Mitt val av metod det vill säga kvalitativa intervjufrågor av både strukturerad och icke strukturerad karaktär till fem kollegor på högstadieskolan visade sig vara rätt metod för att få svar på min frågeställning.
Enligt Conny Svenning i Metodboken:
Det kännetecknande för den kvalitativa analysen är att man utifrån ett litet material försöker tränga djupt in i en problematik. Som redan konstaterats, så är ofta den kvalitativa analysen mer sensibel än den kvantitativa. Den är känslig för nyanser och subtila fluktuationer. Däremot är den inte precis, men just känsligheten är kanske den kvalitativa analysens främsta bidrag till samhällsvetenskaperna. Den öppnar dörren till nya forskningsområden och ger oss nya infallsvinklar på kända fenomen. 33
Jag tycker däremot att flera intervjuer skulle ha lett mer djupgående information och eventuellt ytterligare alternativ för introducering av EL i högstadieskolan, det jag saknar i resultatdelen är flera jämförelsepunkter med introduktion av flera olika uppdrag.
EL har implementerats först i gymnasiet och det dröjer innan det introduceras helt i grundskolan. Processen i den skola vars lärare jag intervjuade fördröjs p.g.a. att det är flera nya uppdrag från Lgr11 som introduceras i efterhand. D.v.s. ”The Big Five”, Demokratiprojektet, 1:1 projekt och sist EL.
6.1. Under vilka förutsättningar har EL
introducerats i högstadieskolan?
Det finns en positiv inställning från en del lärarna att använda EL i sin undervisning. Det har blivit en naturlig del i praktiska ämnen, dock efterlyses tydlighet för eleverna om vad entreprenöriellt lärande står för och vilken roll läraren har i undervisningen.
Under Tidigare forskningsresultat angående implementering av EL citerade jag Annica Otterborg34 som hävdar att det finns kunskap om hur entreprenörskap ska läras ut för att leda till ett yrke som entreprenör, men kunskapen om
33 Svenning, C, Metodboken-Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling-Klassiska och
nya metoder i informationssamhället-Källkritik på internet, Lorentz förlag, 2003
34
26
entreprenöriellt lärande är begränsad och det finns många viktiga frågeställningar att utforska.
Från intervjuerna kommer det fram att lärarna önskar att ledningen ska ha framförhållning och planera organisationen för att introducera ett nytt ämne i skolan. Implementeringsprocessen har inte gjorts i hela verksamheten. Det är viktigt att ett förändringsarbete sker i alla arbetslag och att det ges tid för bearbetning.
Jag upplever i förhållande till A. Holmberg & C Wigerstad35 och de genomförda intervjuerna, att spridning av idén måste börja innan implementeringen sker och att det ska avsättas tid för att diskutera de olika begreppen och att resurser för förändringsarbetet tilldelas
6.2. Reflektioner om EL och förändrade roller.
Entreprenöriellt lärande som pedagogisk form, är en avancerad strategi för att arbeta med elevernas inflytande över sitt eget lärande och även undervisningens utformning. Detta kräver att elever jobbar under en längre tid med ett projekt som spänner över flera ämnen. Ämnesövergripande arbete ska kunna bearbetas i lärarlag så att eleverna ser en helhet i vad de sysslar med.36
För att skapa mening i studierna ska följande tre processer integreras: självkunskapsprocessen, tillämpningsprocessen och kunskapsprocessen. Eleven behöver hjälp av pedagoger för att reflektera och göra meningar av sin erfarenhet, så att han/hon ser konsekvenserna i framtida scenarier.37
Oavsett verksamhetsområde finns det några egenskaper som nästan alltid efterfrågas hos ledaren, som ärlighet, respekt och tillit. Rollof38 har kommit fram till att det finns ledaregenskaper som är speciellt viktiga för att främja kreativitet. Dessa egenskaper är humor, intention, entusiasm, nyfikenhet, visionär förmåga och fantasi. Nyfikenhet kan vara den absolut viktigaste egenskapen, en stark och
35 Holmberg, A & Wigerstad, C (2008) 36 Rollof (2004)
37 Rollof (2004) 38
27
nödvändigt drivkraft, vilket kräver ett personligt intresse. Utan nyfikenhet har inte en ledare förmågan att ”Tända den kreativa glöden hos andra människor”39.
Enligt Rollof är denna förmåga kärnan i kreativt ledarskap, särskilt vid innovativa projekt.40
Strategierna för att påbörja entreprenöriellt lärande blir olika beroende dels på vilket intresse som finns på högstadieskolan dels på om det är en ensam lärare eller en liten grupp. Om det är hela skolan som vill göra en gemensam satsning är olika angreppssätt möjliga. Många lärare som är ensamma om att initiera arbetet tycker det är mödosamt, men det är inte säkert att det är enklare om man är flera lärare som samarbetar eftersom olika faktorer, såsom lärarens personlighet och ämnesinriktning, spelar in.
6.3. Hur har ett nytt ämne introducerats i skolan?
Fortsatta intervjuer belyser hur andra ämnen introducerades i högstadieskolan. Genom initiativ av ledningen bildades en grupp av pedagoger som bearbetade Demokratiprojektet. Förslag bearbetades och diskuterades i flera instanser hos elevråd, föräldraråd och personal konferens, innan beslutet fattades. Det delgavs först till personal och sedan till eleverna. I detta fall avsattes tid och resurser för förändringsarbete.När det gäller introduktion av ”The Big Five” som ett nytt arbetsätt skedde det på initiativ av lärare och spreds vidare till lärarkollegiet via en personalkonferens. Sedan fattade ledningen beslut om att introducera det i skolan. Skolan stod för kostnader för fortbildning och tid avsatter för spridning av informationen.
Att kunna jämföra eller hitta olikheter är det som Neuman kallar ”metoder för kvalitativ analys” enligt Conny Svenning i Metodboken.41
Om man jämför introduktion av EL med de två ovan nämnda uppdragen, kan man konstatera att det har avsatts både tid och resurser för dessa men inte i samma utsträckning för EL. Ett uppdrag har skett genom initiativ av ledning det andra har skett genom initiativ av läraren.
39 Rollof (2004) 40 Rollof (2004) 41
28