Ger Guld Guld?: En studie om den ekonomiska utveckling i svenska idrottslags hemkommuner

1 UPPSALA UNIVERSITET

Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats

Författare: Hampus Collén & Nils Sjögren Handledare: Eva Mörk

Höstterminen 2011

Ger Guld Guld?

En studie om den ekonomiska utvecklingen i svenska idrottslags hemkommuner

2

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen.

De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa. De tre första på grund av storleken och Gotland på grund av att kommunens invånare beskattas på ett annat sätt än Sveriges andra kommuner.

I regressionen används en kommunfixeffekt som tar hänsyn till skillnader mellan kommunerna och en tidsfixeffekt som tar hänsyn till makroeffekter som skiljer mellan åren.

Vidare kontrolleras för en rad andra variabler som direkt kan påverka kommunens ekonomiska tillväxt. Vi finner inga signifikanta resultat som tyder på att idrottsliga framgångar kan agera katalysator för kommunal tillväxt eller stagnation. Resultaten tyder dock på att en kommun som har ett ishockeylag som deltar i högsta divisionen ökar skattebasen per kapita med cirka 1200 kr per år laget deltar. Deltagande i högsta divisionen för övriga sporter visar inga signifikanta resultat.

3

Innehållsförteckning

...

1. Inledning ... 4

2. Idrott och ekonomisk tillväxt ... 7

2.1 Hur skattebasen kan påverkas av idrottnärvaro eller SM-guld ... 7

2.2 Tidigare forskning ... 12

3. Data ... 15

3.1 Urval av kommuner och datainhämtning ... 15

3.1. Val av sporter ... 17

4. Ekonometriska modeller ... 24

4.1 SM-Guld ... 24

4.2 Deltagande i högsta divisionen ... 27

5. Resultat ... 29

6. Analys ... 33

7. Slutsats ... 37

4

1. Inledning

Varje år kommer miljontals besökare till idrottsanläggningar runt om i landet för att se sitt favoritlag kämpa mot lokala eller nationella motståndare. Under året 2010 spelades över 800 matcher, bara i grundserien i Sveriges högsta divisioner i ishockey, fotboll, bandy och speedway¹. Supportrarna delar blod, svett och tårar med favoritlaget och supporterskaran kallas ofta för lagets extra spelare. Runt om i världen samlas folk på torg, barer och framför TV:n när landslagen tävlar mot andra länder i mästerskap och turneringar. Samtidigt är idrottsrörelsen en mångmiljonindustri som involverar både privata och offentliga aktörers intresse och kapital. På kommunal nivå finns flera exempel på hur kommuner samverkat och hjälpt lokala idrottslag ekonomiskt och använt skattebetalarnas medel för att bistå föreningarna på olika sätt. I Helsingborg lånade kommunen ut pengar till den lokala fotbollsklubben Helsingborgs IF när klubben hade ekonomiska problem i början av 2000-talet (www.fotbollskanalen.se, 2011-07-20). Även Gislaveds kommun räddade den lokala speedwayklubben Lejonen från konkurs 2010 genom att köpa upp delar av klubbens arena och även inkludera kommunnamnet Gislaved i föreningsnamnet (www.idrottensaffarer.se, 2010-06-23). Ytterligare exempel är Borås stad som skänkte mark när en nya arena skulle byggas till stadens fotbollslag, Elfsborgs IF (borasarena.se) och Timrå kommun som bidrog med nio miljoner kronor i driftsbidrag till Timrå IK när klubben hade likviditetsproblem (idrottensaffarer.se, 2011-01-13).

I Sveriges största TV-kanaler går sportsändningar dagligen och sporten har en given plats i dagstidningarna runt om i Sverige. Idrotten påverkar oss emellertid mer än genom medias rapportering. Tidigare forskning visar på flera olika positiva effekter som följd av en starkt förankrad idrottskultur. Idrottande ungdomar känner sig exempelvis mer välmående än ungdomar som inte idrottar. Ett annat exempel är att idrottande ungdomar i större utsträckning visar på vikten av att alla i samhället ska hjälpas åt och ställa upp för varandra, och visar också större tillit till andra människor i Sverige. Forskning visar även att ungdomar som idrottar i mindre utsträckning använder alkohol, tobak och narkotika. (Ungdomsstyrelsen 2005)

1 Under året 2010 var det 14 lag i Elitserien i bandy med totalt 26 omgångar, 12 lag och 55 omgångar i Elitserien i ishockey, 16 lag och 30 omgångar i Allsvenskan i fotboll samt 9 lag och 16 omgångar i Elitserien i Speedway.

Det tillkommer dessutom matcher i slutspelet för ishockey, bandy och speedway.

5 Även supportrar av idrott påverkas av idrotten som fenomen. Forskning har visat kopplingar både mellan självkänsla och humör hos supportrarna och favoritlagets resultat (Schafer 1969).

I USA finns även studier som visar att ett mästerskapsguld kan ge en positiv injektion till den regionala ekonomin. (Coates och Humphreys, 2002)

Frågan om kommuner ska hjälpa elitidrottsföreningar ekonomiskt med bidrag, sponsring eller arenabyggen är flitigt debatterat och i Sverige råder för närvarande en arenaboom då många arenor runt om i Sverige nyligen är byggda, renoverade eller planläggs att rustas upp eller byggas ². Ett argument som framkommer i denna diskussion är att elitidrott ger ökad turism och unik marknadsföring genom medial uppmärksamhet. (www.solvesborg.se 2011-12.01)

Syftet med denna uppsats är för det första att utreda om det finns ett samband mellan idrottsliga resultat och den kommunala skattebasen per kapita. Finns det någon ekonomisk vinning för kommunen när den lokala idrottsklubben lyckas vinna sitt efterlängtade guld? För det andra kommer vi undersöka om elitidrottens närvaro kan vara en katalysator för skattebasen per kapita i kommunerna. Vi kommer här jämföra nivån och förändringen i skattebasen per kapita i de kommuner som har elitlag i högsta divisionen i fotboll, ishockey, bandy eller speedway med resterande svenska kommuner.

Det finns två tänkbara mekanismer som kan förklara sambandet mellan idrottsframgångar och skattebasen per kapita. Den första är att framgångarna genererar en känslovariabel, stark nog att ge effekt på den lokala tillväxten genom ökad konsumtion och/eller produktivitet. Den andra är att ett SM-guld eller närvaro i högsta divisionen ger en ökad marknadsföring för kommunen genom mediekanaler vilket skulle kunna gynna turistnäring och skapa arbetstillfällen. Detta skulle i sin tur kunna ha en positiv påverkan på den kommunala skattebasen per kapita.

I uppsatsen kommer vi först beskriva de teorier vi använder som underlag för undersökningen och beskriva vad tidigare studier i ämnet kommit fram till. Efter det kommer vi att redogöra för de data vi har använt och även motivera undersökningens sporter och kommuner. Vidare

2 Debatten kring nybyggnationer och renoveringar av arenor sker i stor utsträckning på ledarsidorna i många nyhetstidningar. Här följer exempel http://hallandsposten.se/asikter/ledare/1.1399968-har-en-ny-fotbollsarena- hogst-prioritet-just-nu-, http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.760189-fredrik-tenfalt-aventyrliga-arenabyggen, http://www.barometern.se/ledare/begriper-dahl-nagot-alls-av-kalmars-nya-arena(532009).gm

6 kommer vi diskutera vår ekonometriska modell och dess intuition varpå vi visar resultaten från regressionerna. Uppsatsen avslutas med en analys och slutsats över vad ett SM-guld eller närvaron i högsta divisionen i någon av Sveriges fyra största lagidrotter kan ha för effekt på skattebasen per kapita i svenska kommuner.

7

2. Idrott och ekonomisk tillväxt

Vad skulle kunna driva en kommun till att höja nivån på vår förklarande variabel, skattebas per kapita, genom idrottsliga framgångar eller ett elitidrottslag i högsta divisionen. I detta stycke kommer det redogöras för de kausalitetskanaler som skulle kunna förklara ett positivt samband och vad som kan försämra effekterna. Vidare kommer det även att redogöras för de grundläggande begrepp som vi använder och för tidigare undersökningar som utförts på området.

2.1 Hur skattebasen kan påverkas av idrottslig närvaro eller SM-guld

Den variabel som avser att mäta effekten av ett SM-guld eller närvaro med ett lag från kommunen i högsta divisionen är skattebasen per kapita. Skattebasen per kapita i kommunen är den beskattningsbara inkomsten av kommunens invånare per person och kan öka genom en högre lönenivå, minskad arbetslöshet eller inflyttning av personer som har arbete till kommunen. Närvaron av ett elitidrottslag kan potentiellt bidra till både fler arbetstillfällen samt inflyttning till kommunen genom den ökade marknadsföring som kommunen erhåller genom idrotten.

Om turismen som idrotten genererar, bidrar till att det spenderas mer pengar inom kommunens gränser så ökar detta summan av varor och tjänster som omsätts. Dock är detta inte ett rakt spår till att skattebasen per kapita i kommunen ökar, som följd av idrottens närvaro. Företagen som tjänar på den ökade konsumtionen behöver i sin tur inte omsätta vinsterna till löneökningar för de anställda eller ett ökat utbud av arbetstillfällen i kommunen.

Detta skulle synas tydligare i ett mått heter BRP³, ett mått som liknar BNP. BRP är summan av varor och tjänster producerade i en viss region ett specifikt. För att konsumtionen ska synas i skattebasen per kapita, måste det skapas arbetstillfällen som ökar sysselsättningen alternativt att lönerna ökar i de sektorer där konsumtionen ökar. Detta eftersom skattebasen i kommunerna endast baseras på inkomstskatten och inte moms eller kapital- och vinstskatt för företag. Dessa betalas i sin tur som statlig skatt. Om vi hade valt att undersöka effekterna av i BRP, hade vi dock inte kunnat se om effekterna resulterat i högre sysselsättning, högre löner eller inflyttning till kommunen. Det kan vi dock om vi använder skattebasen per kapita. En effekt i BRP är positiv för företagande inom kommunen vilket i längden även borde ge en positiv inverkan som kommunens invånare kan ta del av och synas i skattebasen per kapita.

3 Bruttoregionalprodukt

8 En effekt i BRP borde dessutom kunna synas snabbare än en skillnad i skattebasen per kapita och av den anledningen är det också ett lämpligt mått. Data för BRP är dock inte ett tillgängligt under tidsperioden 1985 - 2008 på kommunalnivå.. Av den anledningen använder vi skattebasen per kapita på kommunnivå som mått i denna undersökning.

Vi undersöker effekterna av närvaron ett idrottslag i högsta divisionen i Sveriges fyra största lagidrotter⁴ på skattebasen per kapita. Ett idrottslag i högsta divisionen kan bidra till marknadsföring som ökar kommunens attraktivitet som bostadsort. Detta kan bidra till en nettoinflyttning av arbetskraft, vilket direkt skulle öka skattebasen per kapita oavsett vilken kommun de specifika individerna arbetar i. En potentiell kanal är att företag flyttar till kommunen och att dess personal följer efter vilket skulle avspegla sig i skattebasen per kapita.

Detta bestrids dock av empirisk forskning som snarare menar att faktorer som kompetent och välutbildad arbetskraft samt låg skatt driver företagens val av verksamhetsort. (Baade & Dye, 1990) En annan alternativ kanal är att elitidrotten bidrar till ökad turism, vilket i sin tur kan skapa arbetstillfällen för invånare i kommunen eller som gör att individer väljer att bosätta sig där på grund av möjligheten till arbete. Denna nettoinflyttning skulle dock endast visa ett positivt utslag i skattebasen per kapita om den ökar den totala sysselsättningsgraden bland kommunens invånare.

Baade (1996) kategoriserar konsumtion, som skapas av idrottsnärvaro i en region, i tre olika ekonomiska effekter: direkt konsumtion, indirekt konsumtion och psykologiska effekter. Direkt konsumtion representerar den ekonomiska aktivitet som skapas direkt av idrottsföreningens närvaro, konsumtionen av dess anställda och av de direkta intressenterna som hyrs in av föreningen. Av detta direkta ekonomiska tillskott som tillkommer de anställda sprids sedan en andel vidare i kommunen och via multiplikatoreffekter skapas indirekt konsumtion. De indirekta effekterna är högre ju större andel av löner och omkostnader som sedan spenderas vidare inom regionens gränser. Standardmultiplikatorn som används i undersökningar som utreder idrottens inverkan på ekonomin ligger runt två, vilket implicerar en dubbelt så stor indirekt konsumtion som direkt konsumtion. Till detta läggs sedan de psykologiska effekter som är betydligt mer svårmätta. Dessa inkluderar turism som skapas av den mediala uppmärksamheten som idrottsföreningen skapar.

4 Valet och motiveringen av dessa sporter förklaras snare i arbetet under avsnittet ”Data”

9 De psykologiska effekterna inkluderar konsumtion som uppstår av turism skapad av idrotten.

Dock finns det potentiella problem med att mäta denna konsumtion som är skapad av turismen och vissa villkor måste uppfyllas för att konsumtionen ska bli en positiv nettoinjektion till ekonomin. Kommunal tillväxt härledas från export eller importsubstitution.

Kommunal export kan inträffa om, till exempel, en person från en annan region besöker idrottsevenemang och spenderar pengar som han annars inte skulle spenderat i kommunen.

Om personen ifråga istället skulle välja mellan att besöka en festival eller se en film på bio om idrottsevenemanget inte skulle existera är inte effekten av idrottsevenemanget en nettoökning av export utan bara en förändring av konsumtionsmönstret. Importsubstitution i sin tur sker om en person från kommunen väljer att inte besöka en annan kommun på grund av idrottsevenemanget finns inom kommunen. I detta fall har konsumtionen skiftat från utanför till innanför kommunens gränser. Förespråkare av en hög ekonomisk effekt av idrottsnärvaro menar att mycket av det tillskott som skapas av elitidrotten stannar som konsumtion inom kommunen. Att exporten av idrotten inte är ett substitut från annan export och att importsubstitution existerar till hög grad. Förutsatt att dessa fenomen ska vara kausala kanaler mellan idrott och ekonomisk tillväxt ska de som arbetar i kommunen till hög grad vara folkbokförda och skatteskyldiga i kommunen. (Baade, 1996)

För att undersökningen ska få bäring i resultaten för deltagande i högsta divisionen ska kommunens tillväxt i skattebasen per kapita skilja sig mellan de åren som lagen från kommunen befinner sig i högsta serien och de åren som laget inte gör det. Alltså när de har degraderats en eller flera divisioner. Dessa skillnader i skattebasen per kapita kan härledas från att om laget går upp en division spelas matcher mot bättre motstånd och det ökar även publiksnittet på hemmaarenan genom aktivare supporterskap båda i det egna laget och i motståndarlaget. Den mediala uppmärksamheten och även direktrapportering från TV ökar vilket marknadsför kommunen. Det omvända kan förväntas ske om kommunens idrottslag degraderas och inte längre spelar i den högsta serien. Dock kan en negativ konsekvens av ett avancemang till den högsta divisionen härdelas från grundläggande nationalekonomisk intuition där laget ses som en produkt, relativt bedömd mot andra idrottslag. Om ett lag från en specifik kommun spelar i näst högsta divisionen och avancerar till den högsta står sig laget antagligen sämre i konkurrensen i den högre serien och ett lag som oftare förlorar är mindre attraktivt för publik, sponsorer och media i relation till om laget vinner. Genom detta kan laget som katalysator för arbetstillfällen, konsumtion och inflyttning förminskas relativt och potentiellt minska effekten på skattebasen per kapita. På den kommunala nivån kan därför

10 idrottslaget som produkt bli mindre attraktivt och detta kan bidra till att laget kommersiellt sett får lägre inverkan på de kausalitetskanaler som vi menar kan bidra till tillväxt i den kommunala skattebasen per kapita. Närvaron i den högsta divisionen skulle därför kunna ge en omvänd, negativ effekt jämfört med om laget var ett topplag i en lägre division. (Noll, 2002)

Ovan har vi redovisat de kanaler som kan förklara ekonomiska effekter som följd av elitidrottens närvaro. Dock kan dessa resonemang inte föras i samma utsträckning för att motivera att ett SM-guld innebär en skillnad för tillväxten i skattebasen per kapita. Vi fortsätter nedan att resonera hur detta samband kan uppstå.

Precis som i fallet av deltagande i högsta divisionen kan ett SM-guld potentiellt öka kommunens attraktivitet som bostadsort. Ett SM-guld kan även öka den direkta och indirekta konsumtionen som följd av fler viktiga avgörande matcher för idrottslaget och mer turism som följd av att idrottslaget är mer attraktiv som produkt för besökare av matcher, TV-tittare och för media, relativt till om de inte är ett lag som tampas om ett SM-guld. Dock kan dessa effekter även synas i andra kommuner vars idrottslag är topplag i de respektive idrotterna.

Skillnaden i turism och konsumtion mellan kommuner som har lag som, exempelvis förlorar SM-finalen i ishockey och de som vinner, bör rimligtvis inte vara stor. En variabel som däremot skulle kunna öka skattebasen per kapita i en kommun som följd av ett SM-guld är generella humöreffekter som kan påverka marginalproduktiviteten hos individerna bosatta kommunen.

Marginalprodukten per arbetare är en viktig faktor för tillväxt i skattebasen per kapita. I grund och botten bestäms en arbetares totala lön av antalet arbetade timmar. En arbetare erbjuder ut sina tjänster på arbetsmarknaden där löngivare, arbetsgivaren, köper arbetarnas tjänster. Lön och arbetstid i sin tur kan bestämmas antingen på individuell basis mellan arbetsgivare och arbetare eller genom kollektiva avtal mellan olika fackförbund och arbetsgivare. En arbetare bestämmer nivån av tjänster han eller hon skall utbjuda till arbetsmarknaden efter dennes preferenser i valet mellan konsumtion och fritid. Eftersom lönen bestämmer nivån av konsumtion kommer en person som värdesätter fritid relativt högre än konsumtion, arbeta mindre. (Morgan, Wyn et al, 2009, s 138-143) Marginalprodukten kan förklaras som det tillskott eller minskning som en förändring i produktion som en arbetare ger. I produktionskedjan kan olika faktorer i förändras, som exempelvis antalet arbetare eller

11 kapital. Även nyinvesteringar kan öka effektiviteten genom att möjligöra att ny teknik införs i produktionen. En till förändring som kan öka produktiviteten är individernas effektivitet.

Produktiviteten antas i denna undersökning kunna förändras genom att en positiv eller negativ känslovariabel kan påverka marginalprodukten per arbetare. Katalysatorn för detta är ett SM- guld eller avancemang till högsta divisionen alternativt som dämpande effekt genom en degradering från densamma till en lägre division. Detta kan endast ske genom att varje arbetare är mer eller mindre effektiv än tidigare som följd av favoritlagets resultat. (Borjas, 2010 s 89 – 93)

Denna humörvariabel kan öka marginalprodukten per arbetare genom att ett SM-guld utlöser effektivitetsförändringar som följd av hur individen mår och dennes generella humör.

Humörförändringar hos idrottssupportrar har identifierats på flera olika sätt i tidigare studier.

För många supportrar är ett idrottslag en förlängning av den personliga identiteten som påverkas i positiv och negativ bemärkelse av favoritlagets prestationer. (Schafer, 1969). En idrottslig framgång för favoritlaget ger alltså framgång på det personliga planet. Det är även möjligt att se en effekt på omdömet hos individen skapad av känslor från supporterskap.

Mischel, Ebbesen och Zeiss (l973) demonstrerar att humöret påverkar individens omdöme både i positiv samt negativ bemärkelse. De menar att en humörsvängning skapad av favoritlagets prestationer kan orsaka skillnader i rationellt beteende vilket kan inverka både på individens prestation och effektivitet. Trots att supporterskap kan reflektera jaget och ge ökad självkänsla, kan positiva effekter av framgångar för favoritlaget snabbt bytas ut mot negativa effekter skapade av idrottsliga misslyckanden (McCall & Simmons, 1966; Nuttbrock &

Freudiger, 1991).

Ytterligare en teoretisk grund som kan innebära en skillnad för individens humör och effektivitet är förlustaversion. Förlustaversion innebär att individer tenderar att värdera en förlust högre än en vinst, ur mental synvinkel. Bland annat har detta bevisats genom att personer tenderar att kräva en premie för att ge upp ett ting som en person innehar, relativt till att värdera objektet om man istället inte innehar det. Detta har påvisats i flera sammanhang och används i denna undersökning som bakgrund till att ett idrottsligt misslyckande kan ha större inverkan än en framgång. Tidigare forskning visade riskaversion genom ett kaffemuggsexperiment där försökspersonerna delades upp i två grupper, varav den ena gruppen gavs en kaffemugg och inte den andra. Resultaten visade att försöksgruppen som gavs en kaffemugg krävde mer än dubbelt så stor summa pengar för att ge upp den jämfört

12 med vad den andra gruppen som inte gavs en kaffemugg kunde tänka sig att betala för den.

Gruppen som gavs en kaffemugg betraktar att sälja den som en förlust och den andra gruppen ser kaffemuggen som en förtjänst. Kontrollgruppen värdesätter alltså något de kan förlora högre än något de kan vinna. (Kahneman, Knetsch. and Thaler 1990) Samma effekt har synts i experiment med chokladkakor som objekt, säljarna av de tilldelade chokladkakor värderade chokladkakorna till 1,83$ medan köparna som inte blivit tilldelade chokladkakor kunde tänka sig betala 0,90$ för att köpa de. (Knetsch, 1989) Värderingsdiskrepensen mellan köpare och säljare kan skapa problem och reflekteras på många olika marknader. Aktiemarknaden kan bli ineffektiv som en följd av förlustaversion och att säljare och köpares värdering skiljer sig åt.

Förlustaversion kan även påverka priselasticitet för varor i dagligvaruhandel, risknivån en dobblare tar på sig och en rad andra situationer där en värdering ställs mot en annan.

(Novemsky & Kahneman, 2005) Om vi översätter detta fenomen till supporterskap finns det skäl att tro att ett favoritlagets degradering från den högsta divisionen kan påverka kommunens invånare mer än ett SM-guld eller ett deltagande i högsta divisionen.

Vidare går vi nu in på vad tidigare forskning kommit fram till i området idrott och ekonomi.

2.2 Tidigare forskning

Det har gjorts flertalet undersökningar som ämnar sammanlänka idrottslig närvaro eller framgångar med ekonomisk tillväxt, det allra flesta har amerikanska städer eller regioner som undersökningsobjekt. Nedan presenteras hur tidigare studier gått till väga och vad de har kommit fram till. Det visar sig i genomgången att sambandet oftast är negativt ur ekonomisk synvinkel.

När städer och regioner i USA ger stora ekonomiska och logistiska stöd till elitidrottslag motiveras detta stöd av att elitidrottens närvaro skapar arbetstillfällen, uppmärksamhet och turism. Det har gjorts många försök, främst i USA, att utreda om ett elitidrottslag faktiskt ger en ekonomisk fördel för hemstaden eller det urbana området som omger staden. En majoritet av studierna kommer dock fram till att det ekonomiska bidraget av idrotten är låg och även att elitidrotten kan ha en negativ inverkan på den ekonomiska utvecklingen (Baade, 1996), (Baade & Dye, 1990), (Noll & Zimbalist 1997).

13 Lertwachara och Cochran (2007) undersöker effekten med hjälp av BNP per kapita på regional nivå (motsvarande BRP) efter en nyetablering av ett elitidrottslag i baseball, basket, ishockey och amerikansk fotboll i USA. Författarna kommer fram till att etableringen av ett elitidrottslag har en negativ effekt i genomsnitt för samtliga sporter, både på kort och längre sikt.

Elitidrottslagets del i den regionala ekonomiska utvecklingen har även undersökts genom att använda sig av år då serierna har varit stängda för spel, så kallade lockoutperioder som jämförelseår. Denna metod är rättfram och intuitiv då det skapas ett avbrott i matchspel och elitlagets närvaro i staden i ett helt år. Coates och Humphreys (2001) använder denna metod och förkastar författarna hypotesen att elitidrottens närvaro ger en positiv injektion till den regionala ekonomin.

Till skillnad från professionell sport i USA applicerar svenska lagidrotter ett seriesystem där de sämsta lagen i respektive tabell degraderas till en lägre division och de bästa lagen i lägre serietabeller avancerar till en högre serie. Noll (2002) visar att både den idrottsliga nivån och ekonomin i idrottsföreningarna drar fördel av ett öppet seriesystem relativt till ett stängt seriesystem som använder sig av omallokering av lag eller expansion av antalet lag när ett nytt lag ska introduceras. De ekonomiska incitamenten för klubbar att avancera till högre divisioner består i mer ekonomisk ersättning från TV-rättigheter, högre generell attraktivitet i form av publikintresse, medial uppmärksamhet samt högre idrottslig kvalitet vilket hjälper klubbarna på en internationell nivå i andra tävlingar där lag från olika länder möts.

Sambandet mellan idrottsliga framgångar och positiva faktorer är också påvisat i tidigare undersökningar. En studie om den ekonomiska tillväxten i staden vars lag vunnit Superbowl⁵ isolerar effekten av vinsten och ser att inkomsten per kapita i den vinnande staden ökar med mellan 145 och 150 dollar under det året man vunnit Superbowl. Författarna motiverar ökningen med att marginalproduktiviteten i staden har höjts som följd av att lagets framgångsrika säsong och att vinsten stimulerar konsumtionsviljan. Detta bekräftas genom att staden som det förlorande laget tillhör inte ser någon effekt i ekonomin. (Coates &

Humphreys, 2002)

5 Superbowl är finalen i NFL, den amerikanska högsta serien i amerikansk fotboll och spelas i maj varje år. Den ekonomiska effekten var samma år som vinsten. (Coates & Humphreys, 2002)

14 De resultat som Coates och Humphreys (2002) presenterade var dock inte helt okontroversiella. I en replikerande artikel diskuterar Matheson (2003) olika brister i Coates och Humphreys resultat. Resultaten från Mathesons egen undersökning tyder på att inkomstökningen, hos personer från det vinnande lagets stad, ökar med 50 till 60 dollar och inte 145 till 150 enligt Coates och Humphreys (2002) resultat. Ökningen från Mathesons undersökning var dessutom inte statistiskt signifikant. Det nya resultatet menar Matheson (2003) tyder på att effekterna från Coates och Humphreys (2002) snarare beror på anomalier än en ökning i inkomsten per kapita härledd från en vinst i Superbowl. (Matheson, 2003)

Annan forskning har däremot dokumenterat, i flertalet studier, att det råder samband mellan idrottsliga misslyckanden och negativa företeelser såsom självmord, hjärtattacker, mord, kvinnomisshandlar och fallande aktiekurser. Dessa resultat förklaras av starka band mellan supportrar och idrottslaget man följer. Nivån av dedicering är väldigt hög vilket påverkar individernas humör på ett sätt som gör att de beter sig drastiskt och impulsivt tiden direkt efter favoritslagets förlust. (Carroll et al. 2002) (White, 1989) (Trovato, 1998)

Mentala effekter hos idrottssupportrar har även undersökts genom att jämföra självbilden hos supportrar från det vinnande laget mot de från det förlorande laget. Hirt och Zillman (1992) studerar basketsupportrar i USA och visar att supportrarna i det förlorande laget ser mer negativt på sin förmåga att prestera i en rad olika uppgifter om laget nyligen förlorat relativt till det vinnande lagets supportrar. Självkänslan reflekteras direkt av från favoritlagets prestationer och supportrarna från det vinnande laget responderar mer positivt till samtliga frågor gällande självbild och prestationsförmåga.

15

3. Data

I denna del av uppsatsen kommer vi först presentera de kommuner vi har valt och hur vi hämtat in data till undersökningen. Vidare presenterar vi varför och vilka idrottsserier vi har valt att undersöka samt hur dessa är utformade. Vi går även in på deskriptiv statistik om publiksnitt, TV-exponering, skattebasen per kapita och de kontrollvariabler som vi använder i undersökningen.

3.1 Urval av kommuner och datainhämtning

Urvalet av kommuner för denna undersökning täcker 286 av Sveriges 290 kommuner mellan åren 1985-2008. Vi använder vinst av SM-guld samt deltagande i högsta divisionen som förklarande dummyvariabel i alla kommuner bortsett från Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland. Dessa första tre uteslutna kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö är de överlägset största sett till ekonomi och invånarantal i Sverige och den ekonomiska intuitionen bakom att ett SM-guld eller en närvaro i högsta divisionen ska kunna påverka kommunens skattebas per kapita antas försvagas med kommunens storlek. Gotland utesluts ur undersökningen på grund av att kommun och landsting är likvärdiga. Detta orsakar ett mätproblem när vi ska kontrollera för skattenivån i kommunen eftersom den kommunala skatten och landstingsskatten är åtskiljda i resterande kommuner. (www.kolada.se 01.11.2011)

Det uppstår ett metodologiskt problem om ett lag vinner flera SM-guld i rad samtidigt som kommunens skattebas per kapita ökar under åren då laget vinner. Om det sker kommer, vinsten som katalysator för tillväxten vara svår att skilja från det motsatta, att den ekonomiska tillväxten driver lagets framgångar. Därför används endast det första guldet som objekt för denna undersökning. Vidare kommer det att kontrolleras för att tillväxten inte börjat redan året innan guldet tas. Detta diskuteras vidare i nästa del som handlar om den ekonometriska modellen.

Skattebasen i en kommun är den sammanlagda beskattningsbara inkomsten för alla arbetande, bosatta, fysiska personer inom kommunen. Skattebasen för den specifika kommunen det specifika året beräknas på den taxerade inkomsten året innan, som i sin tur anger den faktiska inkomsten två år innan (www.kolada.se, 16.11.2011). Skattebasen för 2010 avser alltså inkomsten för kommunens samtliga beskattningsbara invånare år 2008. Detta gör det omöjligt

16 för oss att använda mätpunkter, guld eller deltagande i högsta divisionen, från åren 2008 till 2011.

För att stärka undersökningen mellan deltagande i högsta divisionen eller ett SM-guld och skattebasen i kommunen använder vi oss av flera kontrollvariabler som vi ytterligare presenterar i avsnittet ekonometrisk modell. Våra kontrollvariabler; andel utländska medborgare, skattesats, andel ej i arbetsför ålder och andel med mer än tre år eftergymnasial utbildning är hämtade från statistiska centralbyrån (www.scb.se). Skattebasen i kommunerna är hämtad från dels Årsbok för Sveriges kommuner (1985-2010) och dels kommun- och landstingsbasen (www.kolada.se).

I tabell 1 nedan finns deskriptiv statistik av de olika variablerna sammanfattade. Samtliga siffror är angivna som andelar utom den förklarande variabeln skattebas. Den genomsnittliga skattebasen per kapita år 1985 var 37393 kr och 2008 148012 kr. Detta är alltså den beskattningsbara förvärvsinkomsten per kapita. Min och max innebär minumum- och maximumobservationen, exempelvis har den kommunen med lägst skattebas per kapita under tidsperioden 1985-2008 20456 kr och det år med högst genomsnittlig skattebas per kapita, har en beskattningsbar inkomst på 313423 kr. Skattesatsen har varierat, under tidsperioden, mellan 25 och 34,75 procent i de undersökta kommunerna. Vi ser väldigt stor variation i kontrollvariablerna andel högutbildade, andel_högutb, samt andel utländska medborgare, andel_utlinv. Den kommunen med lägst andel utländska medborgare under tidsperioden har 0,2 procent utländska medborgare jämfört med den kommun med störst andel som har 29,26 procent. Motsvarande siffror för andel högutbildade är 1,6 mot 30,7 procent.

Tabell 1. Deskriptiv statistik av variabler som används i regressionen 1985-2008.

17

3.1. Val av sporter

I urvalet av sporter har vi utgått från ett antal kriterier som vi anser ska vara uppfyllda för att inkludera sporten i undersökningen. Först måste idrotten ha en viss spridning av vinnarlag och även att vinnarlagen till stor del kommer från de kommuner vi inkluderar i undersökningen.

Elitserien i ishockey och Allsvenskan i fotboll som är Sveriges överlägset mest uppmärksammade idrotter (Tabell 2, Figur 1) har endast vunnits av 12 olika lag de senaste 24 åren om man bortser från lag från Stockholm, Göteborg och Malmö (Tabell 2). Av den anledningen ingår även Elitserien i speedway och Elitserien i bandy i undersökningen.

Sporten måste även vara populär bland befolkningen och det vi utgår ifrån för att uppnå det kriteriet är att sporten ska vara välbesökt (Tabell 3) och få mycket medial uppmärksamhet (Figur 1).

Tabell 2 Antal SM-guld vunna av lag från Stockholm, Göteborg och Malmö 1985 - 2008

Tabell 3. Sveriges i genomsnitt mest besökta serier 2009/2010. Publiksnitt per match grundserie.⁶

6 Då liknande jämförelser av publiksnitt mellan olika serier inte har redovisats för tidigare år, har detta underlag för säsongen 2009/2010 använts. Detta trots att dessa år inte är med i undersökningen.

Ishockey Bandy Fotboll Speedway

Stockholm 5 0 4 2

Göteborg 2 0 7 1

Malmö 2 0 6 0

Tot 9 0 17 3

Andel 38% 0% 71% 13%

Serier 2009/2010

Allsvenskan i fotboll* 7953

Elitserien i ishockey 6210

Elitserien i speedway* 3153

Allsvenskan i ishockey 2362

Superettan i fotboll 1880

Elitserien i bandy 1553

Handboll elit 1458

Basketligan 879

Innebandy herrar 873

*Avser säsongen 2010

Källa (www.svt.se, 21.11.2011)

18 Att mäta medial exponering via TV-tid har de senaste åren försvårats på grund av ett ökat utbud av tv kanaler (Sponsor Insight, 2011). Undersökningen nedan täcker endast standardutbudet av kanaler och visar vilka svenska idrottsevenemang som får mest TV-tid i dessa. Detta är en indikation på vilka idrotter som får mest medial uppmärksamhet trots att uppmärksamhet i tidningar, på internet och i andra medier inte finns med. Här är Eitserien i ishockey och Allsvenskan i fotboll överlägset mest visade. Därefter Elitserien bandy och i handboll. Liknande mätningar har inte varit tillgängliga för tidigare år varför år 2009 har använts som underlag för att mäta sporternas TV-tid. (Figur 1)

Figur 1. Topp 10 svenska ligor/cuper – exponeringstid i SVT, TV3, TV4, Kanal 5 och TV6 2009 (Sponsor Insight 2010)

Med dessa avgränsningar har vi kommit fram till att de mest lämpliga idrottsserierna för vår undersökning är Allsvenskan i fotboll, Elitserien i ishockey, Elitserien i bandy och Elitserien i speedway. Nedan redogör vi för seriernas utformning och upplägg.

Allsvenskan i fotboll

Undersökningen utgår till att börja med från vinnarna i fotbollsallsvenskan som tillsammans med Elitserien i ishockey är Sveriges överlägset största idrott sett till medial uppmärksamhet och publiksiffror (Tabell 3 & Figur 1). Allsvenskan i fotboll har representerats av 30 olika lag mellan 1985 och 2008, nio av dessa kommer från de storstäder vi utesluter ur undersökningen.

Fem från Göteborg, IFK Göteborg, BK Häcken, Västra Frölunda IF, GAIS BK och Örgryte IS, tre från Stockholm, Hammarby IF, Djurgårdens IF och IF Brommapojkarna och ett lag från Malmö, Malmö FF. Utöver dessa 9 respresenteras resterande 21 lag av olika kommuner med ett undantag, Uddevalla som har haft både Ljungskile SK (1997) och IK Oddevold (1996). Alla lag som är med i undersökningen har någon gång åkt ut ur allsvenskan, flest

19 säsonger i högsta serien har AIK (Solna Kommun) som har varit närvarande i 23 av 24 säsonger. Detta gör att vi har jämförelseår för samtliga lag som tas med i undersökningen.

(Bilaga 2)

Mellan 1985 och 1990 bestod Allsvenskan av 12 lag, åren 1991 och 1992 minskades serien till 10 lag varpå man införde en serie om 14 lag 1993 och höll detta fram till 2007 då man tog in två till lag vilket resulterade i att Allsvenskan bestod av 16 lag år 2008. Allsvenskan i fotboll spelas vår/höst under samma kalenderår, 1985-1990 spelades först en grundserie varpå de högst placerade lagen möttes i ett slutspel och avslutades med en SM-final. 1991 och 1992 avgjordes Allsvenskan med en mästerskapsserie där de 6 högst placerade lagen fick ta med sig hälften av sina poäng från grundserien. Vinnaren av mästerskapsserien blev sedan svenska mästare. Från 1992 fram tills nu spelas Allsvenskan i en rak serie från början till slut där alla lag möts två gånger. Alltså 26 matcher per lag, 13 på hemmaplan och 13 på bortaplan utan slutspel. 2008 spelas 30 matcher per lag då serien utökades till 16 lag. (Svenska Fotbollförbundet)

Elitserien i ishockey

Elitserien i Ishockey har vunnits av 7 olika lag bortsett från lag från Stockholm, Göteborg och Malmö (Djurgårdens IF, Frölunda IK och Malmö Redhawks) mellan 1985 och 2008. Serien spelas sedan 2006/2007 med 12 lag varav 8 går till ett slutspel som börjar med kvartsfinaler och avslutas med en final. De två lagen som slutar sist i serien spelar sedan en kvalserie mot lag från divisionen under, de två främsta lagen i denna kvalserie spelar i Elitserien under nästa säsong. Detta innebär att det råder en högre kontinuitet av de lag som deltar i elitserien än i exempelvis Allsvenskan i fotboll, som varje år får minst två nya lag. Totalt har tjugo olika lag spelat i Elitserien under tidsperioden. Av dessa är 5 från Stockholm, Göteborg eller Malmö, Djurgårdens IF, Väsby IK, Hammarby IF från Stockholm samt Frölunda Indians/Västra Frölunda från Göteborg och Malmö Redhawks från Malmö. De resterande 15 lagen representerar all olika kommuner, dock har tre av dessa spelat i Elitserien under samtliga säsonger som används i undersökningen, Brynäs IF, Färjestads IF och Luleå HF. Detta gör att dessa kommuner inte kommer bidra någonting till resultatet av regressionerna då tillväxten i skattebasen år de spelar i Elitserien inte kan jämföras med sig år som de inte spelar i Elitserien. (Bilaga 3)

20 Idag spelas serien i 55 omgångar, totalt spelar alltså varje lag 55 matcher i grundserien, 5 mot varje lag, slutspelet avgörs från kvartsfinal till final i bäst av 7 matcher. Ett finallag kan således spela som mest 76 matcher varav ca hälften är hemmamatcher i hemkommunen.

Elitserien har dock inte alltid varit så matchtät, mellan säsongen 1996/1997 och 2005/2006 spelades 50 omgångar (undantaget 1997/1998 då det spelades i 46 omgångar), innan dess 1987/1988 till 1996-2004/2005 spelades 40 omgångar och SM-slutspelet från kvartsfinal till final i bäst av 5 matcher. Säsongerna 1984/1985 till 1986/1987 spelades endast 35 matcher varan bara fyra spelade slutspel, då avgjordes slutspelet bäst av 3 matcher i semifinalerna och bäst av 5 matcher i finalen. Denna ökade matchfrekvens över åren bör dock inte göra någon skillnad då samtliga undersökningar jämförs med en tidsfixeffekt som vi diskuterar mer i avsnittet ekonometrisk modell. (Svenska Ishockeyförbundet)

Elitserien i ishockey spelas höst/vår säsong, grundserien påbörjas på hösten och under våren påbörjas och avgörs slutspelet. Drygt hälften av matcherna spelas under hösten. För lag som går till semifinal eller final kommer dock fler matcher spelas på våren. Här ställs vi inför problemet att välja vilket år vi ska räkna att laget spelar i Elitserien, vi väljer att redovisa ett resultat för året som höstsäsongen spelas och ett resultat för året som vårsäsongen spelas.

(Svenska Ishockeyförbundet)

Elitserien i bandy

Svenska högsta ligan i bandy kallades Allsvenskan fram till säsongen 2007/2008 då den bytte namn till Elitserien. Allsvenskan i bandyn bestod av 16 lag uppdelat i två geografiska grupper, norrgruppen och södergruppen. I dessa möttes alla lag 3 gånger mellan säsongerna 1984/1985 till 1986/1987 varpå man spelade slutspel mellan de fyra främsta lagen i varje grupp. Kvartsfinalerna och semifinalerna spelades bäst av 3 matcher⁷ varpå man avslutade med en final på Studenternas IP i Uppsala. Mellan åren 1987/1988 och 2007/2008 spelades Allsvenskan i bandy enligt tvågruppssystemet men istället för slutspel direkt mellan de fyra främsta lagen bildades först en Elitserie med de fyra främsta lagen varpå man efter det spelade slutspel från kvartsfinal. Seriesystemet har bytt format ett antal gånger men det har spelats mellan 20 och 25 grundspelsmatcher innan slutspel med start från kvartsfinal under hela perioden⁸. Kvartfinalerna och semifinalerna har spelats i bäst av tre eller fem matcher men

7 Säsongen 1986/1987 spelades kvartfinalerna bäst av 5 matcher.

8 Vissa år har man även spelat åttondelsfinaler mellan de två sista lagen i elitserien och de två främsta i serien som bildats för de fyra lägst placerade lagen i varje regionsgrupp.

21 avgörandet om SM-guldet har alltid skett i en match på Studenternas i Uppsala. Sedan Elitserien startade som en rak serie utan regional indelning med två grupper säsongen 2007/2008 spelar man 26 matcher i grundserien varpå de åtta främsta går till kvartsfinal.

(Svenska Bandyförbundet)

Högsta divisionen har representerats av 31 olika lag under den valda tidsperioden varav endast ett är från en av de kommuner vi utesluter, Hammarby IF från Stockholm. Övrigt är det två kommuner som har haft två olika lag i högsta divisionen, Karlstad, IF Boltic och IF Göta⁹ samt Västerås, Västerås SK och Tillberga. Dessa lag har dock spelat i högsta divisionen under samma år vilket gör att vi behandlar observationen på samma sätt som att bara ett lag från kommunen spelade. (Bilaga 5)

Lidköping (Villa Lidköping BK), Motala (IFK Motala), Ovanåkers (Edsbyns IF) och Sandviken (Sandvikens AIK) har alla legat i högsta divisionen under samtliga säsonger som vi har med i undersökningen vilket innebär att resultaten från dessa kommuner inte kommer påverka resultatet. (Bilaga 5) Detta på grund av den kommunfixeffekt som vi senare presenterar i den ekonometriska modellen som innebär att tillväxten i kommunernas skattebas måste jämföras år då kommunen inte varit representerat i högsta serien. Dock har alla dessa lag vunnit SM-guld, och i den delundersökningen kommer modellen behandla dessa kommuner. Totalt har Elitserien i bandy vunnits av 6 olika lag de senaste 24 åren. (Bilaga 1).

Bandy är också en av Sveriges mer välbesökta lagidrotter, under 2010 var Elitserien i Speedway den tredje mest besökta serien i Sverige och Elitserien i bandy var den sjätte mest besökta. Dock var bandyn som sport den fjärde mest besökta då Superettan i Fotboll och Allsvenskan i Ishockey är andradivisioner i sina respektive idrotter och är de serier som intar plats fyra och fem. (Tabell 3).

Elitserien i speedway

Elitserien i speedway har vunnits av 9 olika lag mellan åren 1985 och 2008, ej inräknat vinnarlag från Stockholm, Göteborg och Gotland (Bilaga 1) och den serie med färst aktiva lag jämfört med de tre andra sporterna. Mellan åren 1985 och 1995 spelade totalt 8 lag i Elitserien. 1996 utökades ligan till 9 lag för att från 1997 och framåt ha 10 aktiva lag i

9 2001 slogs klubbarna ihop och bildade BS Boltic Göta

22 Elitserien per säsong. Undantag för säsongen 1986 då laget Kaparna på egen begäran flyttades ner till lägre divisioner men även säsongen 1999 då Elitserien tillfälligt hade 11 deltagande lag. (Bilaga 4)

Under en säsong i Elitserien i speedway möts varje lag två gånger, en gång på respektive lags hemmabana. Dock har spelsystemet ändrats under åren efter gruppspelet där ibland kvartsfinaler spelats och ibland med direktkvalifikation till semifinal. Dock har ett vinnande lag som lägst spelat fyra matcher i slutspelet, två i semifinal och två i final, som under hela säsongen 2008 innebär 22 stycket matcher för det vinnande laget Lejonen. (Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet)

Antal lag som deltagit i Elitserien är totalt 20 stycken där fem stycken inte ingått i undersökningen då de kommit från de kommuner som uteslutits, Bysarna från Gotland, Kaparna från Göteborg och Hammarby, Stockholm United samt Gamarna som samtliga kommer från Stockholm. Av de övriga 15 lagen är det endast Indianerna från Kumla som deltagit samtliga år i Elitserien i speedway och Vetlanda är det enda laget som endast har ett avbrott från högsta divisionen. Detta bör ge ett bra underlag både från år de deltagit i Elitserien och år de inte deltagit. (Bilaga 4)

Speedway har också en stark lokal anknytning och vinnarlagen kommer i många fall från mindre orter där den ekonomiska påverkan av ett SM-guld kan tänkas vara högre än i större kommuner. Av samtliga tio lag tävlande i Elitserien i speedway 2008 kom endast tre lag från kommuner med fler än 30 000 invånare. Att kombinera höga publiksiffror med låga kommuninvånarantal skulle kunna tala för starka band mellan invånarna i kommunen och det lokala laget. Elitserien i speedway hade också tredje högst publiksnitt av alla serier i Sverige 2009/2010 (Tabell 3).

Ej valda idrotter

I denna undersökning har endast sporter som utövas i lag inkluderats. Idrotter och sporter som utövas individuellt har inte samma lokala förankring som lagsporter och intresset bland supportrarna fokuseras istället till individuella spelare snarare än lag. Detta kan bidra till att en långsiktig supporteranda motverkas, supporterskapet kan flagna ut när den enskilde spelaren slutar till skillnad från i lagsporter då supportrarna kan skapa ett livslångt band till föreningen.

23 Supporterskapet för idrottslag kan ärvas generation till generation och därmed stärkas vilket gör det lättare för supportern att identifiera sig med laget i tidig ålder.

Denna undersökning har också fokuserat på de idrotter vi tror kan vara de viktigaste och mest förankrade i svenska kommuner men idrotten ska också ha ett relevant antal möjliga undersökningsobjekt. Detta har lett till att vissa idrotter valts bort, exempelvis handboll som både är en välbesökt sport och får stor uppmärksamhet gällande TV-tid i standardutbudet av kanaler (Figur1, tabell 3). Elitserien i handboll har dock dominerats av ett fåtal lag de senaste 25 åren. Redbergslids IK från Göteborg har vunnit 12 SM-guld de senaste 25 åren, HK Drott från Halmstad, har vunnit 6 och Sävehof från Partille har vunnit 4. Spridningen av segrarkommuner är liten och över hälften av de segrande lagen kommer från storstadsregionerna, Stockholm, Göteborg och Malmö, vilka vi exkluderar ur undersökningen, detta gör att vi inte har med Elitserien i Handboll i undersökningen.

Ytterligare har Superligan i Innebandy, Basketligan och samtliga mindre lagidrotter uteslutits från undersökningen. Dessa serier anses ha för lågt kommersiellt intresse för att kunna vara en katalysator för ekonomisk tillväxt när det gäller både publiksiffror och den mediala uppmärksamheten.

Inte heller Superettan i fotboll eller Allsvenskan i ishockey har inkluderats i undersökningen.

Dessa serier är visserligen stora kommersiellt samt publikmässigt (se figur 1 samt tabell 3), men det är rimligt att anta att dessa serier inte bör vara lika stora katalysatorer till förändringar i skattebasen per kapita som de högre divisionerna i respektive sport.

24

4. Ekonometriska modeller

4.1 SM-Guld

Vi börjar med att presentera tre modeller, den första förklarar effekten av ett SM-guld i skattebasen per kapita för den kommun vars lag vinner, samma år som laget vinner (Ekvation 1). För att kontrollera för att tillväxten inte har påbörjats året innan SM-guldet konstrueras en placebovariabel som kontrollerar effekten för det föregående året. Om denna kontrollekvation visar signifikanta resultat kan vi utesluta att det är vinsten som skapat effekten i skattebasen per kapita (Ekvation 2). Som tidigare nämnt avgörs Elitserien i bandy och Elitserien i ishockey på våren och Allsvenskan i fotboll och Elitserien i Speedway avgörs på hösten. Den effekten vi söker kan möjligen ge utslag året efter för både fotboll och speedway, därför undersöks även för hur effekten ser ut året efter SM-guldet (Ekvation 3). Därefter undersöks sporterna var för sig, dessa regressioner utförs en och en för samtliga sporter men av praktiska skäl presenteras dessa i samma ekvation. (Ekvation 4) Dessa regressioner kommer även att jämföras med skattebasnivån året före guldet (Ekvation 5) och året efter guldet (Ekvation 6) Samtliga tre ekvationer innehåller en vektor med ett antal kontrollvariabler som redogörs för senare i kapitlet.

Ekvation 1 (Vinst i någon av sporterna)

∑

Ekvation 2 (Placebovinst, kontroll för att tillväxten inte hade börjat redan innan)

∑

Ekvation 3 (Effekt av guldet året efter)

∑

Ekvation 4 (Vinst i någon sporterna, fyra enskilt utförda regressioner sport för sport)

∑

25

Ekvation 5 (Placebovinst i någon sporterna, fyra enskilt utförda regressioner sport för sport)

∑

Ekvation 6 (Effekt av guldet året efter, fyra enskilt utförda regressioner)

∑

Förklaring av variabler

är en dummyvariabel som antar värdet 1 om kommun i haft ett mästarlag år t och 0 om kommunen inte har ett mästarlag. Den ekonomiska intuitionen att ett SM-guld ska påverka nivån på skattebas per kapita är undersökningens grundsten. Det finns trots de kausalitetskanalerna som presenterades tidigare i undersökningen ett antal variabler som kan påverka kommunens skattebas per kapita direkt, utan inblandning från en idrottsframgång.

Det finns även en rad kommunspecifika variabler som skiljer sig mellan Sveriges 290 kommuner. Det är olika grad av ekonomisk aktivitet, turismen skiljer sig liksom utbildningsgraden mellan kommunerna. Olika kommuner har även skilda förutsättningar för industri, vilka typer av jobb som är dominerande inom kommunen och därför skiljer kommunernas medellön vilket direkt påverkar nivån på skattebas per kapita. Dessa kommunspecifika egenskaper tas upp i en kommunfixeffekt, och vi kontrollerar därmed för skillnader, kommuner emellan, som direkt kan påverka deras skattebas per kapita.

När ett lag vinner SM-guld råder även ett specifikt konjunkturklimat i Sverige, en period av tillväxt och bra arbetsmarknad i Sverige kommer automatiskt att ge utslag på den kommunala skattebasen per kapita. Därför infogas som är en tidsfixeffekt vari hänsyn tas till makroekonomiska konjunktureffekter för det specifika året t. Här normaliseras förändringen av den kommunala skattebasen per kapita över alla Sveriges 290 kommuner vilket gör att koefficienten för endast visar tillväxt som överträffar snittillväxten för kommunerna i landet.

Om tillväxt överträffar kommunens normala tillväxttakt ( ) och även avviker från snittillväxten och konjunkturen det specifika året ( ) kommer detta visa att ett SM-guld höjer skattebasen per kapita för den vinnande kommunen. Dock går det inte utesluta att det är

26 kommunens tillväxt som ligger bakom SM-guldet och inte tvärtom. För att lösa detta kausalitetsproblem används en placebovariabel (Ekvation 2 och 5) där dummyvariabeln flyttas för ett SM-guld ett år bakåt i tiden (t-1) som ämnar kontrollera för eventuell tillväxt i den kommunala skattebas per kapita som påbörjades redan innan SM-guldet. Det kan vara så att effekten av SM-guldet är fördröjd, då löner och sysselsättning bör vara trögrörliga. Ett SM-guld i fotboll och Speedway där säsongen avgörs på hösten, kan ge effekt först året efter.

Därför skapar vi en liknande variabel för året efter SM-guldet men benämns då (t+1) (Ekvation 3 och 6) för att undersöka denna effekt.

De kontrollvariabler som diskuterats i avsnittet data ryms i vektorn Dessa variabler kan tänkas förklara skattebas per kapita i den specifika kommunen för det specifika året ( ). Vektorn ska således filtrera bort variabler som direkt påverkar skattebas per kapita i en kommun som inte kan härledas från kommunfix- eller tidsfixeffekter. Nedan följer de variabler som ingår i vektorn

 Skattesats Invånarna i en kommun beskattas på sin arbetsinkomst med en kommunalskatt som innehåller en kommunspecifik skatt och en landstingsskatt. Den genomsnittliga kommunalskatten år 2011 uppgår till 31,55 % av lönen (www.ekonomifakta.se 05.11.2011). Kommunalskatten är olika mellan kommunerna och i teorin bör, förutsatt att substitutionseffekten dominerar inkomsteffekten, arbetsutbudet avta med högre skattesatser och öka med lägre skattesats. Detta innebär att om skatten på inkomst ökar, minskar alternativkostnaden för fritid vilket gör att fritid väljs före arbete i högre utsträckning och skattebasen per kapita bör sjunka.

Skulle däremot inkomsteffekten dominera substitutionseffekten vid en skattehöjning kommer skattebasen öka då arbete väljs före fritid och du måste arbeta mer för att nå samma konsumtion som tidigare. (Morgan, et al, 2009, s 141-143). Det normala antagandet inom nationalekonomi är dock att substitutionseffekten dominerar inkomsteffekten vilket borde innebära att en ökad skattesats leder till minskat utbud av arbete (Borjas, 2010, s 156). Detta innebär att kommunens tillväxt bör avta om skattesatsen höjs. Av den anledningen kommer vi kontrollera för en förändrad skattesats i vår undersökning.

 Andel av befolkningen som är utanför arbetsför ålder, 0-14 och över 65 år. Ju större andel av populationen i kommunen som inte är i arbetsför ålder, desto lägre

27 skattebas per kapita antas kommunen ha. Detta kan variera från år till år beroende på stora födelsekullar, hög andel pensioneringar samt in- och utflyttning i kommunen.

Intuitionen är att ju färre som arbetar desto läge bör skattebasen per kapita vara och en exogen ökning eller minskning i antalet invånare i icke arbetsför ålder kan därmed snedvrida resultaten.

 Andel utländska medborgare, vid en hög invandring till en kommun under ett visst år kan detta belasta kommunens skattebas per kapita på ett negativt sätt. Enligt tidigare forskning tyder hög andel utländska medborgare på lägre skattebas per kapita. (s 30 Ekberg, 2009)

 Utbildningsnivå, En exogen ökning i utbildningsnivå förväntas öka skattebasen per kapita. Här används andel invånare med treårig eftergymnasial utbildning eller mer för invånare mellan 16 och 74 år för att kontrollera för utbildningsnivån i kommunen.

4.2 Deltagande i högsta divisionen

Denna modell är uppbyggt likt den förra med skillnaden att den förklarar en eventuell förändring i den kommunala skattebasen som följd av att kommunen har ett idrottslag i någon av de högsta serierna i fotboll, ishockey, bandy eller speedway. I denna undersökning placerar vi dummyvariabler som antar värdet 1 för varje kommun som har ett deltagande lag i högsta divisionen i respektive sport. För ishockey och bandy görs två regressioner. Detta då en ishockeysäsong startar på hösten och avslutas våren året efter gör vi dels en regression som syftar till det året säsongen börjar och dels en som syftar till den avslutande vårsäsongen.

Övriga kommuner antar värdet 0. Kontrollvariablerna i denna modell är samma som i de tidigare modellerna och vi använder även här kommun- och tisdfixeffekter. Genom att vi använder en kommunfixeffekt kommer inte de lag som deltagit i högsta divisionen under samtliga år ge utslag på resultaten. Detta för att det måste finnas en referenspunkt när kommunen inte har haft ett lag i högsta divisionen.

Ekvation 7 (Lag i högsta divisionen i någon av sporterna)

∑

28

Ekvation 8 (Lag i högsta divisionen, fyra enskilt utförda regressioner sport för sport )

∑

^{10 11}

Resultatet av denna undersökning kommer inte att kontrolleras genom en placebovariabel på grund av de långa tidsperioder som de flesta lag spelat i högsta divisionen. Därför kan vi inte utesluta en omvänd kausalitet, att de kommuners höga tillväxt specifika år gynnar idrottslaget och därmed klarar att stanna kvar i högsta divisionen eller avancera dit från en lägre division.

Dock kommer kommunernas tillväxt, samtliga år, som kommunen haft ett lag i högsta divisionen av sporterna jämföras med år då de inte har legat i högsta divisionen. Då majoriteten av lagen i undersökningen någon gång degraderats från högsta divisionen eller avancerat till den samma vilket gör att det finns många referensår (Bilaga 2,3,4,5). Vi kan inte påstå att det är idrottslagets deltagande på den högsta sportsliga nivån i Sverige som driver kommunens tillväxt i skattebasen om vi får signifikanta resultat i denna undersökning.

Däremot kommer vi kunna se sambandet mellan tillväxten och idrottens närvaro då nästan alla kommuner i Sverige finns med som jämförelse i undersökningen. Ett positivt signifikant resultat kommer tyda på att elitidrotten gynnas av kommunens starka tillväxt alternativt att kommunens starka tillväxt beror på elitidrottens deltagande i högsta divisionen.

10 . 11. För ishockey och bandy görs två regressioner. Detta då en ishockeysäsong startar på hösten och avslutas våren året efter gör vi dels en regression som syftar till det året säsongen börjar och dels en som syfter till den avslutande vårsäsongen.

29

5. Resultat

Nedan presenteras resultaten från multipelregressionerna. Resultaten kommer att presenteras i följande ordning; först presenteras resultaten för vinst, resultaten året efter vinst, resultaten för placebovinster samt kontrollvariablerna. Därefter presenteras resultaten för placebovinster, resultaten året efter ett SM-guld och slutligen resultaten för deltagande i högsta divisionen i respektive sport. Detta kapitel kommer endast att presentera resultaten i undersökningen, en analys av resultaten redogörs för i avsnittet för analys.

Vinst samt kontrollvariabler

Tabell 4. Ekvation 1,3,2 – i denna ordning ovanifrån.

***Signifikant på ett 99-procentigt konfidensintervall

För att börja kommentera effekterna för vinsten av ett SM-guld, redovisade i tabell 4, kan vi konstatera att effekten på skattebas per kapita är positiv. Likaså tyder resultaten för att året efter vinst, samt året innan, kallat placebovinst, ger en positiv effekt. Effektens storlek för året kommunen vinner SM-guld är i snitt 688 kr per kapita, vilket skulle innebära en månatlig löneökning 57 kr i månaden i de kommuner som vunnit SM-guld. Dock är inga av resultaten signifikant skiljda från 0.

Vidare redovisas kontrollvariablerna som ingått i varje regression i tabell 4 ovan. Då resultaten endast skiljts sig marginellt från varandra i de olika regressionerna, redovisas kontrollvariablerna endast i detta underkapitel. Skattesatsen, beskriven skatt ovan, ger en

30 negativ koefficient året då ett lag vinner SM-guld, men positiv året innan samt året efter.

Resultaten av skattesatsen är icke-signifikanta vilket kan förklaras med den låga inverkan som vi ser att skattesatsen har på skattebasen per kapita.

Den andra kontrollvariabeln redovisad ovan är andelen av populationen som är utanför arbetsför ålder. I tabellen ovan är den benämnd som andel_pop0_14 för andel av populationen 0 -14 år samt andel_pop65_ för andel av populationen 65 år eller mer. Dessa två variabler bör korrelera negativt med skattebasen då de i stor grad står utanför arbetsmarknaden. Dock visar resultaten det motsatta och koefficienten är positiv vilket innebär att desto större andel som inte är i arbetsför ålder, desto högre är skattebasen. Resultaten är dessutom statistiskt signifikanta.

Den fjärde kontrollvariabeln är andel utländska medborgare, benämnd som andel_utlinv ovan.

Som förutspått har denna variabel en negativ korrelation med skattebasen, ju större andel utländska medborgare desto lägre skattebas. Som tidigare forskning visat, nämnt ovan i beskrivningen av ekonometrisk modell, bidrar utländska medborgare i lägre grad till skattebasen i Sverige än vad svenska medborgare gör. Resultaten från regressionen visar statistisk signifikans och att andelen utländska medborgare har en negativ koefficient vilket innebär ju större andel utländska medborgare desto lägre skattebas per kapita.

Den sista kontrollvariabeln i modellen är andel med eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer, kallad andel_högutb i tabellen. Denna variabel antogs korrelera positivt med skattebasen som den också gjort. Koefficienten är positiv och signifikant vilket innebär att ju högre andel med eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer, desto högre är skattebasen i den kommunen.

Vinster - sport för sport

Tabell 5. Ekvation 4, fyra separata regressioner. Samtliga även utförda med kontrollvariablerna från Tabell 3.

31 I tabell 5 har istället effekterna av vinst redogjorts för varje sport separat. Utifrån resultaten kan vi konstatera att ett SM-guld ger en positiv effekt på skattebasen per kapita i hemkommunen för ett hockey-, speedway- samt bandylag. Det motsatta gäller hemkommunen för ett fotbollslag där skattebasen per kapita sjunker med cirka 1295 kr. Dock är inga av dessa resultat signifikant skiljda från noll.

Placebovinster - sport för sport

Tabell 6. Ekvation 5, fyra separata regressioner. Samtliga även utförda med kontrollvariablerna från Tabell 3.

Resultaten för placebovinsterna, redovisade i tabell 6 liknar de i tabell 5 för vinster samma år.

Även här tyder resultaten att ett SM-guld i speedway samt bandy följts av ett år där skattebasen per kapita visar positiva koefficienter. Fotboll och ishockey visar dock negativa resultat. Liksom tidigare redovisade resultat är resultaten i tabell 6 inte signifikant skiljda från noll.

Året efter vinst - sport för sport

Tabell 7 Ekvation 6, fyra separata regressioner. Samtliga även utförda med kontrollvariablerna från Tabell 3

32 I tabell 7 är resultat redovisade för året efter ett SM-guld. Ett fotbollsguld följs av ett år där effekten på skattebasen per kapita är negativ vilket inte är helt orimligt då de två tidigare åren även är negativa, enligt tabell 5 och 6. Ishockey, speedway och bandy visar positiva effekter på skattebasen per kapita året efter ett SM-guld. Dock är inga av resultaten signifikant skiljda från noll.

Deltagande i högsta divisionen - sport för sport

Tabell 8. Ekvation 7 & 8. Sju separata regressioner. Samtliga även utförda med kontrollvariablerna från Tabell 3.

* Signifikant på ett 95-procentigt konfidensintervall.

Avslutningsvis redovisas resultaten för deltagande i högsta divisionen sport för sport i tabell 8. Resultaten för ishockey redovisas i två olika fält, likaså bandy, uppdelat efter om regressionen är sorterat efter vår- eller höst säsong, detta har redogjorts tydligare i kapitlet för Ekonometriska modeller. Vi ser totalt sett en negativ effekt för kommuner vars lag deltar i sporternas högsta divisioner. Denna negativa effekt på skattebasen per kapita utgörs av fotbollens samt bandyns högsta liga, medan effekterna är positiva för motsvarande kommuner med lag i ishockeyns och speedwayns högsta divisioner.

Vi finner även att ett deltagande i Elitserien i ishockey, sorterat efter deltagande efter vårsäsongen, är signifikant skiljt från noll på ett 95-procentigt konfidensintervall. Enligt resultaten ökar skattebasen per kapita i en kommun med ett ishockeylag i elitserien med 1219 kr. För övriga sporter samt för ishockey sorterat efter höstsäsong, är inga resultat signifikant skiljda från noll.