5.1. Hållbarhetsrapporternas utveckling
För att en organisation skall uppfattas som legitim krävs att sociala, ekonomiska och politiska frågor ses som en helhet och inte var för sig (Deegan 2002). Genom vår studie har vi fått detta påstående bekräftat. Hur utvecklingen har sett ut anslyseras i avsnittet nedanför och är indelat på samma sätt som empirin.
5.1.1. Omfattning
När det gäller omfattningen på de undersökta företagens hållbarhetsredovisningar varierar det kraftigt, allt från 14 till 68 sidor år 2012.
Sedan år 2007 har omfattningen för samtliga företag förändrats, men inte i samma riktning. Vissa företag har minskat antalet sidor medan andra har ökat.
Det bolag som utmärker sig mest är privatägda Swedbank som har gått från 2 sidor till 43 sidor i den senaste rapporten. Att sidantalet skiljer sig åt så mycket kan tänkas bero på att samtliga bolag även omfattande redovisar sitt arbete med hållbar utveckling på sina hemsidor. På hemsidorna är det lättare för företagen att uppdatera informationen än det är i hållbarhetsredovisningen då den bara ges ut en gång per år.
Det går ej heller att se att företagen inom samma bransch har utvecklats i samma riktning vad gäller antalet sidor. Inom bankbranschen har fyra av företagen ökat antalet sidor medan endast en har minskat. För två av de undersökta bankerna är det dessutom en väldigt liten ökning på bara några få sidor. Antalet sidor varierar i bankbranschen mellan 18 och 51. För de tre företagen inom skogsbranschen varierar antalet sidor från 14 till 68 och även här har det skett både ökningar och minskningar sedan år 2007.
Av de åtta undersökta bolagen är det endast två som valt att ha hållbarhetsredovisningen som en integrerad del i årsredovisningen. Båda dessa företag återfinns i skogsbranschen och det statliga bolaget Sveaskog är en av dem. De rapporter som är enskilda är de som är mest omfattande sett till antalet sidor.
39 DiMaggio och Powell (1983) argumenterar för att organisationer inom samma bransch tenderar att bli lika varandra. Vad gäller rapporternas omfattning, kan vi inte påstå att detta stämmer för de branscher vi undersökt, då det råder stor variation mellan rapporterna när det gäller form och omfattning.
5.1.2. Fokus
Vad gäller jämförelsen mellan statliga och privata bolag kan vi se att sambandet mellan hur bolagen inom samma bransch redovisar verkar vara starkare än sambandet mellan om bolagen är statligt eller privatägt. Därför tror vi inte att deras likheter beror på regeringens ägardirektiv utan snarare på hur branschutvecklingen har sett ut.
För skogsbranschen har fokus mest legat på miljö och övrigt, men även de sociala aspekterna har tagit en stor plats. Att skogsbolagens rapporter liknar varandra kan förklaras med hjälp av DiMaggio och Powells (1983) teori om varför företag tenderar att bli lika varandra. I detta fall ser vi tvingande isomorfism som en trolig förklaring. Myndigheterna som utfärdar tillstånd för att bolagen skall få bedriva sin verksamhet kräver via lagar och andra avtal rapportering från bolagen. Det faller sig då naturligt att fokus hamnar på dessa områden.
Både Freeman och Reed (1983) och Pfeffer och Salancik (2003) menar att företagen är beroende av sina viktigaste intressenter för sin fortsatta överlevnad. Eftersom bolagens överlevnad kan äventyras om de inte tar hänsyn till sina intressenter bör deras synpunker finnas i åtanke vid arbetet med hållbar utveckling.
Vi har sett att samtliga bolag har någon form av intressentdialoger. En förklarning till varför bolagen inom samma bransch lägger fokus på samma områden skulle kunna vara att de har liknande intressenter. Dialogerna utförs för att ge företagen en uppfattning om vilka frågor intressenterna tycker att företagen främst bör lägga vikt vid.
5.1.3. Global Reporting Initiative
Samtliga undersökta bolag redovisar idag enligt GRI:s ramverk men när de började använda riktlinjerna skiljer sig åt. Innan regeringens krav infördes 2008 var det inget av de statliga bolagen som redovisade enligt GRI.
40 Att de statliga företagen började använda GRI kan även det förklaras utifrån DiMaggio och Powells (1983) teori om tvingande isomorfism. Statens reglering tvingande bolagen till en förändring.
De privata bolagen inom skogsbranschen har inte påverkats av regeringens ägardirektv då både Holmen och Stora Enso redovisade enligt GRI redan innan år 2008. En förklaring till varför dessa redan använde sig av riktlinjerna skulle kunna vara legitimitetsteorin och intressentteorin. Skogsbranschen anses ha en större påverkan på samhället, främst miljön, i jämförelse med andra branscher, vilket har lett till att intressenter länge har efterfrågat information om arbetet med hållbar utveckling. För att ett företag skall vara legitimt krävs att de lever upp till de förväntningar omgivningen har (Galaskiewicz, 1985;
Pfeffer & Salancik, 1978 refererad i Deephouse 1996). Enligt Nikolaeva och Bicho (2010) kan företag som använder sig av GRI uppnå legitimitet bland intressenterna.
Vad gäller om de privata bankerna har påverkats eller inte av direktivet är svårare att säga. Enligt bolagen själva anser de sig inte ha påverkats av kravet i någon större utsträckning. Vad vi kan se är dock att Handelsbanken och SEB började använda GRI efter direktivet infördes. Swedbank har använt riktlinjerna till och från sedan 2000 men har sedan 2009 använt det varje år.
Då samtliga banker idag redovisar enligt GRI kan detta ses som härmande isomorfism som av DiMaggio och Powell (1983) beskrivs som en företeelse som uppkommer till följd av osäkerhet hos bolagen. Organisationerna agerar då på ett liknande sätt som organisationer de anser har större legitimitet gör.
Vi tror att de privata bolagen kan uppfatta de statliga företagen som legitima då det är regeringen som är ägare. Eftersom regeringen är vald av befolkningen bör därför regeringens åsikter spegla samhällets.
5.2. Påverkan
5.2.1. Regeringen
De statliga bolagen har direkt påverkats av regeringens direktiv. Då alla bolag som helt eller delvis ägs av svenska staten måste upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer berörs både Sveaskog, SBAB och Nordea. Direktivet kan ses som tvingande isomorfism vilket har lett till att samtliga statligt ägda bolag har tvingats till en förändring vad gäller sättet att redovisa.
41 De flesta av våra respondenter från de privatägda bolagen ställer sig positiva till kravet på de statliga bolagen men anser att deras sätt att hållbarhetsredovisa inte har förändrats på grund av det.
Vi tror inte att regeringen har haft någon särskild stor direkt påverkan på de privata bolagen i undersökningen. Regeringen kan dock ha haft en indirekt påverkan genom att visa att de tycker att hållbarhetsarbetet är viktigt. Detta bekräftas av både Lars Strömberg från Holmen och Cecilia Widebäck West från SEB. Kravet har enligt Strömberg inte påverkat arbetet på något sätt men då Holmen redovisade enligt GRI innan direktivet trädde i kraft kan det ses som ett kvitto på att de är med i utvecklingen när det gäller hållbarhetsrapporterna. Även Widebäck West menar att införandet av kravet visar vad regeringen tycker är viktigt att arbeta för. Dessa uttalanden kan vi koppla ihop med legitimitetsteorin. Vi tolkar det som att respondenterna uppfattar de statliga företagen som föredömen inom hållbarhetsredovisning trots att de inte påverkas direkt av hur de redovisar. Statens riktlinjer kan ge en indikation på vad som anses legitimt inom olika branscher.
5.2.2. Intressenter
Enligt samtliga respondenter är företagens intressenter i varierande utsträckning med och påverkar vad som skall ingå i hållbarhetsredovisningen.
Både de statliga och de privata företagen har någon form av intressentdialoger.
Enligt våra slutsatser har intressenterna haft en större påverkan på hållbarhetsredovisningarnas utveckling än vad regeringen har haft, i vart fall när det gäller de privata bolagen. Precis som Freeman (1984) förespråkar är det inte bara aktieägarnas intressen det ska tas hänsyn till. För båda branscherna anses även bland annat kunder, anställda och intresseorganisationer vara viktiga intressenter.
I alla hållbarhetsredovisningar vi studerat framkommer det vilka de viktigaste intressenterna för respektive bolag är. Organisationer är enligt Freeman och Reed (1983) samt Pfeffer och Salancik (2003) beroende av sina intressenter för sin fortsatta överlevnad. Eftersom intressenter kan variera över tiden enligt Garvare och Johansson (2010) är det därför viktigt för företagen att kontinuerligt hålla sig uppdaterade om vilka de viktigaste intressenterna är och vilka förväntningar de har på bolaget.
Enligt legitimitetsteorin så finns det ett socialt kontrakt mellan organisationer och samhället de verkar i. För att ett företag skall uppnå legitimitet krävs att
42 detta kontrakt byggs upp, underhålls och repareras (Suchman 1995). Om företagen missköter relationen med sina intressenter kan alltså legitimiteten gå förlorad.