilsson belyser. FIG9 redovisar könsfördelningen i flyttar kopplade till giftermålet. Här ses en tydlig marginal med fler flyttar där kvinnan flyttat till mannen. Vid vissa av
mätningstillfällena finns inte någon enda ”han till henne”-‐ flytt registrerad. Mot slutet av undersökningsperioden blir dessa typer av flyttar dock alltmer vanliga och kan tyda på den utveckling mot en ny form av äktenskapssammansättning som Liljewall resonerar kring.32
Egna tolkningar av undersökningens resultat
Efter att har studerat undersökningens resultat och jämfört dem med resultat andra forskare sett i liknande undersökningar i andra delar av Sverige och resten av världen kan man både se likheter och skillnader. Eftersom ingen undersökning i den tidigare forskning som behandlats i detta arbete gjorts på samma sätt som här är det omöjligt att direkt översätta mellan arbetena. Dock kan man anta att olika undersökningsmetoder med samma syfte borde ge liknande svar. Syftena med denna uppsats har hela tiden cirkulerat kring flyttningar och dess mönster-‐ både allmänt och i samband med giftermålet. Det sammanfattades i fyra olika frågor:
31 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
mobilitet med utgångspunkt från Halmstad, 1870-‐ 1910 (1975) s.86
32 Liljewall Britt Bondevardag och Samhällsförändring: Studier i och kring västsvenska
• Hur såg flytt-‐ mönstren ut bland in-‐ och utflyttande ur Västra Eneby socken och ser man skillnader i dessa mönster under vissa tidsperioder?
• Kan man koppla dessa mönster till förändringar i samhället på makronivå? • Kan man se några mönster i bildandet av nya äktenskap utifrån ett
geografiskt perspektiv och ändras detta under åren för undersökningen? • Vart bosatte sig den nya familjen? Bodde de kvar under samma förhållanden
eller flyttade de? Går det i denna fråga att se skillnad i mönstret under undersökningsåren?
Utifrån vad som framgår av undersökningens resultat, vad tidigare forskare har kommit fram till och egna tolkningar kommer nedan diskussion föras kring vad för svar
undersökningen gett på de olika frågorna i syftet.
Den första frågan som ställs handlar om ändringar i den geografiska mobiliteten och besvaras främst av undersökningens FIG2, FIG3, FIG4 och FIG5. Det första som tydligt framgår är att antalet flyttningar följer en ökande trend över tidsperioden. Om man kopplar in andra frågan i syftet till denna del av diskussionen vilken handlar om hur mönstren kan kopplas till samhället på makronivå får man övergå till tidigare forsknings resonemang kring Sveriges urbanisering och industrialisering under denna tid.
Eric Hopkins beskriver i boken Industrialisation and Society hur den agrara marknaden utsattes för ökad konkurrens när USA exporterade billigt spannmål till, i detta fall, England. Dock menar han att bönderna i vissa fall fann andra produkter där import från utlandet inte kunde konkurrera, t.ex. mjölk och köttprodukter. Tillsammans med missväxtår och den ökade konkurrensen på jordbruksmarknaden såg man enligt
Hopkins en agrar depression under slutet av 1800-‐ talet.33 I fallet England tas järnvägen upp som ännu en faktor för att beskriva utvecklingen men eftersom den inte kommer till Västra Eneby-‐ området förrän år 190234 är den av mindre betydelse då större delen av undersökningen slutar 1889.
Urban Karlström framför en annan åsikt i Economic Growth and Migration during
the Industrialisation of Sweden där han dementerar den allmänna åsikten om att Sverige
såg en agrar depression under slutet av 1800-‐ talet. Som bevis framför han statistik som visar att jordbruken såg en ökande trend för den ekonomiska förtjänsten under
perioden.35 Faktorn gällande spannmålsimport från utlandet ser han inte heller som något som går att applicera på Sverige-‐ enligt Karlström exporterades spannmål ända in på 1840-‐ talet.36
Hur den agrara produktionens utveckling såg ut i Västra Eneby kan inte undersökningen som gjorts direkt svara på. Med tidigare forskares upptäckter och slutsatser kan man dock tolka resultaten och göra kvalificerade gissningar. Enligt Kronborg och Nilsson i Stadsflyttare leder en högkonjunktur till ökad
flyttningsintensitet medan en lågkonjunktur minskar densamma.37 Applicerar man detta på det statistiska resultatet från undersökningen ser man att Karlströms tes skulle gälla om att ekonomisk depression inte var rådande. Dock kan man även tolka högre
33 Hopkins Eric Industrialisation and Society: A social history, 1830-‐ 1951 (2000) s.60 34 Von Wachenfeldt Mathias (red.) En bok om Kisa socken (Band 4, 1992) s.194 35 Karlström Urban Economic Growth and Migration during the Industrialisation of
Sweden: a general equilibrium approach (1985) s.20
36 Karlström Urban Economic Growth and Migration during the Industrialisation of
Sweden: a general equilibrium approach (1985) s.21
37 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
flyttningsintensitet som ett sökande efter jobb på annan plats för att tillgången är bristfällig i det nuvarande området. Man ska inte heller glömma bort att denna
undersökning inte i utflyttningsmätningarna tar hänsyn till vart flyttens destination var. Det är mycket möjligt att många av flyttarna innebar en emigration till t.ex. Amerika. Om så är fallet borde utflyttningarna tolkas enligt de olika faktorerna som skapade det höga emigrationstal man såg i Sverige under andra hälften av 1800-‐ talet.
Andra anledningar till att fler och fler flyttar över sockengräns kan vara av mer social karaktär. Det sociala nätverkets geografiska ökning kan skapa större allmän mobilitet och därmed öka chanserna för att längre flyttar sker. Detta kan man se som en tolkning av resultatet i flyttningar över sockengräns i samband med giftermål som i FIG6 ger höga siffror för de senare åren i undersökningen. Figuren tyder på att man oftare träffade människor i andra socknar som man skapade sociala band med.
Den sista frågan i syftet som tar upp vad som hände med den nya familjen efter giftermålet besvaras till största del av FIG9. Här kan man se att giftermålet ofta ledde till att kvinnan flyttade till mannen precis som Kronborg och Nilsson tidigare även sett och redovisat i avhandlingen Stadsflyttare.38 Mot slutet ser man dock att det blir allt
vanligare att mannen flyttar till kvinnan, även om marginalen mellan de båda
fortfarande är stor. De gånger då mätningarna har registrerat att båda delarna av det gifta paret tillsammans samma år flyttat till en ny geografisk plats är utspridda över undersökningsperioden utan att visualisera något direkt mönster. Det vanligaste under hela tidsperioden bland de vigda paren vid åren för mätningarna är ändå att kvinnan flyttar till mannen. Tolkar man detta resultat med en ekonomisk vinkel borde detta tyda på att mannen vid giftermålet i stor utsträckning hade möjlighet till ekonomisk
försörjning för paret på platsen han bodde, precis som Kronborg och Nilsson också funnit.
38 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
Slutsats och kommentar på undersökningen
Slutligen kan man säga att vissa inledande teorier stämde med undersökningens resultat medan andra fick stå tillbaka. Västra Eneby såg en ökad flyttintensitet mot slutet av 1800-‐ talet, både inom allmän flyttning över sockengräns och flyttar i samband med giftermål. Dock var könsfördelningen inte helt i linje med den inledande tesen och