Högskolan på Gotland
HT 2010
Kandidatuppsats -‐ Historia
Författare: Christoffer Kindesjö
Institutionen för Humaniora och Samhällsvetenskap
Handledare: Erika Sandström
Giftermål och geografisk
mobilitet
E n s t u d i e ö v e r V ä s t r a E n e b y s o c k e n u n d e r 1 8 0 0 - t a l e t
Bild föreställande Västra Eneby Kyrka. Konstnär: Jarl Helander
Abstract
Geographical mobility; general and in combination with marriage: A demographical study of the parish of Västra Eneby in the 19th century
Author: Kindesjö C, History student, Department of Humanities and Social Sciences, Högskolan på Gotland.
Tutor: Sandström E, PhD, Senior Lecturer in History, Department of Humanities and Social Sciences, Högskolan på Gotland.
Industrialisation, modernisation and urbanisation are common words used to describe an evolving community. General patterns are often linked to the meaning of the above words but can these patterns be applied to individual parishes on the agricultural countryside?
The purpose of this study is to seek moving patterns and how they change during the 19th century in the parish of Västra Eneby, municipal of Kinda, Östergötland. The main thesis is that the study will show an increasing intensity of translocations over the parish border towards the end of the 19th century.
The study is based on material from Västra Eneby’s church archives to establish statistical data beginning with 1809 and with a sample rate of 10 years, ending with 1909. The study consists of two main parts that links together in the results. Firstly all the marriages that took place are registered, with names and place of living etc. Then all the general movements across the parish border are registered and cross referenced with the marriages to search for matching entries. This gives a general idea of the moving patterns during the 19th century, both general and those in combination with the marriage.
The results show an increasing amount of movements over the parish border closer to the 20th century. However there is no clear difference between sexes that follow through the whole duration of the time of the study.
The movements linked to the marriages also increased in the end of the years in the study. Here a much larger share of women than men moved, although this share decreases towards the end of the time of the study.
The study shows that earlier research from other parts of the country and world can be applied to the parish of Västra Eneby, although the differences between sexes are not that significant as other studies have shown.
Key words: Västra Eneby, Kinda, geographical, mobility, demography, moving pattern.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Syfte och Frågeställning ... 2
Avgränsningar ... 2
Källmaterial ... 3
Metod ... 3
Undersökningens utformning ... 4
2. Tidigare forskning ... 8
Import, järnväg och andra svårigheter ... 9
Migration ... 13
Social mobilitet och partnerskap ... 17
3. Teori ... 21
4. Undersökning ... 22
Västra Eneby socken med omgivning ... 22
Befolkningsutveckling Kinda kommun ... 24
Statistik över in-‐ och utflyttningar i Västra Eneby ... 25
Fördelning män och kvinnor i flyttningar ... 27
Flyttning i samband med giftermål ... 28
Könsmässig fördelning vid flyttar i samband med giftermål ... 31
Sammanfattning ... 32
5. Analys ... 34
Diskussion kring undersökningens statistiska resultat ... 34
Egna tolkningar av undersökningens resultat ... 40
Slutsats och kommentar på undersökningen ... 44
6. Sammanfattning ... 45 7. Käll-‐ och litteraturförteckning ... 47 Tryckta källor ... 47 Otryckta källor ... 47 Elektroniska källor ... 47 Bilder ... 48 8. Bilagor
1. Inledning
BakgrundFlera olika böcker och arbeten har skrivits om Kinda kommuns alla socknar, med olika med olika inriktning och akademisk kvalitet. Eldsjälar och hobbyhistoriker har samlats och skrivit många olika volymer om t.ex. Västra Eneby-‐, Horn-‐ och Kisa socken.
Torpvandringar anordnas med jämna mellanrum i de olika orterna och intresset för den lokala landsbygdshistorian är med andra ord stort. Denna undersökning syftar att angripa den lokala historien på ett sätt som inte, vad jag vet, gjorts i några tidigare undersökningar från området. Även om undersökningen i sig ger svar på de frågor den ställer, öppnar den framför allt för fler frågeställningar.
Historiens betydelse för dagens samhälle värderas olika högt beroende på vem man frågar men det är ändå viktigt att hålla den lokala historien vid liv. Det handlar inte om en strävan att applicera dåtidens händelser på samhället vi lever i idag utan en strävan att minnas hur det än gång var. Detta betyder inte att historien är separerad från nutiden, så fort nutid är passerad är det historia och man kan genom att följa historien bilda en uppfattning om vilka faktorer som gett upphov till de konsekvenser man nu ser.
I denna undersökning kommer Västra Eneby ligga i fokus. Undersökningen är dock inte helt avgränsad till socknen och bunden av dess gränser eftersom den innefattar och bygger på rörelser över sockengränsen. På samma sätt som denna
undersökning är intressant vid jämförelse med annan geografisk plats är den givetvis av lokalhistoriskt intresse.
Syfte och Frågeställning
Syftet med uppsatsen är att försöka finna flyttningsmönster för invånarna i Västra Eneby under 1800-‐ talet och att se hur det förändras ju närmare man kommer 1900-‐ talet och allteftersom industrialiseringen tar fart. Jag har till detta huvudsyfte valt ett antal frågor av relevans:
• Hur såg flytt-‐ mönstren ut bland in-‐ och utflyttande ur Västra Eneby socken och ser man skillnader i dessa mönster under vissa tidsperioder?
• Kan man koppla dessa mönster till förändringar i samhället på makronivå? • Kan man se några mönster i bildandet av nya äktenskap utifrån ett
geografiskt perspektiv och ändras detta under åren för undersökningen? • Vart bosatte sig den nya familjen? Bodde de kvar under samma förhållanden
eller flyttade de? Går det i denna fråga att se skillnad i mönstret under undersökningsåren?
Med dessa frågor kan man ge en god bild av intressanta delar av en Västra Eneby-‐ bos liv på 1800-‐ talet. I bildandet av en ny familj skall beslut om framtiden tas och genom att tolka besluten kan man få kunskap om deras förutsättningar. Tidsaspekten av min frågeställning kan ge insikt i vad industrialiseringen och Sveriges allmänna
modernisering gjorde för avtryck på mikronivå i Västra Eneby socken.
Avgränsningar
Geografiskt är undersökningen avgränsad till Västra Eneby socken i Kinda kommun i Östergötlands län. Socknen är stor i förhållande till många andra socknar i kommunen en och räcker väl för att få ett resultat av högt statistiskt värde. Anledningen till att fler socknar inte inkluderas är dels tidsbristen och att källorna för Västra Eneby finns samlade i samma kyrkoarkiv. Att inkludera ännu en socken och göra mätningarna mindre skulle inte bara skapa orealistiskt mycket arbete i förhållande till tiden avsatt
för uppsatsen, utan även göra undersökningen för vidspännande och ofokuserad. Mitt mål är inte att undersöka häradens trender utan Västra Eneby sockens trender.
Undersökningen börjar runt år 1800 beroende på källorna och slutar vid början av 1900-‐ talet. Denna avgränsning inkluderar både det icke industrialiserade Sverige och ett Sverige mitt i industrialiseringen. Med dessa år inkluderas även områdets första tid med järnvägen som i Kisa invigdes 1902 även om möjligheten att visa effekt av denna faktor kanske är begränsad eftersom det är precis i slutet av undersökningens tidsbegränsning.
Källmaterial
Kinda biblioteks lokalhistoriska arkiv innehåller åtskilliga dokument med information om existerande torp samt dess senaste invånare på gårdar runtom i häraden, i de flesta fall sorterade efter gårdstillhörighet. Man kan även i ta del av många torparkontrakt inkluderande krav och rättigheter i relationen mellan torparen och markägaren.
Till stor del baseras undersökningen på in-‐ och utflyttningslängder samt vigsellängder från Västra Eneby kyrkoarkiv. Det finns tillgängligt i originalform på landsarkivet i Vadstena samt i inskannad digital form via databasen SVAR från
riksarkivet. Detta arkivs tillförlitlighet är beroende av upphovsmannens noggrannhet-‐ i detta fall prästerna vilka under de olika perioderna varit ansvariga för folkbokföringen. Min bedömning är att det aktuella arkivet är av gott källkritiskt värde även om högre grad av noggrannhet verkar ges par av högre social standard i t.ex. vigsellängderna. Även om man inte med säkerhet kan fastslå att inga vigslar eller in-‐ och utflyttningar har utelämnats ger kyrkoarkivet ändå en god möjlighet till statistiska undersökningar på det område jag valt.
Metod
Huvuddelen av undersökningen kommer göras med Västra Eneby kyrkoarkiv. I arkivet är det framför allt in-‐ och utflyttningslängderna samt vigsellängderna som är av
Med tio års mellanrum med början år 1809 registreras alla noterade vigslar med namn på de båda, ursprung med tidigare yrke samt geografiska ursprunget.
Informationen om vart de tidigare bodde kan redan ge svar på en del av
undersökningens frågor. När alla vigslar var tionde år från 1809 till 1909 är noterade är det dags att gå över till in-‐ och utflyttningslängderna. På samma sätt som med
vigsellängderna skall mätningar göras var tionde år med början år 1809. Eftersom mängden flyttande är mycket stort kommer endast flyttningarnas antal att registreras, detta för att göra undersökningen möjlig inom tidsramen. Vigsellängdernas information kommer kontrolleras mot in-‐ och utflyttningslängderna vid mätningarnas tidpunkter. Detta för att se om man kan hitta några flytt-‐ mönster i samband med giftermål och om detta ändras under århundradets lopp. I denna mätning kommer namnuppgifterna som insamlats vid genomgången av vigsellängderna användas för att se om dessa återfinns i in-‐ och utflyttningslängderna. Denna undersökning kommer med andra ord vara heltäckande för invånare i Västra Eneby socken med en jämn mätningsfrekvens från 1809 till 1909. För att kalla den heltäckande utgår man dock från att källmaterialet är fullständigt och att inga vigslar eller flyttningar har utelämnats av upphovsmannen.
När genomgången av registren är klar kommer informationen sammanställas för att presenteras som statistiska data. I detta skede kommer flyttningarna granskas geografiskt och delas upp beroende på avstånd och om flyttningen skett inom socknen eller över sockengräns. Efter detta kan resultatet tolkas för att försöka finna
förklaringar till de mönster man eventuellt finner.
Undersökningens utformning
Mitt mål är att skapa en bild av Västra Eneby sockens invånare på 1800-‐ talets flytt-‐ mönster, både det allmänna mönstret men framför allt hur det såg ut och ändrades i samband med giftermålet. För att på bästa sätt få en så överensstämmande mätning som möjligt borde man för varje år gå igenom alla vigslar och sedan koppla dem till in-‐ och utflyttningslängderna. Detta skulle kräva en enorm arbetsinsats som i och för sig inte är omöjlig att genomföra, men omöjlig inom den tidsrymd avsatt för detta arbete. De faktorer som är kritiska för undersökningens utformnings möjlighet till ett godkänt resultat med anknytning till den historiska verkligheten är som följer:
• Mätningsfrekvensen; hur ofta bör en mätning ske för att resultatet statistiskt sett ska kunna anses giltigt?
• Över hur lång tid bör mätningar tas för att få ett resultat med värdefullt tolkningsvärde?
• Hur ska mätningarna utformas för att resultatet ska ge svar på de frågor man ställt?
• Till vilken grad går det att förlita sig på källans källkritiska värde och hur kan graden av felaktighet, först skapad av upphovsmannen och sedan av den som studerar källan, minskas?
Det finns många fler faktorer som skulle kunna nämnas men tillsvidare får dessa räcka i diskussionen kring undersökningens utformning. Mätningsfrekvensen är ofta det beslut som i det sena skedet av undersökningens utformning bestämmer huruvida
undersökningen kommer rymmas inom arbetets tidsram. I denna undersökning lämnades denna faktor obesvarad fram till källmaterialet fanns att tillgå-‐ det var då möjligt att göra en uppskattning om tidsåtgången för varje års mätning. Satt i relation till det tänkta tidsspannet för hela undersökningen bestämdes en mätningsfrekvens där 10 år förflyter mellan varje mätning. Frågan som bör ställas och besvaras innan
undersökningen kan börja är om detta är acceptabelt statistiskt sett. Eftersom det är beslut fattade av individer som mäts är det viktigt att försöka få med så många olika individgrupper som möjligt under perioden. Med det tioåriga spannet missas inte några hela generationer och man kan fånga förändringar i mönster med minskad risk att mäta tidsmässigt närbelägna år där tendensen är snarlik.
Diskussionen går nu vidare till undersökningens avgränsning i avseendet
tidsspann. Det finns många avhandlingar som sträcker sig från mitten av 1800-‐ talet till en bit in på 1900-‐ talet, bl.a. boken Stadsflyttare av Nilsson och Kronborg som
behandlats tidigare i arbetet. Mitt huvudsyfte är att studera 1800-‐ talets landsbygd. Även om industrialiseringens påverkan är en viktig del är det ändå tiden innan som huvudsakligen fokuseras på. För att få med både det tidiga 1800-‐ talets landsbygd tar undersökningen sin början år 1809. Detta exakta årtal har ingen annan betydelse än att källmaterialet börjar 1800-‐ talets vigsellängder från denna tidpunkt. Dock fungerar 1809 bra som en startpunkt för tioårs-‐ intervallen, väljer man tidsspannet 100 år
avslutas undersökningen år 1909 och man inkluderar då det år då järnvägen kom till området; Kisa med invigning år 1902.1
För att få reda på hur flyttmönstren har sett ut finns det många olika
tillvägagångssätt som alla kan ge goda resultat. Att i förhand veta vilket sätt som är det bästa utan i förväg vara bekantad med källmaterialet är svårt. Även om man är inläst på källmaterialet är det inte förrän under eller efter arbetets gång det går att analysera och bestämma om undersökningen kunde gjorts på ett annat sätt vilket skulle kunna givit tydligare och mer verklighetsanknutna resultat. Även i denna del av undersökningens utformning har tidsramen varit en flaskhals och en faktor som starkt skapat krav på anpassning. Denna undersökning baseras på vigsellängderna som finns bevarade i landsarkivet i Vadstena samt tillgängligt via den digitala databasen SVAR som inskannat material. För varje par har den angivna härkomst-‐ informationen nedtecknats samt de bådas namn och befattning/social ställning. Den sistnämnda informationen är inte direkt relevant för mätningen. Vad man inte vet utifrån den information som ges i vigsel-‐ längderna är om de båda är uppvuxna på platsen som nämns eller om de bara bor där för tillfället som t.ex. dräng eller piga.
Genom att ta namnen på paren för respektive år och söka i in-‐ och utflyttnings-‐ längderna får man information om de i samband med giftermålet, samma år flyttade ut ur socknen eller inte. I Stadsflyttare kommer Nilsson och Kronberg fram till att 25 % av kvinnorna flyttade i samband med giftermålet medan siffran var 20 % för männen. I deras undersökning registreras en flytt som giftermålsflytt om den sker inom en månad före eller efter giftermålet.2 I min undersökning registreras en flytt som giftermålsflytt om den sker under samma år som vigseln. Det enda problem jag ser med detta
tidsspann är risken för missar bland de giftermål som sker i början och i slutet av året.
1 Von Wachenfeldt Mathias (red.) En bok om Kisa socken (Band 4, 1992) s.194 2 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
Som jag ovan framfört kommer de två delarna av Västra Eneby kyrkoarkiv vilka jag använder; vigsel-‐längderna, in-‐ och utflyttningslängderna att samverka för att minska felmarginalen. Dock är det inte möjligt att vara helt säker på att fel inte smyger sig in, både på grund av eget slarv men även slarv hos upphovsmannen, vilket i de flesta fall är den ansvarige prästen. En annan faktor som kan ge upphov till fel är de fall där prästens handstil i kombination med dålig kvalitet på det inskannade materialet gör texten närmast oläsbar. I dessa fall hjälper kombinationen mellan namn, härkomst och befattning till att minska felmarginalen.
Det går inte heller att vara säker på att kyrkoarkivets listor och information är komplett och helt överensstämmande med verkligheten så som den var. Detta är något som är svårt att kontrollera eftersom kyrkoarkivet till största del är den enda källan som finns att tillgå i samma omfattning.
2. Tidigare forskning
Det finns sedan tidigare många undersökningar liknande den jag skall företa. Dessa har gjorts på olika platser i Sverige där olika förutsättningar rått-‐ en del i
landsbygdsområden som gränsar till andra landsbygdsområden och en del i områden som gränsar till större samhälle eller stad. Fokus ligger i de flesta av de tidigare undersökningar som gjort på folkrörligheten generellt sett endast fokuserat på den allmänna rörligheten och i mindre utsträckning på hur den sett ut i samband med giftermålet och sammansättningen av paret. Det har inte heller gjorts någon sådan undersökning på det geografiska område denna undersökning skall behandla. Sett från ett makroperspektiv är målet med undersökningen att finna kopplingar mellan Västra Eneby landsbygd och industrialiseringen och moderniseringen av Sverige som helhet. En liknande studie publicerad i bokform under namnet Stadsflyttare: Industrialisering,
migration och social mobilitet med utgångspunkt från Halmstad, 1870-‐ 1910 har gjorts av
Bo Kronberg och Thomas Nilsson. Boken är uppdelad i flera avsnitt där varje avsnitt är en egen avhandling. Precis som denna undersökning är huvudkällan
kyrkobokföringsmaterial från orterna, även om de använder större del av det material som finns än vad jag har möjlighet att göra i denna studie.
Denna granskning av tidigare forskning som gjorts om och runt ämnet detta arbete skall fördjupa sig i är uppdelad i tre olika avsnitt. Det första avsnittet behandlar olika faktorer vilka tillkommit under perioden i fråga och enligt tidigare avhandlingar och böcker kan och har spelat in när individen valde sin bostadsort. Dessa faktorer sträcker sig från järnväg till importregler och boendesituation. Granskningen inkluderar inte bara Sverige utan även Storbritannien, Frankrike och i viss mån USA. Detta för att skapa möjlighet att koppla och jämföra den demografiska utvecklingen i Västra Eneby socken, Kinda, Östergötland till omvärlden.
Den andra delen av granskningen behandlar andra historikers upptäckter på området migration på olika geografiska platser och tidsperioder. Inget av de verk som finns granskat har dock samma tidsspann som detta arbetes undersökning kommer
innefatta men tillsammans behandlar de intressanta perioder under 1800-‐ talet och ger värdefulla resultat. Eftersom undersökningen som kommer göras tills stor del grundas på statistik om migration är andra historikers resultat på ämnet av största intresse för jämförelse och analys.
Den sista delen av detta avsnitt är av mer socialhistorisk karaktär och lyfter fram tendenser och mönster man i tidigare avhandlingar funnit på det sociala planet vad gäller giftermål, social mobilitet, sociala och professionella kontakter etc. Denna del syftar inte att direkt appliceras och jämföras mot undersökningens resultat utan är ämnad att utgöra en grundläggande plattform för analys och tolkning av de mönster man eventuellt kan finna.
Import, järnväg och andra svårigheter
Boken Agriculture and Industrialization är uppbyggd av nio stycken essäer skrivna av diverse författare utplockade av John A. Davis och Peter Mathias. Det är den fjärde boken i en serie om fem och är baserade på examinationsseminarier i ekonomihistoria från University of Warwick’s Centre for Social History. Det gemensamma temat är hur sambandet sett ut mellan jordbruket och den ekonomiska tillväxten med tidens förutsättningar. Essäerna behandlar i första hand europeiska länder såsom Storbritannien, Frankrike och Italien men har även med texter om det Japanska-‐, Indiska och Sovjetiska jordbruket.
Eftersom Agriculture and Industrialization, utkommen 1996, är en
sammanställning av olika essäer tenderar varje kapitel att driva en egen tes. Den sammanfattande tesen får man söka i valet av arbeten som inkluderats. Många av
kapitlen tar upp den påverkan som den ökade möjligheten till import av jordbruksvaror hade på den inhemska agrara näringen. Även järnvägens utbredning och möjligheter behandlas och sätts i större sammanhang. I fallen England och Frankrike är författarna till de olika essäerna ense om att import och järnvägsnätets tillkomst satte press på jordbrukarnas ekonomiska situation. Importen sänkte priset på vete till den grad att många försattes i konkurs. De enkla bönderna på landet var inte tillräckligt snabba eller hade möjlighet att anpassa sig till den nya tidens kraftiga mekanisering vilken USA: s
bönder anammat. Även järnvägen skapade enligt många av bokens författare nya problem för jordbrukare, den tenderade att endast gynna de bönder som var bosatta nära tågstationer och missgynna de som inte lika enkelt kunde nå den nya
försäljningsvägen.3
Socialhistorikern Eric Hopkins från Advanded Research in Arts and Social Sciences på Birmingham University antar i sin bok Industrialisation and Society från år 2000 en liknande ställning gällande Englands agrarhistoria som de ovan nämnda skribenterna, att import och den allt vidare handeln utsatte bönder för nya
påfrestningar. Boken har en socialhistorisk angreppsmetod och driver ekonomiska faktorer men även de sociala delarna av agrarkulturens historia. Dessa inkluderar arbetsförhållanden, sociala rörelser, boendesituation och andra delar av livskvaliteten vilken inte direkt kan mätas med siffror och ekvationer.
Hopkins skiljer på de olika agrara produkterna i beskrivningen av den konkurrensen som uppstod; t.ex. den billiga importerade majsen, med de nya
importlagarna för friare handel, som satte press på spannmålspriset och drev många bönder i konkurs. Dock menar han att även om industrialiseringen medförde denna nya konkurrens vilken många bönder hade svårt att hantera skapade den ändå ny
efterfrågan i det alltmer urbaniserade samhället. Färska mjölkprodukter fick bland annat ett stort uppsving och priset på färskt kött påverkades inte alls i den utsträckning som vetet. Denna utveckling i England, menar Hopkins, var tydligast från 1875 till 1900.4
Hopkins belyser även andra problem med livet på landet under 1800-‐ talet och början av 1900-‐ talet. Inte bara den nya konkurrensen gjorde ekonomin svår att lösa utan även missväxtår drabbade jordbrukarna i slutet av 1800-‐ talet och gjorde livet hårt
3 Mathias Peter, Davis John A. Agriculture & Industrialization: From the eighteenth
century to the present day (1996) s.97
för många i England-‐ man brukar kalla åren från 1870 till början av 1900-‐ talet den stora agrikulturella depressionen. Mot början av 1900-‐ talet börjar på allvar
jordbrukarnas svåra situation bli känd i England och olika akter skrivs i försök att lösa problemen. Bland dessa problem nämner Hopkins den otillräckliga kvalitet på boningar som fanns och skapade en allmän fysisk degeneration hos landets invånare. Han skriver även att fabrikernas löner var höga i förhållande till de som jordbruket gav och detta bidrog därmed till urbaniseringen.5
Hopkins menar att även om jordbruket fick minskad betydelse för
Storbritannien i och med industrialiseringen och moderniseringen av samhället återfick det ändå en viss betydelse med de två världskrigen under 1900-‐ talet. Agriculture and
Industrialization ger en mångfacetterad bild av järnvägens påverkan på jordbruket, den
gynnar vissa och skapar ytterligare problem för andra. Hopkins menar att järnvägen var en av de faktorer som hjälpte Storbritannien att hämta sig från krisen
importkonkurrensen skapat. Den gjorde det möjligt att snabbt få produkter till marknader i städer och samhällen samt lika snabbt få tag på gödningsmedel och liknande för den egna produktionen.6
Medan de tidigare verken har behandlat övriga Europa och resten av världen har Urban Karlström i sin ekonomiedoktorsexamen från 1985 vid Handelshögskolan i Stockholm Economic Growth and Migration During the Industrialisation of Sweden-‐ A
General Equilibrium Approach precis som titeln säger valt att undersöka Sverige vad
gäller agrikultur och industrialisering. Han söker klargöra hur den agrara sektorn påverkades av industrialiseringen och hur världsmarknaden på det agrara planet förändrades under slutet av 1800-‐ talet För att simulera och bevisa sina hypoteser
5 Hopkins Eric Industrialisation and Society: A social history, 1830-‐ 1951 (2000) s.60 6 Hopkins Eric Industrialisation and Society: A social history, 1830-‐ 1951 (2000) s.88
använder han olika ekonomiska modeller för att simulera sina kvantitativa statistiska data.
Karlström ifrågasätter den allmänna uppfattningen om jordbrukets depression i slutet av 1800-‐ talet i samband med industrialiseringens initiering och menar att synen är missvisande i fallet Sverige. Jordbruket tog alltså inte, enligt Karlström skada av industrialisering och urbanisering på det sätt som många andra t.ex. Hopkins i behandlingen av Englands agrarhistoria. Med statistiska data visar han hur förtjänst inom jordbruket har ändrats från 1730 till 1910. Han menar här att man tydligt kan se en ökande trend i förtjänst inom jordbrukssektorn även under andra hälften av 1800-‐ talet, alltså samma tid som industrialiseringen tog fart.7 Detta är bevis, menar Karlström för att jordbrukarna var effektivt placerade under industrialiseringens första skede. Karlström medger att det fanns överbefolkade gårdar där inkomsten inte översteg utgifterna men vidhåller att detta var undantagsfall. Många historiker delar inte denna syn, Karlström nämner J. Svenssons verk Jordbruk och depression 1870-‐ 1900 och B. Carlssons Jordbrukets roll vid Sveriges industrialisering i E. Dahmén och G. Eliassons
Industriell utveckling i Sverige. Karlström baserar och bevisar sin tes-‐ att Sverige inte
alls led av en agrar depression i slutet av 1800-‐ talet med kvantitativ ekonomisk
statistik som visar på ökande inkomst även under industrialiseringen. Ett av problemen här är hur en depression definieras. Även Hopkins skriver att löner inom den agrara sektorn, även i England, ökade under andra hälften av 1800-‐ talet. Dock betonar han att arbetsförhållandena var helt oreglerade, sociala faciliteter var nästintill obefintliga i större delen av landets byar och bostadsförhållandena var ofta undermåliga.8 Sett ur en strikt ekonomisk vinkel har förtjänsten gått uppåt, men väver man in sociala
förhållanden lämnas mycket att önska.
7 Karlström Urban Economic Growth and Migration during the Industrialisation of
Sweden: a general equilibrium approach (1985) s.20
I många av de föregående verk som tagits upp har importen av spannmål och majs skapat en svår konkurrenssituation som slagit hårt mot den inhemska
produktionen. Karlström menar att Sverige redan på 1700-‐ talet importerade spannmål men att den effektiviseringen av jordbruket gjorde det möjligt för Sverige att minska importbehovet och till och med att exportera spannmål från 1840 och ända fram till 1880.9
Migration
Karlström framhåller i sin undersökning att migrationen från rural till urban miljö och samt migration till annat land kan förklaras med ekonomiska faktorer. Boken är till största del uppbyggd kring ekvationer som på olika sätt förklarar varför migrationen såg ut som den gjorde. Just denna sorts metod med strikt ekonomisk syn på historien med ekvationer som grundstenar är mål för mycket kritik från andra grenar av
historiedisciplinen. Även om den utelämnar många andra faktorer som på många sätt påverkar historiens förlopp ger den en värdefull infallsvinkel som satt i samband med andra verk med annorlunda metoder kan ge en mer fullständig bild på tidens
förhållanden och skeenden.
Karlström menar att industrialiseringens inledningsskede inte visade någon direkt folkström in till stora samhällen och städer eftersom många industrier var förlagda i det rurala landskapet. Han menar dock att trenden var urbaniserande och de större samhällenas dragningskraft förstärktes med tiden. Karlströms statistiska
9 Karlström Urban Economic Growth and Migration during the Industrialisation of
ekonomiska data tyder på att lönerna i snitt var högre inom den urbana sektorn än inom den agrara och förklarar på detta sätt dragningskraften och migrationen. 10
Karlström menar även att migrationen verkade positivt för ekonomin och därmed motverkade fattigdomen inom agrarsektorn. Första hälften av 1800-‐ talets befolkningstillväxt svaldes enligt Karlström av den rurala delen av Sverige, dock menar han att detta inte längre var möjligt under andra hälften av århundradet. Det var då, när landet var mättat, migration blev nödvändig.11
I filosofiedoktorsavhandlingen Stadsflyttare: Industrialisering, migration och
social mobilitet med utgångspunkt från Halmstad, 1870-‐ 1910 av Bo Kronborg och
Thomas Nilsson utkommen 1975 har paralleller dragits mellan migration, konjunktur, industrialiseringsintensitet och social mobilitet. Huvudkällorna som använts anges vara kyrkoarkiv och framför allt husförhörslängder och in-‐ och utflyttningslängder.
Resultaten har framtagits med statistik från dessa olika längder där de genom
kohortundersökning följt individer vid kritiska tidpunkter i livet (födsel, 19-‐20 år och 35 år) för att utröna social mobilitet och migration. Studien är, precis som titeln säger avgränsad till 1870-‐ 1910 och området kring Halmstad och till största del begränsad till kyrkoarkivens innehåll från området. Resultaten från undersökningarna som gjorts visar dels att migrationsintensiteten, precis som många andra forskare anser, är kopplad till konjunkturen med dess svängningar, högkonjunktur leder till ökad migration till städer och större samhällen medan lågkonjunktur tenderar att minska densamma.12
10 Karlström Urban Economic Growth and Migration during the Industrialisation of
Sweden: a general equilibrium approach (1985) s.33
11 Karlström Urban Economic Growth and Migration during the Industrialisation of
Sweden: a general equilibrium approach (1985) s.30
12 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
De har även funnit att kvinnor i större utsträckning än männen flyttade, främst till samhällen med lätt industri, vilket förklaras med att de i fler fall än männen stod utan jobb runt 20-‐ års-‐ åldern och därmed inte hade ”slagit rot” på samma sätt samt att arbetstillfällena för kvinnor inom jordbruket var få, bortsett från pigyrket.13 Kronberg och Nilsson nämner att T. Hägerstrand i sina undersökningar funnit att järnvägar och motortrafik inte i någon större utsträckning påverkat flyttningsavstånden över tiden, de tycks enligt honom ökat under 1800-‐ talet i ”upparbetade banor”. Under 1840-‐ talet finner han att 92 % av flyttningarna i Asby socken skedde inom en 51 km radie och ökar utan markanta svängningar fram till sekelskiftet. De anger även att sociologen I. Palm funnit att utflyttningen till grannsocknar från Hällestads socken i Östergötland under perioden 1866-‐ 1870 uppgick till 50 % av den totala migrationen från socknen medan den under perioden 1906-‐ 1910 sjunkit till 32 %. I sina egna studier i området kring Halmstad ser de inte samma resultat som det i Asby socken. De förklarar skillnaderna i migrationstendensen med den geografiska belägenheten för undersökningsområdet i förhållande till de angränsande socknarna samt deras industrialiseringsgrad. De menar att Hägerstrands resultat om att kortdistansflyttningar tar ut varandra mellan
socknarna inte gäller i områden kring en ort av hög industrialiseringsgrad som t.ex. Halmstad-‐ där den största delen av inflyttningarna kom från området kortdistans, upp till 51 km radie. 14
I boken Början till slutet: Laga skiftet och torpbebyggelsen i Östergötland 1827-‐ 65 utkommen 1992 för Kalle Bäck, professor i Historia vid Linköpings Universitet,
diskussion om migration kopplad till laga skiftet och framförallt vad gäller
torpbebyggelsen. För att genomföra undersökningen har han valt ut 78 byar runt om i
13 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
mobilitet med utgångspunkt från Halmstad, 1870-‐ 1910 (1975) s.61
14 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
Östergötland samt två fristående socknar. Valet av dessa förklarar han grundar sig i källmaterialet, hur komplett det är, vissa kyrkoarkiv har enligt Bäck härjats av t.ex. brand, vilken kvalitet det har, mycket beroende på prästens noggrannhet och
ambitionsnivå, samt det allmänna, av Bäck bedömda, källkritiska värdet. Han listar sina källor i fem olika grupper; kyrkligt folkbokföringsmaterial (husförhörslängder),
kameralt material (mantalslängder), lantmäterimaterial, häradsrättshandlingar och statligt utredningsmaterial och statistik.15 Syftet och hypotesen med boken menar Bäck är att visa hur laga skifte ledde till att torpbebyggelsen och torparna sjönk i antal samt om detta i större utsträckning skedde på slättlandet jämfört med skogsbygden.
Resultatet av Bäcks statistiska undersökningar visar att torpen mycket riktigt efter laga skifte markant minskade i antal och visar även att antalet backstugor kraftigt ökade.16 Därmed stämmer hans inledande hypotes enligt de bevis han fått fram ur sitt material. Undersökningen visar på att torparnas invånare inte nödvändigtvis migrerade mot samhällen och därmed blev del av urbaniseringen utan att de istället fick överge sitt torp och bosätta sig i backstugor. Vad gäller skillnader i storlek på byar och det
omgivande landskapets struktur har Bäck funnit att utflyttningsgraden var som störst i slättlandskapens stora byar men även förhållandevis stor även i mindre byar. I
skogslandskap ser man högst utflyttningsgrad i de större byarna, lägst är den i små byar i skogslandskap. Bäck ser även i sin undersökning att torpens antal börjar avta runt 1840-‐ talet men att detta inte alltid var fallet i oskiftade byar där de fortsatte öka i antal ännu en tid efter mitten av 1800-‐ talet.17 Han finner även fall (i Ulrika socken) där
15 Bäck Kalle Början till slutet: Laga skiftet och torpbebyggelsen i Östergötland 1827-‐ 65 (1992) s.20
16 Bäck Kalle Början till slutet: Laga skiftet och torpbebyggelsen i Östergötland 1827-‐ 65 (1992) s.70
17 Bäck Kalle Början till slutet: Laga skiftet och torpbebyggelsen i Östergötland 1827-‐ 65 (1992) s.102
torpen fortsätter öka i antal trots laga skifte, dock från en inledande mycket låg nivå av torpbebyggelse.18
I sin behandling av motsvarande tid i Storbritannien ser Hopkins en ökad
mobilitet hos befolkningen under hela 1800-‐ talet (med en viss stagnation under mitten av århundradet men sedan ökande igen). Även om många drog sig mot städer och samhällen menar Hopkins att det inte skapade några luckor i arbetskraft i
jordbrukssektorn, migrationen fyllde bara arbetskraftsbehovet i alla delar av samhället. Han förklarar därmed denna ökade rörelse som en effekt av industrialiseringen med arbetstillfällen som dragningskraft.19
Social mobilitet och partnerskap
I avhandlingen Bondevardag och Samhällsförändring, skriven av Britt Liljevall på Historiska Institutionen i Göteborg används bondedagböcker från 1800-‐ talet för att bygga upp en bild av lantlivet med dess sociala kontakter, årsrytmer, arbetsfördelning etc. Hon beskriver i början och ger exempel på hur dagböckerna är utformade och vem det är som skriver. Eftersom det handlar om mycket korthuggen text utan några
emotionella utsvävningar krävs en hel del tolkning för att väva samman informationen till en bearbetning. Liljevall påpekar dock att textens stil gör det möjligt att det man finner i den innehar ett högt källkritiskt värde.
I bondedagböckerna finns även noteringar om olika sorters möten mellan
personer, giftermål och gemensamt arbete. Hon menar även att rörelsen utanför gården
18 Bäck Kalle Början till slutet: Laga skiftet och torpbebyggelsen i Östergötland 1827-‐ 65 (1992) s.109
(av gårdens medlemmar) finns väldokumenterad. Genom att sammanställa detta har hon kunnat kartlägga olika personers rörelsemönster för att ge en bild av den sociala och geografiska mobiliteten, samt i viss utsträckning beskriva tidens mentalitets förändringar.
Vad gäller giftermålsmönstren i området Toarp har hon sökt samband mellan dessa och den större mobiliteten som gårdfarihandeln gett upphov till. Hon kan dock inte finna tecken på att den ökade rörelsen skulle skapa större geografiska eller sociala avstånd mellan man och hustru och därmed försvagad endogami (”norm om eller tendens till giftermål endast inom en bestämd grupp eller social kategori” definition enligt Nationalencyklopedin). I Toarp hämtade kvinnorna under 1840-‐ talet i 69
procent av fallen sin partner inom socknen, i angränsande socken i 15 procent av fallen, ytterligare en bit bort i 17 procent av fallen. 38 procent av kvinnorna i Toarp gifte sig med partner från samma by.20 Hon kommer fram till att man i dessa siffror kan se en relativ hög mobilitet i partnerfinnandet och förklarar den som dels en effekt av
gårdfarihandelns-‐, samt vävarpigornas stora rörlighet. Dessa drag hon funnit avseende den ekonomiska modernitet och rörlighet har i Toarp dämpat och i viss mån tagit bort traditionella västsvenska sociokulturella drag. Även om boken till stor del grundar sig i anteckningar från bondedagböcker har Liljewall använt många andra dagböcker, tryckta hågkomster och brev samt olika kyrkoarkiv och bearbetningar gjorda av andra forskare för att belägga, bevisa och fylla ut informationen från bondedagböckerna.
Liljewall menar att man kan anse tendensen att gifta sig med en ekonomiskt och ideologiskt likartad individ generell även om hon även menar att denna tendens pendlat i styrka i olika geografiska områden, tidsperioder och släkter. Hon kopplar samman detta med giftomannainstitutet, vilket innebar att brudgummen skulle godkännas av brudens släkt. Dock anser Liljewall att en hög grad av endogami av detta slag inte
20 Liljewall Britt Bondevardag och Samhällsförändring: Studier i och kring västsvenska
behöver vara kopplat till en känsla av ofrihet i paret utan att det fungerar som en
naturlig del av den kultur de är en del av. Vad hon däremot menar är att den ger upphov till är en begränsning i möjligheten till social mobilitet och minskar giftermålszonen.21
Hon skriver att forskare är eniga om att man under de senaste 200 åren har sett en vidgning i giftermålszonen. Som orsak till detta nämns inte bara
giftomannainstitutets formella försvinnande utan även en ny förändring i värderingar, med ökade individuella önskemål och en ny syn på det känslomässiga bandet mellan man och hustru vilket skapade konkurrens med den tidigare starka släktkollektivismen och ekonomiska strategier. Visserligen menar Liljewall att förändringarna som tagits upp ovan var tydligast i större samhällen och städer och även mer i Öst-‐ än i
Västsverige.22
Liljewall skriver dock att denna utveckling som diskuteras med ökad
giftermålszon och öppnare, mer individualistiskt partnerfinnande under de senaste 200 åren inte är helt enkelriktad. Moderniseringen, industrialiseringen och
professionaliseringen tenderade att skikta befolkningsklasserna ekonomisk och detta menar Liljewall kan vara en faktor som inom bondesamhällena ökar endogamin. Hon nämner Västsveriges uppåtklättrande samhällsgrupper som exempel, där släktgiften och kusinäktenskap inte sågs minska i antal.23
Kronberg och Nilsson har i Stadsflyttare även studerat den sociala mobiliteten och giftermålsmönstren mellan 1870-‐ 1910 i området kring Halmstad. Resultaten av undersökningen visar bland annat att koppling finns mellan flyttavstånd och social
21 Liljewall Britt Bondevardag och Samhällsförändring: Studier i och kring västsvenska
bondedagböcker från 1800-‐ talet (1995) s.76
22 Liljewall Britt Bondevardag och Samhällsförändring: Studier i och kring västsvenska
bondedagböcker från 1800-‐ talet (1995) s.77
23 Liljewall Britt Bondevardag och Samhällsförändring: Studier i och kring västsvenska
mobilitet. Ju längre man flyttade desto större var chansen till kliv i ”den sociala
trappan”. Detta förklaras till viss del med att korta flyttningsavstånd inte alltid behövde leda till ändring av yrke. De har även visat, med hjälp av statistik från
tillflyttningsorternas kyrkoarkiv, att den sociala mobiliteten var högre bland de som migrerade i jämförelse med de som stannade kvar. Även giftermålet påverkade
möjligheten till socialt avancemang. Generellt sett ökar giftermålet den sociala statusen och i hälften av de undersökta fallen har kvinnorna upphöjts socialt i och med själva giftermålet. För ogifta män och kvinnor har de dock inte funnit några skillnader i social mobilitet, dock finns inte kvinnor representerade i det högsta sociala skiktet och de har dragit slutsatsen att män hade större chans till kvalitativt socialt avancemang.24
24 Kronborg Bo, Nilsson Thomas Stadsflyttare: Industrialisering, migration och social
