I analysen jämförs studiens resultat med tidigare forskning vilka tagits upp i ramverket. Inledningsvis analyseras räntabilitet, goodwill och nedskrivningar mellan branscherna. Därefter kommer en analys av våra hypoteser.
5.1 Jämförelse av branscherna
I detta avsnitt följer en analys av vår studies variabler, vilka jämförs mellan branscherna.
5.1.1 Lönsamhet
Den genomsnittliga andelen lönsamhet har minskat i byggnationsbranschen med 8,8 procentenheter från den valda tidsperiodens början till slut. År 2005 var den 13,9 procent medan den är 5,10 procent år 2014. I telekommunikationsbranschen har räntabiliteten ökat sedan införandet av IFRS 3. År 2005 var den 3,7 procent och år 2014 var den 7,7 procent vilket är en ökning med 4 procentenheter. Detta kan ses i figur 12. I regressionsmodell 1 ses en signifikant skillnad i hur goodwill ser ut i branscherna. Det innebär att om goodwill ökar
med en procentenhet ökar räntabiliteten med 0,73 procentenheter i
telekommunikationsbranschen, men endast med 0,17 procentenheter i
byggnationsbranschen. Likt vår studie visar Vances (2010) liksom Tudor et al. (2014) studier på ett samband mellan goodwill och lönsamhet. Tudors et al. (2014) undersökning visar samtidigt att det finns vissa skillnader mellan de immateriella tillgångarnas påverkan på lönsamheten i olika branscher, vilket vår studie också visar.
5.1.2 Goodwill
I vår studie uppmäts en större andel goodwill i telekommunikationsbranschen jämfört med byggnationsbranschen. Detta kan studeras i figurerna 3 till 11. Studien av Glaum och Wyrwa (2011) konstateras även där att telekommunikationsbranschen var den sektor med störst andel goodwill men då av alla undersökta sektorer på Europabörserna. Vår studie visar att tre av fem företag i byggnationsbranschen har ökat sin andel goodwill i förhållande till de totala tillgångarna under tidsperioden. I telekommunikationsbranschen har ett av fyra företag ökat sin andel goodwill sedan införandet av IFRS 3. Carrington et al. (2015) har undersökt goodwills utveckling efter avskaffandet av avskrivningar. Undersökningen visar att goodwill i förhållande till totala tillgångar har ökat i svenska företag sedan år 2005. Detta styrks även av Gauffin et al. (2016) som menar att andelen goodwill i svenska företag har ökat sedan år 2006 från 11,3 procent till 17,5 procent år 2014. I vår studie har fyra av nio bolag ökat sin goodwill sedan införandet av IFRS 3. En studie av Boyle et al. (2012) visar att det uppstår
felvärderingar av företags ekonomiska fördelar och goodwill är en representativ post. Detta ökar risken för konkurser vid rörelseförvärv. Gauffin och Nilsson (2014) uttrycker även de en risk;; att goodwill kan bli större än företagets egna kapital.
I figur nummer 12 kan man utläsa att den genomsnittliga andelen goodwill, år 2005 var 10,8 procent i byggnationsbranschen och vid år 2014 var den 11,3 procent vilket innebär en ökning sedan införandet av IFRS 3. I telekommunikationsbranschen har den genomsnittliga andelen goodwill minskat sedan år 2005 då den var 36,4 procent jämfört med 32,8 procent år 2014. Den genomsnittliga andelen goodwill skiljer sig därmed väsentligt i de två branscherna. I telekommunikationsbranschen är den genomsnittliga andelen goodwill mellan 21,1 och 28,0 procentenheter högre i telekommunikationsbranschen jämfört med byggnationsbranschen under tidsperioden. I en studie av Gauffin et al. (2016) konstaterades en genomsnittlig goodwillandel på 17,5 procent av totala tillgångar bland svenska noterade bolag år 2014. De studerade branscherna i vår studie befinner sig på varsin sida om Gauffins et al. (2016) studies genomsnittliga goodwill andel. Enligt Tudor et al. (2014) kan en anledning till en hög goodwillpost i förhållande till det totala kapitalet vara hög osäkerhet och konjunkturkänslighet, jämfört med branscher med låg andel goodwill. Enligt Carrington et al. (2015) kan andelen goodwill bli större när de immateriella tillgångarna i ett företag är stora. Detta kan ske när företagsledningens bonusar är förhållandevis höga jämfört med dess löner. Vidare menar Carrington et al. (2015) att redovisningens kvalité minskar när företagsledningen har en benägenhet att handla utifrån subjektivt intresse.
5.1.3 Nedskrivning
Utifrån vår branschjämförelse görs nedskrivning i relativt låg utsträckning i de båda branscherna, vilket kan ses i figurerna 3 till 11. I byggnationsbranschen har den genomsnittliga nedskrivningen av goodwill gjorts med minst 0,0002 procent och som mest med 0,00318 procent av de totala tillgångarna, under den studerade tidsperioden. Motsvarande genomsnittlig nedskrivning i förhållande till de totala tillgångarna i telekommunikationsbranschen är mellan 0 procent och 0,0126 procent under tidsperioden. I studien av Khokan et al. (2014) framgår att det finns stor variation i hur mycket nedskrivning som görs i olika branscher. Carrington et al. (2015) samt Hamberg och Beisland (2014) har bevisat att nedskrivning i svenska börsnoterade företag har minskat och görs i mycket låg utsträckning sedan införandet av IFRS 3. Tanken med nedskrivningar är att de ska redovisa det verkliga värdet på goodwill. Trots detta är nedskrivningar väldigt sällsynta vilket borde ifrågasättas av företagens intressenter menar Boyle et al. (2012).
I våra valda branscher finns företag som inte gör nedskrivning någon gång under tidsperioden. I byggnationsbranschen redovisar 80 procent av företagen någon gång
nedskrivningar under den studerande tidsperioden, motsvarande i
telekommunikationsbranschen är 75 procent. I en studie av Glaum & Wyrwa (2011) framgår det att i industrisektorn, där byggnationsbranschen är verksam, rapporterade endast 33,3 procent av företagen nedskrivningar, vilket var den lägsta andelen av de undersökta sektorerna. Låg andel nedskrivning kan bero på att standarden IFRS 3 innehåller vägledning i bedömningar kring goodwill och hur dess nedskrivning ska göras, men den är svår att tillämpa (Carrington et al., 2015). Företagsledningen gör subjektiva bedömningar angående nedskrivning av goodwill (Boyle et al., 2012). Svårigheter med nedskrivningsprövning uppstår då det saknas praxis i IFRS 3, kring mätning av goodwill (Comiskey & Mulford 2010).
5.2 Analys av hypotes 1 – Goodwillens påverkan på lönsamhet
H0: Inget samband mellan lönsamhet och goodwill i de två branscherna kan bevisas. H1: Det finns ett samband mellan lönsamhet och goodwill i de två branscherna.
Vi kan i vår studie förkasta nollhypotesen då vi fick ett signifikant värde regressionsmodell 2.
Vår studie visar att det finns ett positivt samband mellan företagens lönsamhet och redovisad goodwill, se regressionsmodell 2. Detta styrks av flera tidigare studier. I en studie av Seth et al. (2002) undersöks goodwill i samband med rörelseförvärv samt resultaten av förvärven. Forskningen visade att resultatet hos över 70 procent av de studerade rörelseförvärven, däribland svenska, ledde till positiva vinster. En studie av Tudor et al. (2014) visar att det finns ett tydligt samband mellan lönsamhet och immateriella tillgångar. Studien visade även att räntabiliteten på totalt kapital var bättre hos företag med goodwill än företag utan. Då goodwill representerar ett restvärde, kan dess effekt mätas på bolagets lönsamhet. Även i en amerikansk studie som studerar företagsspecifika egenskaper visar att redovisningen av goodwill är en indikator till högre lönsamhet (Chauvin & Hirschey, 1994).
5.3 Analys av hypotes 2 – Nedskrivning och dess samband till lönsamhet
H0: Lönsamhet påverkas inte av goodwillnedskrivning.
Då regressionsmodellen över sambandet mellan nedskrivningar och lönsamhet inte hade ett signifikant värde kan nollhypotesen inte förkastas, se regressionsmodell 3. Detta gör att vi står fast vid nollhypotesen, att lönsamhet inte påverkas av goodwillnedskrivning. Att ett signifikant värde inte uppnås kan bero på att nedskrivningarna i bolagen har skett i en låg utsträckning, vilket gör det svårt att se om denna låga andel nedskrivning har påverkat företagens lönsamhet positivt eller negativt. Hamberg & Beisland (2014) har konstaterat att nedskrivning i svenska noterade bolag har minskat kraftigt sedan införandet av IFRS 3. Att skriva ned goodwill kan ge en negativ bild av företaget till dess intressenter, vilket tros vara en anledning till att nedskrivning inte görs. En studie av Li et al. (2011) säger att en anledning att undvika nedskrivning kan bero på att nedskrivningar ger en lägre lönsamhet. Om vår regressionsmodell 3 uppnått ett signifikant resultat hade denna påvisat ett negativt samband;; när nedskrivningar ökar så minskar lönsamheten. Vårt resultat är inte signifikant vilket gör att en slutsats ej får dras.