Den genomförda studien visar inga signifikanta resultat som tyder på att ett SM-guld skulle kunna ge en effekt på den kommunala ekonomin. Inte heller att vinster härleds av en högre ekonomisk tillväxt på skattebas per kapita i den aktuella kommunen eller att effekterna av ett SM-guld är fördröjt ett år.
De teoretiska kausala kanalerna mellan att ett SM-guld i någon av Sveriges mest uppmärksammade idrotter skulle ge positiva ekonomiska effekter på den kommunala ekonomin genom ökad marknadsföring eller mer flitigt arbetande invånare visar sig inte ge utslag i verkligheten. Dessa resultat står i motsats till de som Coates & Humphreys presenterade 2002 men stämmer väl överens med Mathesons (2003) replikerande undersökning. Antagligen påverkar andra faktorer mer än prestationerna av ett idrottslag.
Arbetsmarknadsprogram, stora företagsetableringar och turismsatsningar är exempel på faktorer som vi kan tänka oss ha stor inverkan och som man bör kontrollera för att isolera effekten av idrotten ytterligare. Det är också troligt att nivån av dedicering och andelen invånare i kommunen som är intresserade och brinner för kommunens idrottslag är för låg för att en känslovariabel skulle kunna påverka deras produktivitet. Detta skulle kunna bero på att idrottstraditionen i Sverige kan vara väldigt splittrad och att finns många idrotter som är viktiga för supportrar. I andra länder kan en specifik idrott vara en nationell angelägenhet, en sport är viktigare än alla andra. Möjligtvis är det så att vi svenskar inte är tillräckligt hängivna åt en enskild sport, intresset är för splittrat mellan flera idrotter.
En annan viktig aspekt för att analysera hur idrotten bidrar till den kommunala ekonomin är hur man går tillväga för att mäta effekterna. Skillnaden i idrottens bidrag till ekonomin år då kommunen har ett lag i högsta serien och år då kommunens lag spelar i en lägre division eller år då kommunens lag vunnit SM-guld och år då man inte vunnit guld kan vara för låg för att ge något utslag. Idrottens inverkan och bidrag till kommunen kan vara hög men stadig över tiden och av den anledningen är det svårt att mäta effekterna. Att ha referensobjekt då kommunens lag inte spelar några matcher alls skulle vara att föredra för att mäta effekterna av elitidrottens närvaro men tyvärr existerar inte sådana perioder i Sverige.
34 Vidare redogjordes resultaten för deltagande i högsta divisionen i olika sporter. Ett signifikant resultat här skulle innebära att idrottens närvaro och kommunens tillväxt i skattebasen per kapita sammanfaller, relativt till kommuner som inte har idrottslag samt de år som kommunens lag inte deltar för spel i högsta divisionen. Ett positivt samband mellan elitidrottsnärvaro och ekonomisk tillväxt har i tidigare undersökningar förkastats. (Baade &
Dye, 1990, Noll & Zimbalist 1997, Lertwachara & Cochran, 2007, Coates & Humphreys 2002) Precis som i dessa undersökningar visar vår undersökning att idrottens bidrag till den kommunala tillväxten inte går att fastställa som positivt. Här såg vi endast ett signifikant resultat i undersökningen. Ett deltagande i ishockey under vårsäsongen höjer skattebasen per kapita med 1219 kr per år, vilket är signifikant på ett 95-procentigt konfidensintervall och motsvarar en ökning med drygt 100 kr i månaden per person i kommunen. En tänkbar anledning till att Elitserien i ishockey visar signifikanta resultat är att Elitserien i Ishockey arrangerar klart fler matcher än någon annan av de andra sporterna. Ett finallag kan spela upp till 76 matcher i ishockey jämfört med bandy där ett finallag spelar ca 30 matcher. Varje matchtillfälle ger i sin tur möjlighet till ökad konsumtion och turism. Att varje lag i ishockey arrangerar fler matcher innebär också en större verksamhet kring evenemanget och därmed troligen större stab av medarbetare, alltså fler arbetstillfällen. Dock syntes inget signifikant resultat för deltagande i ishockey under höstsäsong. Skillnaden mellan vår- och höstsäsongen i Elitserien i ishockey är liten gällande antal matcher som spelas. Däremot skulle de positiva resultaten på våren, och inte hösten, kunna förklaras av att slutspels- samt kvalspelsmatcherna spelas på våren. Dessa matcher kan anses vara viktigare än seriematcherna då resultatet bestämmer om laget spelar i Elitserien nästkommande säsong eller inte, eller om laget avancerar i slutspelet eller inte. Seriespelsmatcherna är istället en match av totalt 55 medan de sista matcherna på våren betyder att vinna eller försvinna. Detta kan tänkas bidra till större uppslutning i form av publik på matcherna men även större mediebevakning.
En viktig observation att göra är att de flesta lag som spelar i Elitserien på våren, även gör det under hösten då få lag degraderas från Elitserien. Vi ser positiva effekter för kommuner samma år som kommunens lag spelar i Elitserien under våren. Skillnaden i effekt kan, på skattebasen per kapita, härledas från de kommuner vars lag avancerar till Elitserien mot de som degraderas från densamma. För de kommuner vars lag avancerar till Elitserien, syns effekter i skattebasen per kapita först året efter avancemanget när laget spelar vårsäsongen i Elitserien, även om dessa lag degraderas efter vårsäsongen. Om vi antar att effekten av Elitserienärvaro för en kommun är fördröjd är våra resultat rimliga då effekten av
35 elitserielagets höstspel bör synas först året efter, när vårsäsongen spelas. De icke-signifikanta resultaten för höstsäsongen är också rimliga med tanke på att en uppflyttning till Elitserien innebär att laget börjar spela först under hösten när våren och sommaren redan har passerat utan matcher i Elitserien för laget. För ett lag som degraderas från Elitserien, ger dock vårsäsongen en positiv effekt i snitt på skattebasen per kapita. Effekten avtar alltså först året efter degraderingen, då kommunens lag ej spelar vårsäsongen i Elitserien.
Trots att resultaten för deltagande i Elitserien i ishockey på vårsäsongen är positiva och signifikanta kan vi inte säkert säga om det är närvaron av kommunens lag som bidrar till kommunens skattebas per kapita. Det kan råda omvänd kausalitet eller dolda variabler som innebär att det kan vara den goda utvecklingen i kommunens ekonomi som ger ishockeylaget fördelar. Dolda variabler kan exempelvis vara framgångar för lokala företag som bidrar till både ökad sysselsättning och inflyttning till kommunen och samtidigt ger idrottslaget ekonomiska möjligheter till Elitseriespel.
De fyllda arenor, den stora marknadsföringen och supportrarnas humör som tidigare nämnts som faktorer som kan påverka ekonomin genom idrotten verkar ge för lågt genomslag i svenska kommuner där inga signifikanta resultat syns för tre av de fyra sporterna. Det är även tänkbart att undanträngningseffekter av turismen och sysselsättningen som idrotten kan skapa, dämpar de positiva effekterna. Potentiella bortfall av arbetstillfällen som följd av en degradering till en lägre division byts ut mot andra arbetstillfällen eller att den turismen som ett attraktivt idrottslag kan generera minskar annan form av turism och att den mediala uppmärksamheten inte genererar någon inflyttning eller sysselsättning i kommunen.
Noll (2002) beskrev en rad fördelar med ett öppet seriesystem där lag degraderas och avancerar mellan divisionerna som följd av sina placeringar. Dock kan de uteblivna resultaten för kommunernas ekonomi, som följd av närvaro i högsta divisionen i någon av idrotterna, även bero på detta. En negativ konsekvens av ett avancemang till den högsta divisionen kan härdelas från att laget står sig sämre i konkurrensen i den högre serien och ett lag som oftare förlorar är mindre attraktivt för publik, sponsorer och media. Genom detta kan laget som katalysator för arbetstillfällen, konsumtion och inflyttning förminskas relativt och potentiellt minska effekten på skattebasen per kapita när laget avancerar till den högsta divisionen.
36 Vidare diskuteras effekter av kontrollvariablerna vi använde i regressionen. Till att börja med har skattesatsen knappt någon effekt alls på skattebas per kapita vilket kan förklara att skattesatsen korrelerat såväl positivt som negativt med skattebas per kapita. Denna förklaring tyder på att inkomsteffekten och substitutionseffekten tar ut varandra. En mer pedagogisk förklaring skulle kunna härledas från de fasta utgifter och jämna konsumtionsmönster vi som individer har. Anta att individer helt enkelt är tvungna att tjäna en viss summa pengar varje år.
Med den bakgrunden är det logiskt att en arbetare måste jobba mer, tjäna mer pengar och höja sin beskattningsbara inkomst för att behålla samma konsumtion vid en skattehöjning.
En annan variabel som visar motsatt samband med skattebasen per kapita är antalet invånare i kommunerna utanför arbetsför ålder. Andelen av populationen som är mellan 0 och 14 år och är över 65 är en positiv kraft bakom höjning av skattebasen. Det logiska sambandet bör vara det motsatta, ju större andel invånare som ej arbetar desto lägre bör skattebasen utslaget per kapita bli.
Det finns självklart en möjlighet att kontrollera för betydligt fler variabler än de vi har använt oss i regressionen. Ett förslag på en dold variabel som kan orsaka en ökning i skattebasen som kan sammanfalla med ett SM-guld är etablering av industri eller annan företagsetablering som innebär att den ekonomiska aktiviteten ökar i kommunen. Många fastanställda flyttar till kommunen eller många arbetslösa inom kommunen får fast arbete som följd av etableringarna.
37