En enkel analys om handskriftens närvaro i den digitala skolan är att handskriften finns kvar trots den massiva satsningen på att digitalisera all undervisning.
Lärarna tycker att handskrift är oerhört viktigt ut perspektivet inlärningsförmåga men tror att eleverna hatar att skriva för hand och kanske utifrån det skapar så mycket digitala uppgifter som det är möjligt att göra medan eleverna själva tycker att det är helt okej att skriva för hand.
Eleverna anser att handskriften är viktig och de förespråkar tid för att kunna öva på att skriva fint och mer läsligt när de får skriva för hand. Eleverna lär sig på olika vis och när de är cirka 11 år gamla börjar de hitta sitt eget unika sätt att lära sig saker på. Utöver svaren på de ställda frågorna framkom det vid intervjuerna att eleverna tycker om att det är varierande uppgifter där de får växla mellan de olika skrivsätten för att det inte ska hinna uppstå tristess.
35
Handskrift förekommer i de centrala huvudämnena, svenska, engelska och matematik men att under den speciella pandemisituation som vi har under år 2021 i skolan så förekommer det mer teoretiska uppgifter än annars även i de mer praktiska ämnena så som slöjd, bild och idrott. Detta innebär att det har förekommit handskrift och datorskrift blandat även i dessa ämnen trots att det vanligtvis inte är så vanligt förekommande.
Alla respondenter jag talat med ansåg att inköpslistor och födelsedagskort är det som vi kommer att behöva använda handskriften till i framtiden. En och annan blankett kanske också behövs skrivas under men att datorn snart kan allt och att en underskrift med ens personliga handstil snart är ett minne blott.
36
5 Diskussion
I detta kapitel kommer jag att diskutera de resultat som framkommit vid de observationer och intervjuer som jag utfört på ett mellanstadium på en kommunal skola i Sverige under våren 2021. Diskussionen kommer utgå ifrån de forskningsfrågor som jag har som grund till mitt arbete samt de metoder som använts och de lärdomar som jag erhållit. Syftet med denna undersökning var att undersöka handskriftens närvaro och vilken attityden är till densamma i den digitala skolan idag. Svaren som utkristalliserats visade vad lärare och elever anser om handskrift kontra datorskrift och hur närvarande handskriften är i skolan under 2021.
De metoder som jag använt mig av i denna undersökning var observation och intervju. Dessa valde jag för att jag hade uppfattningen om att de skulle kunna visa på hur mycket som den digitaliserade skolan fortfarande använde sig utav handskrift och vilka attityder som finns till handskriften när datorn tar så mycket tid i anspråk både i skolan, på arbetet och på fritiden idag. Jag hade uppfattningen om att det skulle ge en större och mer klar bild av handskriftens närvaro i skolan om jag använde två olika metoder.
Utfallet blev lite platt i förhållande till mitt önskade resultat när det kom till observationen då den didaktiska planeringen i skolans teoretiska ämnen oftast handlar om att antingen göra en uppgift i en bok och att i den skriva för hand med en penna eller att göra en uppgift på datorn.
Möjligen skulle min närvaro i klassrummet kunnat påverka lärarens inställning till att vilja skriva på olika sätt för att visa upp ett resultat som hen trodde att jag ville se. Har man obser-vation som undersökningsmetod behöver man göra en pilotstudie först för att se om man har tänkt på allt och korrigera eventuella problem som kan uppstå. Den erfarenhet av tiden som man orkar fokusera på vid en observation och som jag upptäckte i min pilotobservation tog jag med mig in i detta arbete.
Resultaten från observationen tillförde kunskap om att handskriften används i undervisningen mer eller mindre i alla ämnen på mellanstadiet. Att se handskriftens närvaro i den digitala sko-lan 2021 är denna undersöknings syfte och observationens resultat påvisar att handskriften är närvarande men i något mindre skala än datorskriften. Metoden gav ett resultat med god vali-ditet och reliabilitet.
37
Efter observationen hade jag intervjuer med respondenterna. Jag valde ur ett tidspraktiskt per-spektiv att intervjua lärarna först och eleverna någon vecka senare. Utifrån resultatet sett hade undersökningen gett en bättre bild av verkligheten om intervjuerna utförts i omvänd ordning eftersom flera elever använde ord som ”muskelminne” och att ”kunskapen fastnar bättre när man skriver för hand” som svar på de intervjufrågor jag ställde. Detta skulle kunna bero på att samtliga intervjuade lärare sa att mina frågor gav dem insikten om att de glömt bort handskrif-tens fördelar och hur de genast skulle återinföra mer tid för handskrift och utvecklande av ele-vernas handstil i sin respektive undervisning efter intervjutillfället. Utfallet från eleele-vernas in-tervjuer ger intrycket av att lärarna har hunnit att berätta om handskriftens fördelar och mus-kelminnets påverkan på inlärningen i sina klasser innan jag fick möjlighet att intervjua ele-verna.
Intervjuerna gav en bild av att lärare tycker om och håller handskriftens fördelar högt men att datorn liksom bara glidit in i didaktiken och tryckt undan handskriften bit för bit. Detta kan bero på att skolan försöker att följa världsdigitaliseringen genom att styra Lgr11, aktuell läro-plan, mot alla elevers rätt till digital kunskap (Skolverket, 2018 ). Som lärare måste man följa gällande styrdokument vilket innebär att de blivit påverkade av skolans digitaliseringsplan och bara följt med de direktiv och önskemål som huvudmannen angett. Samtliga respondenter uttryckte hur de faktiskt hade glömt hur de till viss del kan påverka undervisningens metodval inom den egna undervisningsramen och att de nu skulle föra handskriften tillbaka in i sin undervisning igen efter att min intervju fungerat som en ögonöppnare i frågan.
Lärarna fick frågan om vilka för och nackdelar som de kunde urskilja med respektive skrift-sätt. En av de fördelar som lärarna kunde se med handskrift vara att kunskapen befästs bättre när man skriver minnesanteckningar eller svar på frågor, bokstäver eller uträkningar av mate-matiktal än när man använder sig av en dator för att utföra samma arbete. Detta är helt i linje med Lundborgs forskning av handens betydelse för människan. Lundborg har genom sin forskning kommit fram till att handens alla delar, från den största muskel ända ner till den minsta nervcell, är inkopplade och hjälper till att befästa kunskapen som rörelsen avser när man använder handen. Lundborg skriver att skillnaden mellan att skriva för hand och att skriva på datorn ligger i att oavsett vilket finger man använder eller hur hårt man trycker på en tangent på en dator så skrivs det en perfekt läsbar bokstav (Lundborg, 2019).
38
En annan fördel som lärarna såg med datorskriften var alla digitala hjälpmedel som finns till-gängliga i en dator. Programmen rättar bland annat till elevernas felstavningar men de kan inte alltid känna igen sammansatta ord utan väljer att särskriva så programmen är inte enbart av godo för elevernas språkutveckling. Nordmark skrev att dessa stavningshjälpmedel främst är anpassade för vuxna grammatiskt duktiga skribenter vilket stödjer lärarnas uppfattning (Nordmark, 2014). Datorer har också program för talsyntes, till exempel, vilket innebär att du kan tala in din text om du har svårigheter med att skriva.
Att hjärnan utsätts för mycket och snabb stimuli och distraktioner när eleverna skriver på da-torn var lärarna överens om. Nordmark beskriver i sin studie att eleverna hellre surfar på soci-ala medier än gör sitt skolarbete (Nordmark, 2014). Lärarna kände att det kunde vara svårt att hålla koll på vad eleverna gjorde på datorn under lektionerna och ansåg att just bristen på kon-troll över elevernas aktivitet var en stor nackdel vid datorskrift. Respondenterna ansåg att det inte alltid var så arbetseffektivt att låta eleverna utföra skoluppgifter på datorn eftersom några elever tog tillfället i akt och gjorde annat så som att spela spel till exempel. Lundborg skriver att den kognitiva forskningen visar på att datorns simultana stimuli bland annat ger upphov till koncentrations- och inlärningssvårigheter bland annat (Lundborg, 2019). Något som skolan idag kämpar hårt med att försöka lösa genom att använda specialpedagogiska verktyg. Tra-geton däremot talar för att det är bättre att börja skriva på en dator just tack vare de hjälpme-del som finns. Trageton menar på att barn i de tidiga skolåren inte är tillräckligt motoriskt ut-vecklade för att skriva för hand utan blir mer stimulerade att börja skriva och skapa egna tex-ter om de får lov att använda digitala hjälpmedel. Trageton menar också att hans metod, som i Sverige kallas för ASL (Att Skriva sig till Läsning), stimulerar barnen att förstå texter så att de i framtiden utvecklar god läsförståelse (Trageton, 2014). Tragetons forskning liknar Piagets kognitivism som utgick från att ett barn kan förstå och ta till sig kunskap inom ramen av sin mognadsgrad. (Säljö, 2014).
Ong anser att den mänskliga hjärnan behöver få tid att processa den information den får (Ong, 1991, s. 53) och detta var en av fördelarna med handskrift som nämndes av respondenterna.
Att skriva för hand lugnar ner hjärnan var ordagrant svaret som jag fick under en av intervju-erna. Denna vinkling står i tvär kontrast till Trageton som anser att det är mer stimulerande för ett barns hjärna att skriva på ett tangentbord eftersom det går så mycket snabbare än att skriva för hand (Trageton, 2014, s. 15).
39
All den forskning som ligger till grund för detta arbete påvisar att elevernas lust att skapa tex-ter kan stimuleras vid användning av digitala hjälpmedel men Mangen o Velay, Longcamp, o.a., James och Engelhardt, Kiefer, o.a., Mangen, o.a. och Umejima, o.a. säger, att kunskapen inte befäster i samma utsträckning vid datorskrift som när handen, ögat och hjärna får arbeta tillsammans med pennan och pappret (Mangen & Velay, 2010), (Longcamp, o.a., 2008), (H James & Engelhardt, 2012), (Kiefer, o.a., 2015) (Mangen, Anda, Oxborough, & Brønnick, 2015), (Umejima, Ibaraki, Yamazaki, & Sakai, 2021), vilket var något som lärarna som jag in-tervjuade höll med om. De ansåg att inlärningen var snabbare och mer hållbar när eleverna fick skriva för hand.
Att det skulle gå snabbt att skriva på datorn dementerade några av de elever som jag valde att intervjua. Två tredjedelar ansåg att de faktiskt skrev snabbare för hand än på datorn. Det skulle kunna bero på att de fått öva in bokstäverna för hand, så som till exempel Mangen och Velay förespråkar för att befästa kunskap bäst (Mangen & Velay, 2010) , och på så sätt redan innehar den kunskap som de behöver för att producera text från en tanke genom pennan ut på ett papper. Denna vinkling på empirin var svår att förutse eftersom det talas så mycket om di-gitala hjälpmedel i skolan och att alla elever ska ha eller ska inom kort få tillgång till en egen elevdator i skolans verksamhet. Läroplanen reviderades 2018 för att alla elever skulle få möj-lighet till en likvärdig digital kompetens oavsett sociokulturell, socioekonomisk eller etnisk tillhörighet (Skolverket, 2018 ). Med tanke på hur skolans verksamhet på initiativ utifrån gäl-lande styrdokument arbetar för att införa digital undervisning och att ge eleverna tillgång till allt fler och fler nyutvecklade digitala hjälpmedel är det en spännande vinkel att många elever i skolan idag fortfarande tycker att det är roligt att skriva för hand. Eleverna svarade lite olika på frågan om hur de lär sig ett ord bäst. Några elever skrev ordet bara för hand för att öva på stavningen men de flesta elever använde sig av dubbla verktyg för att skapa störst inlärning, dvs att de först skrev på datorn för att få hjälp av rättstavningsprogrammet och sedan övade de stavningen genom handskrift. Endast en elev använde enbart datorn som inlärningsverktyg.
När eleverna sedan svarade på hur de skrev de längsta texterna blev resultatet det som man kunde förvänta sig. Att det är på datorn som de längsta texterna produceras är ingen överrask-ning med tanke på att det är lätt att korrigera, förändra och radera text på datorn i stället för att sudda ut ett textstycke som är skrivet för hand med blyerts.
40
Eleverna tyckte också att deras befintliga handstil kunde förbättras och detta genom att få öva mer på att skriva snyggt vilket James & Engelhardt stödjer när de skriver att skriva bokstäver för hand är en process (H James & Engelhardt, 2012, ss. 1-2). Däremot ser de flesta elever inget, eller i alla fall ett mycket litet, användningsområde för handskrift i sin framtid då allt blir mer och mer digitaliserat än möjligen något litet kärleksmeddelande på köksbordet om morgonen, eventuellt underskrift av någon blankett eller kanske ett gratulationskort. Här finns det stora möjligheter att fortsätta att forska på vad eleverna tycker om undervisningens ut-formning och förekomsten av handskrift då det verkar vara så, utifrån resultatet i detta forsk-ningsarbete, att eleverna är medvetna om den fördel som muskelminnet medför vid inlärning när man skriver för hand.
Sammantaget medförde denna undersökning att mitt intresse för den kognitiva inlärningen ökat och att jag känner att det är viktigt att diskussionen om handskriftens närvaro i skolan hålls vid liv för att lärare i framtiden ska kunna ge eleverna den bästa möjligheten till att ut-veckla den kunskap som behövs när de sedan som unga vuxna ska möta sin framtid. Är digita-liseringen enbart av godo för elevernas inlärning genom alla sina verktyg och möjligheter el-ler finns det nackdelar med metoden, vilka skulle kunna ge negativa resultat? Kommer hand-skriften att tillhöra historien för våra kommande generationer så som runskrift och hällrist-ningar gör för oss idag eller får den ett uppsving i framtiden på grund av dess förmåga att skapa långsiktig kunskap? Man kan fråga sig om framtiden inte längre har något behov av handskrift för att man har nya sätt att kommunicera på? Detta är några av de frågor som jag tänker vore intressant att forska på i framtiden.
41
Referenser
Björkdahl Ordell, S. (2007). Vad är det som styr vilka etiska regler som styr? i J. Dimenäs, Lära till Lärare (ss. 21-28). Stockholm: Liber AB & Författarna.
Education Media Group AB. (den 10 03 2021). Utbildning.se. Hämtat från https://www.utbildning.se/inspiration/artiklar/effektiv-inlarning-9139 Erixon, P.-O. (2012). Svenskämnet i ett nytt medieekologiskt sammanhang. i
Svensklärarföreningen, Svenskämnet igår, idag och i morgon (ss. 178-193).
Stockholm: Natur & Kultur.
H James, K., & Engelhardt, L. (den 15 08 2012). The effects of handwriting experience on functional brain development in pre-literate children. Hämtat från Trends in Neuroscience and Education:
https://scholar.google.se/scholar?q=dx.doi.org/10.1016/j.tine.2012.08.001&hl=sv&as_
sdt=0&as_vis=1&oi=scholart
Hattie, J. (2012). Synligt Lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt Undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Hård af Segerstad, Y., & Sofkova Hashemi, S. (2004). Att lära sig skriva i IT-samhället.
Hämtat från Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet:
https://www.researchgate.net/publication/268503480_Att_lara_sig_skriva_i_IT-samhallet
Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i Lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsförlaget AB.
Kiefer, M., Schuler, S., Hofmann, C., Trumpp, N. M., Sachse, S., & Hille, K. (2015).
Handwriting or Typewriting? The Influence of Pen- or Keyboard-Based Writing Training on Reading and Writing Performance in Preschool Children. Hämtat från Advances in Cognitive Psychology, http://www.ac-psych.org/:
https://doi.org/10.5709/acp-0178-7 05 2021
Kihlström, S. (2007). Att genomföra en intervju. i J. Dimenäs, Lära till Lärare (ss. 47-57).
Stockholm: Liber AB & Författarna.
Kihlström, S. (2007). Att observera - vad betyder det? i J. Dimenäs, Lära till Lärare (ss. 30-41). Stockholm: Liber AB & Författarna.
42
Liberg, C. (2007). Läsande, skrivande och samtalande. i Myndighet för skolutveckling, Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet (ss. 25-45). Stockholm: Liber AB.
Hämtat från Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet:
www.skolutveckling.se
Longcamp, M., Boucard, C., Gilhodes, J.-C., Anton, J.-L., Roth, M., Velay, J.-L., & Nazarian, B. (2008). Learning through Hand- or Typewriting Influences Visual Recognition of New Graphic Shapes: Behavioral and Functional Imaging Evidence. Hämtat från Journal of Cognitive Neuroscience:
https://www.researchgate.net/publication/5650672_Learning_through_Hand-_or_Typewriting_Influences_Visual_Recognition_of_New_Graphic_Shapes_Behavior al_and_Functional_Imaging_Evidence
Longcamp, M., Zerbato-Poudpou, M.-T., & Velay, J.-L. (2005). The influence of writing practice on letter recognition in preschool children: A comparison between handwriting and typing. Hämtat från www.sciencedirect.com:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0001691804001167 Lundborg, G. (2011). Handen och hjärnan, Från Lucys tumme till den tankestyrda
robothanden. Stockholm: Atlantis AB.
Lundborg, G. (2019). Handen i den digitala världen. Stockholm: Carlsson Bokförlag . Mangen, A., & Velay, J.-L. (2010). Digitizing literacy: reflections on the haptics of writing.
Hämtat från https://www.intechopen.com/books/advances-in-haptics/digitizing-literacy-reflections-on-the-haptics-of-writing
Mangen, A., Anda, L. G., Oxborough, G. H., & Brønnick, K. (2015). Handwriting versus Keyboard Writing: Effect on Word Recall. Hämtat från Journal of writing research:
https://www.jowr.org/articles/vol7_2/JoWR_2015_vol7_nr2_Mangen_et_al.pdf Muwafaq Al-Ghabra, I. M. (den 25 September 2015). Handwriting - A Matter of Affairs.
Hämtat från Canadian Center of Science and Education:
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1078742.pdf
Myrberg, M. (2007). Läs- och skrivsvårigheter. i Myndighet för skolutveckling, Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet (ss. 73-99). Stockholm: Liber AB. Hämtat från Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet: www.skolutveckling.se
43
Nordmark, M. (2014). Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning.
Doktorsavhandling. 2007B__20140207b_Marie Nordmark_Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning.pdf (diva-portal.org)
Ong, W. J. (1991). Muntlig och skriftlig kultur. Göteborg: Anthropos.
Patel, R., & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
Rodríguez-Laiz, A. (2018). AERTEC Solutions. Hämtat från
https://aertecsolutions.com/en/2018/05/21/abbas-ibn-firnas-the-first-man-to-fly-and-live-to-tell-the-tale/
Skolverket. (2017). Kommentarsmaterial till kursplan i svenska. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018 ). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm: Norstedts Juridik kundservice.
Skolverket. (2018). Kursplan Svenska grundskolan. i Skolverket, Läroplan för grundskolan samt förskolan och fritidshemmen. Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtat från https://www.spsm.se/: https://webbutiken.spsm.se/digitalt-larande-for-att-na-malen/
Sveriges Psykologiförbund. (den 04 05 2021). Psykologiguiden. Hämtat från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=sociogenes
Säljö, R. (2014). Den lärande människan. i U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg, Lärande skola bildning (ss. 251-309). Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber AB.
Umejima, K., Ibaraki, T., Yamazaki, T., & Sakai, K. L. (2021). Paper Notebooks vs. Mobile Devices: Brain Activation Differences During Memory Retrieval. Hämtat från Frontiers in Behavioral Neuroscience:
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnbeh.2021.634158/full Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtat från Vetenskapsrådet:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
44