Risk och tillväxt för högrisk- och lågriskportfölj
– En kvantitativ studie på Stockholmsbörsen år 2008-2010
Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | Vårterminen 2012
Av: Silvia Bozyel & Mirza George Handledare: Åke Bertilsson
”Risk comes from not knowing what you´re doing”
Warren Buffet
Förord
Förväntningarna med denna studie var att öka kunskapen om aktiers risk och avkastning.
Kandidatuppsatsen är skriven i ämnet Företagsekonomi C med inriktning mot finansiering vid Södertörns Högskola. Undersökningen har vart en lärorik och intressant process. Med
anledning av uppsatsen vill vi rikta ett stort tack till vår handlare Åke Bertilsson som under studiens gång kommit med värdefulla råd. Vi vill även rikta ett stort tack till våra opponenter som bidragit med insiktsfulla kommentarer och åsikter. Till slut vill vi tacka alla som har hjälpt oss att färdigställa uppsatsen.
Vid varje avslutat äventyr börjar ett nytt.
Huddinge, 29 Maj 2012
Silvia Bozyel Mirza George
Sammanfattning
Uppsatsens titel: Risk och tillväxt för högrisk- och lågriskportfölj – En kvantitativ studie på Stockholmsbörsen år2008-2010
Ämne/Kurs: Företagsekonomi C – Kandidatuppsats, inriktning mot finansiering
Författare: Silvia Bozyel & Mirza George
Handledare: Åke Bertilsson
Nyckelord: CAPM, Portföljteori, beta, risk och avkastning, lågriskportfölj & högriskportfölj.
Syfte: Studien undersöker riskens förhållande till avkastningen som uppstår vid investering i aktier. Även hur en högriskportfölj förhåller sig till en lågriskportfölj samt portföljernas årliga utveckling.
Teori: De teorier som använts i undersökningen är, Capital assets pricing model– CAPM och portföljteori.
Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod. Tidsintervallet är från år 2008 till 2010.
Årsredovisningar, historiska aktiekurser för bolagen samt index används för att kunna genomföra uträkningar som baseras på uppsatsen teorier.
Slutsats: Betavärdet har ett positivt linjärt samband med den förväntade kurstillväxt. Vid dåliga tider i världen drabbas alla bolag negativt oavsett bransch. Portföljerna utvecklades i samma riktning under tidsperioden.
Abstract
Title: Risk and growth for high-risk portfolio and low-risk portfolio. A quantitative study on the Stockholm Stock Exchange year 2008-2010
Subject/Course: Business administration – Bachelor´s Essay, Finance
Authors: Silvia Bozyel & Mirza George
Instructor: Åke Bertilsson
Key Words: CAPM, Portfolio theory, beta, risk and return, low-risk portfolio & high-risk portfolio.
Purpose: The study examines the risk a rising from the acquisition of shares, and its relation to the expected return. We would like to see how a high-risk portfolio is related to a low-risk portfolio. Although studying the portfolios annual performance.
Theory: The theories that have been used in the study are, Capital asset pricing model, CAPM and portfolio theory.
Method: The study is based on a quantitative method, the time interval is from 2008 to 2010.The annual reports, historical stock prices for companies and the index are used to perform calculations based on the essay theories.
Conclusion: The beta value has positive liner correlation with the expected return. When there are bad times in the world, the companies are negatively affected regardless of industry.
The Portfolios developed in the same direction during the time period.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Frågeställningar ... 3
1.4 Syfte ... 3
1.5 Avgränsning ... 3
1.6 Målgrupp ... 4
2. Teori ... 5
2.1 Capital asset pricing model- CAPM ... 5
2.2 Beta... 7
2.3 Portföljteori ... 8
2.4 Korrelation ... 11
2.5 Kritik mot CAPM ... 12
2.6 Teoritillämpning ... 12
2.7 Tidigare forskning ... 13
3. Metod ... 15
3.1 Vetenskaplig syn ... 15
3.1.1 Positivism och Hermeneutik ... 15
3.1.2 Deduktion och Induktion ... 16
3.2 Utgångspunkt ... 16
3.2.1 Val av metod ... 16
3.2.2 Motiv för vald metod ... 16
3.2.3 Alternativa metoder ... 17
3.2.4 Kritisk granskning av vald metod ... 17
3.3 OMX Stockholm All Share GI-Cap (OMXSCAPGI) ... 17
3.4 Tillvägagångssätt ... 18
3.5 Datainsamling ... 18
3.6 Urval ... 19
3.7 Validitet ... 21
3.8 Reliabilitet ... 22
3.9 Källkritik ... 22
3.10 Metodkritik ... 22
4. Empiri ... 24
4.1 Resultat av högriskportföljen 2008-2010 ... 24
4.2 Resultat av lågriskportföljen 2008-2010 ... 26
4.3 Hur kvartals betan skiljer sig mellan de två portföljerna ... 27
4.4 Portföljernas utveckling från år 2008 till 2010 ... 29
4.5 Studiens hypotesprövning ... 30
5. Analys ... 32
5.1 Analys av högrisk- och lågriskportföljen ... 32
5.2 Analys av resultat med hjälp av tidigare forskning ... 36
6. Slutsats ... 38
6.2 Förslag till vidare studier ... 39
7. Källförteckning ... 40
8. Bilagor ... 43
8.1Bilaga 1- OMX Stockholm all-share ... 43
8.2 Bilaga 2 ... 44
8.2.1 Large Cap-bolagen ... 44
8.2.2 Mid Cap bolagen ... 54
8.2.3 Small Cap bolag ... 64
8.3 Bilaga 3 ... 74
8.4 Bilaga 4 ... 75
1. Inledning
Här kommer ämnets bakgrund att introduceras, definiera studiens undersökningsproblem.
Undersökningens syfte och frågeställningar kommer att presenteras, för att till slut klargöra hur studien kommer att avgränsas samt till vilken målgrupp den skall rikta sig mot.
1.1 Bakgrund
Att spara i aktier handlar om att ta risker, dvs. att utsätta sitt sparkapital för variationer över tiden. Det man inte får glömma är att risk och avkastning definitionsmässigt alltid hänger ihop. Genom att ta högre risk än vad t ex banksparande är förknippat med, kan man också få en högre avkastning. Men av den anledningen behöver man inte ta onödigt stora risker.
Man kan försöka vinna på tips, trav, galopp, trisslotter mm, dessa spel har sin egen marknad, men det har ingenting med verkligt aktiesparande att göra. Det är inte speciellt lönsamt att förvalta sparkapital på det viset. Kapital som ska användas senare i livet för viktiga inköp, till barnbarnens utbildning eller till den egna pensionen bör investeras mer professionellt. Därför handlar aktiesparande om att på olika sätt minimera riskerna och ändå att få ta del av den avkastning som aktiesparande ger på lång sikt. Det handlar om en investering, inte om spel.
Det har visat sig att tillvägagångssättet för att minska riskerna är att bygga upp en
aktieportfölj.1 Man köper möjligtvis ett dussin aktier i olika bolag och i olika branscher. Den totala risken med aktiesparandet minskar. Genom att bygga upp en aktieportfölj minskar man på den företagsspecifika risken. Det som i stort sett finns kvar då är marknadsrisken. Den handlar om hela aktiemarknadens svängningar som t ex börsras, kursrally, övergripande trender, Bull- och Bear marknader.2
Andra utomstående faktorer som kan påverka hela omvärldens aktiemarknad är olika finanskriser. Orsaken till finanskriser är den hastiga minskningen av värdet på tillgångar i området och flera konkurser bland banker och företag. En finanskris kan uppstå genom att en så kallad ”bubbla” spricker. När finanskrisen har inträffats blir centralbanker restriktivare med att låna ut pengar till andra banker, företag samt privatpersoner. Detta leder till hög
arbetslöshet, fattigdom och sociala missförhållanden.3 Olika finanskriser som har uppstått och haft negativ påverkan på börsvärlden är Asienkrisen 1997, USA bostadsmarknadskris 2008 samt Greklandkrisen som pågår än idag.
1 Dags att köpa aktier? Urban Bäckström 2009 sid. 135
2 Ibid, sid. 139
3http://www.europaportalen.se/tema/finanskris 2012-05-07 KL 11:04
I början av år 2011 ägde 1,9 miljoner svenskar aktier i enskilda företag baserad på siffror från Euroclear. Detta innebär att mer än en femtedel av alla svenskar någon gång tagit beslut om att köpa aktier i ett specifikt bolag. Denna siffra var något högre i slutet av 60-talet och början på 70-talet, då svenska privatpersoner utgjorde ungefär sjuttio procent av den svenska börsens totala värde.4 Med dessa siffror kan vi konstatera att en stor del svenska privatpersoner
placerar sitt kapital direkt i aktier. Dessutom tillkommer fondsparande och pensionssparande.
Vi tycker att det är relevant att även veta vad som gör att aktievärdet stiger respektive sjunker.
Stora delar av upp- och nedgångarna beror på rykten och spekulationer samt om företaget går med vinst eller förväntas att gå med vinst.5 Aktiebolagen publicerar ekonomiska rapporter varje kvartal med faktiska siffror om hur försäljningen och vinsterna har utvecklats det senaste kvartalet. Det är utifrån dessa siffror man drar slutsatserna om ett företags framtid.6
1.2 Problemformulering
Att köpa aktier innebär en risk, det vet alla, både de som köper enskilda aktier och de som försöker investera i aktiefonder. Värdet på aktierna går ständigt upp och ned. När stora världshändelser sker och bidrar till ekonomiska oroligheter så ökar risken ytterligare. Då kan index falla 5-10 procent eller mer på bara några dagar och besparingar som är investerade i aktier kan försvinna på bara ett par dagar. Allt detta har vi konstaterat tidigare. Men den stora frågan är då, varför utsätter man sitt kapital och besparingar för risken att förlora allt man äger, när det finns investeringar som ger 100 procents säkerhet för positiv avkastning? Som t.ex. korta räntebärande placeringar. Historiska jämförelser visar att man får mycket bättre avkastning genom att placera pengarna i aktier, framförallt när man har ett längre
tidsperspektiv.7
Det gäller alltså att köpa rätt aktier vid rätt tidpunkt. Men hur vet man vilka som är rätt aktier?
och när är egentligen rätt tidpunkt? Målet är ju att köpa billigt och sälja dyrt. Men vi vet att verkligheten är svårare än så. Det är inte förrän i efterhand man kan se ifall en aktie varit billig eller dyr, och då blir det försent att köpa till det bättre priset.
Frågan är, hur ska man lyckas agera vid rätt tillfälle? Man kan ju knappast räkna med att köpa när kursen ligger på botten och sälja när den är på topp. Hur ska man sedan agera för att
4http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Utbildning/Aktier/Aga-aktier/ 2012-03-04 KL 13:30
5https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=45654 2012-03-04 KL 15:31
6http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Utbildning/Aktier/Aktiekursen/2012-03-04 KL:15:34
7 Bli Rik På Aktier, Magnus Alfredsson, 2000, sid 45
undvika de stora kursrasen och inte missa de stora uppgångarna? Gäller det att följa börskurserna kontinuerligt på text-TV eller internet? 8
Hur kan man minska riskerna? Är det verkligen genom att köpa tillräckligt många aktier i olika branscher? Ska man köpa och sälja olika aktier vid olika tidpunkter för att undvika förluster och risker att aktierna ska bli värdelösa? 9
1.3 Frågeställningar
Med utgångspunkt från problemformuleringen och syftet har två frågeställningar antagits:
Hur förhåller sig högriskportföljen till lågriskportföljen gällande risk och utveckling?
Varför ska man välja den ena framför den andra?
Hur har risken samt kursutvecklingen varit under åren för respektive portfölj?
1.4 Syfte
Vårt syfte med denna studie är att undersöka risken som uppstår vid aktieinvesteringar samt förhållandet mellan förväntad avkastningen samt den faktiska avkastningen. Ytterligare ett syfte är att analysera utvecklingen på olika aktieportföljer.
En högriskportfölj samt en lågriskportfölj har skapats för att se hur avkastningen skiljer sig åt.
1.5 Avgränsning
Stockholmsbörsen är indelad i tre olika börslistor beroende på företagens storlek. Börslistorna är Large Cap, Mid Cap och Small Cap. 10 bolag kommer att väljas ut ur varje lista, där betavärdet kommer att avgöra vilka bolag som kommer att ingå i portföljerna. Totalt blir det 15 aktier i respektive portfölj som ska analyseras. 15 högrisk aktier respektive 15
lågriskaktier. Tillväxten är beräknad kvartalvis och motsvarar kvartalavkastingen.
För att få en klar och rättvis bild av hur aktiers risk och avkastning har utvecklats har vi valt att beakta aktier i en 3 års period. Intervallet är mellan 1 januari 2008 till och med 31 december 2010. Detta för att kunna tydliggöra hur avkastningen har förhållit sig till risken.
Även för att se ifall risken respektive avkastningen har haft en positiv eller negativ utveckling under dessa år.
8 Bli Rik På Aktier, Magnus Alfredsson, 2000, sid 39
9 Ibid, sid 120
1.6 Målgrupp
Studien är grundad utifrån en privatpersons synvinkel. Uppsatsen är riktad till privatpersoner som har ett allmänt intresse av den finansiella marknaden, samt till den som skulle vilja göra framtida investeringar i aktier och vill öka sina kunskaper kring aktiers risk och utveckling.
Därför har vi räknat med att informationen som läsarna kommer att kunna ta del av med hjälp av studien, kan vara hjälpsam och intressant för eventuella framtida investeringar.
2. Teori
CAPM och portföljteori introduceras i detta kapitel. Redogörningar kring tidigare forskningar av risk och avkastning kommer att beskrivas. Studien kommer att klargöra vad som
kännetecknar de olika teorierna, hur pass trovärdiga de är samt vilken kritik de har fått för att nämna några delar.
2.1 Capital asset pricing model- CAPM
Harry Markowitz är en amerikansk ekonom som har belönatas med nobelpriset. Han var mannen som lade grunden till dagens CAPM på 50-talet. Efter att CAPM:s grunder
introducerats fortsattes vidare förbättringar på modellen. Det var Sharpe, Treynor, Lintner och norrmannen Mossin som vidareutvecklade modellen år 1964. De var oberoende av varandra när de arbetade med teorin.10 CAPM har varit den dominerande finansiella teorin i över trettio år. Teorin beaktar tillgångarnas risk (beta) och den förväntade avkastningen. Där vill CAPM uppmärksamma betas förhållande till den förväntade avkastningen.11 Teorin är anpassad till marknaden som fungerar som en jämviktsmodell för prisbildningen. Med det menar man att man vill förklara prisbildningen på kapitaltillgångar.12 När man talar om jämviktsmodell syftar man på värdepapper där det finns likheter i priset mellan utbudet samt efterfrågan av värdepapperna, i en marknad där det förekommer en köpare och säljare. CAPM knyter samman avkastningen, risken samt jämviktspriset genom att applicera portföljteorin.13
CAPM: ̅ ( ̅ ) Formel 3.1
CAPM-formeln visar förhållandet mellan den förväntade avkastningen och beta. Security market line (SML) visar att dessa faktorer är linjärt relaterade till varandra. När man härleder det exakta linjära sambandet mellan den förväntade avkastningen och risken utgår man från en portfölj.14 Vad den förväntade avkastningen blir påverkas av risken samt den riskfria avkastningen.
10 Aktiers risk och avkastning, Lars Vinell & Adri De Ridder, 1995, sid 151
11 Beta, Firm Size, Book-to-market equity and stock returns, Further evidence from emerging markets, Michael Drew & Madhu Veeraraghavan
12 Aktiers risk och avkastning, Lars Vinell & Adri De Ridder, 1995, sid 62
13 Ibid, sid 152
14 Ibid, sid 154
Tabell 3:115
Tabellen visar hur beta är positivt linjärt relaterat till den förväntade avkastningen. Ökar betavärdet så stiger även den förväntade avkastningen.
CAPM:s tio huvudantaganden:
Första utgångspunkten är att inga transaktionskostnader förekommer. Det finns inte några kostnader varken när man köper eller säljer tillgångar.
Andra punkten är att tillgångar är oändligt delbara. Detta innebär att investerare kan inta en ställning i en investering oberoende sin förmögenhet.
Tredje punkten är den uteblivna personliga skatten. Man menar att individen inte bryr sig om formen så länge man får sin del av avkastningen.
Ingen individ kan påverka marknadspriset i en aktie, genom att till exempel strategiskt sälja och köpa aktier. Denna förutsättning påminner om huvudantagandena i
marknadsformen perfekt konkurrens.
Man förväntar sig att investerare ska fatta beslut enbart i termer av förväntat värde och standardavvikelse när det gäller avkastningen för deras portfölj.
Det är tillåtet att genomföra ”blankning”.
Investerare kan både låna och låna ut obegränsat när det kommer till den riskfria avkastningen.
De åttonde och nionde antagandena är att investerarnas förväntningar skall vara homogena.
15 Corporate finance, seventh edition, Stephen Ross, Randolph Westerfield, Jefferey Jaffe,2005, sid 309
Sista förutsättningen är att alla tillgångar, även humankapital, ska vara köp-och säljbara på marknaden.16
2.2 Beta
Beta är ett mått på hur elastisk aktiekursen är i förhållande till marknaden (index). Med betavärdet mäts hur mycket aktiekursen har förändrats i förhållande till ett index av en viss tidsperiod, till exempel kan ett index vara Stockholmsbörsen. När betavärdet är större än ett så växlar aktiekursen mer än indexet. Är det däremot lägre än ett så växlar aktiekursen mindre.
Då beta är ett visar det på att man följer indexutvecklingen. Beta kan även vara ett riskmått i en placering. CAPM-modellen använder sig av beta som riskmått. En investering med ett högt betavärde innebär att avvikelsen i avkastningen kommer att bli stor under en period. Risken kompenserar då i ett kortare perspektiv av att avkastningen långsiktigt blir högre än ordinära aktieplaceringen. I detta sammanhang definieras risk som hur mycket den aktuella portföljen troligtvis kommer att avvika från avkastningen från ett visst index.17 Då beta avses för en period förutsätter den inte någon stabilitet i kovarians eller beta över tiden. När man då skall utgå från teorier till observationer av tidseriedata för att göra beräkningar måste teorin kompletteras med kvalificerade antagningar om framtiden som gör de meningsfulla och fullt möjliga.18
Beta: ( )
( ) Formel 3.2
Kovariansen: ( ) ( ̅ ) ( ̅) Formel 3.3
Sharpe undersökte sambandet mellan den förväntade avkastningen och betavärdet. Han kom fram till att dessa är linjärt relaterade till varandra. Några som fick avvikande utfall på sina studier inom samma ämne var Singh och Seghal. De hade genomfört en studie med fokus på betavärdets förhållande till avkastningen. De ville se ifall det fanns ett linjärt samband som tidigare forskare kom fram till. Studien genomfördes år 1979 på den indiska börsmarknaden.
Där kom de fram till att risken och avkastningen inte hade en linjär anknytning till varandra.
Fama och French har även de demonstrerat kring CAPM betavärde. De menar att beta har en
16 Modern Portfolio Theory and Investment Analysis, sixth edition, Edwin Elton, Martin Gruber, Stephen Brown, William Goetzman, 2003, sid 293
17 Placera rätt- Handboken för dina värdepapper, Per-Erik Håkansson, Lennart Lundquist, Urban Rydin, Jan Wiberg, 2005, sid 72
18 Aktiers risk och avkastning, Lars Vinell & Adri De Ridder, 1995, sid 196
bristande förmåga att förklara tvärsnittsdata på aktie marknaden när det kommer till avkastning.19
Fama och French konstaterade även att sambandet mellan förväntad avkastning och beta var svagt relaterade till varandra under åren 1941 och 1990. De riktade hård kritik mot beta, de menade att måttet hade dött ut. En annan sak de hävdade var, att den faktiska avkastningen var negativt relaterad till både företagens p/e-tal men även företagens p/b värde. Påståendet, som hade bekräftats av andra forskare, var skadligt för CAPM-modellen. Eftersom
fundamentet i CAPM är att det enbart finns samband mellan avkastningen i företag och betavärdet, och inga andra faktorer som dessa forskare påstår. Fama och French antagande om beta har fått stor uppmärksamhet och kritiserats i de flesta fallen av olika vetenskapsmän.
Eftersom de inte kan förkasta hypotesen om att förväntad avkastning inte är relaterad till beta.
Det går heller inte att förkasta hypotesen om att genomsnittlig avkastning är relaterad till beta specificerad enligt CAPM. Sedan är påståendet om relation mellan faktiska avkastningen och p/e-talen samt bokförda värdet förfalskat, för dessa värden är enbart resultatet av insamlad data. En annan viktig synpunkt i kritiken mot Fama och French är att man har trott att förväntad avkastning och beta har varit positivt relaterade till varandra sedan år 1927. De påstod att sambandet var svagt och i andra fall att det inte existerade något samband. Det kan vara intressant att läsa om deras undersökningar, men deras antagande om att beta har dött ut stämmer inte.20
2.3 Portföljteori
Harry Markowitz grundade dagens moderna portföljteori. Han är känd som portföljteorins fader, men menar själv att hans kollega Roy borde få en lika stor del av äran för uppkomsten av portföljteorin.21 Året var 1952 då Markowitz kom på idén med portföljteorin. Man kunde se ett samband mellan företagens finansiella tillstånd och deras avkastning. Markowitz grunder i portföljteorin är att man som investerare ska vara fullständigt rationell i sitt
tänkande. Med det menade han att placerare ska sträva efter så hög avkastning som möjligt till en låg risk. Till exempel, ifall man skulle välja mellan två placeringar där båda förväntas ge samma avkastning så väljer man den med lägst risk. Andra alternativet är att ifall
19 Revisiting Fama French three-factor model in indian stock market, Yash Pal Taneja,
20 Corporate Finance, seventh edition, Stephen Ross, Randolph Westerfield, Jefferey Jaffe, 2005, sid 295-296
21 The Early History of Portfolio Theory:1600-1960, Harry Markowitz
placeringarna har likartad risk så väljer man det alternativ som ger högst avkastning.22 Dock har vi tidigare konstaterat att med hög avkastning medföljer hög risk. Där kommer Harry Markowitzs portföljteori in i bilden. Här kopplas samman tillgångars avkastning med risk för att uppnå en slags diversifieringseffekt som sprider och minskar risken. När man diversifierar så betyder det att man bryter ned riskerna så mycket som möjligt genom att man placerar kapitalet i många bolag och i olika branscher. Anledningen till varför det görs är för att en diversifierad portfölj genererar lägre risk än enskilda tillgångar, men det medför även högre riskjusterad avkastning.23 När man väl ska komponera en värdeportfölj finns det två metoder att utgå ifrån:
Förvaltning, där man fördelar kapitalet på olika tillgångsslag.
Enskilda aktier, den så kallade stock-picking.24
Vi har tillämpat den senare metoden efter att ha satt samman två portföljer utifrån enskilda aktiebolag.
Det finns två risker som skiljer sig från varandra. Den ena är den företagsspecifika risken och den andra är marknadsrisken.
Marknadsrisken är svår att diversifiera ifall man enbart riktar sig på en marknad och en investeringsform. Ett exempel är om man enbart riktat sig på den svenska aktiemarknaden.
Studien är riktad till den svenska aktiemarknaden. Detta gör att det inte går att diversifiera och på så sätt minska marknadsrisken.25
Företagsspecifika risker går däremot att diversifieras, då man sprider sitt sparande i olika företag och olika branscher. När man har aktier från olika företag och branscher så tenderar dessa att variera olika över tiden. Enskilda aktiers risker tenderar till att fullständigt eller delvis ta ut varandra. Detta ger upphov till att kursutvecklingen blir jämnare för
aktieportföljerna och man får en likartad avkastning fast till en lägre risk.26
22 Placera rätt- Handboken för dina värdepapper, Per-Erik Håkansson, Lennart Lundquist, Urban Rydin, Jan Wiberg, 2005, sid 140
23 Portfolio Selection, The Journal Finance, Harry Markowitz
24 Placera rätt- Handboken för dina värdepapper, Per-Erik Håkansson, Lennart Lundquist, Urban Rydin, Jan Wiberg, 2005, sid 150
25 Ibid, sid 142
26 Dags att köpa aktier? Urban Bäckström 2009 sid 54
Tabell 3:227
Markowitz illustrerade i vilka banor man ska reflektera kring när man ska sätta samman en portfölj. Han menade att uppsättningen av effektiva portföljer är styckvis linjära. Han fastslog att processen skulle börja med en unik poäng (portfölj) men med en acceptabel varians för att sedan successivt arbeta sig uppåt från utgångspunkten. Detta görs hela vägen tills man uppnått den effektiva portföljen.28 En effektiv portfölj är en portfölj som ger den högsta avkastningen till den lägsta risken.
Portföljteori: ̅ ̅ ̅ Formel 3.4
Portföljteori använder sig, till skillnad från CAPM, utav standardavvikelse som riskmått. När man beräknar risken gör man det för hela portföljen och får ett riskvärde som talar om hur pass riskfylld ens portfölj är.
Standardavvikelse: √ Formel 3.5
27http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Nyheter-och-artiklar/Borsras-eller-rabatt--/ 2012-04-26 KL 18:07
28 The Early History of Portfolio Theory: 1600-1960, Harry Markowitz
Tabell 3:329
Tabellen visar vilka portföljer som är effektiva. Det är alla som ligger längst den linjära linjen.
De utanför linjen är visserligen nära men avviker från att vara en effektiv portfölj. Antingen på grund av att deras risk är för hög eller för att avkastningen är för låg. De portföljer som ligger längst med den linjära linjen brukar benämnas som effektiva fronten. Om man placerar sina medel i två effektiva portföljer så erhåller man en ny portfölj, som även den ligger i den effektiva fronten.30
2.4 Korrelation
Korrelation är ett mått som mäter styrkan och riktningen av ett linjärt samband hos två variabler. Sambandsintervallet är mellan plus ett till minus ett. Plus ett är maximalt positivt samband och minus ett är maximalt negativt samband. En sak som är viktigt att komma ihåg är att korrelationskoefficienten inte säger något om orsakssamband. Nuförtiden skapas
portföljer för att minska riskerna att förlora sin förmögenhet. Denna metod tog fart i början av seklet då det precis hade uppstått en börskrasch. Investerare ville spara sin förmögenhet i värdepapper som hade en låg positiv korrelation i jämförelse mot andra värdepapper.
Möjligheten som fanns i början av seklet avtog då allt fler tillgångar blev starkt korrelerade med OMXS 30-index. I Stockholmsbörsen är det fem utav åtta sektorer som har en stark positiv korrelation med OMXS 30-index. Detta försvårar riskspridningen vid sparande av aktier. Har man investerat i en väldiversifierad portfölj med ungefär 15 aktier från olika sektorer har man ändå inte uppnått en tillräcklig stor riskspridning, ifall aktierna är starkt
29http://www.mathworks.se/company/newsletters/news_notes/oct06/portfolio.html 2012-04-26 KL: 13:39
30 Aktiers risk och avkastning, Lars Vinell & Adri De Ridder, 1995, sid 66-67
positivt korrelerade med aktiemarknaden. Av den anledningen är det viktigt att riskerna sprids baserat på hur tillgången korrelerar med indexet.31
2.5 Kritik mot CAPM
CAPM har under flera år fått utså en del kritik. Främst har den kritiserats för antagningarna som modellen gör. Med det menas att antagningarna är långt ifrån överensstämmande med verkligheten. Som tidigare nämnts så har en stor del av kritiken även riktas mot beta, vilket gör att CAPM blivit implicit.
Grunden i teorin är att det finns ett positivt linjärt samband mellan risk och förväntad avkastning. Dock har Roll och Ross år 1994 likt Singh och Seghal poängterat att detta inte stämmer. De förstnämnda forskarna menade då att CAPM inte kan beräkna förväntad
genomsnittlig avkastning. De hävdar att modellen inte har någon pragmatisk funktion när det kommer till beräkning av kapitalkostnader och vid sammansättning av portföljer.32
Fama och French har upprepade gånger kritiserat Sharpes CAPM. De skapade historiska portföljer som innehöll börsnoterade aktier från New York Stock Exchange från 1928 till och med 1993. Där undersöktes hur väl CAPM lyckats beräkna den förväntade avkastningen.
Resultatet de fick fram visade att CAPM vid upprepade tillfällen har misslyckats med att korrekt beräkna den förväntade avkastningen. Anledningen visade sig vara att betavärdet och den genomsnittliga förväntade avkastningen inte hade något samband. Resultatet från
undersökningen är en av orsakerna till varför Fama och French är starkt kritiska mot CAPM som beräkningsmodell.33
2.6 Teoritillämpning
Teorierna som används är grunden i studien. Idén med att tillämpa teorierna är att de har olika funktioner som hjälper till att besvara frågeställningarna och komma fram till slutsatser. Med hjälp av CAPM kan den förväntade avkastningen beräknas och sedan jämförs med den verkliga avkastningen. Därefter kommer ett betavärde att estimeras till båda portföljerna.
Portföljteorin visar hur beta och avkastningen varierar i högriskportföljen samt lågriskportföljen. Teorierna är av väsentlig betydelse för att uppnå studiens syfte.
31http://www.aktiespararna.se/artiklar/Reportage/Riskspridning-svarare-an-forr/ 2012-04-24 KL: 14:36
32 On the Cross-Sectional Relation between Expected Returns and Betas, Richard Roll & Stephen Ross
33 The CAPM is Wanted, Dead or Alive, Eugene Fama and Kenneth French
2.7 Tidigare forskning
Christopher L. Culp och J.B. Heaton genomförde år 2009 gemensamt en forskning kring aktiers risk och avkastning. Syftet med forskningen var att se hur faktorerna förhåller sig till varandra samt ifall det överhuvudtaget finns ett förhållande mellan aktiers risk och
avkastning. I undersökningen kombinerades kvalitativa och kvantitativa metoder för att säkerställa om en aktieinvestering genererar en rimlig avkastning till en tänkbar risk. Denna kombination kallas för metodtriangulering.
Resultatet av beräkningarna visade att avkastningen varierade kraftigt i förhållande till risken.
Det finns inte ett tillförlitligt förhållande mellan faktorerna kom forskarna gemensamt fram till. För avkastningen som uträkningarna gav upphov till fastslog att avkastningen var avsevärd mycket högre än risken, en så kallad överavkastning i förhållande till risken.
Forskarna var självkritiska och argumenterade kring det uppvisade resultatet, bland annat påpekade de brister i beräkningarna som kunde vara ett skäl till det oväntade resultatet med överavkastning. Bristerna skall ha varit att beräkningarna inte ger en korrekt bild av den sociala verkligheten gällande aktiers risk och avkastning, på grund av att det antagligen är fel i data eller metoderna som forskarna valde att tillämpa.34
En likartad studie genomfördes år 2011 av professorerna i Utah universitet, nämligen Christine A. Botosan, Marlene A. Plumlee och He Wen. I denna forskning genomfördes en empirisk studie för att se förhållandet mellan förväntad avkastning, faktiska avkastningen samt företagsrisken. Syftet för forskarna i undersökningen var att förena dessa faktorer för att se hur de förhåller sig till varandra. Finns det något förhållande mellan faktorerna eller inte?
Till sin hjälp använde forskarna i denna undersökning en rad tidigare studier inom
ämnesområdet som de jämförde med, några av dessa var Easton och Monahans studie från 2005 samt Guay, Kothari och Shus, även den från år 2005. Professorerna från Utahs studie byggde på beräkningar och hypotesprövningar för att säkerställa om det finns något
förhållande mellan faktorerna eller inte.
Resultatet blev att den framtida faktiska avkastningen är relaterad till den företagsspecifika risken. När det gäller att se hur förväntade avkastningen och den faktiska avkastningens förhållande så vart forskarnas resultat att det inte finns ett tillförlitligt samband mellan de, även efter att man kontrollerade kassaflödet så fanns det inget samband mellan de två
faktorerna. Forskarnas resultat i denna studie skiljer sig gentemot Easton och Monahans samt
34 Returns, Risk, and Financial Due Diligence, Christopher Culp & James Heaton
Guay, Kothari, och Shus forskningar. Då studierna från 2005 inte visade samma resultat som Utahs forskare påvisade.35
En svensk forskning kring ämnet risk och avkastning genomfördes av nationalekonomen Anders Anderson år 2009. Forskningen hade två huvudsyften, den ena var att se hur aktiers handel på internet har utvecklats de senaste tolv åren. Det andra syftet var att styrka
sambandet mellan aktiehandel på internet, avkastning och risk på den svenska
aktiemarknaden. Studiens använde sig utav regressionsberäkningar för att få svar på syftet samt så delades undersökningen in i flera sektorer och branscher för att se ifall det finns samband mellan faktorerna. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet uppvisade att sambandet mellan avkastning och internethandel var svagt, och att sambandet mellan
internethandeln och risk var signifikant. Anledningen till det uppvisade resultatet beror på att kausala samband mellan risk och avkastning bör beräknas i betydligt högre frekvens än månadsvis.36
Den tidigare forskningen är presenterad och analysdelen kommer att redogöra likheterna samt skillnaderna mellan dessa studier och vår studie. Redogöringen i analysdelen gör att läsarna får en klar bild av hur studierna förhåller sig till varandra.
35 The Relation between Expected Returns, Realized Returns, and Firm Risk Characteristics, Christine Botosan, Marlene Plumlee och He Wen
36 Psykologi, risk, avkastning och den svenska aktiehandeln på Internet, Anders Anderson
3. Metod
Metoddelen presenterar den vetenskapliga synen på uppsatsämnet och utgångspunkten för hela uppsatsen. Det kommer finnas beskrivningar och motiveringar på tillvägagångssättet för att kunna få svar på syftet och frågeställningarna. Till slut kommer även en beskrivning på studiens reliabilitet samt validitet.
3.1 Vetenskaplig syn
3.1.1 Positivism och Hermeneutik
Vetenskapen har olika synsätt, närmare bestämt två stycken. Det ena är det positivistiska och det andra är det hermeneutistiska synsättet. Det man till en början bör tänka på vid valet av synsätt är vad man skall undersöka, hur man vill utforma sin studie samt vad den ska innehålla.
Det positivistiska synsättet kännetecknas av naturvetarnas teorier som forskare vill tillämpa i sina studier.37 Syftet med forskningar för positivister är att de vill upptäcka mönster och regelmässigheter som existerar i den sociala verkligheten.38
Det hermeneutistiska synsättet karakteriseras av att man via tolkning och förståelse vill begripa mänskliga erfarenheter, situationer och människors sätt att agera.39 Det som ligger till grund för detta synsätt, är att forskarna som genomför en analys skall försöka få fram
meningen utav analysen ur författarens perspektiv. Man försöker att uppfatta skillnaderna i den sociala verkligheten genom ett subjektivt syfte.40
I studien kommer det positivistiska synsättet att tillämpas. Anledningen till detta är för att vi arbetar med företags årsredovisningar samt för att studiens syfte att undersöka aktiers risk och dess förhållande till avkastning. Hur förhåller sig två portföljer till varandra, finns det några mönster mellan de?
37 Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Martyn Denscombe, 1998, sid 281
38 Ibid, sid 282
39 Forskningsprocessen- kvalitativa och kvantitativa perspektiv, Henry Olsson & Stefan Sörensen, 2011, sid 100
40 Företagsekonomiska forskningsmetoder, Alan Bryman & Emma Bell, 2005, sid 442-443
3.1.2 Deduktion och Induktion
Med induktion menar man en vanlig resonemangsmetod. Man gör flera observationer och upptäcker vanligtvis ett mönster och därefter gör man en generalisering.41 Denna ansats ”från empiri till teori” kallas induktiv. Att inducera går ut på att man drar slutsatser från det
speciella till det mer allmänna.42
Att deducera handlar om att bygga sina allmänna teorier med hjälp av logisk bevisföring, från mycket omfattande observationer.43 Deduktiv innebär ” från teori till empiri”.44
Uppsatsen kommer att behandla en deduktiv resonemangsmetod, eftersom den är mest
lämpad för teoretiska formler som hjälper studien att få fram det empiriska materialet. Genom den deduktiva resonemangsmetoden kommer studien troligtvis att få fram vilken aktieportfölj som ger högst avkastning och därefter kunna dra slutsatser kring vilken portfölj som anses vara den bästa.
3.2 Utgångspunkt 3.2.1 Val av metod
Vi har valt att använda oss utav en kvantitativ metod. Det som kännetecknar en kvantitativ metod är att den betraktas som en forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data. Kvantitativ metod innehåller ett deduktivt synsätt på
förhållandet mellan teori och praktisk forskning. Tyngden ligger på prövningen av teorier.
Denna metod har även införlivat sig i den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt, framförallt när det handlar om positivismen. Den kvantitativa metoden rymmer en uppfattning om den sociala verkligheten som går ut på att den utgör en objektiv verklighet.45
3.2.2 Motiv för vald metod
När metod väljs ut gäller det att fundera kring vad som vill uppnås med studien. Eftersom metodvalet är en betydelsefull faktor för studiens resultat. Efter noggrann undersökning av olika metoder valdes den kvantitativa metoden som anses vara den mest gynnsamma för studien. Den kommer att bestå utav hård data d v s givna historiska siffror.46 Den hårda data ger upphov till att fenomenet kan tolkas och bedöma sambanden men inte nödvändigtvis
41http://www.math.chalmers.se/Math/Grundutb/GU/MAL200/H01-3/maldeduktion.pdf2012-05-06 KL 13:25
42 Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Asbjᴓrn Johannesen & Per-Arne Tufte 2003 sid 35
43http://www.math.chalmers.se/Math/Grundutb/GU/MAL200/H01-3/maldeduktion.pdf2012-05-06 KL 13:25
44 Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Asbjᴓrn Johannesen & Per-Arne Tufte 2003 sid 35
45 Företagsekonomiska forskningsmetoder, Alan Bryman & Emma Bell, 2005, sid 40.
46 Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Asbjᴓrn Johannesen & Per-Arne Tufte, 2003, sid 24
behöva förstå betydelsen och handlingen.47 Dock behövs ingen förståelse för att uppnå syftet och det är orsaken till varför den kvantitativa metoden tillämpats. En annan fördel med den kvantitativa metoden är att man är objektiv i sitt synsätt, till skillnad från en kvalitativ metod då man kan bli subjektiv, vilket kan skapa problem i reliabiliteten.48
3.2.3 Alternativa metoder
Vid beslutet om vilken metod som skulle tillämpas så vägde det mellan den kvalitativa och kvantitativa metoden. Valet föll på den kvantitativa metoden. Kvalitativ metod betonar ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning, där tyngden läggs på generering av teorier. Kvalitativ metod uppfattas som en forskningsmetod som lägger stor vikt vid ord och inte kvantifiering under insamling och analys av data. Denna metod tar avstånd från
naturvetenskapliga modellers normer och tillvägagångssätt, speciellt när man talar om positivismen. Detta är raka motsatsen till kvantitativ metod.49
3.2.4 Kritisk granskning av vald metod
Den kvantitativa forskningens kunskapsteoretiska och ontologiska grunder har fått utså en del kritik. Det är främst förespråkare som är inriktade i den kvalitativa forskningen som kritiserar den kvantitativa forskningen. De riktar även skarp kritik mot deras mätprocesser, där
förespråkarna menar att de rymmer en onaturlig och oriktig känsla av precision och riktighet.50 Inte nog med att kritik riktas mot de centrala delarna i kvantitativ forskning, så görs dessutom ett brett angrepp mot allt som kännetecknar den kvantitativa forskningen.51 Kritiken som den kvantitativa forskningen har fått påverkar inte metodvalet. Vi anser att talesmännen som är verksamma inom kvalitativ forskning är subjektiva i sin kritik.
3.3 OMX Stockholm All Share GI-Cap (OMXSCAPGI)
Är ett marknadsindex som representerar alla bolag på Stockholmsbörsen. Brukar även benämnas OMX Stockholm PI. Dess syfte är att ge att ge en helhetssyn av utvecklingen på Stockholmsbörsen.52
Denna studie beaktar bolag från de tre börslistorna. Därför ansågs detta index vara den mest kvalificerade och omfattande. Den tillgodoser samtliga bolag som finns med i studien, och av
47 Företagsekonomiska forskningsmetoder, Alan Bryman & Emma Bell, 2005, sid 40
48 Företagsekonomiska forskningsmetoder, Alan Bryman & Emma Bell, 2005, sid 102
49 Ibid, sid 40
50 Ibid, sid 105
51 Ibid, sid 105-106
52https://www.avanza.se/aza/aktieroptioner/indikatorer/indikator.jsp?orderbookId=18988 2012-05-17 KL:16.59
den anledningen valdes OMXSCAPGI. De historiska värden som behövdes till uträkningarna togs från ww.euroinvestor.se.53
3.4 Tillvägagångssätt
Första steget för att kunna genomföra studiens uträkningar var att samla historisk data. Allt som omfattar bolagens börskurs men även årsredovisningar samt aktieindex av historiska börskurs för varje kvartal. Själva värdena för bolagen fanns i www.nasdaqomxnordic.com.
Eftersom data för varje bolag fanns angivet gick det att se i vilken riktning bolaget samt aktieindexet har utvecklats. Utifrån dessa historiska värden kunde betavärdet sedan beräknas.
Därefter estimerades marknadens faktiska kvartalsavkastning. Den riskfria avkastningen kunde inte estimeras och valdes därför från pwcs-hemsida. Den valdes från 2008-02-01 och är en tioårig statsobligation, vilket gör den representativ för studiens tidsintervall. Efter att bolagen estimerats kvartalsvis, så dividerades den riskfria avkastningen. Detta gav en riskfri avkastning på 1,025 %.54 När dessa beräkningar var genomförda kunde nu varje bolags CAPM estimeras. Därefter beräknades den faktiska kvartalsavkastningen fram för bolagen mellan åren 2008 till 2010 samt företagens årliga utveckling. Bolagen placerades sedan ut i respektive portfölj utifrån hur högt/lågt betavärde varje bolag hade. Uträkningarna redovisas i medföljda bilagor.
3.5 Datainsamling
Processen började med att vi tog del av de utvalda företagens årsredovisningar från år 2008 till 2010. Därefter ordnades datamaterialet som kommer presenteras i empiri avsnittet.
När man talar om data så finns det två typer, hård data samt mjuk data. Hård data är givna historiska värden som inte går att påverka. Med hjälp av hård data kan man fastställa
kvantiteten av siffror. Årsredovisningarna är hård data, eftersom det är värden som inte går att påverka. Siffrorna fanns angivna i bolagsfakta.se. Företagens aktiekurser är ytterligare
exempel på hård data. Dessa siffror togs från nasdaqomxnordic.com. Detta eftersom i
årsredovisningarna kunde vi endast ta del av den slutliga börskursen årsvis och inte kvartalvis.
Mjuk data kan vara tidigare forskningar och teorier kring ämnet.55 Studien består en del av mjuk data, bland annat genom vetenskapliga artiklar, litteratur och internethemsidor som berör risk och avkastning. Artiklarna hittades på Södertörns databas Business Source Premier, EconLit samt JStore. Även all litteratur som använts är från Södertörn högskolas bibliotek.
53http://www.euroinvestor.se/markets/stocks/europa/sverige/omx-stockholm-pi/history 2012-05-17 KL 17:13
54http://www.pwc.se/en_SE/se/assets/riskpremiestudie_2009.pdf 2012-05-17 KL: 13:22
55 Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Asbjᴓrn Johannesen & Per-Arne Tufte, sid 23-25
När det gäller hemsidorna var det Google som var sökmotorn. Vid sökningen användes nyckelord som aktier, risk och avkastning, CAPM och portfolio theory.
3.6 Urval
Inom kvantitativa studier brukar urvalet oftast göras slumpmässigt. I denna studie har ett strategiskt urval genomförts. Strategiska urval används i de flesta fallen i kvalitativa studier.56 Grunden till varför ett strategiskt urval utförts i denna studie är för att valet av bolag är av väsentlig betydelse för att uppnå studiens syfte. Aktiebolagen har valts ut ur
Stockholmsbörsens tre listor där fokus lagts på betavärdet. De med högst respektive lägst beta ur varje börslista har tillämpats i studien. Bolagen har fördelats jämnt i varje portfölj, med en möjlighet till omplacering efter att betavärdet förändrats. Syftet med att utse bolag utifrån detta tillvägagångssätt är för att få en mer korrekt studie.
56Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Asbjᴓrn Johannesen & Per-Arne Tufte, 2003, sid 84
Företagen som ingår i studien
Nr Börsbolag Beta Börslista Bransch
1 Trelleborg B 3,01 Large Cap Industrivaror & tjänster
2 Swedbank A 2,04 Large Cap Finans & fastighet
3 Hexagon B 2,00 Large Cap Informationsteknik
4 Boliden 1,99 Large Cap Material
5 Lundin Mining Corp. SDB 1,98 Large Cap Material
6 Elekta B 0,53 Large Cap Hälsovård
7 AstraZeneca 0,03 Large Cap Hälsovård
8 Swedish Match 0,23 Large Cap Daglivaror
9 H&M B 0,46 Large Cap Sällanköpvaror & tjänster
10 Axfood 0,50 Large Cap Daglivaror
11 New Wave B 2,62 Mid Cap Sällanköpvaror & tjänster
12 Eniro 2,53 Mid Cap Sällanköpvaror & tjänster
13 Haldex 2,33 Mid Cap Industrivaror & tjänster
14 Nobia 2,27 Mid Cap Sällanköpvaror & tjänster
15 TradeDoubler 2,05 Mid Cap Informationsteknik
16 Björn Borg 0,65 Mid Cap Sällanköpvaror & tjänster
17 Mekonomen 0,38 Mid Cap Sällanköpvaror & tjänster
18 Unibet Group 0,56 Mid Cap Sällanköpvaror & tjänster
19 Öresund 0,67 Mid Cap Finans & fastighet
20 SkiStar B 0,50 Mid Cap Sällanköpvaror & tjänster
21 Precise Biometrics 2,36 Small Cap Informationsteknik 22 RNB RETAIL AND BRANDS 2,21 Small Cap Sällanköpvaror & tjänster 23 Elanders B 1,79 Small Cap Sällanköpvaror & tjänster 24 Micronic Mydata AB 1,81 Small Cap Informationsteknik
25 Semcon 1,82 Small Cap Industrivaror & tjänster
26 Biotage 0,51 Small Cap Hälsovård
27 DORO 0,39 Small Cap Informationsteknik
28 Intellecta 0,08 Small Cap Industrivaror & tjänster
29 Profilgruppen 0,67 Small Cap Material
30 Connecta 0,53 Small Cap Informationsteknik
Företagens branscher
Large Cap Mid Cap Small Cap
10 st 10 st 10 st
Informationsteknik Hälsovård Sällanköpvaror
& tjänster
Daglivaror Industrivaror
& tjänster
Material Finans
&
fastighet
6 3 10 2 4 3 2
Preliminära fördelningen av bolagen
3.7 Validitet
Inom forskning är validitet ett av de viktigaste forskningskriterierna. Syftet med validitet är att se ifall studien hänger samman eller inte utifrån slutsatserna.57 Syftet med denna studie är att se riskens förhållande till avkastningen samt hur risken och avkastningen skiljer sig i högriskportföljen respektive lågriskportföljen. Uppsatsen bygger på givna teorier, men även historik av börskurser för bolagen samt för det valda indexet. Uträkningar har genomförts med hjälp av de valda teoriernas formler. Formlerna bidrar till att beräkningarna hjälper oss att uppnå syftet. Detta medför till en bra validitet för undersökningen. Inom validitet är det viktigt att urskilja formerna som finns. Det är tre olika former man bör beakta,
begreppsvaliditet, intern validitet samt yttre validitet. Begreppsvaliditet är relationen mellan generella fenomen som ska undersökas och konkret data. Hur valid är data som
representationer för de generella fenomenen?58 Intern validitet berör undersökningens
kausalitet. Med det menas hur en slutsats som rymmer ett kausalt förhållande mellan två eller flera variabler är hållbar eller inte.59 Yttre valitidet fokuserar på hur undersökningens resultat kan generaliseras utöver dem områden som studien behandlar.60 Urvalet till undersökningen har gjorts med stor noggrannhet. Företag har valts ut ur flera branscher men trots detta är det
57 Företagsekonomiska forskningsmetoder, Alan Bryman & Emma Bell, 2005, sid 48
58 Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Asbjᴓrn Johannesen & Per-Arne Tufte, 2003, sid 47
59 Företagsekonomiska forskningsmetoder, Alan Bryman & Emma Bell, 2005, sid 49
60 Företagsekonomiska forskningsmetoder, Alan Bryman & Emma Bell, 2005, sid 49
Högrisk portfölj Trelleborg B Swedbank A Hexagon B
Boliden Lundin Mining Corp. SDB Net Wave B Eniro
Haldex Nobia TradeDoubler
Precise Biometrics RNB RETAIL AND BRANDS Elanders B
MicronicMydata AB Semcon
Lågrisk portfölj Elekta B
AstraZeneca Swedish Match H&M B
Axfood Björn Borg Mekonomen Unibet Group Öresund SkiStar B Biotage DORO Intellecta Profilgruppen Connecta
svårt att generalisera resultatet, eftersom aktiemarknaden är global och studien enbart har inriktat sig på den svenska aktiemarknaden.
3.8 Reliabilitet
Reliabilitet betyder tillförlitlighet. Detta är en grundläggande frågeställning i all forskning.
Hur pass tillförlitligt är data som studien arbetar med? Reliabilitet behandlar studiens data, hur det har samlats in och hur den bearbetas. För att undersökningen ska betraktas som
tillförlitlig ska den kunna genomföras på nytt och komma fram till ett identiskt resultat. Detta kan man göra genom ”test-retest-reliabilitet”, vilket betyder att upprepade undersökningar genomförs. Är resultatet identiskt är det tecken på hög reliabilitet. Ett annat tillvägagångssätt är ”inter-rater-reliabilitet”, där flera forskare samtidigt genomför studier av samma slag och resultatet blir densamma.61
I studien har ämnesrelaterad data, litteratur samt vetenskapliga artiklar använts för att
reliabiliteten ska vara hög. Materialet som använts kommer från forskare som är experter och erfarna inom ämnesområdet. Dessa har kombinerats med elektroniska källor, då de erbjuder uppdaterad information. Med stor försiktighet har databaser valts ut för att undvika oriktig information. Några av de elektroniska källorna som studien använt sig utav är aktiespararna och Avanza bank. De historiska siffrorna togs från Nasdaq OMX index. För att kontrollera värdenas korrekthet jämfördes dessa med den historiska aktiekursen från bolagens
årsredovisningar, där alla överensstämde.
3.9 Källkritik
Vid valet av källa var en viktig målsättning källans trovärdighet. Av den anledningen valdes källorna till studien noga. Trots att vi för det mesta hittade de källor som var genomtänkta så kunde vi en del gånger stöta på utmaningar. Vi hade gärna velat hitta vetenskapliga artiklar kring senare årsperioder av undersökningar av CAPM än de som hittades utav experter inom ämnet. Den senaste vetenskapliga artikeln som hittades och använts i studien är från 1979-89 och är från den indiska börsmarknaden.
3.10 Metodkritik
För att vara lite självkritiska anser vi att fler teorier hade kunnat användas i studien. Bland annat APT för att få en nytänkande teoris resultat. Även att portföljerna kunde ha
61Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Asbjᴓrn Johannesen & Per-Arne Tufte, sid 28-29
diversifierats mer med fler branscher. Dock var det svårt i denna studie eftersom det var betavärdet som avgjorde vilka bolag som användes i studien. Något som vi ville åstadkomma men inte lyckades med var, att få en intervju med Urban Bäckström som är VD för svenskt näringsliv och tidigare chef för Sveriges riksbank. Eftersom vi hade läst hans bok om aktier och fängslades av hans tankar och värderingar.
4. Empiri
I detta kapitel kommer det empiriska resultatet att presenteras i form av diagram och tabeller för att underlätta tolkningen av resultaten. Diagrammen och tabellerna kommer bland annat att visa hur beta och kvartalstillväxten förhåller sig till varandra.
4.1 Resultat av högriskportföljen 2008-2010
Tabell 4:1
Källa: Egen beräkning
Estimeringarna som vi gjort ovan visar förhållandet mellan beta, förväntad kvartalsavkastning och faktisk kvartalsavkastning i högriskportföljen. Hur pass starkt är sambandet mellan faktorerna, finns det något samband mellan faktorerna. Tabellen underlättar tolkningen där en mer utförlig analys presenteras i analysdelen.
Bolag Beta Förväntad
kvartalsavkastning
Faktisk kvartals avkastning %
Swedbank 2,413 1,129 2,168
Semcon 2,223 1,121 1,722
Eniro 4,270 1,209 7,292
Haldex 2,427 1,129 6,842
Lundin Mining Corporation SDB
2,481 1,132 5,476
TradeDoubler 2,481 1,132 2,103
New Wave B 3,511 1,176 6,968
Nobia 1,924 1,108 3,798
Precise Biometrics
4,332 1,211 18,925
RNB RETAIL AND BRANDS
2,789 1,145 6,917
DORO 1,885 1,106 19,452
Boliden 1,911 1,107 12,545
Micronic Mydata
1,430 1,086 1,742
Elanders B 1,748 1,100 7,845
Elekta B 1,255 1,079 9,195
Portföljens medelvärde
2,472 1,131 5,054
Den genomsnittliga kvartalstillväxtens och beta högriskportföljen 2008-2010.
Diagram 4:1
Källa: Egen beräkning
Betavärdena och genomsnittliga tillväxten är tagna ur tabell 4.1.
Diagrammet visar hur bolagen i högriskportföljen sprider sig. Den visar vilket bolag som har den högsta avkastningen till lägst beta, samt lägst avkastning till det högsta betavärdet.
Korrelationen i högriskportföljen är 0,243.
0 5 10 15 20 25
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
Genomsnittlig tillväxt
β
Tillväxt och risk
4.2 Resultat av lågriskportföljen 2008-2010
Tabell 4:2
Bolag Betavärde Förväntad
kvartalstillväxt
Faktisk kvartals avkastning %
AstraZeneca 0,104 1,029 1,757
Axfood 0,764 1,058 0,264
H&M B 0,878 1,063 2,068
Hexagon 0,305 1,038 7,003
Intellecta 0,063 1,028 2,477
Profilgruppen 0,920 1,065 0,211
Swedish Match 0,547 1,049 2,298
Connecta 0,910 1,064 3,621
Trelleborg B 0,809 1,060 12,030
Björn Borg 0,894 1,063 2,324
Mekonomen 1,157 1,075 5,053
Unibet Group 0,878 1,063 0,724
Öresund 0,973 1,067 1,077
SkiStar B 0,970 1,067 3,444
Biotage 1,023 1,069 0,693
Portföljens medelvärde
0,746 1,057 1,870
Källa: Egen beräkning
Estimeringarna som vi gjort visar förhållandet mellan beta, förväntad kvartalstillväxt och faktisk kvartalsavkastning i lågriskportföljen. Hur pass starkt är sambandet mellan faktorerna, finns det något samband mellan faktorerna. Tabellen underlättar tolkningen där en mer
utförlig analys presenteras i analysdelen.
Diagram 4:2
Källa: Egen beräkning
Diagrammet visar den genomsnittliga kurstillväxten och beta i lågriskportföljen mellan år 2008-2010. Spridningen i lågriskportföljen illustreras i diagrammet ovan. Korrelationen i portföljen är – 0,052. Vilket indikerar att det inte finns något samband mellan de undersökta variablerna.
4.3 Hur kvartals betan skiljer sig mellan de två portföljerna
Diagram 4:3
Källa: Egen beräkning
0 2 4 6 8 10 12 14
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4
Genomsnittlig tillväxt
β
Tillväxt och risk
0 1 2 3 4 5
Beta
Högriskportföljen Lågriskportföljen
Diagrammet visar betavärdena i portföljerna. I vissa fall är skillnaderna i risken extrema mellan bolagen i de olika portföljerna, i andra fall ligger de väldigt nära varandra. Det går även att se att den totala risken för högriskportföljen är högre än risken för lågriskportföljen.
Tabell 4:3
Beta Förväntad
kvartalstillväxt
Faktisk kvartalstillväxt
Högriskportfölj 2,472 1,131 5,054
Lågriskportfölj 0,746 1,057 1,870
Källa: Egen beräkning
En sammanställning av respektive portfölj där skillnaderna klargörs för hela
undersökningsperiodens tolv kvartal. Det går snabbt att se hur kraftiga skillnaderna är mellan högriskportföljen och lågriskportföljen. En mer utförlig analys av dessa presenteras i
analysdelen.
4.4 Portföljernas utveckling från år 2008 till 2010
Högriskportföljens årliga utveckling
Tabell 4:4
År 2008 2009 2010
̅ β ̅ β ̅ β
Swedbank – 24,615 2,132 23,750 2,990 7,865 1,466 Semcon – 33,200 2,498 26,553 2,195 1,485 1,182 Eniro – 30,233 1,263 95,653 8,654 – 3,545 0,680 Haldex 26,553 2,156 22,898 2,686 24,205 2,606 Lundin
Mining Corporation SDB
– 21,370 1,746 16,55 2,448 21,248 5,677
TradeDoubler – 26,985 1,852 16,148 3,184 4,530 2,376 New Wave B – 41,463 3,617 50,445 3,759 11,920 2,162 Nobia – 25,563 2,059 26,628 1,996 10,328 1,102 Precise
Biometrics
– 11,343 2,100 62,945 7,750 5,173 1,043 RNB
RETAIL AND BRANDS
– 52,463 3,292 37,365 2,297 – 5,653 2,135
DORO – 4,768 1,716 26,593 1,319 36,530 4,682 Boliden – 31,000 3,138 56,780 0,611 11,855 1,584 Micronic
Mydata
– 30,368 2,529 26,168 0,987 9,425 – 1,546 Elanders B – 30,588 1,855 11,010 1,843 – 3,958 0,958 Elekta B – 6,220 1,285 22,455 1,195 11,350 1,354 Genomsnittlig
årlig utveckling
– 22,908 2,216 34,796 2,928 9,517 1,831
Källa: Egen beräkning
Då en av våra frågeställningar var att undersöka den årliga utvecklingen för respektive portfölj så beräknade vi risken och kvartalsavkastningen årsvis. Där kan man se att både risken och kvartalsavkastningen har varierat en del. Allra mest har kvartalsavkastningen varierat både i positiv samt negativ riktning.
Lågriskportföljens utveckling
Tabell 4:5
År 2008 2009 2010
̅ β ̅ β ̅ β
AstraZeneca 3,803 – 0,136 3,028 0,535 – 1,560 – 0,476 Axfood – 10,293 0,743 6,218 0,741 4,868 0,936 H&M B – 5,688 0,422 7,238 0,941 – 7,753 2,547 Hexagon – 23,358 – 1,770 31,613 2,295 12,753 1,632 Intellecta – 2,633 0,334 –
1,738
– 0,007 – 3,060 0,337 Profilgruppen – 17,200 1,373 9,730 0,244 6,838 1,520 Swedish
Match
– 7,630 0,691 8,898 0,340 5,628 0,706 Connecta – 11,863 1,201 16,018 0,355 6,708 1,739 Trelleborg B – 0,975 1,453 28,485 0,017 8,580 1,038 Björn Borg – 18,780 0,825 4,551 0,916 – 1,595 1,097 Mekonomen – 16,695 1,494 22,255 1,057 9,598 0,605 Unibet Group – 16,608 1,201 16,743 0,285 – 2,308 1,712 Öresund – 16,220 1,212 20,330 0,675 – 0,880 1,075 SkiStar B – 10,093 0,973 19,495 1,038 0,930 0,712 Biotage – 11,313 0,884 10,553 1,400 – 1,318 – 0,030 Genomsnittlig
årlig utveckling
– 11,036 0,727 13,561 0,722 2,495 1,010
Källa: Egen beräkning
Här beräknades lågriskportföljens risk och kvartalsavkastning årsvis. Likt högriskportföljen har värdena varierat över tiden. Lågriskportföljens variation har emellertid inte varit lika kraftig som högriskportföljen. Framför allt har betavärdet variation varit obetydligt då det nästan är identiskt över tidsintervallet.
4.5 Studiens hypotesprövning
En hypotesprövning genomfördes för att undersöka ifall det finns ett samband mellan risk och avkastning. Analysen formulerades med en nollhypotes ( ) samt en mothypotes ( ). Det innebär att den hypotes som accepteras leder automatiskt till att den andra förkastas. Ett dubbelsidigt (tvåsidigt) test kommer att genomföras med en signifikansnivå på 5 %.
Hypotesen omfattar samtliga 30 bolag och värdena är fråntidsintervallet 2008-2010.
Hypotesen formuleras på följande vis:
Det finns inget samband mellan risk och tillväxt.
Det finns ett samband mellan risk och tillväxt.
Frihetsgrader=
t-intervallet 4
Svar: Då t-värdet befinner sig utanför acceptansområdet leder det till att nollhypotesen förkastas och mothypotesen accepteras. Vilket innebär att det finns ett samband mellan risk och avkastning. Formlerna och uträkningarna redovisas i avsnittet bilagor.
2,5 %
– 2,050
