Analys av högrisk- och lågriskportföljen

Studiens syfte är att testa om det finns ett samband mellan risk och tillväxt. Om det finns ett samband bör vi ha fått fram det i estimeringen som vi gjort i det tidigare kapitlet.

Huvudintresset med detta kapitel är att jämföra förhållandet mellan de båda portföljerna.

Läsaren kommer även att kunna se hur risken samt tillväxt utvecklats under åren för respektive portfölj.

Tabell 5.1 Sammanställning på högriskportfölj

Beta Förväntad

kvartalstillväxt

Faktisk kvartalstillväxt

Högriskportfölj 2,472 1,131 5,054

Källa: Egen beräkning

I högriskportföljen kan man se i tabell 4:1 att betavärdena för samtliga bolag ligger på värdena strax över ett och fyra. En del värden som har ett beta på cirka två kan man se har negativa avkastningar som Semcon, TradeDoubler och RNB RETAIL AND BRANDS. Sedan finns det bolag som har ett lägre beta men som genererat högre avkastning som t ex Nobia, Doro, Boliden och Elekta B. Det tolkas som att när betat vissa gånger haft en hög risk, har den inte alltid fört med sig en hög avkastning. Ett exempel är Eniro, den hade ett beta på 4,27 men gav en avkastning på bara 7,292 %. I efterhand kan man se att en investering i Elekta B, Doro eller Boliden hade varit mer lönsam. Elekta B som hade ett beta på ca 1,255 hade en

avkastning på 9,195 %. Doro och Boliden utmärkte sig rejält. Doro som hade ett beta på 1,885 hade en väldigt hög tillväxt på 19,452 % och Boliden som hade ett beta på 1,911 hade en avkastning på 12,545%. Detta visar att bolag som för med sig höga risker inte alltid ger ut den höga tillväxten som förväntas. Ibland kan det vara mer lönsamt att satsa på lågriskaktier.

Under år 2008-2010 hade högriskportföljen ett totalt beta på ca 2 och den genomsnittliga tillväxten låg på 5,054 %. I tabellen ovan går det att se att den förväntade avkastningen dvs.

CAPM som var 1,131 % inte stämde överens med den genomsnittliga tillväxten. Det fanns en klar skillnad mellan dem.

Tabell 5:2 Sammanställning på lågriskportfölj

Beta Förväntad

kvartalstillväxt

Faktisk kvartalstillväxt

Lågriskportfölj 0,746 1,057 1,870

Källa: Egen beräkning

Totalsumman för beta i lågriskportföljen blev 0,746. Här varierade inte betavärdena anmärkningsvärt. Det lägsta värdet låg på 0,063 medan det högsta på 1,157.

Avkastningen däremot varierade kraftigt och var negativ i några av bolagen. Under år 2008 var det finanskris i världen, det kan vara en orsak till varför tillväxten var så pass låg för många bolag det året. Summan av den genomsnittliga tillväxten för de tre åren var 1,870 %.

Trelleborg B hade en avsevärd avkastning på 12,030 % till ett väldigt lågt betavärde på 0,809.

Närmast Trelleborg var Hexagon med en avkastning på 7,003 % och som hade ett beta på 0,305. Enskilda bolag i lågriskportföljen kunde prestera en högre avkastning till ett lägre betavärde än enskilda bolag i högrisk portföljen.

Kvartalsavkastningen var ungefär 80 % högre än den förväntade avkastningen. Här var det inte en lika markant skillnad som på högriskportföljen men även här representerade inte den förväntade avkastningen den genomsnittliga tillväxten.

I diagram 4:4 som visar avkastningens förhållande till betavärdet, konstateras en svag korrelation.

Resultaten av de båda portföljerna är presenterade. Läsaren kan nu se hur beta och kvartalsavkastning skiljer sig i bolagen mellan båda portföljerna. Den stora frågan är nu vilken portfölj är den mest lönsamma? Som det går att utläsa ur tabellerna så finns det en del aktiebolag i lågriskportföljen som ger högre avkastning än högriskportföljen. Nu i efterhand går det att se t ex att en investering i Trelleborg B och Hexagon hade varit väldigt lönsamt att satsa på mellan åren 2008-2010. Totalt sett ger högriskportföljen högre avkastning än

lågriskportföljen. Det är därför man skapar dessa portföljer, för att helt enkelt sprida riskerna.

Ifall en del bolag ger låg avkastning eller till och med ibland negativ avkastning, så täcks de av de bolag som ger hög avkastning. Genom estimeringarna går det att se, att det är ett faktum ju högre risk desto högre avkastning. Trots att några enstaka bolag i lågriskportföljen hade högre avkastning än några bolag i högriskportföljen så är det totalt sett högriskportföljen som hade en klart högre tillväxt.

Nedan har en tabell gjorts för att tydliggöra utvecklingen för beta och den genomsnittliga tillväxten för åren 2008-2010. I tabellen går det att se ett snittvärde för beta och den

genomsnittliga tillväxten för de tre åren. Sedan finns det enskilda betavärdet och det enskilda genomsnittliga tillväxten årsvis.

Tabell 5:3 Sammanställning av den årliga utvecklingen för lågriskportfölj Lågriskportfölj

Om man till en början tittar på betavärdet för år 2008 ser man att det inte skiljer sig markant i förhållande till snittvärdet. Det är ett bra värde. År 2009 var det inga större förändringar, någorlunda mindre värde, vilket innebär att risken är något lägre mot snittvärdet vilket är bra.

År 2010 stiger betat till 1,010 vilket innebär att risken att investera i aktier är högre 2010 än vad som förväntats för det året, men dock inte något överdrivet. Det är ändå ett hyfsat bra betavärde.

Går man sedan till den andra kolumnen ser man ett snittvärde på kvartalsavkastningen på 1,870 %. Jämför man den siffran med kvartalsavkastningen för 2008 ser man en kraftig skillnad. Avkastningen var väldigt negativ, vilket innebär en enorm förlust om man investerat i aktier det året. Detta kan bero på den stora finanskrisen som drabbade världen p.g.a.

kollapsen i banken Lehman Brothers i New York. Denna kollaps försatte många banker i världen i obalans som t ex Swedbank och det blev en börsras. Tittar man på året efter ser man

en kraftig uppgång. När börsen rasar vid kriser kan man förvänta sig uppgångar, men just en så kraftig uppgång är väldigt svår att förutspå och på så kort tid. Om man dessutom jämför 13,561 % mot snittet ser man en otrolig förändring. Om man som investerare hade köpt aktier 2008 för ett hyfsat stort kapital när dem låg dåligt till och sålt dem året efter hade man erhållit en hög avkastning. Men detta ser man som sagt efteråt. Det är ingenting som går att förutspå.

Det hade blivit en bra investering på kort tid. För att om man sedan tittar på nästa år ser man en kraftig försämring igen, men dock fortfarande positiv. År 2010 låg kvartalsavkastningen närmast med snittvärdet. Detta innebär ett säkrare år för investering samtidigt med bättre avkastning än förväntat.

Tabell 5:4 Sammanställning av den årliga utvecklingen av högriskportfölj Högriskportfölj

I högriskportföljen går det att se lite mer annorlunda värden. Betavärdet för år 2008 skiljer sig inte särskilt mycket mot snittvärdet. Risken är någorlunda lägre, vilket bara var positivt för investeraren det året. 2009 ökade risken lite mer än förväntat, men dock heller inte med en signifikant ökning. Året efter minskades betat, sänkningen innebar en relativt lägre risk mot snittvärdet vilket innebar en märkbar lägre risk för investeraren.

Snittvärdet för den genomsnittliga avkastningen för de tre åren låg på 5,054 %. Jämförs den siffran med tillväxten för 2008 går det att se en kraftig skillnad. Avkastningen var extremt

negativ, vilket innebar förlust för investeraren det året. Precis som i lågriskportföljen följdes detta av en kraftig ökning året efter. Siffran för år 2009 är inte ens i närheten av snittvärdet.

Detta var lysande bra för investeraren som satsade sitt kapital på aktier i början av 2009 och sålde de på slutet av samma år. Eftersom denne kunde köpa aktier till ett lågt pris och sälja de till ett högre pris, och därmed få ut en hög avkastning. 2010 sjönk den genomsnittliga

tillväxten men behöll ett värde på 9,517 %. Detta värde var nästan dubbelt så högt mot snittvärdet, vilket innebar ett bra år för investeraren.

Som det går att läsa av i tabellen varierade kvartalsavkastningen väldigt kraftigt under dessa tre år. Inte i något år låg avkastningen i närheten av det som var förväntat.