Här redovisas resultatet av de regressioner som gjorts mellan studiens teoretiska begrepp och respondenternas beslut om idrottsprogram. Inledningsvis redovisas resultatet av de sex singelregressioner som utförts, där varje enskilt begrepp på egen hand skulle förklara beslutet. Under begreppens respektive rubriker analyseras sedan resultatet av regressionen, samt resultatet från föregående kapitel. En samlad analys görs sedan för det dubbla karriärvalet utifrån en multipelregression där en modell med samtliga idrottsbegrepp samt kön skulle förklara respondenternas beslut.
Beslut = f(Begreppi)
7.1 Identitet
De tydliga skillnader som uppdagades mellan tjejerna och killarnas identiteter i stort fick en närmare förklaring när data jämfördes mellan beslutsgrupperna. Skillnaderna kan sannolikt härledas till den stora diskrepans mellan andelen tjejer respektive killar som planerade att söka idrottsprogram. Ja-gruppen bestod till 69 procent av killar, med en jämförelsevis hög idrottsidentitet. Tjejerna i Ja-gruppen hade hela 41 procent större
Tabell 9. Logistiska regressioner där varje begrepp på egen hand skulle förutsäga beslutet om idrottsprogram.
Begrepp B Sig. (p) NagR2 P%
Idrottsidentitet 2,47 0,000 0,62 92 % Upplevd idrottsförmåga 1,30 0,000 0,50 83 % Förväntat idrottsutfall 1,01 0,000 0,51 82 % Elevidentitet -0,51 0,283 0,03 76 % Upplevd skolförmåga 0,47 0,662 0,00 76 % Förväntat skolutfall -0,11 0,720 0,00 76 %
idrottsidentitet än tjejerna i Nej-gruppen. Faktum är att de relativt få tjejerna i Ja- gruppen hade lika stor idrottsidentitet som killarna. Tjejerna som planerade att gå idrottsprogram hade alltså lika stor idrottsidentitet som killarna med samma planer, vilket tyder på att graden av identifiering med idrottarrollen är en stabil prediktor för det dubbla karriärvalet oavsett kön. Singelregressionen bekräftade sambandet genom en B- koefficient på 2,47 och en signifikans på 0,000. Vidare kunde respondenternas idrottsidentitet förutse 92 procent av besluten, alltså relativt långt över de 76 procent som kunde förutses utan begreppet.
Elevidentiteten å andra sidan varierade i relativt liten utsträckning både mellan könen och mellan beslutsgrupperna. Analysen visade tydligt att elevidentiteten på egen hand inte hade något väsentligt förklaringsvärde i det dubbla karriärvalet. Sammantaget kunde alltså nästan alla beslut förutsägas av den idrottsliga dimensionen av identiteten, medan graden av identifiering med elevrollen inte hade någon signifikant betydelse för beslutet i det dubbla karriärvalet.
7.2 Upplevd självförmåga
Att tilltron till den idrottsliga förmågan i genomsnitt var högre hos Ja-gruppen var relativt väntat. Regressionsanalys visade att den upplevda självförmågan inom idrotten var relativt starkt sammanlänkad med beslutet i det dubbla karriärvalet (B = 1,30). B- koefficienten var alltså lägre än den för idrottsidentiteten, men fortfarande indikativ av ett betydande samband (p = 0,000). Däremot hade den upplevda självförmågan inom skolan inget statistiskt signifikant samband med beslutet. Analysen visade även att den upplevda idrottsförmågan kunde förutse 83 procent av besluten, alltså 7 procentenheter bättre än när inget av begreppen användes. Korrelationsberäkningarna visade att den upplevda idrottsförmågan samvarierade i relativt stor utsträckning (R = 0,62) med idrottsidentiteten. Begreppet var även starkt relaterat till det förväntade utfallet inom idrotten, i enlighet med resonemanget i Social Cognitive Career Theory som begreppen härstammar ifrån. Den upplevda idrottsförmågan och det förväntade utfallet för idrottskarriären samvarierade till hela 80 procent i föreliggande studie (R = 0,80).
7.3 Förväntat utfall
Klyftan mellan andelen tjejer och killar som planerade att söka idrottsprogram återspeglades i deras karriärförväntningar. Tjejerna hade i genomsnitt 53 procent högre förväntningar på sin skolrelaterade karriär än sin idrottskarriär. Att tjejernas förväntningar på den skolrelaterade karriären var identiska mellan beslutsgrupperna tydde på att det endast var de idrottsliga förväntningarna som hade betydelse för deras val. Regressionsanalys bekräftade detta, då ett signifikant samband vid singelregression enbart kunde identifieras för den idrottsliga dimensionen av det förväntade utfallet (B= 1,01; p = 0,000). De idrottsliga förväntningarna kunde enligt den statistiska analysen förutsäga 82 procent av besluten, vilket var 6 procentenheter bättre än de 76 procent som kunde förutsägas utan några begrepp, men 10 procentenheter mindre än prediktionsförmågan hos idrottsidentiteten. Korrelationsberäkningar visade att förväntningarna på idrottskarriären samvarierade med idrottsidentiteten i relativt stor utsträckning (R = 0,61) och i ännu större utsträckning med den upplevda idrottsförmågan (R = 0,80), vilket tydde på att begreppen var starkt sammanlänkade.
7.4 Det dubbla karriärvalet
Beslut = f(Idrottsidentiteti, upplevd idrottsförmågai, förväntat idrottsutfalli, köni)
Tabell 10. Multipel logistisk regression där idrottsbegreppen gemensamt skulle förutsäga beslutet om idrottsprogram.
Begrepp B Sig. (p) NagR2 P%
Idrottsidentitet 2,55 0,003 - -
Upplevd idrottsförmåga 1,25 0,211 - -
Förväntat idrottsutfall 0,93 0,310 - -
Kön 0,38 0,713 - -
Vid singelregressionerna observerades en påtaglig relevans för begreppen identitet, upplevd självförmåga och förväntat utfall för det dubbla karriärvalet. Det var dock endast den idrottsliga dimensionen av respektive begrepp som hade signifikant förklaringsvärde i sammanhanget vid singelregression, vilket redovisades i Tabell 9. Som tidigare nämndes gjordes även en multipelregression där de tre idrottsbegreppen samt kön kombinerades till en gemensam förklaringsmodell. Resultatet redovisas i Tabell 10 ovan, där några nyckeltal är särskilt intressanta. Den kombinerade modellen hade ett större Nagelkerke R2 (0,73) än begreppen individuellt, vilket tydde på att den
kombinerade modellen hade en större samlad förklaringskraft än något av begreppen hade på egen hand. Däremot visade det sig att den kombinerade modellen i praktiken inte kunde förutse några fler beslut än vad idrottsidentiteten kunde göra på egen hand. Det är alltså inte givet att den kombinerade modellen hade några komparativa fördelar i sammanhanget.
Idrottsidentiteten utmärker sig i samtliga kolumner som särskilt relevant för beslutet om idrottsprogram. Signifikansen för de olika begreppen visar i en multipel regressionsanalys huruvida de olika begreppen faktiskt bidrar till modellens förklaringsförmåga. I Tabell 10 har både den upplevda idrottsförmågan och det förväntade idrottsutfallet avsevärt mycket högre p-värden än när begreppen analyserades var för sig, vilket tyder på att deras faktiska bidrag till förklaringsmodellen är betydligt mindre än idrottsidentitetens och inte statistiskt signifikanta. Detta återspeglades även i att den kombinerade modellen inte kunde förutsäga fler beslut än idrottsidentiteten på egen hand kunde göra. Den kombinerade modellens prediktionsförmåga drevs med andra ord av idrottsidentiteten, som tveklöst var den mest betydelsefulla faktorn i sammanhanget.
De skolrelaterade begreppen visade sig ha en betydligt svagare relation till valet. Vid regressionsanalys identifierades inga signifikanta samband mellan de skolrelaterade begreppen och beslutet om idrottsprogram. Inte ens när begreppen kombinerades till en gemensam modell kunde de förutse några karriärbeslut utöver de 76 procent som kunde förutses utan några begrepp. Rent statistiskt, utifrån det som instrumentet kunde mäta, handlade alltså det dubbla karriärvalet enbart om idrottens isolerade betydelse för eleven och alltså inte om elevens relation till skola och studier.
7.5 Sammanfattning
Den generellt lägre idrottsidentiteten hos tjejerna är en möjlig förklaring till den lägre frekvensen av tjejer som planerade att söka idrottsprogram. Att tjejerna i Ja-gruppen hade lika stor idrottsidentitet som killarna indikerar att idrottsidentiteten i första hand varierade utifrån karriärbeslut och inte utifrån kön. Skillnaderna mellan beslutsgrupperna talade för att idrottsidentiteten var det begrepp som hade störst betydelse för det dubbla karriärvalet, vilket regressionsanalysen bekräftade.
Singelregressionerna indikerade att den upplevda idrottsförmågan samt det förväntade idrottsutfallet hade något mindre relevans för beslutet, men fortfarande var relevanta begrepp i sammanhanget. Korrelationsberäkningar visade att alla tre idrottsbegrepp var starkt sammanlänkade med varandra och vid multipel regressionsanalys visade sig endast idrottsidentiteten ha ett signifikant samband med respondenternas beslut. Den kombinerade förklaringsmodellen där alla idrottsbegreppen ingick kunde inte förutsäga fler beslut än vad idrottsidentiteten kunde göra på egen hand. Graden av identifiering med idrottarrollen var därmed den obestridligt mest betydelsefulla faktorn i elevernas dubbla karriärval utifrån studiens teoretiska ansats.
Analysen indikerade att det dubbla karriärvalet var frånkopplat från elevernas inställning till skola och studier. Deras elevidentitet, upplevda självförmåga inom skolan och förväntade utfall för skolkarriären hade inget signifikant statistiskt samband med karriärbeslutet varken vid singel- eller multipelregression.
8. Diskussion
Syftet med studien var att utveckla en förståelse för idrottande elevers dubbla karriärval utifrån begreppen identitet, upplevd självförmåga och förväntat utfall inom de båda karriärerna. Genom att studera en hel årskull vid en idrottsgrundskola kunde ett flertal intressanta resultat genereras. I detta kapitel diskuteras analysen med hjälp av tidigare forskning, där möjliga tolkningar utforskas. Studiens val av teoretiska begrepp och metod diskuteras även i kapitlet, som sedan avslutas med förslag på vidare forskning.
8.1 Resultatdiskussion
De tydliga skillnader som fanns mellan tjejerna och killarnas val av idrottsprogram tyder på någon form av strukturell diskrepans mellan grupperna. Att 45 procent av tjejerna i föreliggande studie inte planerade att söka något idrottsprogram på gymnasiet tycks inte vara en ovanlig företeelse. Hos idrottande högstadieelever i danska idrottsklasser föreställde sig 46 procent av tjejerna i första hand ett liv utan elitidrott (Skrubbeltrang m.fl. 2020, 50). Ferry & Lund (2016, 277) har tidigare konstaterat att killar är överrepresenterade på idrottsprogrammen, vilket troligtvis har flera orsaker.
Resultaten för elevernas idrottsidentitet och elevidentitet stämmer väl överens med tidigare studier. Studierna som gjorts på idrottsgymnasier har tillämpat en sjugradig skala för mätning av idrottsidentitet och elevidentitet, men identitetsmåttens relativa styrka går att jämföra med resultaten från den femgradiga skala som användes i föreliggande studie. Klara likheter fanns mellan eleverna som planerade att söka sig vidare till idrottsprogram och tidigare studiers resultat för förstaårselever på idrottsgymnasier. Ja-sägarna på grundskolan hade i genomsnitt 38 procent större idrottsidentitet än elevidentitet, att jämföra med förstaårseleverna på idrottsgymnasiet i studien av Engström (2011, 22) som hade 36 procent större och RIG-eleverna i studien av Stambulova (2013) som i genomsnitt hade 39 procent större idrottsidentitet. Ett
relativt identitetsöverskott på den idrottsliga dimensionen tycks vara kännetecknande för eleverna som väljer att gå idrottsprogram på gymnasiet. Bengtsson & Fallby (2011, 53) menar att det är ovanligt att idrottare har en låg idrottsidentitet och att den identitet som är mest framträdande påverkar individer mest. Båda teserna bekräftades i denna studie.
De stora skillnaderna mellan könen i upplevd idrottsförmåga leder oss till resonemanget om elevers jämförelser som Larneby (2020) gjort. Trots att tjejer och killar ytterst sällan tävlar mot varandra i professionella sammanhang observerade Larneby att jämförelserna var påtagliga i den årskull hon studerade. Det är möjligt att uppfattningen om att killar är bättre på idrott än tjejer gav ett visst utslag i resultatet. Effekten som Ingrell m.fl. (2019a) uppmätte, att elevernas tro på att träning lönade sig minskade med åren, kan eventuellt ha haft betydelse i det här sammanhanget. Om så var fallet borde den dock framförallt ha påverkat tjejerna i studien, med tanke på resultatet. Att tjejerna i genomsnitt hade lägre upplevd självförmåga även inom skolan var förvånande. Trots att nästan hälften av tjejerna planerade att avstå från idrottsprogram och i lägre utsträckning identifierade sig som idrottare, hade de alltså en lägre tro på sin skolmässiga förmåga än killarna, som nästan alla planerade att gå idrottsprogram. Skolverkets statistik (2019b) för idrottsgrundskolan visade förra året att tjejerna i genomsnitt hade 20 poäng högre meritvärde än killarna och stadens genomsnittliga skillnad var ännu större (Malmö stad 2019, 4). Det är dock inte ovanligt att killar i genomsnitt skattar sin egen förmåga högre än tjejer gör. En del forskare menar att tjejer och killar helt enkelt har olika interna måttstockar för sin förmåga, vilket kan ha gett utslag även i föreliggande studie (Klassen 2002, 186).
De starkt genuskodade ekonomiska förväntningarna på idrottskarriären är svåra att förbise. Även dessa kan relateras till de danska eleverna, där endast två procent av tjejerna i idrottsklass siktade på att ha en idrottskarriär på heltid. Tjejernas idrottsliga ambition, om man så vill, är troligtvis sammanlänkad med deras låga förväntningar på ekonomisk kompensation för sitt idrottande. Ett sådant resonemang får under rådande förhållanden betraktas som rimligt, då möjligheterna för kvinnor att försörja sig på sin karriär inom de flesta idrotter är begränsade (Sandberg 2017). Även om män har bättre förutsättningar kan man i resultatet ana en viss övertro i killarnas karriärförväntningar.
8.2 Metoddiskussion
Den kvantitativa metod som användes i studien möjliggjorde identifiering av en rad intressanta fenomen relaterade till det dubbla karriärvalet. De metodologiska avväganden som gjordes visade sig lämpliga i studiens sammanhang. Att begränsa studien till en specifik skola var under rådande omständigheter ett klokt beslut, då pågående pandemi utgjorde ett hinder för datainsamling i större skala. Den höga svarsfrekvensen kan sannolikt attribueras till att studiens syfte var särskilt relevant för eleverna på skolan och att författaren närvarade vid all datainsamling.
Med facit i hand kunde enkäten ha kortats ned något ytterligare, då vissa frågor inte fick utrymme i studiens resultatdel. Storleken på studiens population hämmade möjligheterna att analysera vissa subgrupper, då antalet hade blivit för litet för statistisk analys. Även konfidentialiteten hade kunnat äventyras i en del sådana scenarion. En begränsning hos enkäten var de relativt få stegen på begreppsskalorna (5), som i viss utsträckning begränsar värdet av de aritmetiska beräkningar som gjorts och resultatet som redovisats. I sammanhanget ansågs 5 svarsalternativ ge en optimal balans mellan “bredd” och mätbarhet, även om vissa begränsningar var att räkna med.
Ett forskningsmässigt dilemma var jämförelserna av de två dimensionerna av respektive begrepp, eftersom frågorna skiljde sig något mellan respektive dimension. Diskrepansen i dimensionernas indikatorer grundade sig i att dimensionernas olika karaktär behövde anpassade indikatorer för att kunna kvantifieras på ett tillfredsställande sätt, vilket i sig även problematiserar jämförelser mellan dimensionerna. I stora drag bör jämförelserna vara någorlunda tillförlitliga, om än inte på den mätnivå som hade önskats.
8.3 Teoridiskussion
De begrepp som användes i studien kunde på egen hand förklara en betydande del av respondenternas beslut. Multipelregressionen visade dock att idrottsidentiteten var den bärande variabeln i förklaringsmodellen och även lyckades fånga upp majoriteten av de andra två idrottsbegreppens förklaringsvärde. De tre idrottsbegreppen samvarierade i hög utsträckning, framförallt den upplevda självförmågan och det förväntade utfallet, vilket tyder på att begreppen är starkt sammanlänkade. Även om de två sistnämnda begreppen inte hade signifikanta samband med beslutet vid multipelregression, bidrog mätningen av begreppen till ny kunskap om deras relation till det dubbla karriärvalet, som inte på något sätt var irrelevant. För att åstadkomma ett större totalt förklaringsvärde i framtida studier hade dock åtminstone ett av begreppen med fördel kunnat bytas ut, eftersom de var så starkt sammanlänkade. Sannolikt har diverse externa faktorer betydelse för valet. Till exempel har föräldrarnas idrottsliga bakgrund studerats frekvent genom åren i liknande sammanhang. Studium av sådana miljöfaktorer hade nog kunnat bredda förståelsen för de idrottande elevernas gymnasieval.
8.4 Vidare forskning
Det finns flera vägar framåt för att fördjupa förståelsen av det dubbla karriärvalet. Dels hade det varit intressant att genomföra liknande studier med ett större elevunderlag som även inkluderar idrottande elever på vanliga skolor. Jämförelser mellan beslutsgrupperna inom och utanför en idrottsskola hade varit spännande. Liknande studier hade även kunnat göras med longitudinell inriktning, för att se hur variablerna förändras över tid. Både tiden under högstadiet och vidare under gymnasiet hade kunnat vara av intresse. Eftersom idrottsidentiteten var en sådan inflytelserik faktor i sammanhanget väcktes en undran om hur den såg ut i sjunde klass för elevernas i studien. Började eleverna i Nej-gruppen på skolan med en lägre idrottsidentitet än de andra eller skedde en betydande identitetsförändring under högstadietiden?
Referenslista
Bandura, Albert. 2006. Guide for Constructing Self-Efficacy Scales (Revised). Self-
efficacy beliefs of adolescents 5: 307–337.
Bengtsson, Sverker & Fallby, Johan. 2011. Idrottens karriärövergångar. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Demulier, Virginie; Le Scanff, Christine & Stephan, Yannick. 2013. Psychological predictors of career planning among active elite athletes: An application of the social cognitive career theory. Journal of Applied Sport Psychology 25(3): 341–353.
Dersch, James & Lovén, Anders. 2010. Vägen efter grundskolan. I Lundahl, Lisbeth (red.). Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och
politiskt perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Engström, Cecilia. 2011. Dual career for student-athletes: A longitudinal study of
adaptation during the first six months at the sport gymnasium in Sweden.
Masteruppsats, Lunds universitet.
EU guidelines on dual careers of athletes: Recommended policy actions in support of dual careers in high-performance sport. 2012. http://ec.europa.eu/sport/news/20130123- eu-guidelines-dualcareers_en.htm (Hämtad 2020-04-28).
Ferry, Magnus & Lund, Stefan. 2016. Pupils in upper secondary school sports: Choices based on what? Sport, Education and Society 23(3): 270-282.
Ferry, Magnus; Meckbach, Jane & Larsson, Håkan. 2013. School sport in Sweden: What is it, and how did it come to be? Sport in Society 16(6): 805-818.
Fouad, Nadya & Guillen, Amy. 2006. Outcome expectations: Looking to the past and potential future. Journal of Career Assessment 14(1): 130-142.
Garson, David G. 2014. Logistic regression: Binary and multinomial. Asheboro, NC: Statistical Associates Publishers.
Goldschmidt, Walter Rochs. 1990. The human career: The self in the symbolic world. London: Basil Blackwell.
Ingrell, Joakim; Larneby, Marie; Johnson, Urban & Hedenborg, Susanna. 2019a. Student-athletes’ beliefs about athletic ability: A longitudinal and mixed method gender study. Scandinavian Sport Studies Forum 10: 117–138.
Ingrell, Joakim; Johnson, Urban & Ivarsson, Andreas. 2019b. Developmental changes in burnout perceptions among student-athletes: An achievement goal perspective.
International Journal of Sport and Exercise Psychology 17(5): 509-520.
Karlsson, Ida. 2018. Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning. Rapport/Arbetsförmedlingen analys 2018:5.
Klassen, Rob. 2002. Writing in Early Adolescence: A Review of the Role of Self- Efficacy Beliefs. Educational Psychology Review 14: 173–203.
Larneby, Marie. 2020. Vi och de Andra: Om idrott, genus och normer på en
idrottsprofilerad högstadieskola. Doktorsavhandling, Malmö universitet.
Lent, Robert; Brown, Steven & Hackett, Gail. 1994. Toward a unifying social cognitive theory of career and academic interest, choice, and performance. Journal of Vocational
Behavior 45(1): 79–122.
McWhirter, Ellen Hawley; Crothers, Marciana & Rasheed, Saba. 2000. The effects of high school career education on social-cognitive variables. Journal of Counseling
Psychology 47(3): 330–341.
Moritz, Sandra; Feltz, Deborah; Fahrbach, Kyle & Mack, Diane. 2000. The Relation of Self-Efficacy Measures to Sport Performance: A Meta-Analytic Review. Research
Peterson, Tomas & Wollmer, Per. 2019. Vilka elever antas till en idrottsskola? idrottsforum.org. 10 sep. https://idrottsforum.org/peterson-wollmer190910/ (Hämtad 2020-05-18).
Riksidrottsförbundet. 2019. Elitidrott på gymnasiet - RIG och NIU. https://www.rf.se/ RFarbetarmed/Elitidrott/elitidrottpagymnasiet (Hämtad 2020-03-19).
Sandell, Anna. 2007. Utbildningssegregation och självsortering: om gymnasieval, genus och lokala praktiker. Malmö studies in educational sciences 31. Malmö: Malmö
universitet.
Skolverket. 2019a. Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2019/20. Skolverket. 2019b. Statistik: Grundskolan - Slutbetyg årskurs 9, Malmö idrottsgrundskola. Hämtad 2020-05-10.
Skolverket. 2020. Anordna idrottsutbildningar inom gymnasie- och gymnasiesärskola. https://www.skolverket.se/skolutveckling/anordna-och-administrera-utbildning/anordna- utbildning-pa-gymnasieniva/anordna-utbildning-pa-gymnasial-niva/anordna-
idrottsutbildningar-i-gymnasieskolan-och-gymnasiesarskolan (Hämtad 2020-04-16). Skrubbeltrang, Lotte Stausgaard; Karen, David; Nielsen, Jens Christian & Olesen, Jesper Stilling. 2020. Reproduction and opportunity: A study of dual career, aspirations and elite sports in Danish SportsClasses. International Review for the Sociology of
Sport, 55(1): 38–59.
Stambulova, Natalia; Engström, Cecilia; Franck, Alina, & Linnér, Lukas. 2013. På väg
mot att bli ”vinnare i långa loppet”. Riksidrottsgymnasieelevers upplevelser av dubbla
karriärer under sitt första läsår. FoU-rapport 2013:3. Riksidrottsförbundet. Sandberg, Mattias. 2017. #Idrottslöner – Männen tjänar i snitt 72 gånger mer än kvinnorna. SVT Sport. 10 december. https://www.svt.se/sport/idrottsloner/idrottsloner- sa-gjorde-vi-undersokningen (Hämtad 2020-05-15).
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk
Följebrev enkätundersökning:
Idrottande elevers dubbla karriärval
Hej!
Mitt namn är Linus Dubbelman och jag skriver just nu mitt examensarbete på Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö universitet. Syftet med arbetet är att undersöka hur idrottande elevers upplevelser av identitet, förmåga och karriärmöjligheter påverkar deras gymnasieval. Med studien hoppas jag kunna öka förståelsen för idrottande elevers beslut att söka sig till NIU eller RIG för att satsa på dubbla karriärer.
Datan till studien samlas in genom en webbaserad enkät, så eleverna behöver tillgång till dator, surfplatta eller mobiltelefon. Enkäten består av frågor på områdena skola, idrott och gymnasieval och tar ungefär 5 minuter att besvara. Deltagarnas svar förblir helt anonyma och det är såklart frivilligt att delta i studien. Jag kommer att närvara när klassen fyller i