Idrottande elevers dubbla karriärval

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Idrottande elevers dubbla karriärval

Betydelsen av identitet, förmåga och karriärmöjligheter

Dual Career Choices of Student-Athletes

The Role of Identity, Ability and Career Opportunities

Linus Dubbelman

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04 Examinator: Peter Gladoic Håkansson Handledare: Jonas Olofsson

Sammanfattning

Inför gymnasiet kan idrottande elever välja att inkorporera sin idrottssatsning i sina kommande gymnasiestudier genom att söka sig till ett Riksidrottsgymnasium (RIG) eller en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Dessa idrottsprogram går ut på att maximera möjligheterna till framgångsrika karriärer genom både skolan och idrotten och är en del av Riksidrottsförbundets system för dubbla karriärer. Gymnasievalet för idrottande elever kan därmed betraktas som ett dubbelt karriärval, där eleverna behöver ta ställning till om de vill hantera dubbla karriärer under gymnasietiden.

Syftet med studien var att utveckla en förståelse för idrottande elevers dubbla karriärval utifrån begreppen identitet, upplevd självförmåga och förväntat utfall inom de båda karriärerna. För varje begrepp definierades således en idrottslig dimension och en skolrelaterad dimension. Social Cognitive Career Theory användes som teoretiskt ramverk för karriärbeslut och kombinerades med aktuell forskning på området för att konstruera en relevant forskningsansats. I populationen ingick samtliga niondeklassare på en idrottsgrundskola i Malmö, varav totalt 78 idrottande elever besvarade den digitala enkät som var studiens instrument för datainsamling.

Resultatet visade att den idrottsliga dimensionen av samtliga begrepp varierade i betydande utsträckning med respondenternas beslut att söka idrottsprogram. Regressionsanalys demonstrerade att graden av identifiering med idrottarrollen kunde förutse 92 procent av respondenternas beslut och därmed var den i särklass starkaste prediktorn för beslutet att söka idrottsprogram. Den skolrelaterade dimensionen av begreppen hade inget signifikant samband med beslutet, vilket talade för att det dubbla karriärvalet gjordes oberoende av elevernas relation till skola och studier.

Nyckelord:

Förord

Att författa en uppsats av den här omfattningen på egen hand var en härlig utmaning. Stort tack till min handledare Jonas Olofsson för värdefull feedback längs vägen. Jag vill även tacka Tomas Peterson för insiktsfulla diskussioner och inspiration till ämnet. Likaså vill jag tacka idrottsgrundskolans rektor och lärare som gav mig perfekta förutsättningar för datainsamlingen. Slutligen ett långväga tack till Mia Jules som under min termin på Barbados lärde mig grunderna i psykologisk forskning och statistisk analys. Mina erfarenheter från den karibiska ön gav mig ett momentum utan dess like.

Innehållsförteckning

1. Inledning……… 7

1.1 Syfte och frågeställningar……… 8

1.2 Disposition……….……….….… 8

2. Bakgrund……… 9

2.1 Skolformer med idrottsprofil……… 9

2.2 Skolor med idrottsprofil i Malmö……… 10

2.3 Idrottande elevers gymnasieval……… 11

2.4 Begreppsdefinitioner……….……… 12 2.4.1 Karriär……… 13 2.4.2 Dubbla karriärer……… 13 2.4.3 Dubbla karriärval……… 13

3. Tidigare forskning……… 14

4. Teori……… 19

4.2 Social Cognitive Career Theory……… 20

4.2.1 Upplevd självförmåga……… 21 4.2.2 Förväntat utfall……… 21 4.2.3 Modellen för väljande……… 21 4.3 Sammanfattning……… 22

5. Metod……… 23

5.4 Instrument……… 24

5.4.1 Idrottsidentitet och elevidentitet……… 25

5.4.2 Upplevd självförmåga och förväntat utfall……….… 25

5.5 Analysform……… 26

5.6 Reliabilitet och validitet……… 28

5.7 Etiska ställningstaganden……… 29

6. Resultat……… 30

6.1 Bakgrundsinformation……… 30

6.2 Det dubbla karriärvalet……… 31

6.3 Identitet……… 33

6.3.1 Jämförelse av identitet mellan beslutsgrupperna……… 34

6.4 Upplevd självförmåga……… 35

6.4.1 Jämförelse av upplevd självförmåga mellan beslutsgrupperna……… 36

6.5 Förväntat utfall……… 37

6.5.1 Jämförelse av förväntat utfall mellan beslutsgrupperna……….…… 38

6.6 Sammanfattning……… 39

7. Analys……… 40

7.1 Identitet……… 40

7.2 Upplevd självförmåga……… 41

7.3 Förväntat utfall……… 42

7.4 Det dubbla karriärvalet……… 42

7.5 Sammanfattning……… 44

8. Diskussion……… 45

Referenslista……… 49

Bilagor……… 52

1. Inledning

Idrottande elever har mycket att ta ställning till inför gymnasievalet. Utöver de akademiska preferenserna behöver eleverna definiera vilken roll idrotten ska få under gymnasietiden. Elitsatsningar inom idrotten börjar allt tidigare, trots att endast ett fåtal kommer kunna försörja sig på sin idrottskarriär (Stambulova m.fl. 2013). Samtidigt ökar betydelsen av en gymnasieexamen för jobbmöjligheterna i den civila karriären (Karlsson 2018). Genom särskilda idrottsprogram kan elevernas idrottssatsningar inkorporeras i gymnasiestudierna för att skapa utrymme för dubbla karriärer. Gymnasievalet för idrottande elever kan på så vis betraktas som ett dubbelt karriärval – ett val om att satsa på två parallella karriärer, eller inte.

Att gå ett idrottsprogram på gymnasiet innebär en ökad kravbild och en vardag som kan vara svår att navigera (Ingrell m.fl. 2019a). En studie av elever vid 33 olika Riksidrottsgymnasium visade att eleverna ofta prioriterade idrottskarriären framför skolan eftersom det upplevdes som en omöjlighet att satsa fullt ut på båda karriärerna (Stambulova m.fl. 2013). Eleverna identifierade sig även i högre grad med rollen som idrottare än med rollen som elev. Närmast identiska siffror visade sig i en studie av idrottande elever i Malmö (Engström 2011), där även föreliggande studie genomfördes.

Forskningen om det dubbla karriärvalet är närmast obefintlig, men närliggande litteratur kan ge oss ledtrådar om betydelsefulla faktorer. Elevernas upplevda förmåga inom idrotten har tillskrivits stor betydelse för deras idrottsliga motivation (Bengtsson & Fallby 2011). Vidare har en dansk studie om idrottsklasser spekulerat i att elevers bedömningar av sina framtidsmöjligheter inom de båda karriärerna kan spela en central roll i valet att fortsätta i idrottsklass (Skrubbeltrang m.fl. 2020). Hur dessa faktorer är relaterade till elevernas beslut att söka idrottsprogram på gymnasiet har dock inte utforskats i några kvantitativa studier. Denna studie ämnar därför undersöka hur det dubbla karriärvalet kan förstås utifrån elevernas identitet, upplevda förmåga och förväntade karriärmöjligheter. Genom att studera niondeklassare på en grundskola med idrottsprofil kan studien förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse för deras val.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att utveckla en förståelse för idrottande elevers dubbla karriärval utifrån begreppen identitet, upplevd självförmåga och förväntat utfall inom de båda karriärerna. Studien är avgränsad till en specifik skola och söker svar på följande frågor:

1. Hur kan elevernas dubbla karriärval förstås utifrån deras grad av identifiering med idrottarrollen respektive elevrollen?

2. Vilken relevans har elevernas upplevda förmåga inom idrotten och skolan för deras dubbla karriärval?

3. Hur synkroniserade är elevernas förväntade karriärmöjligheter med deras beslut i det dubbla karriärvalet?

1.2 Disposition

Inledningen följs av kapitel två, där bakgrunden till problemområdet beskrivs mer utförligt och centrala begrepp definieras. I kapitel tre följer en redogörelse av tidigare forskning inom området. Kapitel fyra utgörs av en teoretisk genomgång av de begrepp och modeller som ligger till grund för analysen. Det femte kapitlet diskuterar metoden för undersökningen och de resonemang som gjorts kring den. Där presenteras även instrumentet för datainsamlingen och de etiska ställningstaganden som gjorts. Resultatet presenteras i kapitel sex, för att sedan analyseras i kapitel sju. Det avslutande åttonde kapitlet är en diskussion om studiens resultat utifrån tidigare forskning, samt en reflektion av studiens val av teori och metod.

2. Bakgrund

I detta kapitel ges relevant bakgrundsinformation för att läsaren ska få en bättre bild av sammanhanget. Inledningsvis beskrivs strukturen för idrottsprogram inom gymnasieskolan, samt idrottsprofilerade grundskolor. Avsnittet efter beskriver den kontext som idrottande elever i Malmö befinner sig i vad gäller möjligheter att kombinera idrott och skola. Sedan beskrivs antagningsprocessen i gymnasievalet för idrottande elever. Kapitlet avslutas med några centrala begreppsdefinitioner.

2.1 Skolformer med idrottsprofil

I svensk skola finns många olika koncept som möjliggör kombinering av studier och idrott på elitnivå. Framförallt handlar det om skolor som anpassar elevernas scheman så att eleverna kan utöva sin idrott under eller i nära anslutning till skoldagens övriga lektioner. Detta sker oftast i form av dedikerade idrottsklasser, där alla elever i klassen utövar någon idrott, eller rena idrottsskolor där alla elever på skolan antagits på idrottsliga meriter.

De första idrottsgymnasierna startades redan 1972, som ett försök att få elitsatsande elever att gå klart skolan (Ferry 2013). Formerna för idrottsgymnasier har förändrats i takt med politiska beslut och reformer. Efter skolans decentralisering 1991 kom idrottssystemet att bestå av lokala idrottsgymnasier (LOG), Regionala idrottsgymnasier (REG) och Riksidrottsgymnasier. LOG riktade sig till idrottsintresserade ungdomar på lokal nivå som inte nödvändigtvis siktade mot eliten. REG hade i uppgift att rekrytera elitsatsande elever regionalt i samarbete med respektive specialidrottsförbund. RIG riktade sig till den nationella eliten och sköttes av Riksidrottsförbundet och Skolverket. Gymnasieskolans reform 2011 (Gy11) medförde strukturella förändringar även idrottsligt, framförallt att idrottsalternativen renodlades. LOG togs bort helt och REG omvandlades till dagens NIU, nationellt godkänd idrottsutbildning. Borttagandet av

LOG medförde att en stor målgrupp inte längre fick plats i idrottssystemet, när systemets fokus framgent blev att skapa utrymme för elitsatsning (Ferry 2013).

I dagens system kan eleverna som antas till idrottsprogram inom NIU eller RIG läsa upp till 700 poäng specialidrott under gymnasietiden, varav maximalt 200 poäng inom individuella val och 200 poäng inom programfördjupning. Elever som önskar läsa alla 700 poäng specialidrott behöver alltså läsa 300 av poängen som utökat program. Kurserna i specialidrott innefattar både elevernas praktiska idrottsträning och teoretiska moment inom ledarskap och tränings- och tävlingslära. Utöver kurserna i specialidrott följer eleverna kursplanen för respektive nationellt program (Skolverket 2020).

Några centrala skillnader finns mellan de idrottsprofilerade formerna RIG och NIU. Riksidrottsgymnasierna har riksrekrytering, där uppdraget är att fostra idrottare till internationell elitnivå. En studie som gjordes på en årskull RIG-elever runt om i landet visade att 80 procent av eleverna som deltog i studien hade flyttat från en annan ort för att gå på sin gymnasieskola (Stambulova 2013). På den parametern skiljer sig RIG-eleverna åt från NIU-RIG-eleverna, som vanligtvis antas lokalt eller regionalt och därmed sällan behöver flytta hemifrån inför gymnasiet. Uppdraget för nationellt godkända idrottsutbildningar är i första hand att utbilda idrottare till den nationella eliten.

De senaste tio åren har allt fler grundskolor i landet börjat erbjuda någon form av idrottsprofil. Ett mindre antal av dessa är så kallade idrottsgrundskolor, där alla elever som antas till skolorna är idrottare i någon form. Det handlar framförallt om högstadieskolor som erbjuder eleverna träningsmöjligheter under skoltid. En del av skolorna tillämpar då ett urval utifrån idrottslig förmåga, likt idrottsprogrammen på gymnasiet, medan andra använder sig av ett sedvanligt kösystem. Bland skolaktörerna finns både kommuner och fristående aktörer.

2.2 Skolor med idrottsprofil i Malmö

I Malmö finns en röd tråd med en utstakad skolgång inriktad mot elitidrott redan från sjunde klass, upp till gymnasiet och vidare till universitetet. Stadierna som är relevanta i föreliggande studie är grundskolan och de gymnasier som erbjuder idrottsprogram.

Idrottsgrundskolan är en kommunal skola med cirka 250 elever i årskurs sju till nio. Antagning till skolan görs efter idrottslig förmåga, där den förening som är ansvarig för respektive idrott sköter urvalet utifrån ett bestämt antal platser. Eleverna på skolan får utrymme att träna sin idrott tre till fyra dagar i veckan under skoltid, utöver den ordinarie idrottsundervisningen. Träningen sker till stor del i nära anslutning till skolan och bedrivs av tränare från de föreningar som även är ansvariga för urvalet. Läsåret 2019/20 går elever från tolv olika idrotter på skolan: artistisk gymnastik, badminton, basket, fotboll, friidrott, innebandy, handboll, tennis, konståkning, simhopp, simning och squash.

Av Malmös 34 gymnasieskolor med nationella program erbjuder tre skolor idrottsprogram; en kommunal och två fristående. Den kommunala är en renodlad idrottsskola medan de fristående är öppna för alla elever. Respektive skola erbjuder mellan två till fyra olika inriktningar på sina gymnasieprogram för idrottare. Av gymnasieskolans 18 nationella program finns endast fem som idrottsprogram i Malmö: tre högskoleförberedande program (Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet) samt två yrkesprogram (Barn- och fritidsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet). Nationell statistik visar att cirka 53 procent av landets elever sökte sig till de nämnda programmen i första hand under läsåret 2019/20. Nästan hälften av landets elever ville alltså i första hand gå andra program än de fem som erbjuds som idrottsprogram i Malmö (Skolverket 2019a).

2.3 Idrottande elevers gymnasieval

En ambition om dubbla karriärer begränsar det tillgängliga utbudet av skolor och program för eleven, eftersom idrottsutbildningarna bara erbjuds på utvalda skolor och program. Elever kan därför behöva kompromissa i sina beslut, antingen för att ge utrymme för sin idrottssatsning eller för att uppfylla sina andra preferenser. Alla idrottande elever som inte fullständigt uteslutit en fördjupad idrottssatsning under sin kommande gymnasietid behöver redan under höstterminen påbörja sin antagningsprocess. Genom att anmäla sitt intresse får eleven delta i ett eller flera

uttagningstillfällen för att visa upp sina domänspecifika färdigheter för utvärderande tränare. Innan sista ansökningsdatum för gymnasievalets preliminära omgång i februari får eleven normalt besked om den blivit idrottsligt antagen.

På renodlade idrottsskolor innebär positivt antagningsbesked att eleven ges möjlighet att konkurrera med sina betyg om platser på den aktuella skolans idrottsprogram (Skolverket 2020). För elever som av någon anledning inte blivit idrottsligt antagna till NIU eller RIG kvarstår möjligheten att söka idrottsspecialisering som en enskild elev, som ger tillgång till fördjupningskurser i idrott och hälsa. Idrottsspecialisering är ett alternativ även för elever som utövar idrotter som inte erbjuds på en specifik skola, eftersom träningen då sker utanför skolans regi. På skolor där eleverna som sökt idrottsprogram inte särskiljs varken i antagningen eller i klassrummet betyder det idrottsliga beskedet inget för själva antagningen, eftersom den då görs enbart på meritvärde. De idrottsligt antagna elevernas möjligheter att även bli antagna med sina meritvärden varierar med skolornas struktur och söktryck. För gymnasieskolor som har renodlade idrottsklasser och som tillämpar selektering på idrottsliga meriter blir effekten ofta att ett begränsat antal elever konkurrerar om platserna på skolans program. På skolor som däremot inte gör skillnad på idrottselever och vanliga elever, utan låter alla konkurrera med enbart meritvärden, kan konkurrensen vara betydligt större. I ett tidigt skede kan de idrottande eleverna vara föremål för en dubbel osäkerhet, där klarhet saknas för vad både den idrottsliga förmågan och meritvärdet tillåter för valmöjligheter. Ett väl underbyggt gymnasieval förutsätter i praktiken därmed en slags parallella resonemang utifrån de möjliga besked som kan fås. Ett redan komplext val tillskrivs med andra ord ytterligare en dimension.

2.4 Begreppsdefinitioner

Bryman (2011, 154) menar att ett begrepp är att betrakta som en etikett som vi sätter på de delar av den sociala verkligheten som bedöms ha liknande karaktär och som anses viktiga. Nedan definieras några centrala begrepp för uppsatsens problemområde.

2.4.1 Karriär

Uppslagsverket Glosbe synonymiserar karriär med yrkesbana, vilket är en lämplig utgångspunkt för vår definition. Antropologen Goldschmidt (1990, 107) fördjupar resonemanget och menar att en karriär är en väg genom livet en individ tar för att tillgodose sina fysiska, mentala och sociala behov. Utifrån denna förståelse av relationen mellan individ och karriär väljer undertecknad att definiera en karriär som en domän med en potentiell sysselsättning vid horisonten, som tillgodoser några av individens behov. För populationen av intresse betraktas skolgången därmed som en betydande del för många typer av karriärer, eftersom den ger förbättrade förutsättningar för de flesta sysselsättningar (Karlsson 2018). Idrotten ger istället upphov till en karriär baserad på idrottslig förmåga, fristående från akademiska meriter.

2.4.2 Dubbla karriärer

Det internationellt vedertagna begreppet dubbla karriärer (Dual Careers) åsyftar en idrottsutövares parallella karriärer, där idrotten utgör en av karriärerna. Den andra karriären kan vara en sysselsättning som studier eller arbete (EU Guidelines on Dual Careers of Athletes 2012, 6). Begreppet används för att beskriva idrottares parallella kravbilder längs hela utbildningsstegen och vidare ut i arbetslivet. I denna studie syftar dubbla karriärer framförallt på kombinationen av en idrottskarriär och gymnasiestudier.

2.4.3 Dubbla karriärval

Begreppet dubbla karriärval utvinns ur fenomenet dubbla karriärer för att beskriva idrottares simultana och interrelaterade väljande av institution och inriktning för studier och idrott. Den första instansen och det mest prominenta exemplet är gymnasievalet; en strukturell brytpunkt där eleverna ofrånkomligt utvärderar sitt idrottande och sin skolgång för att ta beslut om karriärernas kommande inriktning. I ett dubbelt karriärval har båda karriärerna potential att prioriteras, men även åsidosättas. Definitionen rymmer även senare karriärval i elitidrottares liv då ställning behöver tas till nuvarande eller kommande satsning på dubbla karriärer.

3. Tidigare forskning

I kapitel tre redogörs de tidigare studier som gjorts om idrottande elever i olika miljöer. Urvalet gjordes utifrån ett geografiskt perspektiv och samtliga studier är gjorda i en skandinavisk kontext. Första avsnittet tar upp svensk och dansk forskning om idrottande högstadieelever. Andra avsnittet diskuterar svensk forskning om gymnasieelever på idrottsprogram. Den relevanta tidigare forskningen sammanfattas i slutet av kapitlet.

3.1 Idrottande högstadieelever

Fenomenet med idrottspecialiserade högstadieskolor är relativt nytt och frågeställningar har väckts kring dess syfte och effekter. Sedan 2012 pågår ett longitudinellt forskningsprojekt i Malmö som följer två årskullar elever på deras väg genom det dubbla karriärsystemet (Peterson m.fl. 2017). En rad studier har gjorts på dessa eleverna inom flera olika forskningsdiscipliner, varav ett tiotal studier har hunnit publiceras.

Peterson & Wollmer (2019) har noggrant studerat de 156 elever som ingick i forskningsprojektet. Deras resultat visade att eleverna som antogs till idrottsgrundskolan de berörda åren socioekonomiskt kunde räknas till den övre medelklassen. Eleverna hade även ett relativt stort idrottskapital i form av familjemedlemmars idrottserfarenhet. Forskarna identifierade också att antagningen till skolan var föremål för en relativ ålderseffekt, det vill säga att elever födda tidigt på året var överrepresenterade; en vanligt förekommande effekt i idrottssammanhang där fysisk mognad är fördelaktig.

Ingrell m.fl. (2019a) genomförde en longitudinell studie om idrottsgrundskolans elevers inställning till idrottslig förmåga. Resultaten visade bland annat förändringar i elevernas inställning till möjligheterna att förbättra sina idrottsliga förmågor. Mellan sjunde och nionde klass minskade elevernas tro på att ansträngning och träning förbättrar deras idrottsliga förmåga. Samtidigt ökade elevernas grad av uppfattning att idrottslig förmåga är medfött och oföränderligt. Forskarna anar att just skolans struktur

med endast idrottselever, där jämförelser blir mer påtalande, spelade roll i den generella förändring i inställning som visades i resultatet.

Skolans profil präglade även normerna bland eleverna. Larneby (2020) genomförde ett stort antal observationer av en årskull från sjunde till nionde klass, samt intervjuade elever, tränare, lärare och rektor. Eftersom alla elever på skolan var idrottare fick idrottsliga normer stort genomslag i skolmiljön. De interna hierarkier som eleverna skapade grundade sig till stor del i de jämförelser eleverna engagerade sig i under både idrottslektioner och idrottsträningar. Genom dessa processer marginaliserades även individer och vissa grupper utifrån sin idrottsliga förmåga. I sin doktorsavhandling beskriver Larneby hur killar konsekvent framhävdes som bättre på idrott än tjejer och hur den uppfattningen accepterades som en sanning. En del killar valde att se bortom den uppfattningen och uppskatta skolkompisarnas olika individuella förmågor, medan andra använde den som ett sätt att marginalisera tjejerna på skolan. Hur tjejerna och killarna betraktade sitt idrottande och sin skolgång utifrån dessa normer hade sannolikt betydelse även för deras beslut om fortsatt idrottssatsning under gymnasiet och antyder att kön kan vara en variabel med stor relevans även i föreliggande studie.

Ingrell m.fl. (2019b) studerade idrottslig utbrändhet hos samma population som ovan. Utbrändheten mättes genom tre olika variabler, vid sex olika mättillfällen. Under högstadietiden ökade elevernas nivåer av idrottslig utbrändhet på samtliga variabler. Elevernas värdering av idrottens betydelse förändrades likaså. I början av sjunde klass hade eleverna i genomsnitt låga nivåer av idrottsdevalvering, men dessa värden ökade i accelererande takt under högstadieåren. En bidragande orsak till devalveringen (värdeminskningen) tros vara att eleverna under högstadieåren börjar reflektera över sina olika karriärmöjligheter och framtidsval, som får en del elever att fokusera på en karriär bortom idrotten.

Liknande forskning hittas på andra sidan Öresundsbron. Skrubbeltrang m.fl. (2020) har i en nyligen publicerad studie undersökt idrottande elever i SportsClasses, den danska motsvarigheten till svenska idrottsklasser. 1010 högstadieelever i SportsClasses på 15 olika orter deltog i studien, vars syfte var att undersöka elevernas relation till sin idrott under högstadietiden, samt deras ambitioner för en potentiell idrottskarriär. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkäter som eleverna fick svara på i sjunde klass,

samt vid en uppföljning i nionde klass för att kunna identifiera förändringar. Bland eleverna som svarade på den första enkäten var 63 procent killar och 37 procent tjejer.

Resultaten visade bland annat att killarna fortsatte utöva sin idrott i större utsträckning än tjejerna. I nionde klass hade 9 procent av killarna och 26 procent av tjejerna slutat utöva den idrott de hade blivit antagna till skolan för. Killarna hade även fyra gånger större benägenhet att prioritera idrotten över skolan än tjejerna. Även tankarna om deras framtida inriktning för idrottskarriären skiljde sig i stor utsträckning mellan könen; 26 procent av killarna siktade på att bli elitidrottare på heltid, medan endast 2 procent av tjejerna hade samma målsättning. Bland tjejerna tänkte sig 33 procent ha ett jobb vid sidan av idrotten, vilket 28 procent av killarna också tänkte sig. En annan talande skillnad var att 46 procent av tjejerna och 25 procent av killarna i första hand föreställde sig ett liv utan elitidrott.

Forskarna misstänker att en avgörande faktor i beslutet att fortsätta sin idrottssatsning eller inte, var elevernas förmåga att kalkylera sina chanser till en framgångsrik karriär inom idrotten. Även utsträckningen i vilken eleverna såg goda framtidsmöjligheter utanför idrotten tros ha spelat en stor roll i elevernas beslut. Forskarna kom fram till att tjejer i högre utsträckning än killar marginaliserade sina idrottskarriärer under högstadietiden, till förmån för en ökad tro på skolans betydelse för deras framtida karriär. Dessa resultat implicerar att elevers förväntade utfall inom sina båda karriärer kan vara relevanta parametrar även för de svenska elevernas beslutsfattande i det dubbla karriärvalet.

3.2 Idrottande gymnasieelever

Den enda svenska studie som kvantitativt undersökt bakomliggande faktorer till idrottande elevers deltagande i idrottsprogram publicerades 2016 av Ferry & Lund. Studien byggde både på registerdata och enkätsvar från deras tidigare studier. All data samlades dock in under perioden 2007-2009, när systemet för idrottsprogram såg avsevärt annorlunda ut (se föregående kapitel). Framförallt var systemet mer öppet och accepterade en större bredd i elevernas idrottsliga förmågor och nivå av satsning.

Registerdatan användes för att analysera elevernas deltagande i idrottsprogram utifrån kön, etnicitet och föräldrars utbildningsnivå. Enkätsvaren användes för att jämföra hur elevernas utbildningskapital och idrottskapital var distribuerat mellan de olika typerna av idrottsprogram. Ett av de tydligaste resultaten från studien, som även kan antas vara relevant i nuvarande kontext, var att killar var överrepresenterade på idrottsprogrammen. Killarna på idrottsprogram hade också i genomsnitt mindre idrottskapital än tjejerna, vilket indikerade att killarna behövde mindre incitament i form av idrottskapital för att vilja söka sig till idrottsprogram. Studien fokuserade på skillnaderna hos eleverna för ett antal variabler mellan de olika typerna av idrottsprogram, medan föreliggande studie fokuserar på skillnader mellan eleverna som väljer och inte väljer idrottsprogram.

En rapport från Riksidrottsförbundet (Stambulova m.fl. 2013) lyfter upp idrottande gymnasieelevers upplevelser av dubbla karriärer. Totalt deltog 261 elever från 33 olika Riksidrottsgymnasier i den kvantitativa delen av studien. Resultatet visade att eleverna värderade idrotten högre än skolan. På en tiogradig skala värderades i genomsnitt idrotten till 9,33 och skolan till 7,56 (2013, 100). Eleverna i studien identifierade sig även i större utsträckning med idrottarrollen än med elevrollen (2013, 103). Nästan identiska värden konstaterades i Engströms (2011) studie på NIU-elever på ett idrottsgymnasium i Malmö, vilket talar för att nivåerna av identifiering inte skiljer sig i betydande utsträckning mellan RIG-elever och NIU-elever. Den statistiska analysen i Malmö-studien (Engström 2011, 22) visade att en majoritet av eleverna identifierade sig i större utsträckning som idrottare än som elever. Studien ger oss därmed ledtråden att differensen mellan graden av idrottsidentitet och elevidentitet potentiellt kan vara en prediktor för beslutet om dubbla karriärer på gymnasiet.

3.3 Sammanfattning

De senaste åren har relativt omfattande skandinavisk forskning gjorts på idrottande elever och de olika skolkoncept som möjliggör kombinering av studier och idrott på elitnivå. Ett longitudinellt forskningsprojekt pågår i Malmö, där två årskullar idrottande elever följs från att de började på en idrottsgrundskola. Eleverna i de två årskullarna kunde i stora drag räknas till den övre medelklassen rent socioekonomiskt och hade även ett relativt stort idrottskapital i form av familjemedlemmars idrottserfarenhet. En av studierna som hunnit publiceras visar att elevernas inställning till idrottslig förmåga förändrades under högstadieåren. Eleverna fick en minskad tro på att deras förmåga kunde förbättras genom träning och en ökad tro på att idrottsliga förmåga är medfött. En annan studie undersökte idrottslig utbrändhet, som visade sig öka under högstadietiden. Även elevernas värdering av idrottens betydelse minskade, dessutom i ökande takt med åren. Elevernas idrottande visade sig även prägla normerna bland eleverna i skolmiljön. Den rådande föreställningen om att killar är bättre på idrott än tjejer fick inflytande över elevernas hierarkier även utanför idrottsträningen och idrottslektionerna.

En studie om danska SportsClasses indikerade att elevernas bedömning av förväntade utfall inom de olika karriärerna hade betydelse för deras beslut att fortsätta gå i idrottsklass. Hur karriärerna premierades i elevernas resonemang tycktes skilja sig åt mellan könen, där tjejer i högre utsträckning värderade skolan som central för deras framgång. Ett flertal studier har konstaterat att förstaårselever på svenska idrottsgymnasium (RIG & NIU) i större grad identifierar sig med idrottarrollen än med elevrollen.

Den enda kvantitativa studie som har undersökt idrottande elevers gymnasieval gjordes innan Gy11-reformen och fokuserade på skillnader i elevsammansättning mellan de olika typerna av idrottsprogram som existerade innan reformen. De svenska studier som behandlat idrottande elevers övergång från högstadiet till gymnasiet har fokuserat på elevers upplevelser av övergången när den väl är gjord, inte på vad som påverkade elevernas beslut kring övergången. Det finns därmed en kunskapslucka för vilka faktorer som är betydelsefulla för idrottande elevers dubbla karriärval.

4. Teori

I detta avsnitt redogörs de teoretiska resonemang som ligger till grund för uppsatsen. Inledningsvis beskrivs identitetsbegreppets relevans för den aktuella populationen. Sedan redogörs den huvudsakliga karriärteori som ligger till grund för studien. Under egna rubriker framställs sedan de centrala begrepp från karriärteorin som kommer ligga till grund för analysen.

4.1 Identitet

Skolverket sammanställde år 2012 den tillgängliga forskningen om hur elever uppfattar gymnasievalet och vilka faktorer som påverkar deras val. Flera studier konstaterade att elevers föreställningar om identitet hade central betydelse för valet. Övergången till gymnasiet handlar för många elever om att utforska sin identitet och identifiera vilket sammanhang som resonerar mest med den man föreställer sig vara. På så sätt handlar gymnasievalet minst lika mycket om vilken livsstil eleverna önskar sig och hur deras identitet ska komma till uttryck, som det handlar om faktiska betyg och intagningspoäng (Sandell 2007; Dersch & Lovén 2010).

I boken Idrottens karriärövergångar av Bengtsson & Fallby (2011) beskrivs olika psykologiska faktorers betydelse i idrottares karriärövergångar. Identitetsbegreppet anses relevant inte minst för idrottande ungdomar, som kan genomgå relativt omvälvande perioder både som idrottare och elever. För idrottande elever kan identiteten förenklat betraktas utifrån två dimensioner; graden av identifiering med

idrottarrollen och graden av identifiering med elevrollen. Dessa dimensioner är

väldokumenterade i litteraturen som idrottsidentitet och elevidentitet (Stambulova m.fl. 2013). I enlighet med den tidigare forskning som redovisats menar författarna att talangfulla idrottande tonåringar i första hand identifierar sig med sin idrott och att det är den identitetsdimensionen som kommer att påverka dem mest. Eftersom eleverna

som undersöks i föreliggande studie antagits till sin skola på idrottsliga meriter och även omger sig med andra idrottare finns det anledning att tro att deras idrottsidentitet är relativt framträdande. Eftersom skolgången utgör den andra delen av det dubbla karriärvalet kommer även elevidentiteten att mätas och analyseras.

4.2 Social Cognitive Career Theory

För att ytterligare närma oss en förståelse av idrottande elevers beslutsprocesser och påverkansfaktorer används karriärteorin Social Cognitive Career Theory (SCCT) utvecklad av Lent, Brown & Hackett (1994). SCCT är sprungen ur psykologen Banduras generella social-kognitiva teori om kognitiva och motiverande processer. SCCT utvecklades med syfte att förklara tre olika, men relaterade, aspekter av karriärutveckling. Den första aspekten är hur karriärintressen utvecklas, den andra hur studie- och yrkesval görs och den tredje hur akademisk och karriärmässig framgång nås. Även om teorin är sammanhängande, har varje aspekt sin egen förklaringsmodell. Denna studie kommer i första hand inkorporera teoretiska koncept från den andra modellen, eftersom syftet är att undersöka ett studie- och yrkesval.

SCCT bygger upp ett resonemang kring karriärval utifrån tre huvudsakliga begrepp;

self-efficacy (upplevd självförmåga), outcome expectations (förväntade utfall) och personal goals (personliga mål). Framgent används endast de svenska översättningarna

av begreppen. Enligt teorin har de personliga målen stark anknytning till både upplevd självförmåga och förväntade utfall, eftersom målen tros sättas utifrån bedömningarna som individen gjort av sin förmåga och möjliga utfall. Föreliggande studie kommer därför fokusera på de två första begreppen. Hur dessa begrepp definieras och hur de kan appliceras på idrottande elever i en gymnasievalsprocess beskrivs nedan.

4.2.1 Upplevd självförmåga

Upplevd självförmåga syftar på en individs föreställning om sin egen förmåga att prestera inom en viss domän. Begreppet är närbesläktat med självförtroende, men avser en mer domändifferentierad tilltro till sin förmåga än generellt självförtroende. Upplevd självförmåga betraktas som ett föränderligt koncept, där individen utvärderar sin förmåga i förhållande till de specifika krav som ställs inom en viss domän. Detta begrepp kan appliceras på individers förmåga att prestera både inom den akademiska och den idrottsliga domänen, alltså inom båda deras separata karriärer. SCCT resonerar att individer har större benägenhet att bli intresserade av och aktivt välja att engagera sig i aktiviteter där deras upplevda självförmåga är stor.

4.2.2 Förväntat utfall

Förväntat utfall avser vilka resultat individen förväntar sig av en viss ansträngning i en viss aktivitet inom en viss domän. Individer som bedömer sina chanser till positiva utfall som goda, är mer benägna att engagera sig i en viss aktivitet och domän. Detta kan direkt appliceras på elevers bedömning av deras förväntade utfall inom både skolan och idrotten, som därmed i teorin även påverkar deras framtida ansträngning och engagemang inom domänen.

4.2.3 Modellen för väljande

Modellen för individers väljande som presenteras i SCCT illustrerar hur upplevd självförmåga och förväntat utfall influerar karriärmål och karriärval dels på direkt väg och dels indirekt via intresse. Dessa vägar av inflytande har bekräftats genom ett flertal studier enligt Fouad & Guillens (2006, 140) sammanställning. Modellen visar även att upplevd självförmåga påverkar förväntat utfall, en tes som styrkts av bland andra McWhirter m.fl. (2000).

4.3 Sammanfattning

Studien använder ett flertal teoretiska begrepp med psykologisk grund. Identitet anses vara av betydelse för elevers gymnasieval och de i sammanhanget mest relevanta dimensionerna av identitet representeras av begreppen idrottsidentitet och elevidentitet. I litteraturen finns dokumenterat att idrottande elevers identitet tenderar att domineras av den idrottsliga dimensionen, men både den idrottsliga och skolmässiga dimensionen kommer att mätas och analyseras. För att nå en större förståelse för det dubbla karriärvalet används Social Cognitive Career Theory (SCCT). Teorin utvecklades för att förklara karriärutveckling hos individer utifrån Banduras generella social-kognitiva teori. De centrala begrepp från SCCT som används i analysen är upplevd självförmåga och förväntat utfall. Båda begreppen modifieras utifrån de två domänerna för att kunna appliceras både på respondenternas skolgång och idrott. Upplevd självförmåga syftar följaktligen på respondenternas föreställning om sin egen förmåga att prestera inom dels skolan och dels sin idrott. Förväntat utfall uppskattar i vilken utsträckning respondenterna förväntar sig nå positiva utfall vid ansträngning inom de två domänerna. Den förklaringsmodell som används från SCCT är modellen för väljande (Choice Model). Upplevd självförmåga och förväntat utfall präglar vilka karriärintressen individer utvecklar, vilka mål individer sätter upp och i förlängningen även deras karriärbeslut.

5. Metod

Följande kapitel förklarar de metodologiska överväganden som gjorts under studiens utformande och genomförande. Inledningsvis diskuteras metodvalet och urvalet. Sedan beskrivs processen för datainsamlingen och hur undersökningsinstrumentet var strukturerat. Slutligen presenteras studiens analysformer, samt vilka etiska ställningstaganden som gjorts av författaren.

5.1 Metodval

Eftersom syftet var att beskriva en större grupp individer tillämpade undersökningen kvantitativ metod med enkäter som datainsamlingsmetod. Detta tillvägagångssätt möjliggör datainsamling i större skala än kvalitativ metod, utifrån ett tidsperspektiv. För att kunna besvara de aktuella frågeställningarna behövde metoden även möjliggöra kvantifiering av eventuella samband mellan olika faktorer. Kvantitativa undersökningar bygger på att vi kan mäta de olika begrepp vi är intresserade av och därmed behandla dem som variabler (Bryman 2011, 154). Mätbarhet möjliggör beskrivning av små skillnader mellan individer för de variabler vi mäter, samt beräkning av intervariabla korrelationer (Bryman 2011, 155), vilket undertecknad ämnade att göra i studien.

5.2 Urval

Populationen av intresse var elever i nionde klass på en idrottsgrundskola i Malmö. Eftersom den aktuella skolan hade en unik elevsammansättning med få nationella motsvarigheter eftersträvade studien inte några generaliserbara resultat. Istället gjordes ett totalurval på den aktuella skolan, för att kunna samla in tillförlitlig data om

populationen i dess unika kontext. Skolans niondeklassare var fördelade på tre klasser och samtliga elever som närvarade vid datainsamlingstillfället blev tillfrågade om att delta i undersökningen. Urvalet bestod således enbart av elever från de tolv idrotter som skolan erbjöd träning inom, fördelade enligt skolans bestämmelser för antagning som redogjordes i bakgrundskapitlet.

5.3 Datainsamling

Datan samlades in genom webbenkäter tillhandahållna av SUNET, en plattform för webbaserade enkäter. För att deltagarna skulle kunna få smidig tillgång till enkäten initierades en sluss till enkäten via en privat webbadress. Respondenter som surfade in på den korta och lättstavade adressen dubbelmannen.se blev omdirigerade till enkätens originaladress hos SUNET. På så sätt eliminerades de potentiella hindren med att få tillgång till deltagarnas e-postadresser eller förlita sig på en mellanhand för distribuering av originallänken till enkäten. Vid samtliga tillfällen för datainsamling var författaren närvarande för att muntligt informera deltagarna om studien och för att kunna svara på frågor. Författaren skrev upp länken på tavlan i klassrummet, som eleverna sedan skrev in på sin dator eller mobiltelefon.

5.4 Instrument

Enkäterna utformades för att samla in relevant data om elevernas båda karriärer samt deras gymnasievalsprocess. Totalt innehöll enkäten 37 indikatorer fördelade på 13 huvudfrågor. Huvudfrågorna var fördelade mellan områdena enligt följande: idrott (5), skola (3) och gymnasieval (4). För att uppnå denna breda förståelse av respondenterna användes ett flertal olika typer av frågor. Binära variabler som t.ex. idrottstyp bestämdes genom frågor med två svarsalternativ. Nominala variabler som kön och diverse beslutsvariabler bestämdes genom frågor med tre svarsalternativ, eftersom ytterligare nyanser inte bedömdes intressanta i den föreliggande studien. Ovan nämnda variabler

uppmättes också enbart med singulära indikatorer. För att mäta de teoretiska begrepp där små variationer är betydelsefulla användes Likertskalor med fem olika svarsalternativ och flera olika indikatorer för varje begrepp. Genom att använda flera indikatorer kan fler aspekter av begreppet mätas och risken för mätningsfel minskar (Bryman 2011, 158-159). Respondenterna fick uppge i vilken grad de höll med om olika påståenden, med hjälp av svarsalternativ anpassade för de specifika sammanhangen. Exakt hur de teoretiska begreppen uppmättes förklaras under deras egna rubriker nedan.

5.4.1 Idrottsidentitet och elevidentitet

Idrottsidentitet kvantifierades med hjälp av AIMS (Athlete Identity Measurement Scale; Brewer m.fl. 1993), som är ett frågeformulär med tio frågor framtaget för att mäta graden av identifiering med idrottarrollen. Den svenska versionen av formuläret har visat goda psykometriska värden vid ett flertal studier (Stambulova m.fl. 2013, 85). Formuläret anpassades något för målgruppen genom att enstaka ord byttes ut och antalet frågor kortades ned till fem. Andemeningen förblev dock densamma för de fem frågor som användes. Elevidentitet mättes genom SIMS (Student Identity Measurement Scale; Engström & Stambulova 2011), som är motsvarande formulär för kvantifiering av identifiering med elevrollen. Närmast identiska förändringar gjordes av SIMS som av AIMS, eftersom de ansågs fördelaktiga även där. Svarsalternativen var fem till antalet för både AIMS och SIMS, från 1 = “Stämmer inte alls” till 5 = “Stämmer helt”.

5.4.2 Upplevd självförmåga och förväntat utfall

Skaparen av begreppet upplevd självförmåga, Bandura, författade år 2006 en guide för hur mätinstrument kan konstrueras för att mäta begreppet på bästa sätt. Han poängterar i guiden att det inte går att konstruera ett allmängiltigt instrument, utan att varje unik domän kräver ett specialdesignat instrument för att mätningen ska vara relevant. Utifrån det resonemanget konstruerades olika uppsättningar frågor för mätning inom skola respektive idrott. Banduras guide användes som stöd för att säkerställa god mätbarhet.

Upplevd självförmåga mättes genom fem indikatorer för varje karriär där varje indikator var en Likertskala med fem olika alternativ. 1 = “Stämmer inte alls” till 5 = “Stämmer helt”. Förväntat utfall mättes också genom fem indikatorer för respektive karriär, som även dem bestod av Likertskalor med fem svarsalternativ. 1 = “Väldigt liten chans” till 5 = “Väldigt stor chans”.

5.5 Analysform

Undersökningen utgick ifrån en företrädelsevis deduktiv ansats, där teori och tidigare studier i den aktuella kontexten nyttjades i utformningen av studiens instrument. Datan som samlades in genom enkäten exporterades till SPSS för statistisk analys. Bland forskare finns olika uppfattningar om vilken typ av data som är möjlig att generera från Likertskalor och hur den datan kan bearbetas. En del betraktar sådan data som ordinal, där avståndet mellan svarsalternativen inte går att definiera på ett meningsfullt sätt. Ordinala variabler kan inte opereras aritmetiskt, som beräkning av exempelvis medelvärde förutsätter. Andra forskare argumenterar för att det visst kan finnas meningsfulla sätt att kvantifiera skillnaderna på Likertskalor, alltså sådana skalor som användes i föreliggande studie. Undertecknad menar att avstånden mellan svarsalternativen i studien har en kvantifierbar innebörd, vilket motiverar att begreppen kan hanteras som skalvariabler. Liknande studier på området har hanterat de aktuella begreppen på detta sätt. I linje med det resonemanget gjordes relevanta aritmetiska beräkningar med de teoretiska begreppen som variabler. Variabler för medelvärde skapades för varje teoretiskt begrepp utifrån respondenternas svar på begreppens olika indikatorer. Eftersom samtliga begrepp mättes genom femgradiga skalor var medelpoängen i intervallet 1 ≤ M ≤ 5.

För att kunna överblicka datan genererades inledningsvis deskriptiv statistik. På så vis identifierades populationens sammansättning och generella drag. I nästa steg jämfördes variablernas värden mellan olika grupper för att få syn på företeelser av potentiell relevans för det dubbla karriärvalet. För att utforska hur de teoretiska begreppen var relaterade gjordes även korrelationsberäkningar mellan dessa, vilka

redovisas som R i analysen. Betydelsen av olika faktorer för det dubbla karriärvalet undersöktes genom att utforska den statistiska relationen mellan det kalkylerade medelvärdet för respektive begrepp och respondenternas intentioner att söka idrottsprogram. Dessa relationer kvantifierades genom binominal logistisk regression i SPSS (version 26), där medelvärdet för respektive begrepp skulle förutse den binära variabeln för respondenternas beslut att gå idrottsprogram, där 0 = “Nej” och 1 = “Ja”. Dessa regressioner var singelregressioner där ett begrepp i taget var förklaringsvariabel.

De statistiska mått som framgent representerar de olika begreppens relation till beslutet om idrottsprogram är B-koefficienten, determinationskoefficienten Nagelkerke R2_{, procentsatsen P% samt signifikansen p. B-koefficienten representerar förändringen}

av den naturliga logaritmen av oddset att beslutet är positivt, om det aktuella begreppets medelvärde ökar med 1 (Garson 2014, 182). B-koefficienterna används i analysen för att jämföra hur väl de olika begreppen kunde förklara respondenternas beslut. Nagelkerke R2 _{används på liknande sätt. Eftersom variabeln som ska förutses i analysen}

är binär går det inte att använda det reguljära R2_{-värdet, men genom pseudomåttet}

Nagelkerke R2 _{går det att någorlunda approximera de olika begreppens förklaringsvärde}

i sammanhanget (Garson 2014, 171). Nagelkerke R2 _{gör det framförallt möjligt att}

jämföra begreppens förklaringsvärde med varandra och identifiera vilka begrepp som har störst respektive minst förklaringsvärde i valet (Garson 2014, 137).

I regressionerna genererades även procentsatser för hur stor andel av respondenternas beslut som respektive begrepp faktiskt kunde förutse. En viktig insikt är att eftersom 76 procent av svaren som analyserades var “Ja” hade det gått att förutse 76 procent av besluten genom att anta att alla beslut är positiva. SPSS använder sig av detta antagande vid logistisk regressionsanalys och anger ovan procentsats om en förklaringsmodell inte lyckas förutsäga några ytterligare beslut än de 76 procenten. Procentsatserna (P%) som redovisas i analyskapitlet bör därför jämföras med procentsatsen ovan, för att klargöra huruvida respektive begrepp faktiskt lyckades förutse fler beslut än antagandet att samtliga beslut är positiva (Garson 2014, 51). Slutligen redovisas de olika sambandens signifikans (p), det vill säga sannolikheten att det identifierade sambandet mellan begrepp och beslut inte existerar. Signifikansvärdet bör i normala fall ligga under 0,05 för att vi med säkerhet ska kunna säga att ett samband existerar (Garson 2014, 164).

5.6 Reliabilitet och validitet

För att styrka att begreppens multipla indikatorer hänger samman med varandra och mäter det de utger sig för att göra undersöktes indikatorernas interna reliabilitet. I tabell 1 ovan redovisas de olika begreppsskalornas Cronbachs alfa, det vanligaste måttet för intern reliabilitet. Samtliga begrepp hade ett alfa-värde över 0,7, som en del forskare menar är den undre gränsen för acceptabel reliabilitet (Bryman 2011, 172). Ett alfa-värde över 0,8 är dock att föredra enligt många forskare, vilket uppmättes hos alla begreppsskalor utom den för elevidentitet. Överlag uppvisade begreppsskalorna klart acceptabla värden och bedömdes därmed ha en god intern reliabilitet. Måttens validitet säkerställdes genom att samtliga skalor utvecklades utifrån etablerade skalor som använts i liknande sammanhang. Indikatorerna anpassades till den aktuella målgruppen för att kunna mäta respektive begrepp i den faktiska kontext som respondenterna befann sig i och därmed uppnå en bättre teoretisk validitet.

Tabell 1. Skalorna för begreppens medelvärden samt dess reliabilitet (Cronbachs alfa).

Begrepp Min Max Cronbachs

Idrottsidentitet 1,00 5,00 0,85 Elevidentitet 1,00 5,00 0,77 Upplevd idrottsförmåga 1,00 5,00 0,94 Upplevd skolförmåga 1,00 5,00 0,84 Förväntat idrottsutfall 1,00 5,00 0,89 Förväntat skolutfall 1,00 5,00 0,85

5.7 Etiska ställningstaganden

I enlighet med Vetenskapsrådets (2002, 7-14) huvudkrav på forskning har denna undersökning tillämpat informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet uppfylldes genom att respondenterna informerades om undersökningens syfte och hur deras eventuella deltagande i studien skulle se ut. Det kommunicerades både muntligen och skriftligen att deltagandet var frivilligt och att påbörjat deltagande kunde avbrytas när som helst av den enskilde individen. Samtycke till genomförandet samlades även in från skolans rektor, för att uppfylla samtyckeskravet i sin helhet. Eftersom samtliga respondenter vid datainsamlingstillfället var minst 15 år fyllda begärdes inget samtycke från deras vårdnadshavare. Vidare uppfylldes konfidentialitetskravet då samtliga enkätsvar var anonyma och inte kunde knytas till någon enskild person. Slutligen ämnar författaren efterleva nyttjandekravet genom att insamlad data exklusivt används i den avsedda undersökningen och raderas efter att uppsatsen godkänts av examinator.

6. Resultat

I detta kapitel redovisas resultaten från datainsamlingen. De olika avsnitten inleds med tabeller och diagram över de mest centrala resultaten, som sedan sätts i sammanhang genom beskrivande text. I första avsnittet redovisas bakgrundsinformation om respondenterna. Efter det ges en översikt av elevernas beslutsprocesser kopplade till det dubbla karriärvalet. Under egna rubriker presenteras sedan data för varje begrepp och deras relation till valet. De viktigaste resultaten sammanställs i slutet av kapitlet.

6.1 Bakgrundsinformation

Samtliga 78 närvarande elever besvarade enkäten. Två tredjedelar av eleverna utövade lagidrotter och en tredjedel individuella idrotter. Majoriteten av killarna uppgav att de tränat sin idrott i minst nio år, vilket var något år längre än de flesta tjejerna.

Tabell 2. Elevernas kön och idrottstyp.

Tjej Kille Alla %

Totalt 31 47 78

Lagidrottare 17 35 52 67 %

Individuella 14 12 26 33 %

Tabell 3. Antal träningsår inom idrotten.

≤ 4 år 5-6 år 7-8 år ≥ 9 år

Tjej 0 5 13 8

Kille 3 6 6 30

Alla 3 11 19 38

6.2 Det dubbla karriärvalet

71 procent av eleverna planerade att söka sig vidare till idrottsprogram på gymnasiet. Tydliga skillnader mellan könen förekom, då 81 procent av killarna planerade att söka sig vidare, men bara 55 procent av tjejerna. Läsare med skarpt öga noterade möjligen i Tabell 4 att antalet antagna killar var större än antalet killar som gick på uttagning. En rimlig förklaring till detta är att en del av killarna, och eventuellt även tjejerna, helt enkelt inte behövde gå på uttagning för att bli idrottsligt antagna.

Figur 2. Elevernas val av idrottsprogram utifrån kön.

Tabell 4. Respondenternas valprocess.

Tjej Kille Alla %

Totalt 31 47 78

Gick på uttagning 25 39 64 82 %

Antagna till NIU/RIG 21 40 61 78 %

I all resultatredovisning framöver som berör val av idrottsprogram inkluderas enbart de elever som antingen blivit antagna, eller inte alls varit på uttagning och gjort sig aktuella att bli antagna. Med andra ord endast de elever som i teorin hade valet om idrottsprogram i sina egna händer. Resultaten för val av idrottsprogram är följaktligen baserade på svar från 71 elever, varav 45 killar och 26 tjejer.

76 procent av de som planerade att gå idrottsprogram hade bestämt sig för detta redan innan nian hade börjat. Bara 30 procent av de i Nej-gruppen uppgav att de hade bestämt sig innan nionde klass, vilket tyder på att en stor majoritet av eleverna var öppna för att eventuellt söka idrottsprogram när de började nionde klass.

Tabell 5. Tidsperiod för beslut (ÅK9).

Innan Höst Vår

Nej 3 4 10

Ja 41 10 3

Alla 44 14 13

6.3 Identitet

Både tjejer och killar identifierade sig i högre grad med idrottarrollen än elevrollen; tjejerna 12 procent högre och killarna 33 procent. De tydligaste könsskillnaderna hos identiteten var att killarna i genomsnitt identifierade sig i 10 procent högre grad med idrottarrollen än tjejerna, medan tjejerna identifierade sig i 7 procent högre grad med elevrollen än killarna.

6.3.1 Jämförelse av identitet mellan beslutsgrupperna

Uppenbara identitetsmässiga skillnader identifierades mellan eleverna i de två beslutsgrupperna. Killarna som planerade att söka idrottsprogram hade i genomsnitt 32 procent högre grad av identifiering med idrottarrollen och motsvarande siffra för tjejerna var hela 41 procent. Vid differentiering av eleverna genom beslutsgrupper, som

Figur 4. Idrottsidentitet utifrån beslut och kön.

Tabell 6. Medelvärden för identitetsdimensionerna.

Kön Beslut Idrott Skola Diff

Tjej Ja 4,67 3,30 1,38 Nej 3,32 3,64 -0,32 Kille Ja 4,63 3,36 1,27 Nej 3,51 3,51 0,00 Alla Ja 4,64 3,34 1,30 Nej 3,4 3,59 -0,19

i grafen ovan, illustreras att könsskillnaderna inom beslutsgrupperna är mycket små. Snarare än kön tycks alltså idrottsidentiteten hänga ihop med beslutet. Identifieringen med elevrollen skiljde sig i relativt liten utsträckning mellan beslutsgrupperna. Tjejerna i Ja-gruppen hade 9 procent lägre grad av identifiering med elevrollen, medan killarna hade 4 procent.

6.4 Upplevd självförmåga

Generellt hade eleverna på skolan en större tro på sin idrottsliga förmåga än sin skolmässiga förmåga. Skillnaden var marginell för tjejerna, men killarna hade 21 procent större tilltro till sin idrottsliga förmåga. Killarna hade i genomsnitt en större tro på sina förmågor än tjejerna, inom båda domänerna; 27 procent större inom idrotten och 13 procent inom skolan.

6.4.1 Jämförelse av upplevd självförmåga mellan beslutsgrupperna

Tjejerna som planerade att söka idrottsprogram hade 35 procent större tro på sin idrottsliga förmåga än övriga tjejer. Ännu större skillnad hittades hos killarna, som hade 41 procent större tro. Vad gällde skolmässig förmåga var skillnaderna mellan beslutsgrupperna försumbara. Killarna i Ja-gruppen hade i genomsnitt 5 procent lägre tro på sin skolmässiga förmåga, medan tjejerna hade 1 procent högre.

Figur 6. Upplevd idrottsförmåga utifrån beslut och kön.

Tabell 7. Medelvärden för upplevd självförmåga.

Kön Beslut Idrott Skola Diff

Tjej Ja 3,71 3,00 0,71 Nej 2,74 2,96 -0,22 Kille Ja 4,39 3,48 0,91 Nej 3,11 3,66 -0,54 Alla Ja 4,19 3,34 0,85 Nej 2,89 3,25 -0,35

6.5 Förväntat utfall

Generellt hade eleverna högre förväntningar på sina skolrelaterade karriärer än idrottskarriärer. Hos tjejerna var förväntningarna på den skolrelaterade karriären hela 53 procent högre, att jämföra med killarnas 6 procent. Tjejerna och killarna hade dock lika höga förväntningar på sina skolrelaterade karriärer. För idrottskarriären hade killarna 42 procent högre förväntningar än tjejerna. Den indikator som uppmätte störst skillnad mellan könen var förväntningarna om att kunna försörja sig på sin idrottskarriär. 77 procent av tjejerna ansåg sig ha väldigt små eller ganska små möjligheter att kunna försörja sig på sin idrottskarriär. Inte en enda tjej bedömde sina chanser som väldigt stora. Killarna fördelade sig relativt jämnt över skalan, där sammanlagt 40 procent ansåg sig ha ganska stora eller mycket stora möjligheter att kunna försörja sig på sin idrottskarriär.

6.5.1 Jämförelse av förväntat utfall mellan beslutsgrupperna

Tydliga skillnader observerades mellan eleverna som planerade att söka idrottsprogram och eleverna som tänkte välja en annan väg. Den första gruppen hade avsevärt mycket högre förväntningar på idrottskarriären. För killarna handlade det om 49 procent högre förväntningar och för tjejerna hela 63 procent. Vad gällde förväntningarna på den skolrelaterade karriären fanns inget liknande mönster. Killarna som siktade mot

Figur 8. Förväntat idrottsutfall utifrån beslut och kön.

Tabell 8. Medelvärden för förväntade utfall.

Kön Beslut Idrott Skola Diff

Tjej Ja 2,99 3,54 -0,55 Nej 1,84 3,54 -1,70 Kille Ja 3,61 3,62 -0,01 Nej 2,43 3,86 -1,43 Alla Ja 3,43 3,59 -0,17 Nej 2,08 3,67 -1,59

idrottsprogram hade 6 procent lägre förväntningar på sina skolrelaterade karriärer, medan tjejerna i genomsnitt hade exakt lika höga förväntningar oavsett karriärbeslut. De killar som planerade att söka idrottsprogram hade i genomsnitt precis lika höga förväntningar på sina båda karriärer. Tjejerna som skulle söka idrottsprogram hade istället 15 procent lägre förväntningar på sina idrottskarriärer än skolrelaterade karriärer, trots att de valt att elitsatsa på sin idrott.

6.6 Sammanfattning

En klar majoritet av eleverna på skolan planerade att söka sig vidare till idrottsprogram på gymnasiet, men tydliga skillnader fanns mellan könen. Nästan alla killar siktade mot idrottsprogram, men bara drygt hälften av tjejerna. Generellt identifierade sig både killarna och tjejerna mer med idrottarrollen än elevrollen. Skillnaderna i identifiering var dock markanta mellan de två beslutsgrupperna. Vad gällde upplevd självförmåga hade eleverna i genomsnitt en något större tro på sin idrottsliga förmåga än skolmässiga förmåga, framförallt killarna. Inom båda domänerna hade killarna en större upplevd förmåga än tjejerna. Eleverna som siktade mot idrottsprogram hade betydligt större tilltro till sin idrottsliga förmåga än de andra eleverna. Vad gällde förväntningar på deras båda karriärer hade eleverna högre förväntningar på sina skolrelaterade karriärer, framförallt tjejerna. Killarna och tjejerna hade lika höga förväntningar på sina skolrelaterade karriärer, men killarna hade avsevärt mycket högre förväntningar på idrottskarriären än tjejerna. Betydande skillnader fanns mellan beslutsgrupperna, vilket indikerade statistiska samband mellan begreppen och det dubbla karriärvalet.

7. Analys

Här redovisas resultatet av de regressioner som gjorts mellan studiens teoretiska begrepp och respondenternas beslut om idrottsprogram. Inledningsvis redovisas resultatet av de sex singelregressioner som utförts, där varje enskilt begrepp på egen hand skulle förklara beslutet. Under begreppens respektive rubriker analyseras sedan resultatet av regressionen, samt resultatet från föregående kapitel. En samlad analys görs sedan för det dubbla karriärvalet utifrån en multipelregression där en modell med samtliga idrottsbegrepp samt kön skulle förklara respondenternas beslut.

Beslut = f(Begreppi)

7.1 Identitet

De tydliga skillnader som uppdagades mellan tjejerna och killarnas identiteter i stort fick en närmare förklaring när data jämfördes mellan beslutsgrupperna. Skillnaderna kan sannolikt härledas till den stora diskrepans mellan andelen tjejer respektive killar som planerade att söka idrottsprogram. Ja-gruppen bestod till 69 procent av killar, med en jämförelsevis hög idrottsidentitet. Tjejerna i Ja-gruppen hade hela 41 procent större

Tabell 9. Logistiska regressioner där varje begrepp på egen hand skulle förutsäga beslutet om idrottsprogram.

Begrepp B Sig. (p) NagR2 _P%

Idrottsidentitet 2,47 0,000 0,62 92 % Upplevd idrottsförmåga 1,30 0,000 0,50 83 % Förväntat idrottsutfall 1,01 0,000 0,51 82 % Elevidentitet -0,51 0,283 0,03 76 % Upplevd skolförmåga 0,47 0,662 0,00 76 % Förväntat skolutfall -0,11 0,720 0,00 76 %

idrottsidentitet än tjejerna i Nej-gruppen. Faktum är att de relativt få tjejerna i Ja-gruppen hade lika stor idrottsidentitet som killarna. Tjejerna som planerade att gå idrottsprogram hade alltså lika stor idrottsidentitet som killarna med samma planer, vilket tyder på att graden av identifiering med idrottarrollen är en stabil prediktor för det dubbla karriärvalet oavsett kön. Singelregressionen bekräftade sambandet genom en B-koefficient på 2,47 och en signifikans på 0,000. Vidare kunde respondenternas idrottsidentitet förutse 92 procent av besluten, alltså relativt långt över de 76 procent som kunde förutses utan begreppet.

Elevidentiteten å andra sidan varierade i relativt liten utsträckning både mellan könen och mellan beslutsgrupperna. Analysen visade tydligt att elevidentiteten på egen hand inte hade något väsentligt förklaringsvärde i det dubbla karriärvalet. Sammantaget kunde alltså nästan alla beslut förutsägas av den idrottsliga dimensionen av identiteten, medan graden av identifiering med elevrollen inte hade någon signifikant betydelse för beslutet i det dubbla karriärvalet.

7.2 Upplevd självförmåga

Att tilltron till den idrottsliga förmågan i genomsnitt var högre hos Ja-gruppen var relativt väntat. Regressionsanalys visade att den upplevda självförmågan inom idrotten var relativt starkt sammanlänkad med beslutet i det dubbla karriärvalet (B = 1,30). B-koefficienten var alltså lägre än den för idrottsidentiteten, men fortfarande indikativ av ett betydande samband (p = 0,000). Däremot hade den upplevda självförmågan inom skolan inget statistiskt signifikant samband med beslutet. Analysen visade även att den upplevda idrottsförmågan kunde förutse 83 procent av besluten, alltså 7 procentenheter bättre än när inget av begreppen användes. Korrelationsberäkningarna visade att den upplevda idrottsförmågan samvarierade i relativt stor utsträckning (R = 0,62) med idrottsidentiteten. Begreppet var även starkt relaterat till det förväntade utfallet inom idrotten, i enlighet med resonemanget i Social Cognitive Career Theory som begreppen härstammar ifrån. Den upplevda idrottsförmågan och det förväntade utfallet för idrottskarriären samvarierade till hela 80 procent i föreliggande studie (R = 0,80).

7.3 Förväntat utfall

Klyftan mellan andelen tjejer och killar som planerade att söka idrottsprogram återspeglades i deras karriärförväntningar. Tjejerna hade i genomsnitt 53 procent högre förväntningar på sin skolrelaterade karriär än sin idrottskarriär. Att tjejernas förväntningar på den skolrelaterade karriären var identiska mellan beslutsgrupperna tydde på att det endast var de idrottsliga förväntningarna som hade betydelse för deras val. Regressionsanalys bekräftade detta, då ett signifikant samband vid singelregression enbart kunde identifieras för den idrottsliga dimensionen av det förväntade utfallet (B= 1,01; p = 0,000). De idrottsliga förväntningarna kunde enligt den statistiska analysen förutsäga 82 procent av besluten, vilket var 6 procentenheter bättre än de 76 procent som kunde förutsägas utan några begrepp, men 10 procentenheter mindre än prediktionsförmågan hos idrottsidentiteten. Korrelationsberäkningar visade att förväntningarna på idrottskarriären samvarierade med idrottsidentiteten i relativt stor utsträckning (R = 0,61) och i ännu större utsträckning med den upplevda idrottsförmågan (R = 0,80), vilket tydde på att begreppen var starkt sammanlänkade.

7.4 Det dubbla karriärvalet

Beslut = f(Idrottsidentiteti, upplevd idrottsförmågai, förväntat idrottsutfalli, köni)

Tabell 10. Multipel logistisk regression där idrottsbegreppen gemensamt skulle förutsäga beslutet om idrottsprogram.

Begrepp B Sig. (p) NagR2 _P%

Idrottsidentitet 2,55 0,003 -

-Upplevd idrottsförmåga 1,25 0,211 -

-Förväntat idrottsutfall 0,93 0,310 -

-Kön 0,38 0,713 -