I denna sektion presenteras en analys av resultaten från intervjuerna som genomfördes på sju svenska utvecklare.
4.1.1 Analys av utvecklarnas kunskaper och erfarenheter
Genom att analysera svaren från intervjufrågorna där utvecklarnas kunskaper om tekniken med progressiva webbapplikationer undersöktes, visade resultatet att alla de intervjuade utvecklarna ansåg att de hade en kunskapsnivå som var liten (3/7) eller god (4/7).
Utifrån resultatet på den kunskapskompletterande frågan som ställdes om hur väl utvecklarna kände till Googles checklista [10], kunde man ifrågasätta utvecklarnas faktiska kunskapsnivå, då majoriteten av utvecklarna (4/7) helt saknade kännedom om checklistan.
Googles checklista borde setts av utvecklarna som en central komponent som är bra att känna till vid utveckling av progressiva webbapplikationer. Genom att göra en samlad analys av utvecklarnas egen uppskattade kunskapsnivå i relation med resultatet från den kunskapskompletterande frågan, kunde man antyda att de intervjuade utvecklarnas kunskaper om progressiva webbapplikationer var medelmåttiga eller något bristfälliga.
När man tittade närmare på resultatet från svaren på frågorna om vilken erfarenhet utvecklarna och deras företag hade av att utveckla progressiva webbapplikationer, kunde man se att många (5/7) av de intervjuade utvecklarna nämnde att man själv eller att andra på företaget tidigare hade utvecklat progressiva webbapplikationer. Det som kunde ifrågasättas utifrån resultatet från den här frågan, var i vilken omfattning utvecklingen hade genomförts.
Av utvecklarna som svarade att man tidigare hade utvecklat progressiva webbapplikationer svarade en majoritet av utvecklarna (4/5) inte helt tydligt på frågan. En utvecklare svarade att man bara hade utvecklat en testapplikation för att prova på tekniken, medans tre av utvecklarna personligen inte hade haft möjligheten att utveckla själva, men svarade för att andra på företaget hade gjort det. Det blev därför svårt att avgöra tillförlitligheten i fyra av fem svar.
Genom att analysera frågan där de tillfrågade utvecklarna själva fick bedöma sin erfarenhetsnivå, kunde man se att de flesta av utvecklarna (6/7) ansåg sig ha liten erfarenhet av att utveckla progressiva webbapplikationer. En av utvecklarna bedömde att man inte hade någon erfarenhet alls. Resultatet från utvecklarnas egen uppskattade erfarenhetsnivå styrker på så sätt det som tidigare ifrågasattes om att utvecklingen av progressiva webbapplikationer bland utvecklarna inte varit så kvalitativ eller omfattande.
Det som går att utläsa från analysen var att de intervjuade utvecklarna och deras företag inte hade tillämpat tekniken med progressiva webbapplikationer i någon större omfattning.
De intervjuade utvecklarna och företagen verkar inte ha utvecklat progressiva webbapplikationer kontinuerligt, utan hade i själva verket utvecklat med tekniken vid enstaka tillfällen och på olika nivåer, i vissa fall i utbildningssyfte och i enstaka fall ut mot kund.
Utvecklarnas erfarenheter om tekniken med progressiva webbapplikationer kunde därför anses som något undermålig och i vissa fall obefintlig.
4.1.2 Analys av litteraturstudien och utvecklarnas nämnda problem
För att ta reda på om det fanns några återkommande problem inom industrin vid utveckling av progressiva webbapplikationer, tillfrågades utvecklarna om de kunde nämna några problem som man under tidigare utveckling av progressiva webbapplikationer hade stött på.
Det enda upplevda problemet som två av utvecklarna nämnde var det begränsade stödet för pushnotiser på iOS plattformen.
Om utvecklarna såg några andra hinder för att utveckla progressiva webbapplikationer, ställdes frågan om de kände till några nackdelar som gjorde att man i vissa fall inte valde att gå vidare med tekniken. Även här nämnde utvecklarna (3/7) att begränsad funktionalitet till iOS plattformen var en stor nackdel. Återigen var det problemet med stödet för pushnotiser som var den främsta anledningen till att man valde andra tekniker istället. Vidare nämnde en av utvecklarna att begränsad åtkomst till mjuk och hårdvara också var en nackdel.
När man sammanställde och analyserade resultatet från utvecklarnas nämnda nackdelar och upplevda problem och ställde detta i relation till resultatet från litteraturstudien, kunde man påstå att sambandet mellan de litterära och industriella problemområdena var svagt. Det som gick att konstatera utifrån utvecklarnas svar, var att samma problemområden även förekom i resultatet av litteraturstudien. Att sambandet mellan litterära och industriella problem skulle vara svagt, måste ifrågasättas då underlaget var bristfälligt. Många av utvecklarna (3/7) kunde inte redogöra för vare sig nackdelar eller upplevda problem med tekniken. Lika många utvecklare (3/7) upplevde samtidigt att de tidigare nämnda problemen och nackdelarna, aldrig var ett problem som gjorde att man valde andra tekniker istället.
Detta kunde dock haft att göra med att de flesta utvecklarna utvärderade kundernas krav innan man påbörjade utvecklingen av kundernas applikationer.
Figur 4.1: Sammanställning av resultatet från litterära och industriella problembeskrivningar I figur 4.1 ovan har svaren från intervjufrågorna som ställdes för att se om det fanns något samband mellan litterära och industriella problembeskrivningar sammanställts med resultatet från litteraturstudien. Procentsatserna representerade hur ofta förekommande problemområdena var i respektive undersökning. Litteraturstudien bestod av tio källor medans intervjuerna bestod av sju. Genom att redovisa procentsatsen i vardera undersökning var det lättare att ställa resultaten mot varandra.
Det man kunde utläsa utifrån figuren var att sambandet mellan industriella och litterära problemområden var svagt, då endast ett fåtal av utvecklarnas nämnda problemområden återspeglades i litteraturstudien.
Om man däremot analyserade och sammanställde intervjuerna i sin helhet, kunde man se att andra problemområden nämndes i svaren på andra frågor. I figur 4.2 har alla nämnda problemområden sammanställts. Bland annat nämndes det att några av utvecklarnas kunder hade ett behov av att finnas på App store eller Google play med sina applikationer, eller att tunga animeringar kunde medföra prestandaproblem. Dessa problemområden återfanns även i resultatet från litteraturstudien vilket gjorde att påståendet om att sambandet mellan litterära och industriella problemområden var svagt, blev något starkare. Även här baserades procentsatserna på litteraturstudiens tio källor och svaren från de sju genomförda intervjuerna.
Figur 4.2: Utökad sammanställning från resultatet av intervjuerna i sin helhet
Slutsatsen blev därför, att det definitivt fanns ett samband mellan industriella och litterära problemområden för tekniken med progressiva webbapplikationer i Sverige. Huruvida detta samband kan klassas som starkt eller svagt var svårt att avgöra utifrån det underlag som samlades in i det här arbetet, men ansågs ändå vara tillräckligt för att kunna göra slutsatsen.
4.1.3 Analys av utvecklarnas syn på deras kunders kunskap
Genom att analysera intervjukategorin där utvecklarnas syn på deras kunders kännedom om tekniken med progressiva webbapplikationer undersöktes. Kunde man konstatera att det fanns en samsyn bland alla de sju intervjuade utvecklarna. Alla intervjuade utvecklare ansåg att deras kunder inte hade någon kunskap eller kännedom om tekniken överhuvudtaget.
Utvecklarna var också eniga om att anledningen till att deras kunder inte hade någon kännedom om tekniken, var att kunderna rent generellt sett hade en låg teknisk kunskap.
Att utvecklarnas kunder helt saknade kännedom skulle kunna vara en tänkbar förklaring till varför progressiva webbapplikationer inte fått ett större utrymme i Sverige, då efterfrågan från kunderna mer eller mindre hade uteblivit. Utifrån resultatet kunde man tycka att ansvaret att informera och upplysa kunderna om tekniken borde ligga hos utvecklarna.
4.1.4 Analys av hur utvecklarna motiverar progressiva webbapplikationer till kunden För att ta reda på om utvecklarna överhuvudtaget behövde motivera tekniken, ställdes frågan om utvecklarnas kunder någon gång haft som ett krav att deras applikation skulle utvecklats som en progressiv webbapplikation. Resultatet visade tydligt att det behövde motiveras, då majoriteten (6/7) av utvecklarna svarade att deras kunder aldrig ställde detta som ett krav, medans resterande (1/7) svarade att det sällan hände. Påståendet som gjordes i stycket ovan,
om att det bör vara utvecklarnas ansvar att informera och upplysa kunderna om tekniken, fick därmed stöd.
För att ta reda på hur ofta utvecklarna tog ansvaret att erbjuda progressiva webbapplikationer, ställdes frågan om hur ofta utvecklarna rekommenderade tekniken i samråd med kunderna. Resultatet visade att utvecklarna sällan (4/7) eller aldrig (3/7) rekommenderade progressiva webbapplikationer till sina kunder. Att resultatet visade att utvecklarna sällan eller aldrig rekommenderade tekniken, gick även i linje med de intervjuade utvecklarnas bristande erfarenheter och kunskaper om tekniken.
I de fallen utvecklarna argumenterade för tekniken, var det främst motiverande argumentet (2/7) att progressiva webbapplikationer var lättare att driftsätta, underhålla och uppdatera. Då tidigare resultat om kundernas låga tekniska kunskap hade konstaterats, skulle man kunna ifrågasätta vilket värde denna typ av argumentering gav kunderna. Kanske hade funktionalitet som lättare gick att visualisera och beskriva, haft ett större värde för kunden. Alla argument som nämndes av utvecklarna grundade sig oftast i att progressiva webbapplikationer var kostnadseffektivt. Att något är kostnadseffektivt behöver inte enbart ge ett positivt intryck, utan kan också inge en känsla av att progressiva webbapplikationer kanske kommer med en sämre kvalité och skulle därför kunna setts som ett mindre seriöst alternativ. Vilket också nämndes av en utvecklare.
“Det känns kanske fortfarande som att det är oseriöst att ha en
progressive webbapplikation som applikation. De flesta företagen har inte problem att betala extra för funktionalitet”
Engagemanget i hur väl utvecklarna motiverar tekniken till sina kunder gick även att diskutera, då resultatet visade att en majoritet (5/7) av utvecklarna inte föredrog att utveckla progressiva webbapplikationer överhuvudtaget.
Sammanfattningsvis kan man säga att de intervjuade utvecklarna rekommenderade, föredrog och argumenterade för tekniken i väldigt liten utsträckning.
4.1.5 Sammanfattande analys av alla intervjukategorier
Genom att utvärdera de antaganden och påståenden som gjorts i den här analysdelen kunde man se att användningen av tekniken med progressiva webbapplikationer bland de intervjuade utvecklarna, var mer eller mindre obefintlig. Varför utvecklarna använde tekniken så begränsat, gick att analysera utifrån flera perspektiv. Bland annat kunde man se att utvecklarnas kunskaps- och erfarenhetsnivå ansågs vara medelmåttiga eller obefintliga, vilket förmodligen var den främsta bidragande orsaken till att tekniken inte utnyttjades i den utsträckningen som den hade potential till.
Varför utvecklarna hade bristande kunskaper och erfarenheter, skulle kunna bero på att de tillfrågade utvecklarna påstod att deras kunder aldrig efterfrågade tekniken. Att kunderna
aldrig efterfrågade tekniken med progressiva webbapplikationer verkade logiskt med tanke på att utvecklarna bedömde att deras kunder generellt sett, hade en låg teknisk kunskap.
Då det verkar vara en låg efterfrågan skulle man kunna antyda att ansvaret att informera kunderna om tekniken borde tillfalla utvecklarna. Då det är en ganska stor skillnad mellan Native applikationer och progressiva webbapplikationer, bör man åtminstone erbjuda tekniken som ett alternativ. Men hur utvecklarna motiverar progressiva webbapplikationer kunde ifrågasättas. Då vare sig bra argument eller egen motivering till att använda tekniken verkade finnas. En möjlig orsak till att de intervjuade utvecklarna inte tyckte att tekniken var så attraktiv, kunde bero på att tekniken fortfarande medförde vissa begränsningar och problem. Samma problem och begränsningar som upplevts av utvecklarna inom industrin, återfanns även i litteraturstudien.