Kandidatarbete
Progressiva webbapplikationer
- En analys av erfarenheter och omfattning av tekniken i Sverige.
Författare:Martin Olsson, Victor Gustafsson Handledare:Daniel Toll
Termin:VT 2020 Ämne:Datavetenskap
Sammanfattning
Applikationer kan idag med hjälp av olika tekniker utvecklas på flera olika sätt. På senare år har tekniken progressiva webbapplikationer blivit ett allt mer vanligt inslag i sammanhanget.
Faktum är att progressiva webbapplikationer anses av många vara framtiden inom applikationsutveckling. Det var dock otroligt svårt att hitta information om i vilken utsträckning tekniken användes i Sverige eller i andra länder. Inför det här arbetet misstänkte vi att tekniken med progressiva webbapplikationer inte användes i den utsträckning som den hade potential för , och att den förtjänade att uppmärksammas mer.
I det här arbetet kommer du som läsare få en inblick i hur vanligt förekommande progressiva webbapplikationer var bland de svenska företagens hemsidor i allmänhet.
Arbetet undersökte även vilka erfarenheter och kunskaper svenska applikationsutvecklare hade av tekniken. Ett antal intervjuer med svenska utvecklare har genomförts där resultatet talade för att det fanns mer att önska vad gällande utvecklarnas kunskaper och erfarenheter om tekniken. Indikationen om att de svenska utvecklarna hade begränsade kunskaper och erfarenheter om progressiva webbapplikationer, återspeglades även i hur väl svenska företag i allmänhet använde tekniken.
Nyckelord: Progressiv Webbapplikation, Native applikation, Cross-plattforms applikation
Abstract
Today, applications can be developed in a variety of ways using various techniques. In recent years, the technology progressive web applications have become an increasingly common feature in this context. In fact, progressive web applications are considered by many to be the future of application development. However, it was incredibly difficult to find information on the extent to which the technology was used in Sweden or in other countries. Prior to this work, we suspected that the technology of progressive web applications was not used to the extent that it had potential to, and it deserved to be paid more attention.
In this thesis, you as a reader will gain an insight into how common progressive web applications were among Swedish companies' websites in general. The work also examined what experiences and knowledge Swedish application developers had of the technology. A number of interviews with Swedish developers were conducted where the results indicated that there was more to be desired regarding the developers' knowledge and experience about the technology. The indication that Swedish developers had limited knowledge and experience of progressive web applications was also reflected in how well Swedish companies generally used the technology.
Keywords: Progressive Web Applications, Native applications, Cross-platform applications
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till de studenter som har bidragit med bra återkoppling och flera förbättringsförslag under arbetets gång. Givetvis vill vi också tacka vår handledare Daniel Toll, för hans återkoppling, kommentarer och engagemang som har hjälpt oss att forma denna uppsats. Vi vill också passa på att tacka alla utvecklare och företag som valde att ställa upp på våra intervjuer och gjorde denna del av arbetet möjlig.
Innehåll
Definitioner 6
1 Introduktion 7
1.1 Bakgrund 7
1.2 Relaterade arbeten 7
1.3 Problemställning 8
1.4 Motivation 9
1.4.1 Mer om tekniken med progressiva webbapplikationer 9
1.5 Mål 10
1.6 Avgränsningar 10
1.7 Målgrupp 10
1.8 Disposition 10
2 Metod 12
2.1 Vetenskapliga metoder 12
2.2 Metodbeskrivning 13
2.2.1 Observationsstudie 13
2.2.2 Litteraturstudie 13
2.2.3 Intervjuer 14
2.3 Tillförlitlighet och validitet 19
2.3.1 Observationsstudie 19
2.3.2 Litteraturstudie 20
2.3.3 Intervjuer 20
2.4 Etiska överväganden 21
3.1 Resultat från observationsstudien 22
3.2 Resultat från litteraturstudien 23
3.3 Resultaten från intervjuerna 24
3.3.1 Resultat från utvecklarnas kunskaper och erfarenheter 24 3.3.2 Resultat från sambandet mellan litterära och industriella problem 26 3.3.3 Resultat från utvecklarnas syn på kundernas kunskap 29 3.3.4 Resultatet från hur utvecklarna motiverar progressiva webbapplikationer
till kunden 30
3.3.5 Resultat från kompletterande frågor 32
4 Analys 35
4.1 Analys av intervjuerna 35
4.1.1 Analys av utvecklarnas kunskaper och erfarenheter 35 4.1.2 Analys av litteraturstudien och utvecklarnas nämnda problem 36 4.1.3 Analys av utvecklarnas syn på deras kunders kunskap 38 4.1.4 Analys av hur utvecklarna motiverar progressiva webbapplikationer till kunden 38
4.1.5 Sammanfattande analys av alla intervjukategorier 39
4.2 Analys av observationsstudien 40
5 Diskussion 42
5.1 Diskussion om arbetets forskningsfrågor 42
5.2 Diskussion om relaterade arbeten 43
6 Sammanfattning 45
6.1 Framtida arbete 45
Appendix A1- Intervju 1 50
Appendix A2- Intervju 2 52
Appendix A3- Intervju 3 54
Appendix A4- Intervju 4 56
Appendix A5- Intervju 5 58
Appendix A6- Intervju 6 60
Appendix A7- Intervju 7 62
Appendix A8 - Observationsstudiens undersökta företag 64
Definitioner
Webbapplikationer - En webbapplikation är ett samlingsnamn för programvara som man kommer åt genom att använda en webbläsare.
Native applikationer- är mobila applikationer som utvecklas för ett specifikt operativsystem, vilket gör att applikationerna inte går att använda på andra enheter än det operativsystem som applikationerna har utvecklats för. En native applikation går oftast att köpa och ladda ner på en tillhörande marknadsplats som exempelvis App store eller Google Play.
Cross-platform - Innebär att man med en enda kodbas kan nå ut till flera olika enheter och operativsystem.
Progressiva webbapplikationer - Är en vidareutveckling av webbapplikationer som beter sig precis som native applikationer, men installeras via webbläsaren istället för att hämtas från en marknadsplats. Progressiva webbapplikationer är en typ av cross-plattform
applikation men i det här arbetet särskiljer vi det mot andra cross-plattforms applikationer.
Cross-platforms applikationer - är applikationer utvecklade med ett eller flera olika ramverk som gör det möjligt att få applikationerna att fungera på flera olika operativsystem.
1 Introduktion
I det här kapitlet får du som läsare en introduktion till tekniken med progressiva webbapplikationer. Du får även information om andra relaterade arbeten inom området samt den problemställning som arbetet är tilltänkt att besvara. Kortfattat avslutas kapitlet med att beskriva andra tekniker som är bra att känna till för att få en bättre förståelse av arbetet i sin helhet.
1.1 Bakgrund
År 2015 undersökte Berriman och Russell en ny kategori av webbapplikationer där webbläsarens adressfält hade dolts för användaren. Resultatet av denna justering bidrog till en bättre användarupplevelse och man skulle senare komma att beskriva denna typ av webbapplikation som en Progressiv webbapplikation (PWA). Konceptet med progressiva webbapplikationer nämndes dock redan 2007 av Steve Jobs. Han förklarade då en idé om att mobila applikationer skulle kunna utvecklas mot mobilens webbläsare genom att använda dåtidens moderna webbtekniker. Men 2008, ett år senare introducerades marknadsplatsen App store där applikationerna utvecklades specifikt för Apples egna operativsystem iOS.
Konceptet progressiva webbapplikationer föll då i skymundan i nära ett årtionde. Det var inte förrän 2016 som Google presenterade att progressiva webbapplikationer skulle bli en ny standard inom webbutveckling [1].
Tekniken har fortsatt att utvecklas sen den standardiserades, några anser till och med att det är framtidens teknik inom applikationsutveckling [2][3], men hur många svenska företag i allmänhet använder progressiva webbapplikationer egentligen? Det har varit svårt att hitta någon akademisk forskning eller statistik som kunnat redovisa detta. Likaså har det inte funnits någon forskning på hur svenska applikationsutvecklare förhållit sig till tekniken. De här arbetet var tilltänkt att titta närmare på just detta. Arbetet avgränsades medvetet till att undersöka den svenska marknaden och den svenska användningen av tekniken, mycket på grund av att projekttiden och resurserna var begränsade.
1.2 Relaterade arbeten
Idag finns det andra relaterade arbeten [4]-[7] som diskuterar tekniken progressiva webbapplikationer.
Författarna Bjørn-Hansen, Majchrzak och Grønli har i deras arbete [4] bland annat undersökt om progressiva webbapplikationer skulle kunna ersätta cross-platforms applikationer. Man diskuterade även att det fanns en avsaknad av akademiskt engagemang inom området. Bland annat nämnde författarna förslag på vidare forskning som kunde bidra till att man minskade det akademiska forskningsbehovet. Frågor som hur progressiva webbapplikationer skulle påverkas av att inte finnas på App store eller Google play? Eller om tekniken hade några integritets och säkerhetsrisker? Var några av förslagen som togs upp.
En undersökning om utvecklares erfarenheter av cross-platforms utveckling jämfört med native utveckling, återfanns i Steczkos arbete [5] från 2016. I detta arbete samlades
information in genom intervjuer som ledde till en slutsats att båda teknikerna hade sina för och nackdelar enligt utvecklarna.
Det fanns många andra relaterade arbeten där delar av progressiva webbapplikationers prestanda ställdes i jämförelse mot andra tekniker. Ett av dem var Fransson och Driaguine som i deras arbete [6] undersökte om progressiva webbapplikationer hade några begränsningar när det kom till åtkomsten av mobilernas hårdvara. Även svarstiden till hårdvarans åtkomst mättes och resultaten i båda undersökningarna jämfördes mot native applikationer. Utifrån deras undersökningar visade det sig att det inte fanns några betydande begränsningar mellan progressiva webbapplikationer och native applikationer avseende åtkomst till mobilernas hårdvara. Resultatet visade även att progressiva webbapplikationer var snabbare än native applikationer i vissa fall.
Kvist och Mathiasson mätte också prestanda i deras arbete [7]. Sex olika mätningar gjordes där progressiva webbapplikationer ställdes i jämförelse mot cross-plattforms applikationer och traditionella webbapplikationer. Progressiva webbapplikationer placerade sig här på en första plats gentemot de övriga teknikerna.
Resultaten av dessa studier visade att progressiva webbapplikationer presterade bättre på många av de undersökta områdena, vilket stärkte bilden av att tekniken har kommit långt i utvecklingen. I det här arbetet utelämnas dock tekniska och prestandarelaterade jämförelser.
Inga av de relaterade arbetena som omnämnts, talade specifikt om hur marknaden för progressiva webbapplikationer såg ut i Sverige, eller hur svenska utvecklare såg på tekniken.
I Steczkos arbete gjordes en omfattande undersökning med att intervjua bland annat svenska utvecklare, vilket var högst relevant även i det här arbetet. Ett problem som dock gjorde att Steczkos arbete blev mindre relaterbart, var att arbetet undersökte cross-platforms utveckling och att det var över fyra år gammalt. Efter att Steczkos arbete presenterades har progressiva webbapplikationer utvecklats till en möjlig konkurrent till både native och cross-plattforms utveckling. Detta gjorde att det fanns ett betydande akademiskt forskningsutrymme för att göra ett liknande arbete som Steczko, fast som undersökte tekniken progressiva webbapplikationer istället.
Vetskapen om att progressiva webbapplikationer i många fall presterade bättre än andra tekniker, styrkte syftet med att undersöka hur svenska applikationsutvecklare och företag i allmänhet använde sig av tekniken.
1.3 Problemställning
Det har varit svårt att hitta något stöd i den akademiska litteraturen som redovisade för hur vanligt förekommande svenska företag i allmänhet använde progressiva webbapplikationer.
Det har inte heller gått att hitta någon forskning om hur svenska utvecklare har förhållit sig till tekniken genom åren.
Frågor som arbetet därför vill besvara:
● Hur utbrett är användandet av progressiva webbapplikationer i Sverige?
● Vilken erfarenhet har svenska utvecklare av progressiva webbapplikationer?
● Hur motiverar utvecklare i Sverige progressiva webbapplikationer till sina kunder?
● Finns det en kunskapsbrist hos svenska utvecklare eller hos utvecklarnas kunder?
● Finns det något samband mellan litterära och industriella problembeskrivningar vid utveckling av progressiva webbapplikationer?
1.4 Motivation
I det här arbetet får läsaren ta del av svenska utvecklares erfarenheter och kunskaper om tekniken med progressiva webbapplikationer. Arbetet ger även en insyn i progressiva webbapplikationers ställning på den svenska applikationsmarknaden. Undersökningen har till stor del gjorts för att uppmärksamma industrin om hur tekniken används rent praktiskt av applikationsutvecklare och slutanvändare i det vardagliga arbetet, för att på så sätt ge industrin en möjlighet att kunna ta till sig och åtgärda eventuella brister som tekniken kan tänkas ha. Industrin kan ta till sig av utvecklarnas åsikter om tekniken för att driva utvecklingen framåt. Resultatet av studien kan leda till att fler anammar tekniken med progressiva webbapplikationer i framtiden. Även företag eller privatpersoner kan dra nytta av arbetet för att få ökat självförtroende kring tekniska val inom applikationsutveckling. Arbetet kan även läsas av alla som vill lära sig mer om applikationsutveckling och i synnerhet progressiva webbapplikationer vilket även kan öka allmänhetens kunskap om tekniken.
1.4.1 Mer om tekniken med progressiva webbapplikationer
Progressiva webbapplikationer kombinerar komponenter från både traditionella webbapplikationer och native applikationer. Det är i grunden en vanlig webbapplikation som med hjälp av moderna APIer ger en känsla av att vara en native applikation.
Att ge en exakt definition av tekniken kan vara utmanande men tre grundläggande komponenter för en progressiv webbapplikation är HTTPS, service worker och ett web manifest [8]. Service worker är ett script som kan leverera sparat innehåll när enheten är offline. Den kan också skicka pushnotiser och hämta data i bakgrunden, även om webbläsaren inte är öppen [9][10] Web manifestet innehåller bland annat information om hur mycket av webbläsarens användargränssnitt som ska visas, vilken startikon som applikationen ska ha och vilken startsida som ska visas när applikationen startar [11].
Google har två olika checklistor som kan användas för att få en tydligare bild av vad en progressiv webbapplikation egentligen består av och måste innehålla. Den ena listan innehåller de grundläggande kriterierna för att överhuvudtaget klassas som en progressiv webbapplikation. Den andra listan innehåller riktlinjer för vad en optimal progressiv webbapplikation behöver. Kraven från Googles grundläggande checklista [12] är att progressiva webbapplikationer ska kunna starta snabbt, fungera i alla webbläsare, vara responsiv till alla skärmstorlekar, fungera offline och vara installerbar.
En progressiv webbapplikation behöver inte nödvändigtvis vara en “applikation” utan kan också mycket väl vara en vanlig webbsida. Att komplettera sin webbsida med tekniken som återfinns hos progressiva webbapplikationer, är ett sätt att optimera sin kod och erbjuda sina slutanvändare en bättre upplevelse. Oavsett om du har en statisk webbsida eller en webbapplikation så medför tekniken nödvändiga fördelar som idag kan ses som bästa praxis.
1.5 Mål
Arbetet förväntas med hjälp av insamlad data kunna diskutera varför eller om progressiva webbapplikationer inte haft något större genombrott i Sverige. Vidare förväntas arbetet också ta reda på om det finns någon korrelation mellan problemen i litteratur [13]-[22] och företagens praktiska erfarenheter vid utveckling av progressiva webbapplikationer. Arbetet skulle även kunna tänkas ge en diskussion om teknikens framtid. I tabell 1.1 nedan beskrivs arbetets delmål.
Mål Målbeskrivning
M1 Undersöka den publika användningen av progressiva webbapplikationer hos Sveriges 500 största företag
M2 Genomföra litteraturundersökning om problemområden inom tekniken för progressiva webbapplikationer på grå litteratur
M3 Undersöka utvecklarnas kunskaper inom utveckling av progressiva webbapplikationer
M4 Undersöka utvecklarnas erfarenheter inom utveckling av progressiva webbapplikationer
M5 På vilket sätt motiverar utvecklare i Sverige progressiva webbapplikationer till sina kunder?
M6 Finns det något samband mellan litterära och industriella
problembeskrivningar vid utveckling av progressiva webbapplikationer?
M7 Undersöka om det finns en kunskapsbrist hos utvecklarnas kunder?
Tabell 1.1: Översikt över delmålen som ska besvara arbetets problemställning 1.6 Avgränsningar
I det här arbetet undersöks hur stor spridning progressiva webbapplikationer har i Sverige men även hur svenska utvecklare förhåller sig till tekniken. Hur mycket tekniken används i resten av världen eller hur utvecklare i andra länder förhåller sig till tekniken, tar arbetet inte hänsyn till.
1.7 Målgrupp
Det här arbetet riktar sig främst mot applikationsutvecklare. Målgruppen får genom detta arbetet möjligheten att få en bredare översikt över hur andra utvecklare förhåller sig till progressiva webbapplikationer. Framförallt får dom ta del av andra utvecklares erfarenheter och kunskaper. Arbetet kan även ge målgruppen en insyn om vilken potential progressiva webbapplikationer kan ha på den svenska marknaden.
1.8 Disposition
De resterande delarna av arbetet som kvarstår är disponerat på följande sätt:
Metoder
I metodkapitlet diskuteras de vetenskapliga metoder som används för att undersöka arbetets problemställning.
Resultat
I resultatkapitlet presenteras de resultat som de utförda metoderna resulterade i.
Analys
I analyskapitlet analyseras arbetets resultat, vad de innebär och hur de tolkas diskuteras här.
Diskussion
Vilka slutsatser som arbetet har gjort eller om arbetets problemställning kunde besvarats, diskuteras i detta kapitel
Sammanfattning
Arbetet avslutas med några slutliga tankar och sammanfattningar, tillsammans med förslag på framtida arbeten som kan göras för att ytterligare validera resultaten och slutsatserna i detta arbete.
2 Metod
I det här kapitlet beskrivs de vetenskapliga metoder som har använts för att besvara problemställningen i arbetet.
2.1 Vetenskapliga metoder
I det här arbetet användes en observationsstudie, litteraturstudie och strukturerad intervju som vetenskapliga metoder.
För att undersöka och få en överblick över användningen av progressiva webbapplikationer i allmänhet på svenska företag (M1), genomfördes en observationsstudie.
För att ta reda på vilka problemområden som omnämnts i den gråa litteraturen (M2), användes en litteraturstudie. Som vetenskaplig metod för att besvara frågorna om de svenska applikationsutvecklarnas kunskaper (M3) och erfarenheter (M4) samt på vilket sätt dem motiverade progressiva webbapplikationer till sina kunder (M5), genomfördes strukturerade intervjuer. Även sambandet mellan litterära och industriella problembeskrivningar (M6) samt utvecklarnas syn på kundernas kunskap (M7) inkluderades i de strukturerade intervjuerna.
I tabell 2.1 nedan ges en schematisk översikt över hur arbetets vetenskapliga metoder var kopplade till arbetets mål.
Mål
Vetenskaplig metoder M1 M2 M3 M4 M5 M6 M7
Observationsstudie X
Litteraturstudie X
Strukturerade Intervjuer X X X X X
Tabell 2.1: Översikt över delmålen som skulle besvara arbetets problemställning Som vetenskaplig metod för den empiriska undersökningen användes strukturerade intervjuer. Strukturerade intervjuer [23] valdes för att kunna genomföra intervjuerna på ett konsekvent sätt. Den konsekventa frågeställningen bidrog till att intervjuerna blev lättare att sammanställa och analysera. Det gav också möjligheten till att kunna kontrollera intervjutiden på ett bättre sätt, vilket underlättade arbetet med att presentera hur lång tid intervjuerna skulle ta att genomföra. Detta möjliggjorde att företagen kunde förbereda sig bättre som i sin tur ökade chansen till en intervju [24].
Det har genomförts många andra arbeten om progressiva webbapplikationer [4]-[7]. I dessa undersöktes bland annat den tekniska prestandan genom kontrollerade experiment.
Däremot har inget tidigare arbete genomförts där utvecklare som är i branschen får dela med sig av sina erfarenheter av tekniken med progressiva webbapplikationer. Detta var såklart extra motiverande till att valet föll på intervjuer som vetenskaplig metod. Både öppna och slutna frågor har använts i intervjuerna,
med slutna frågor blir svaren begränsade och ger därmed ett kontrollerat svar. Öppna frågor går det inte att svara ja eller nej på, utan behöver oftast utvecklas mera [25]. De slutna frågorna användes för att minimera tolkningsutrymmet av utvecklarnas erfarenheter och kunskaper medans de öppna frågorna krävdes för att få fram lite bredare svar.
2.2 Metodbeskrivning
I nedanstående stycken kan du läsa om observationsstudien, litteraturstudien och intervjuerna.
2.2.1 Observationsstudie
För att få en överblick över användandet av progressiva webbapplikationer (M1), genomfördes en observationsstudie på Sveriges 500 största företag baserat på företagens omsättning. Genom att använda företagens omsättning som en avgränsning kunde man se att det blev en bra spridning mellan olika branscher där allt mellan fordons-, kläd- och matindustri inkluderades. Genom att söka på Googles sökmotor med sökorden Sveriges 500 största företaghittades en färdig sammanställd lista av Veckans Affärer [26]. Då denna lista presenterades år 2018, tillkom även denna avgränsning i undersökningen. Listan användes för att arbetet snabbt skulle komma igång med observationsstudien.
Observationsstudien avgränsades även till att endast undersöka företagens publika webbsidor, och undersökte inte företagens interna webbsidor. Företagens webbsidor analyserades med hjälp av verktyget Lighthouse [27] som är ett open-source verktyg utvecklat av Google för att mäta en webbsidas kvalité. Verktyget kollar bland annat om en webbsida följer Googles checklistor för att kunna klassas som en progressiv webbapplikation.
Lighthouse versionen som användes vid det aktuella tillfället var version 5.6.0 [28].
Om Lighthouse klassificerade att företagens webbsidor uppfyllde kraven för en progressiv webbapplikation, bedömdes det som att företagen använde tekniken. Om företagens webbsidor inte tillfredsställde kriterierna för en progressiv webbapplikation, undersöktes det om företagen hade andra webbsidor inom organisationen. Om andra webbsidor upptäcktes analyserades dessa på samma sätt, visade det sig att de mötte kriterierna så räknades det som att företagen använde sig av tekniken. Vidare undersöktes det om företagen distribuerade någon applikation via App store eller Google play genom att söka på företagens namn på dessa marknadsplatser. Detta var intressant för att kunna analysera om företagen som redan använde sig av andra mobila applikationer, var mer mottagliga för progressiva webbapplikationer. Om företagen hade applikationer för exempelvis events eller liknande, räknades detta in som att företagen använde andra mobila applikationer. Resultatet av denna observationsstudie presenteras i sektion 3.1.
2.2.2 Litteraturstudie
För att ta reda på vilka problemområden som litteraturen nämnde i samband med progressiva webbapplikationer (M2) genomfördes en litteraturstudie på grå litteratur (artiklar och bloggar). För att få tillräckligt med underlag och kunna ta reda på vilka kända problem progressiva webbapplikationer kunde tänkas ha, undersöktes tio källor. Avgränsningen på tio
källor ansågs vara rimlig i förhållande till projekttiden och arbetets storlek. Anledningen till att avgränsningen gjordes mot grå litteratur var dels för den bristande tillgången på vetenskapliga artiklar och studier i ämnet men även att teknikens problembeskrivningar skulle vara så aktuella som möjligt.
Sökningen genomfördes via Googles sökmotor och sidorna avgränsades till att enbart visa resultat från år 2019 och framåt, för att få en så uppdaterad information om tekniken som möjligt. Sökningen genomfördes i inkognitoläge för att undvika eventuella sökoptimeringar.
För att hitta källor som fokuserade specifikt på nackdelarna med tekniken användes sökorden Progressive web applications cons. På så sätt gick det snabbare att segmentera fram information som var relevant för studien. Undersökningen började med en snabb överblick av de sökresultat som Google presenterade högst upp på söklistan. Visade det sig att källan presenterade information om nackdelar på ett tydligt sätt valdes denna in till litteraturstudien.
Denna process upprepade sig på varje sökträff uppifrån och ner tills det förutbestämda antalet källor uppnåddes. Genom att lista de nackdelar som varje källa presenterade kunde man se att det fanns problem med tekniken som var återkommande i flertalet av källorna. För att sammanställa de återkommande problemen under ett och samma problemområde, skapades flera övergripande områden där problemen med tekniken kunde placeras in. Mer om resultatet från litteraturstudien och vilka problemområden som identifierades, presenteras i sektion 3.2. Resultatet från den här litteraturstudien låg senare till grund för att besvara frågan om det fanns något samband mellan litterära och industriella problembeskrivningar (M6).
2.2.3 Intervjuer
Intervjuerna har avgränsats mot svenska utvecklare som jobbar på företag i Sverige där verksamheten huvudsakligen bestod av applikationsutveckling. För att hitta svenska utvecklare som passade in i målgruppen behövde lämpliga applikationsföretag kontaktas.
Företag som passade in i avgränsningen hittades via sökningar med Googles sökmotor. Efter att ha använt sökord som mobila applikationer, app utvecklare, och progressiva webbapplikationer, undersöktes sökresultaten som placerade sig högst upp på söklistorna.
Därefter gjordes en bedömning utifrån en egen uppfattning om företaget kunde bistå med relevanta utvecklare att intervjua eller inte. Om företaget ansågs relevant sparades det i en separat kontaktlista som i slutändan bestod av 20 passande företag. Då urvalen av företagen gjordes baserat på en egen uppfattning, ansågs 20 företag vara ett tillräckligt underlag. Tiden som arbetet med intervjuerna var planerat för, uppgick till två veckor. Under dessa två veckor lyckades sju intervjuer genomföras. Avgränsningen på två veckor ansågs vara rimlig i förhållande till projekttiden och arbetets storlek.
Telefonintervjuer genomfördes genom att slumpmässigt ringa upp företagen som fanns på den separata kontaktlistan . Svarade inte företaget eller avböjde från att ställa upp på en intervju, så valdes ett nytt företag ut slumpmässigt från kontaktlistan . Vissa av samtalen resulterade i hänvisningar till mer relevanta personer på företagen. Detta ledde till att mailkonversationer ibland krävdes för att komma i kontakt med dessa personer och på så sätt boka en tid för en telefonintervju. Sammanlagt kontaktades 19 företag via telefon eller mail,
där tio av företagen tackade nej till att medverka. Totalt meddelade nio företag att de kunde ställa upp på en intervju. Två av företagen svarade dock inte via telefon trots att avtalad telefonintervju var överenskommen. Uppskattningsvis genomfördes ca 50 uppringningsförsök under de två veckorna som denna process pågick. Efter att alla telefonintervjuer genomförts, sammanställdes resultaten av varje fråga var för sig. Resultaten från varje fråga presenteras överskådligt i separata figurer i sektion 3.3, du kan också läsa mer om intervjuerna i sin helhet i appendix A1-A7. Alla intervjuer spelades in och förstördes två veckor efter att arbetet examinerats. Varje intervju analyserades på så sätt att de lyssnades igenom minst tre gånger för att inte missa vad respondenterna hade sagt.
Intervjufrågorna delades in i fem olika intervjukategorier och bestod av totalt femton intervjufrågor. I tabell 2.2 nedan benämns varje kategori med ett nummer från K1 till K5.
Intervjukategorierna användes som ett hjälpmedel för att strukturera upp intervjuerna och underlättade arbetet med framställningen av intervjufrågorna.
Intervjukategorier K1 Utvecklarnas kunskaper och erfarenheter
K2 Samband mellan progressiva webbapplikationers litterära och industriella problem K3 Utvecklarnas syn på kundernas kunskap
K4 Utvecklarnas motivering av progressiva webbapplikationer mot kund
K5 Kompletterande frågor
Tabell 2.2: Översikt av intervjufrågornas fem olika intervjukategorier.
I tabell 2.3 visas en översikt av arbetets mål som intervjuerna var tilltänkta att besvara.
Målen benämns i denna sektion som forskningsfråga FF1 till FF5.
Forskningsfråga
FF1 Undersöka utvecklarnas kunskaper inom utveckling av progressiva webbapplikationer
FF2 Undersöka utvecklarnas erfarenheter inom utveckling av progressiva webbapplikationer
FF3 På vilket sätt motiverar utvecklare i Sverige progressiva webbapplikationer till sina kunder?
FF4 Finns det något samband mellan litterära och industriella problembeskrivningar vid utveckling av progressiva webbapplikationer?
FF5 Undersöka om det finns en kunskapsbrist hos utvecklarnas kunder
Tabell 2.3: Översikt av forskningsfrågorna som intervjuerna skulle besvara
I tabell 2.4 nedan beskrivs intervjufrågorna i kategori K1, där utvecklarnas erfarenheter och kunskaper om progressiva webbapplikationer skulle besvaras. För att undvika att behöva tolka utvecklarnas kunskaper och erfarenheter, ställdes fyra stängda frågor. Stängda frågor gjorde det lättare att hantera svaren än om frågorna skulle varit öppna. En öppen fråga kunde ha bidragit till ett komplexare svar och utvecklarnas kunskaper och erfarenheter hade då behövts tolkas, vilket kunde ha bidragit till ett tolkningsutrymme som kunde bli svårt att analysera. Det var därför bättre att utvecklarna själva fick bedöma sin kunskaps- och erfarenhetsnivå utifrån fyra förutbestämda alternativ.
Det intervjufrågorna i den här kategorin försöker svara på, var att understryka att det kan finnas skillnader mellan kunskaper och erfarenheter [29]. Exempelvis kan det finnas en stor kunskap men liten erfarenhet bland utvecklarna. Vilket skulle kunna tyda på att företagen aktivt väljer att inte använda progressiva webbapplikationer. Vidare skulle utvecklarna kunna besitta en stor erfarenhet men ändå ha en dålig kunskap, även om kunskaper oftast går hand i hand med erfarenheter.
Intervjufrågor K1
IF1 På en skala 1-4, hur stor kunskap har ni om progressiva webbapplikationer?
1.ingen, 2.liten, 3.goda, 4.mycket goda
IF2 På en skala 1-4, hur stor erfarenhet har ni av att utveckla progressiva webbapplikationer?
1.ingen , 2.liten , 3.goda, 4.mycket goda
IF3 På en skala 1-4, Hur väl känner till Googles checklista för progressiva webbapplikationer?
1.ingen kännedom, 2.liten kännedom, 3.god kännedom , 4.mycket god kännedom
IF4 Har ni utvecklat progressiva webbapplikationer?
Tabell 2.4: Översikt av intervjufrågorna i kategori K1
I tabell 2.5 nedan beskrivs intervjufrågorna i kategori K2, som ställdes för att se om det fanns något samband mellan litterära och industriella problembeskrivningar. I den här kategorin av frågor var det viktigt att få utvecklarna att tala mer öppet, därför ställdes fler öppna frågor. Resultaten från dessa frågor analyserades senare med resultaten som framställts från arbetets litteraturstudie. Du som läsare kan läsa mer om denna analys i sektion 4.2.2.
Intervjufrågor K2
IF5 Vilka tekniska utmaningar har ni upplevt vid utveckling av progressiva av webbapplikationer?
IF6 Finns det någon nackdel med tekniken som får er att undvika den i vissa fall?
IF7 På en skala 1-4, hur ofta upplever ni att de tekniska utmaningarna eller nackdelarna ni nämnt är ett problem?
1.Aldrig, 2.Sällan, 3.Ofta, 4.Alltid
Tabell 2.5 Översikt av intervjufrågorna i kategori K2
I tabell 2.6 nedan beskrivs intervjufrågorna i kategori K3, som ställdes för att ta reda på om det fanns någon kunskapsbrist hos utvecklarnas kunder gällande tekniken med progressiva webbapplikationer. Resultatet från dessa frågor kunde tänkas ge en indikation på kundernas efterfrågan av tekniken. Vilket skulle kunna vara en avgörande faktor till varför progressiva webbapplikationer inte användes i den utsträckning som den borde kunna göra.
Inledningsvis ställdes en stängd fråga om hur stor kännedom utvecklarna trodde att deras kunder hade om tekniken. För att få mer information om svaret från den stängda frågan ställdes därför en öppen följdfråga där utvecklarna fick möjligheten att vidareutveckla ett resonemang om sitt stängda svar.
Intervjufrågor K3
IF8 På en skala 1-4, hur stor kännedom har era kunder om progressiva webbapplikationer?
1.ingen , 2.liten , 3.god , 4.mycket god
IF9 Varför tror ni att det är så?
Tabell 2.6: Översikt av intervjufrågorna i kategori K3
I tabell 2.7 nedan beskrivs intervjufrågorna i kategori K4, som ställdes för att ta reda på hur utvecklarna motiverade progressiva webbapplikationer till sina kunder. Oavsett vilka krav som kunderna ställde, bör valet av utvecklingsteknik ändå diskuterats mellan kunderna och utvecklarna. Det var därför intressant att undersöka hur ofta kunderna efterfrågade tekniken med progressiva webbapplikationer, men även hur ofta utvecklarna rekommenderade progressiva webbapplikationer ut till kunderna. Om kunderna efterfrågade tekniken men utvecklarna argumenterade emot den så skulle problemet med teknikens begränsade utsträckning eventuellt kunna ligga hos utvecklarna. Skulle kunderna inte valt progressiva webbapplikationer trots att utvecklarna rekommenderade tekniken, skulle problemet kunna ligga i kundernas efterfrågan.
Intervjufrågor K4
IF10 På en skala 1-4, hur ofta ställer kunden som krav att det ska vara en progressiv webbapplikation?
1.Aldrig, 2.Sällan, 3.Ofta, 4.Alltid
IF11 På en skala 1-4, hur ofta rekommenderar ni progressiva webbapplikationer till era kunder?
1.Aldrig, 2.Sällan, 3.Ofta, 4.Alltid
IF12 Vilka är era argument för att motivera era kunder till att välja en progressiv webbapplikation?
IF13 Skulle ni säga att ni föredrar att utveckla progressiva webbapplikationer före andra alternativ?
Tabell 2.7: Översikt av intervjufrågorna i kategori K4
I tabell 2.8 nedan beskrivs intervjufrågorna i kategori K5, som syftade till att ställa kompletterande frågor till arbetet i sin helhet. Fråga IF14 var en heltäckande fråga som kunde tänkas ge svar på forskningsfrågorna FF1-FF5 beroende på hur utvecklarna svarade. Fråga IF15 svarade inte på någon specifik forskningsfråga men ansågs ändå vara intressant för arbetet i sin helhet.
Kompletterande frågor K5
IF14 Inför den här intervjun har vi undersökt Sveriges 500 största företag och konstaterat att mindre än 1% av dessa företag uppfyller Googles checklista för progressiva webbapplikationer. Vad tror ni att den största anledningen till detta är?
IF15 Är tekniken med progressiva webbapplikationer framtidens universella utvecklingsmetod vid mobil applikationsutveckling?
Tabell 2.8: Översikt av intervjufrågorna i kategori K5
I tabell 2.9 sammanfattas vilken intervjufråga som hade till syfte till att besvara vilken forskningsfråga. För att underlätta och tydliggöra vilken kategori forskningsfrågan och intervjufrågan tillhörde, nämns även detta i tabellen.
Intervjufråga Forskningsfråga Kategori
IF1 FF1 K1
IF2 FF2 K1
IF3 FF1 K1
IF4 FF1 K1
IF5 FF4 K2
IF6 FF4 K2
IF7 FF4 K2
IF8 FF5 K3
IF9 FF5 K3
IF10 FF3 K4
IF11 FF3 K4
IF12 FF3 K4
IF13 FF3 K4
IF14 FF1 - FF5 K5
IF15 K5
Tabell 2.9: Översikt över intervjufrågornas samhörighet 2.3 Tillförlitlighet och validitet
I nedanstående sektioner diskuteras tillförlitligheten och validiteten av observationsstudien, litteraturstudien och de strukturerade intervjuerna.
2.3.1 Observationsstudie
Resultatet av observationsstudien som genomfördes för att undersöka företagens användande av progressiva webbapplikationer (M1), baserades på en genomgång av företagens publika webbsidor. Då många företag hade flera olika webbsidor är det möjligt att några kan ha missats och uteblivit från studien. Detta kunde ses som en brist och gjorde att resultatet från studien kunde vara något missvisande. Det är mycket möjligt att företagen använde progressiva webbapplikationer internt och att teknikens spridning var större än vad resultatet visade. För att göra denna undersökning mer tillförlitlig skulle en en djupare analys av företagens interna webbsidor krävas, vilket dock skulle vara mera tidskrävande, vi valde
därför att inte göra detta. Resultatet kan variera om observationsstudien replikeras, då företagens webbsidor kan utvecklas med tiden. Även verktyget Lighthouse kan komma att förändra sitt sätt att bedöma webbsidorna. Googles kravlista för en progressiv webbapplikation kan förändras och eventuellt se annorlunda ut i framtiden, vilket även kan medföra svårigheter med att replikera denna observationsstudie.
2.3.2 Litteraturstudie
Litteraturstudien som genomfördes för att identifiera problemområden med progressiva webbapplikationer kan anses vara bristfällig, eftersom litteraturkällorna som användes i litteraturstudien inte var akademiska och bör därför anses som mindre trovärdiga. Även om grå litteratur är mindre trovärdig blev dock helheten av litteraturstudien mer trovärdig då samma problemområden nämndes i flertalet av källorna. Urvalet på tio källor av grå litteratur ansågs vara tillräckligt för att kunna bilda en uppfattning om vilka problemområden som var återkommande inom litteraturen.
2.3.3 Intervjuer
Urvalsprocessen av företagen som kontaktades kunde ifrågasättas utifrån bedömningen om företagen var relevanta att kontakta eller inte. I det här arbetet baserades urvalen utifrån individens uppfattning och intryck av företagens webbsidor och tjänster. En replikering av denna urvalsprocess skulle därför vara svår att genomföra. Det är också möjligt att företagen ändrar sina webbsidor och tjänster med tiden vilket kan göra att man får en annan uppfattning av företagen i framtiden.
Intervjuerna i det här arbetet spelades in, vilket möjliggjorde att svaren kunde analyseras flera gånger. Underlaget på sju intervjuer måste ändå anses som bristfälligt, då underlaget inte var tillräckligt stort för att representera hela målgruppen, utan enbart representerade en liten del av populationen. Fler intervjuer hade behövts genomföras för att arbetet skulle få ett mer tillförlitligt resultat och som representerade populationen bättre. Det var även möjligt att intervjufrågorna kunde tolkas olika av utvecklarna även om intervjufrågorna var utformade för att minimera detta. Misstolkningar uppdagades bland annat när testintervjuer genomfördes på andra studenter och på så sätt gjordes förbättringar innan intervjuerna mot utvecklarna genomfördes. Eftersom undersökningen endast bestod av sju intervjuer fanns det en risk att eventuella feltolkningar kunde ha stor påverkan på resultatet. Genom att öka antalet intervjuer skulle tillförlitligheten i resultatet öka på så sätt att man minskade påverkan från frågor som skulle kunna feltolkats. Om antalet intervjuer varit större skulle denna brist inte fått samma genomslagskraft på resultatet. Under det här arbetet drabbades världen av en global pandemi (Covid-19) som påverkade Sverige i stor utsträckning, vilket troligtvis försvårade möjligheterna till att genomföra fler intervjuer.
Att göra en replikering av dessa intervjuer är omöjligt då det är svårt att få exakt samma svar från intervjuerna. Tiden kommer ha en stor påverkan på resultatet om en eventuell replikering ska genomföras, då erfarenheter och kunskaper hela tiden utvecklas.
2.4 Etiska överväganden
I observationsstudien granskades varje företag var för sig. Resultatet av varje granskning noterades i ett separat dokument och av etiska skäl redovisas endast ett sammanställt resultat för hela observationsstudien i arbetet. Vilka företag som ingick i observationsstudien återfinns dock i appendix A8.
Namnen på företagen och utvecklarna som medverkade i intervjuerna har medvetet uteslutits från arbetet för att garantera företagens och utvecklarnas anonymitet.
Ljudinspelningarna från intervjuerna sparades endast lokalt och raderades två veckor efter arbetet hade examinerats.
3 Resultat
I denna del av arbetet presenteras resultaten från observationsstudien, litteraturstudien och intervjuerna som genomfördes med de svenska utvecklarna. Inledningsvis redovisas resultaten från observationsstudien för att senare övergå till att presentera resultatet från litteraturstudien. Avslutningsvis redovisas resultaten från intervjufrågorna som presenteras var för sig och utifrån de fem olika intervjukategorierna som intervjuerna delades upp i.
3.1 Resultat från observationsstudien
Resultatet från observationsstudien där Sveriges 500 största företag sett till omsättning 2018 undersöktes, presenteras överskådligt i figur 3.1 nedan. I studien undersöktes det hur många av de svenska företagen som använde någon form av applikation i sin verksamhet.
Undersökningen fokuserade främst på att se hur stor fördelningen var mellan de olika applikationsplattformarna, progressiva webbapplikationer, iOS- och Android applikationer samt de företag som enbart använde sig av traditionella webbsidor.
Figur 3.1: Översikt över applikationernas fördelning på Sveriges 500 största företag Resultatet visade att endast 0,6 % av de svenska företagen använde progressiva webbapplikationer som applikationsplattform, medans iOS och Android plattformarna var betydligt mer väl representerade. I resultatet kunde man se att iOS och Android plattformarna stod för 55% av applikationernas fördelning bland företagen. Man kunde också se att 44% av företagen enbart använde sig av webbsidor.
Figur 3.2: Utvecklad översikt över företagens applikationsanvändning
I figur 3.2 presenteras resultaten av företagen som använde flera applikationsplattformar samtidigt. Här kan man se att ungefär hälften (49%) av Sveriges företag använde båda plattformarna iOS och Android. Resultatet visade även att företagen som hade en progressiv webbapplikation, också hade applikationer för iOS och Android.
3.2 Resultat från litteraturstudien
I tabell 3.3 nedan presenteras resultatet från litteraturstudien där litteraturkällornas återkommande problem med tekniken för progressiva webbapplikationer, undersöktes och placerades in i nya övergripande problemområden. Litteraturstudien genomfördes på tio gråa litteraturer där varje källa belyste flera olika problem med tekniken.
Utifrån litteraturkällornas problembeskrivningar, där problemen kunde ha samma innebörd men formulerats på olika sätt, placerades de omnämnda problemen in i nya övergripande problemområden som underlättade sammanställningen av resultatet. Genom att placera problemen i nya övergripande problemområden ökade möjligheten att kunna se om samma problemområden återfanns i intervjuerna.
Nya övergripande problemområden Förekomst i litteraturen
Begränsat stöd på äldre versioner och äldre enheter 5 av 10 Batteriförbrukningen är högre än Native applikationer 7 av 10 Alla funktioner som progressiva webbapplikationer erbjuder
funkar inte på alla enheter 7 av 10
Ej tillgänglig på Google Play eller App store 5 av 10
Progressiv webbapplikation har begränsad åtkomst till mjuk
och hårdvara 8 av 10
Sämre säkerhet än Native applikationer 1 av 10
Sämre prestanda än Native applikationer 2 av 10
Tabell 3.3: Sammanställning av resultaten från litteraturstudien
I resultatet från litteraturstudien som presenteras i tabell 3.3 ovan kunde man se att åtta av tio källor i studien nämnde att progressiva webbapplikationer hade problem med begränsad åtkomst till mjuk och hårdvara. Medans endast en källa nämnde problemet med att säkerheten var sämre hos progressiva webbapplikationer jämfört med native applikationer.
3.3 Resultaten från intervjuerna
Totalt genomfördes sju intervjuer på sju olika företag och resultaten från varje intervjufråga har sammanställts under denna sektion. Svaren har sammanställts i underrubrikerna utifrån de intervjukategorier som frågorna var strukturerade i. Mer information om varje enskild intervju återfinns i appendix A1-A7.
3.3.1 Resultat från utvecklarnas kunskaper och erfarenheter
I denna del presenteras utvecklarnas resultat om vilka kunskaper och erfarenheter man hade om tekniken med progressiva webbapplikationer. Syftet med dessa frågor var bland annat att försöka få en uppfattning om det fanns några skillnader mellan utvecklarnas kunskaper och erfarenheter.
Figur 3.4: Översikt av utvecklarnas bedömda kunskapsnivå
Först ställdes frågan om hur stor kunskap utvecklarna hade om progressiva webbapplikationer. Utvecklarna skulle på den här frågan svara utifrån fyra förutbestämda
alternativ. Resultatet från denna fråga har sammanställts i figur 3.4 där man kunde se att alla utvecklare tyckte sig ha god (4/7) eller liten kunskap (3/7) om tekniken. Ingen av de tillfrågade utvecklarna gjorde bedömningen att man själv eller att andra utvecklare på företagen hade mycket god eller ingen kunskap alls om tekniken.
Figur 3.5: Översikt av utvecklarnas bedömda erfarenhetsnivå
Därefter ställdes frågan om hur stor erfarenhet utvecklarna hade av att utveckla progressiva webbapplikationer. Precis som frågan innan kunde utvecklarna svara utifrån fyra förutbestämda alternativ. Resultatet från denna fråga har sammanställts i figur 3.5 där resultatet tydligt visade att utvecklarna helt saknade (1/7) eller hade liten erfarenhet (6/7) av att utveckla progressiva webbapplikationer på företaget. Inga av de tillfrågade utvecklarna ansåg att man hade goda eller mycket goda erfarenheter av tekniken.
Figur 3.6: Översikt av utvecklarnas kännedom om Googles checklista
Vidare så undersöktes det hur väl utvecklarna kände till Googles checklista för progressiva webbapplikationer. Syftet med denna fråga var att undersöka utvecklarnas kunskapskvaliteter, då Googles checklista är en grundläggande komponent att känna till vid utveckling av progressiva webbapplikationer. I figur 3.6 visar resultatet att majoriteten (4/7) av utvecklarna inte hade någon kännedom alls om denna checklista. Övriga utvecklare hade liten (1/7) eller god (2/7) kännedom medans ingen utvecklare påstod sig ha mycket god kännedom om Googles checklista.
Figur 3.7: Översikt över utvecklarnas svar på frågan om de har utvecklat progressiva webbapplikationer på företagen
Som en sista fråga i kategorin om utvecklarnas kunskaper och erfarenheter, ställdes frågan om utvecklarna på företagen hade utvecklat progressiva webbapplikationer tidigare. I figur 3.7 ovan visas en översikt av resultatet där huvuddelen av de intervjuade utvecklarna (5/7) svarade att man tidigare hade utvecklat progressiva webbapplikationer, medans ett fåtal av utvecklarna (2/7) inte hade utvecklat med tekniken.
3.3.2 Resultat från sambandet mellan litterära och industriella problem
I denna del presenteras resultatet från kategorin av intervjufrågor som syftade till att ta reda på om det fanns något samband mellan industriella problembeskrivningar och de nya övergripande problemområden som återfanns i resultatet från litteraturstudien, du kan läsa mer om litteraturstudiens resultat i sektion 3.2.
Figur 3.8: Sammanställning av utvecklarnas upplevda tekniska utmaningar
I figur 3.8 ovan redovisas en sammanställd översikt av utvecklarnas svar på frågan om de upplevt några tekniska utmaningar vid utveckling av progressiva webbapplikationer.
Resultatet visade att några utvecklare (2/7) inte hade upplevt några tekniska problem vid utvecklingen av progressiva webbapplikationer. Enstaka utvecklare (1/7) kunde inte svara med säkerhet på frågan om man haft några tekniska utmaningar. Den enda upplevda utmaningen som togs upp av några utvecklare (2/7) var teknikens begränsade funktionalitet på operativsystemet iOS, där man menade att alla funktioner som progressiva webbapplikationer erbjuder inte fungerade på alla enheter. Exempelvis så svarade en av utvecklarna “Det är ganska lätt att svara på då vi har haft, och har fortfarande problem med push notifieringar då iOS plattformen inte har stöd för detta”.
Figur 3.9: Sammanställning av utvecklarnas farhågor med tekniken
Därefter ställdes frågan om utvecklarna kände till några nackdelar med tekniken som skulle kunna få dem att avstå att utveckla progressiva webbapplikationer från första början. I figur 3.9 ovan visas en sammanställning av resultatet där det framkom att en utvecklare (1/7) tog upp begränsad åtkomst till mjuk och hårdvara som den främsta nackdelen till att man undvek att använda tekniken.
Några utvecklare (3/7) nämnde att man såg en stor nackdel med tekniken när det kommer till iOS plattformens begränsade stöd för funktionaliteter som progressiva webbapplikationer erbjuder, framförallt stödet för pushnotiser.
“Begränsat stöd för push notifieringar i iOS är det enda
problemet som jag ser det. Jag tycker att tekniken med progressiva
webbapplikationer är en riktigt bra teknik och det går snabbt att utveckla webbapplikationer med den
tekniken."
Lika stor andel av utvecklarna (3/7) nämnde att de inte kände till några nackdelar med tekniken. I några av fallen berodde detta främst på en viss okunskap, men även att man saknade erfarenheter av att utveckla progressiva webbapplikationer överhuvudtaget.
Figur 3.10: Översikt över hur ofta utvecklarna upplever att de tekniska utmaningarna är ett problem
Som en avslutande fråga i denna intervjukategori om sambandet mellan litterära och industriella problem, presenteras resultatet från hur ofta utvecklarna upplevde att de tekniska utmaningarna eller nackdelarna faktiskt var ett problem. Utvecklarna (2/7) som inte kunde
redogöra för varken upplevda problem eller nackdelar med tekniken, separerades från resultaten då deras svar inte ansågs vara relevanta. I figur 3.10 ovan kan man utläsa att utvecklarna (3/5) i de flesta av fallen svarade att man aldrig tyckte de tidigare nämnda nackdelarna eller utmaningarna var ett återkommande problem. Övriga utvecklare (2/5) ansåg att utmaningarna eller nackdelarna som diskuterats i tidigare frågor, ofta var ett återkommande problem.
3.3.3 Resultat från utvecklarnas syn på kundernas kunskap
I denna del presenteras resultatet om utvecklarnas syn på deras kunders kunskap. Syftet med dessa två frågor var att försöka få en bild av hur väl utvecklarna trodde att deras kunder kände till tekniken med progressiva webbapplikationer.
Figur 3.11: Översikt över utvecklarnas syn på deras kunders kunskap om progressiva webbapplikationer
I figur 3.11 kan man på ett övertygande sätt se att alla de tillfrågade utvecklarna (7/7) bedömde att deras kunder inte hade någon kännedom om tekniken med progressiva webbapplikationer. Genom en kompletterande fråga fick utvecklarna möjligheten att vidareutveckla sina svar och och sammanfattat så var alla utvecklare (7/7) inne på samma spår, att den tekniska kunskapen hos deras kunder generellt sett var väldigt låg. Resultatet av detta redovisas i figur 3.12 nedan.
Figur 3.12: Sammanställning av utvecklarnas syn på resultatet i figur 3.11
3.3.4 Resultatet från hur utvecklarna motiverar progressiva webbapplikationer till kunden
I denna del presenteras resultatet om hur utvecklarna motiverade och argumenterade för tekniken med progressiva webbapplikationer till deras kunder.
Figur 3.13: Översikt över hur ofta utvecklarnas kunder efterfrågade progressiva webbapplikationer
För att ta reda på om utvecklarna överhuvudtaget behövde motivera tekniken ställdes först frågan om hur ofta deras kunder ställde som krav att deras applikationer skulle utvecklas som progressiva webbapplikationer. I figur 3.13 ovan redovisas en översikt av utvecklarnas svar där resultatet visade att en majoritet av utvecklarna (6/7) svarade att deras kunder aldrig
ställde detta som ett krav. En utvecklare (1/7) hade upplevt detta vid något enstaka tillfälle och svarade därmed sällan.
Figur 3.14: Översikt över hur ofta utvecklarna rekommenderade progressiva webbapplikationer till sina kunder
I figur 3.14 ovan presenteras resultatet för hur ofta utvecklarna rekommenderade progressiva webbapplikationer till deras kunder. Resultatet visade att lite mer än hälften av utvecklarna (4/7) sällan rekommenderade progressiva webbapplikationer till sina kunder, medans övriga utvecklare (3/7) aldrig rekommenderade tekniken.
Figur 3.15: Sammanfattning över utvecklarnas försäljningsargument
I figur 3.15 ovan har resultatet från utvecklarnas argument och motiveringar för progressiva webbapplikationer ut mot kunderna sammanställts. Utifrån intervjuerna i sin helhet kunde man summera att utvecklarna oftast förde dialoger med kunderna och
utvärderade applikationernas behov och budget innan argumentation och motivering påbörjades. Resultatet visade att samma utvecklare (3/7) som svarade att man inte rekommenderat progressiva webbapplikationer i frågan tidigare, kunde inte heller motivera för tekniken i den här frågan. I de fallen man hade motiverade argument svarade en av de tillfrågade utvecklarna att fanns kostnadsfördelar med tekniken och att det var ett bra alternativ om fokus för applikationen skulle ligga mot webben. Man nämnde även att tekniken var fördelaktig då den erbjuder ett mer app (native) liknande utseende och att endast en applikation behöver utvecklas för att nå ut till flera olika applikationsplattformar.
Argumentet som nämndes flest gånger av utvecklarna (2/7) var att progressiva webbapplikationer möjliggjorde för en lättare driftsättning, underhållning och uppdatering av applikationerna.
Figur 3.16: Översikt över hur många av utvecklarna som föredrar att utveckla progressiva webbapplikationer
För att ta reda på om utvecklarna föredrog att utveckla progressiva webbapplikationer före andra utvecklingsalternativ ställdes en fråga om just detta. I figur 4.16 ovan visade resultatet att majoriteten av utvecklarna (5/7) inte föredrog att utveckla progressiva webbapplikationer medan resterande utvecklare (2/7) föredrog denna utvecklingsteknik.
3.3.5 Resultat från kompletterande frågor
I denna del presenteras resultatet av de frågor som inte hade någon direkt koppling mot arbetets forskningsfrågor men som ändå kunde kopplas till arbetets övergripande problemställning.
Figur 3.17: Sammanfattning av utvecklarnas tankar om observationsstudiens resultat I figur 3.17 ovan redovisas en sammanfattning av utvecklarnas tankar kring det låga resultatet i figur 3.1, där det framgick att endast 0,6% av de svenska företagen använde tekniken med progressiva webbapplikationer. Den främsta anledningen till resultatet trodde utvecklarna (4/7) kunde bero på en bristande kännedom om tekniken, både hos svenska utvecklare och deras kunder. Att efterfrågan från kunderna mer eller mindre var obefintlig, var även det en tänkbar orsak enligt utvecklarna (3/7). Övriga anledningar till resultatet kunde enligt enstaka utvecklare bero på att tekniken erbjuder onödig funktionalitet, hade problem med pushnotiser för iOS samt att det kunde vara en del problem med prestandan jämfört med native applikationer.
Figur 3.18: Sammanfattning av utvecklarnas syn på progressiva webbapplikationers framtid
Som en avslutande intervjufråga fick utvecklarna möjligheten att sia om framtiden gällande tekniken med progressiva webbapplikationer. I figur 3.18 ovan redovisas resultatet där det tydligt framgick att det rådde delade meningar om teknikens vara eller icke vara i framtiden. Majoriteten av utvecklarna (4/7) trodde ändå att tekniken med progressiva webbapplikationer kunde bli framtidens universella utvecklingsmetod inom applikationsutveckling.
“Jag var faktiskt ganska kritisk till tekniken med progressiva
webbapplikationer för 1-2 år sedan men har ändrat inställning nu på senare tid, skulle bara apple öppna upp sig mera och ge ett större stöd till framförallt push notifieringar så tror jag det blir riktigt bra i slutändan”
4 Analys
I det här kapitlet presenteras en analys av de resultat som har redovisats i kapitel tre.
4.1 Analys av intervjuerna
I denna sektion presenteras en analys av resultaten från intervjuerna som genomfördes på sju svenska utvecklare.
4.1.1 Analys av utvecklarnas kunskaper och erfarenheter
Genom att analysera svaren från intervjufrågorna där utvecklarnas kunskaper om tekniken med progressiva webbapplikationer undersöktes, visade resultatet att alla de intervjuade utvecklarna ansåg att de hade en kunskapsnivå som var liten (3/7) eller god (4/7).
Utifrån resultatet på den kunskapskompletterande frågan som ställdes om hur väl utvecklarna kände till Googles checklista [10], kunde man ifrågasätta utvecklarnas faktiska kunskapsnivå, då majoriteten av utvecklarna (4/7) helt saknade kännedom om checklistan.
Googles checklista borde setts av utvecklarna som en central komponent som är bra att känna till vid utveckling av progressiva webbapplikationer. Genom att göra en samlad analys av utvecklarnas egen uppskattade kunskapsnivå i relation med resultatet från den kunskapskompletterande frågan, kunde man antyda att de intervjuade utvecklarnas kunskaper om progressiva webbapplikationer var medelmåttiga eller något bristfälliga.
När man tittade närmare på resultatet från svaren på frågorna om vilken erfarenhet utvecklarna och deras företag hade av att utveckla progressiva webbapplikationer, kunde man se att många (5/7) av de intervjuade utvecklarna nämnde att man själv eller att andra på företaget tidigare hade utvecklat progressiva webbapplikationer. Det som kunde ifrågasättas utifrån resultatet från den här frågan, var i vilken omfattning utvecklingen hade genomförts.
Av utvecklarna som svarade att man tidigare hade utvecklat progressiva webbapplikationer svarade en majoritet av utvecklarna (4/5) inte helt tydligt på frågan. En utvecklare svarade att man bara hade utvecklat en testapplikation för att prova på tekniken, medans tre av utvecklarna personligen inte hade haft möjligheten att utveckla själva, men svarade för att andra på företaget hade gjort det. Det blev därför svårt att avgöra tillförlitligheten i fyra av fem svar.
Genom att analysera frågan där de tillfrågade utvecklarna själva fick bedöma sin erfarenhetsnivå, kunde man se att de flesta av utvecklarna (6/7) ansåg sig ha liten erfarenhet av att utveckla progressiva webbapplikationer. En av utvecklarna bedömde att man inte hade någon erfarenhet alls. Resultatet från utvecklarnas egen uppskattade erfarenhetsnivå styrker på så sätt det som tidigare ifrågasattes om att utvecklingen av progressiva webbapplikationer bland utvecklarna inte varit så kvalitativ eller omfattande.
Det som går att utläsa från analysen var att de intervjuade utvecklarna och deras företag inte hade tillämpat tekniken med progressiva webbapplikationer i någon större omfattning.
De intervjuade utvecklarna och företagen verkar inte ha utvecklat progressiva webbapplikationer kontinuerligt, utan hade i själva verket utvecklat med tekniken vid enstaka tillfällen och på olika nivåer, i vissa fall i utbildningssyfte och i enstaka fall ut mot kund.
Utvecklarnas erfarenheter om tekniken med progressiva webbapplikationer kunde därför anses som något undermålig och i vissa fall obefintlig.
4.1.2 Analys av litteraturstudien och utvecklarnas nämnda problem
För att ta reda på om det fanns några återkommande problem inom industrin vid utveckling av progressiva webbapplikationer, tillfrågades utvecklarna om de kunde nämna några problem som man under tidigare utveckling av progressiva webbapplikationer hade stött på.
Det enda upplevda problemet som två av utvecklarna nämnde var det begränsade stödet för pushnotiser på iOS plattformen.
Om utvecklarna såg några andra hinder för att utveckla progressiva webbapplikationer, ställdes frågan om de kände till några nackdelar som gjorde att man i vissa fall inte valde att gå vidare med tekniken. Även här nämnde utvecklarna (3/7) att begränsad funktionalitet till iOS plattformen var en stor nackdel. Återigen var det problemet med stödet för pushnotiser som var den främsta anledningen till att man valde andra tekniker istället. Vidare nämnde en av utvecklarna att begränsad åtkomst till mjuk och hårdvara också var en nackdel.
När man sammanställde och analyserade resultatet från utvecklarnas nämnda nackdelar och upplevda problem och ställde detta i relation till resultatet från litteraturstudien, kunde man påstå att sambandet mellan de litterära och industriella problemområdena var svagt. Det som gick att konstatera utifrån utvecklarnas svar, var att samma problemområden även förekom i resultatet av litteraturstudien. Att sambandet mellan litterära och industriella problem skulle vara svagt, måste ifrågasättas då underlaget var bristfälligt. Många av utvecklarna (3/7) kunde inte redogöra för vare sig nackdelar eller upplevda problem med tekniken. Lika många utvecklare (3/7) upplevde samtidigt att de tidigare nämnda problemen och nackdelarna, aldrig var ett problem som gjorde att man valde andra tekniker istället.
Detta kunde dock haft att göra med att de flesta utvecklarna utvärderade kundernas krav innan man påbörjade utvecklingen av kundernas applikationer.
Figur 4.1: Sammanställning av resultatet från litterära och industriella problembeskrivningar I figur 4.1 ovan har svaren från intervjufrågorna som ställdes för att se om det fanns något samband mellan litterära och industriella problembeskrivningar sammanställts med resultatet från litteraturstudien. Procentsatserna representerade hur ofta förekommande problemområdena var i respektive undersökning. Litteraturstudien bestod av tio källor medans intervjuerna bestod av sju. Genom att redovisa procentsatsen i vardera undersökning var det lättare att ställa resultaten mot varandra.
Det man kunde utläsa utifrån figuren var att sambandet mellan industriella och litterära problemområden var svagt, då endast ett fåtal av utvecklarnas nämnda problemområden återspeglades i litteraturstudien.
Om man däremot analyserade och sammanställde intervjuerna i sin helhet, kunde man se att andra problemområden nämndes i svaren på andra frågor. I figur 4.2 har alla nämnda problemområden sammanställts. Bland annat nämndes det att några av utvecklarnas kunder hade ett behov av att finnas på App store eller Google play med sina applikationer, eller att tunga animeringar kunde medföra prestandaproblem. Dessa problemområden återfanns även i resultatet från litteraturstudien vilket gjorde att påståendet om att sambandet mellan litterära och industriella problemområden var svagt, blev något starkare. Även här baserades procentsatserna på litteraturstudiens tio källor och svaren från de sju genomförda intervjuerna.
Figur 4.2: Utökad sammanställning från resultatet av intervjuerna i sin helhet
Slutsatsen blev därför, att det definitivt fanns ett samband mellan industriella och litterära problemområden för tekniken med progressiva webbapplikationer i Sverige. Huruvida detta samband kan klassas som starkt eller svagt var svårt att avgöra utifrån det underlag som samlades in i det här arbetet, men ansågs ändå vara tillräckligt för att kunna göra slutsatsen.
4.1.3 Analys av utvecklarnas syn på deras kunders kunskap
Genom att analysera intervjukategorin där utvecklarnas syn på deras kunders kännedom om tekniken med progressiva webbapplikationer undersöktes. Kunde man konstatera att det fanns en samsyn bland alla de sju intervjuade utvecklarna. Alla intervjuade utvecklare ansåg att deras kunder inte hade någon kunskap eller kännedom om tekniken överhuvudtaget.
Utvecklarna var också eniga om att anledningen till att deras kunder inte hade någon kännedom om tekniken, var att kunderna rent generellt sett hade en låg teknisk kunskap.
Att utvecklarnas kunder helt saknade kännedom skulle kunna vara en tänkbar förklaring till varför progressiva webbapplikationer inte fått ett större utrymme i Sverige, då efterfrågan från kunderna mer eller mindre hade uteblivit. Utifrån resultatet kunde man tycka att ansvaret att informera och upplysa kunderna om tekniken borde ligga hos utvecklarna.
4.1.4 Analys av hur utvecklarna motiverar progressiva webbapplikationer till kunden För att ta reda på om utvecklarna överhuvudtaget behövde motivera tekniken, ställdes frågan om utvecklarnas kunder någon gång haft som ett krav att deras applikation skulle utvecklats som en progressiv webbapplikation. Resultatet visade tydligt att det behövde motiveras, då majoriteten (6/7) av utvecklarna svarade att deras kunder aldrig ställde detta som ett krav, medans resterande (1/7) svarade att det sällan hände. Påståendet som gjordes i stycket ovan,
