Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier avser jag att analysera de empiriska data som samlats in från fokusgrupperna. Sammantaget kan man säga att det råder relativt marginella skillnader mellan de kvinnliga grupperna trots divergerande bakgrund. Skillnaden mellan de två manliga grupperna är dock en aning mer tydlig att utläsa. Vad som kan avläsas utifrån samtliga intervjuer är att de personer som ingått i samma grupp har haft relativt snarlika svar. Detta kan tyda på att Bourdieus teori om att social bakgrund har betydelse för och inverkan på en individs tycken, till en viss del överrensstämmer i det avseende att man har likartad smak samt åsikter. Om man ser till de faktiska svaren tycks dock inte Bourdieus resonemang helt överrensstämma med vad respondenterna de facto svarade.
5.1 Respondenterna kopplade till begreppet habitus
Utifrån Bourdieus teoretiska resonemang kring social bakgrund, kan tänkas att en person vars föräldrar har akademisk utbildning, troligtvis studerar själv vid högskola eller universitet. I dessa familjer utgör därmed sannolikt en akademisk utbildning en självklarhet och kanske inte är något att fundera över. För en person som däremot har föräldrar som inte studerat vid universitet eller högskola, är valet av vidare studier efter gymnasiet kanske inte lika självklart. Skulle denne välja att fortsätta sina studier på högre nivå uppmärksammas habitus. I samtliga mina fokusgrupper är intervjuobjekten medvetet eller omedvetet påverkade av sin sociala bakgrund då de följer i sina föräldrars fotspår. De som har akademikerföräldrar studerar själva och vice versa.
Habitus är de vanor vi införskaffat oss under uppväxten, präglade av familj, vänner samt den miljö vi är uppväxt i. Här kan det tänkas att personer som har olika sociala bakgrund även har olika preferenser i livet om vad som uppfattas som viktigt. Den manliga gruppen ickeakademiker saknar ett större intresse för iPod, vilket kopplat till Bourdieus teori skulle kunna tolkas som att de inte haft en uppväxt präglad av materiella ting. Att äga den mest uppmärksammade och populära produkten av ett visst märke kanske aldrig uppfattats som viktigt för dem, vilket präglat habitus och de val de idag gör. Dock borde denna grupp i enlighet med Bourdieus resonemang möjligen inneha ett större intresse för produkten då en icke-akademisk bakgrund medför ett mindre kulturellt kapital, men kanske ett högre ekonomiskt sådant. Habitusutvecklingen pågår ständigt och är därmed föränderlig. Däremot så sker utvecklingen mycket långsamt vilket skulle kunna tyda på att personer med en ickeakademisk bakgrund inte har ett större intresse för ”statusprylar” som just iPod. Det kan även hänga ihop med att de saknar pengar för att investera i en mp3-spelare. Benämningen iPod som ”statuspryl” kommer jag att återkomma till senare i analysen. Den kvinnliga grupp som innehar samma sociala bakgrund som föregående grupp är vidare den i min studie som värdesätter iPod högst. Detta kan om man ska koppla till Bourdieus teori ha att göra med en önskan om att tillhöra en viss grupp. Detta går även att hänföra till Giddens resonemang kring att alla de val som människan gör säger något om vem man som person vill vara. En konklusion som här kan göras är att då personer med samma sociala ickeakademiska bakgrund inte delar samma åsikt gällande iPod, bör ens habitus inte nödvändigtvis vara avgörande för den smak och de preferenser man har i livet. Vad som dock bör
påpekas är att trots samma sociala bakgrund, har den manliga gruppen i större utsträckning växt upp i mindre städer medan kvinnorna växt upp i Stockholm, vilket kan ha satt spår i habitus samt den smak individen utvecklar.
Hur ter sig då resultatet bland akademikergrupperna? Med utgångspunkt i Bourdieus tankegång borde dessa inte ha ett större materiellt präglat intresse utan snarare föra sig med mer kulturella intressen. Apples iPod torde därmed inte vara en särskilt viktig eller självklar tillgång. Här är resultatet från bägge grupper dock slående likartat. En majoritet ifrån bägge grupper har ett uttalat intresse för iPod. Dock kan konstateras att till skillnad från den föregående kvinnliga gruppen kan samtliga här absolut tänka sig andra modeller än iPod. Detta kan tolkas som att intresset av Apples modell snarare beror på en mental vana än ett rent strategiskt val. I enlighet med Bourdieus teori kan tänkas att dessa under uppväxten omedvetet p.g.a. sina sociala relationer fört sig med dyrare vanor. Dessa vanor har för dem varit självklara och kan många gånger ha inkluderat diverse ”statusprylar”. En slutsats som vidare här kan dras är att då tre av fyra grupper direkt attraheras av iPod, understryker detta att denna mp3-variant således tycks vara en produkt som tilltalar alla oavsett habitus.
5.2 Respondenterna kopplade till begreppet sociala fält
Bourdieu menar att habitus avgör vilken nivå i livet vi hamnar samt vilka sociala positioner vi intar. Min studie påvisar att nog för att ens habitus i viss mån påverkar en individs preferenser i livet samt präglar ens smak, men användandet av och attityden till just Apples mp3-spelare iPod är inte att koppla till en social samhällelig position. Utifrån min empiri tycks alltså inte iPod kunna placeras in i ett särskilt fält, utan är snarare en produkt som kan förekomma bland flera olika. Detta då tre av fyra grupper har ett uttalat intresse för iPod, dock av varierande skala då den för somliga är det självklara mp3-valet, medan andra tycker att den är intressant men ändå absolut kan tänka sig en annan modell.
Den manliga grupp ickeakademiker är de som inte intresserar sig, och därmed inte har några planer på att skaffa en iPod. Främst beror detta på att den är dyr och till viss del brister teknikmässigt, men de skulle ändå aldrig tacka nej ifall de fick en. En slutsats som här kan dras är alltså att oavsett socialt fält tycks iPod attrahera alla grupper oavsett social bakgrund. Detta gör att produkten i fråga blir klasslös. Bourdieu menar att det är själva kampen inom ett visst fält som utgör fältets historia. Detta teoretiska resonemang kring sociala fält överrensstämmer därmed inte riktigt med respondenternas faktiska svar. Det pågår ingen kamp inom fältet, och man vinner enligt samtliga grupper inget erkännande eller socialt anseende då man använder Apples iPod. Utifrån respondenternas svar kan här tydas att man inte uppnår status genom denna materiella tillgång. Just det faktum att det inte pågår någon kamp inom fältet är förstås positivt då en iPod inte behöver vara avgörande för hur man blir betraktad som individ. Denna mp3-modell tycks inte heller bekräfta en slags klasstillhörighet, eller vilken person man förmedlar. Detta även ses som negativt då det inte sker någon utveckling. Respondenterna menar att det faktum att så många äger denna produkt, gör att det inte känns speciellt att själv ha en. Detta kan tolkas som att iPod tenderar att bli en ”svenssonpryl”, en produkt i mängden. Teknikprylar är vidare inte eviga
utan byts ständigt ut och uppdateras, vilket kan göra att en produkt efter en tid på marknaden sjunker i sitt erkännande värde.
5.3 Respondenterna kopplade till begreppet kapital
Kapitalet innebär de symboliska och materiella tillgångar en människa kan förfoga över. Hur kan då Bourdieus kapitalbegrepp kopplas till iPod? Enligt dennes teori lider de som inte har en akademisk social bakgrund större brist på kulturellt kapital, vilket samtidigt genererar ett större ekonomiskt kapital, självfallet i förhållande till yrke. Här visar min studie på att just den kvinnliga grupp ickeakademiker är mer intresserade av iPod än den kvinnliga akademikergruppen. Detta skulle kunna tolkas som att dessa kvinnor innehar ett större ekonomiskt kapital då de arbetar, men en lägre dos kulturellt kapital då de inte tycks har så stort intresse av kulturella ting, utan snarare intresserar sig för det rent materiella. Detta återkommer jag till senare i analysen. I enlighet med Bourdieus teori skulle i detta fall även en koppling till det symboliska kapitalet kunna dras. Symboliskt kapital för denna grupp kvinnliga ickeakademiker innebär inom området för mp3-spelare just en av modellen iPod. Som tidigare nämnt har de facto samtliga grupper fastställt iPod som en ”statuspryl”, dock har deras ställningstagande till denna benämning varit av varierande slag. Gruppen kvinnliga ickeakademiker menar således att iPod idag är lite utav en ”statuspryl”, men att detta inte är något de själva reflekterar över. Då de ändå inte kan tänka sig någon annan modell kan en slutsats dras att det inom deras fält faktiskt förmedlar ett symboliskt kapital att äga en iPod, kanhända sker detta omedvetet. De män som är ickeakademiker innehar yrken som inte genererar höga inkomster, därav innehar de ett relativt lågt ekonomiskt kapital. Deras intresse för iPod är av mindre omfattning vilket påvisar dess högre tillgång av kulturellt kapital.
Trots olika bakgrund är det för de två kvinnliga grupperna designen som är det mest väsentliga och avgörande för valet av mp3-spelare. Den manliga gruppen som kommer ifrån en akademisk bakgrund lägger vidare även de stor vikt vid designen. Den manliga grupp som inte studerar fokuserar främst på den tekniska nyttan och menar snarare att de som skaffar iPod inte har så stor kännedom om produkten utan bara köper ett märke. Detta tyder återigen på ett större kulturellt kapital hos dessa än föregående grupper då de är mer pålästa.
En koppling som vidare kan göras är till det ekonomiska kapitalet. För att återgå till de kvinnor som har en ickeakademisk bakgrund är, inom fältet för mp3-spelare, iPod ett självklart val. Även om de inte har råd med produkten just nu, har de ändå för avsikt att vänta tills de har råd. Detta kan som tidigare nämnts tyda på att denna grupp besitter ett högre ekonomiskt kapital. Samtliga kvinnor jobbar och får därmed en bättre inkomst än den andra kvinnliga gruppen som lever på studielån. I kvinnogruppen med akademisk bakgrund äger två av fyra en iPod, men endast för att de fått den i present. Detta skulle kunna tolkas som att de besitter en högre dos kulturellt kapital än den andra kvinnliga gruppen då de inte innehar samma intresse av direkt materiella ting samt ”statusprylar”. Denna slutsats kan ytterligare göras utifrån den manliga akademikergruppen. De menar att de fallit för en väl utformad marknadsföring, men till skillnad från den kvinnliga gruppen ickeakademiker kan de tänka sig andra modeller vilket ytterligare understryker deras högre kulturella kapitalform.
Vidare tycks i de bägge manliga grupperna den sociala bakgrunden göra sig tydlig. Den grupp som kommer ifrån en ickeakademisk bakgrund saknar som tidigare uttalat ett större intresse för iPod. De har intresse av musik, men inte nödvändigtvis i mp3-form, och framför allt inte av iPod-modellen. Detta kan även i detta fall tyda på ett lite mer kulturellt kapital än ekonomiskt då de inte har samma intresse för materiella ”statusprylar”. Av de totalt 16 personer som intervjuades är det två personer som i princip helt saknar intresse för iPod. Dessa har andra intressen än musiklyssnande i mp3-form. En tolkning som här kan göras är att dessa kanske är de som förfogar över det högsta kulturella kapitalet då de hellre ägnar sig åt andra intressen som inte är av teknisk innebörd. Dessa två personer med liknande attityd till iPod har dessutom olika social bakgrund, vilket går emot Bourdieus teoretiska resonemang kring den sociala bakgrundens betydelse.
En mycket viktig tillgång enligt Bourdieu är vidare det sociala kapitalet. Här kan konstateras att samtliga grupper resonerar likadant. Nog för att socialt kapital i form av vänner och bekanta är viktigt, men det är inte avgörande för huruvida man väljer att skaffa en iPod eller ej. Även om ens vänner äger en iPod känner ingen av mina respondenter något som helst behov av att själva införskaffa en, möjligen påverkar ens vänner valet av mp3-spelare, men är absolut inte avgörande. Detta kan tolkas som att det sociala kapitalet saknar direkt innebörd för införskaffandet av en iPod. Att äga en iPod tycks vidare inte heller bidra till att man bland sina vänner blir ”godkänd” inom ett specifikt fält. Sammantaget kan sägas att Apples modell främst tycks attrahera kvinnor med ett högre ekonomiskt kapital, men med ett lägre kulturellt. De som innehar ett högt kulturellt kapital är inte lika intresserade, utan värdesätter annat kapital än ett rent finansiellt. Dock kan konstateras att då samtliga grupper har mer eller mindre intresse av iPod, tycks Apple har gjort en produkt som förefaller passa alla oavsett kaptialförfoganden.
5.4 Respondenterna kopplade till begreppet livsstil
Enligt Bourdieus teori kan mycket av en människas livsstil hänföras just till den konsumtion och de intressen hon innehar. Det resultat jag kunnat utröna från min studie tyder på att samma intressen och preferenser florerar oavsett vilken social bakgrund man har.
Utifrån respondenternas svar kan iPod tolkas som en ”statuspryl” då denna benämning uppkommer i samtliga gruppdiskussioner av respondenterna själva. Giddens menar som tidigare nämnt att alla de val som människan gör säger något om vem man som person vill vara. Utifrån mina fokusgruppsintervjuer tycks detta resonemang liksom Bourdieus, inte stämma fullt överrens. Nästan samtliga respondenter, oavsett social bakgrund menar att valet av iPod som mp3-modell inte säger något om dem som person, utan att det bara är just det faktum att denna modell har mest attraktiv design samt bäst minnesprestanda. Men säger då just inte detta något om personen? Att välja en produkt utifrån designen antyder om att man har ett starkt intresse för mode och utseende. Här har därmed Giddens en poäng då han menar att formandet av en livsstil hänger ihop med människans konsumtion. Även Bourdieu menar att vi genom konsumtionen signalerar vilken grupp vi tillhör. Större antalet av mina gruppmedlemmar menar att de inte vill förmedla någon särskild bild av sig själva genom denna produkt, men somliga intervjuobjekt
menar samtidigt att de aldrig skulle vilja ha någon annan mp3-modell. Vissa benämner den t o m som just ”statuspryl” vilket borde tyda på att iPod förmedlar ett visst ställningstagande, och kanske t o m i vissa fall bekräftar den bild av oss som individen vill förmedla. De män som kommer ifrån en ickeakademisk bakgrund benämner exempelvis denna mp3-modell som ”statuspryl”, men att detta för dem är fullkomligt ointressant. Ingen i denna grupp äger en iPod och har heller inget direkt intresse av produkten i fråga. Dock skulle de som tidigare nämnt inte tacka nej ifall de fick en i present, vilket kan tolkas som att ointresset främst grundas i en ekonomisk synpunkt. Bourdieu menar vidare att då man valt en viss livsstil uppmärksammar man samtidigt vissa görligheter som helt oförenliga med den. Detta resonemang kan dock inte hänföras till de attityder mina fokusgrupper angett. Nog för att en majoritet av intervjuobjekten ser iPod som ett självklart val. Däremot är större delen av grupperna inte helt främmande för alternativa modeller, och de uppfattar inte heller personer som väljer andra varianter som personer med dålig smak. En slutsats som här kan dras i enlighet med Giddens teoretiska resonemang, är att människans val idag tycks vara strikt individuella och inte hänga ihop med vilken social bakgrund man har eller inom vilket specifikt fält man rör sig.
Jag tycker mig således inte kunna dra några direkta kopplingar till iPod som en viktig faktor i utformandet av en livsstil. Detta då större delen av mina intervjuobjekt, oavsett social bakgrund antingen inte ens tänkt på att köpa en iPod, eller de som har den aldrig tänkt på denna produkt som ett ställningstagande till en viss livsstil. Däremot tycks den både medvetet och omedvetet säga något om en persons livsstil. Denna produkt visar på att man är modemedveten och följer med i utvecklingen. Giddens menar likt Bourdieus fältbegrepp, att den enskilde individen rör sig mellan olika miljöer, och att denne känner sig illa till mods då han eller hon befinner sig i miljöer som på något sätt ifrågasätter deras egen livsstil. Bourdieu menar även att den smak som utmärker en viss grupp, alltid också är avsmak för andras smak. Detta teoretiska resonemang tycks dock krocka med mina respondenters faktiska svar kring användandet av Apples iPod. Utifrån mina intervjuer kan konstateras att man sällan eller aldrig ifrågasätter personer som av flera anledningar valt att inte ha en iPod. Dock menar vissa att de inte kan förstå varför man använder andra modeller vilket kan tolkas som att man i vissa fall omedvetet hyser en avsmak för någon annans smak.
Då man valt en viss livsstil uppmärksammar man samtidigt enligt Giddens vissa görligheter som helt oförenliga med den. Här visar sig en del skillnader mellan de olika sociala bakgrunderna. Samtliga i den kvinnliga akademikergruppen menar att de skulle kunna tänka sig en annan modell om den var bättre. Här är det smaken som styr, den designmässiga smaken. Detta skulle kunna tyda på att tjejerna i denna grupp inte är särskilt märkesintresserade utan bara vill att den ska se bra ut. Dock menar samma grupp att det inte är viktigt att visa för andra att de har en iPod, viktigast är det för en själv att veta om att de har en. Detta kan återigen tolkas som att användandet av denna modell går att kopplas till en livsstil präglat av ett starkt modeintresse och trendmedvetenhet, och därmed faktiskt säger något om dess ägare.
Enligt samtliga grupper verkar marknadsföringen vara en avgörande faktor, något som i denna analys inte en relevant faktor. Bourdieu menar som tidigare nämnt att det är människans sociala förhållanden som avgör vem som attraheras av de olika livsstilstecknen, snarare än av rent individuella val. Att valet av t ex yrke kan kopplas ihop med vad man väljer att köpa. Min studie
tycks visa på motsatsen då den sociala bakgrunden inte kan tolkas som en bidragande faktor till användandet av iPod. En slutsats som följaktligen kan dras utifrån min undersökning är att människans smak inte speglas i den sociala klass eller bakgrund vi innehar. Det är alltså snarare människans rent individuella val som avgör smaken. Detta stämmer bättre överrens med vad Giddens säger om att en livsstil är något man lägger sig till med, snarare än att den går i arv. Att vara iPod-ägare tycks inte heller kunna förmedla att vi som individer vill tillhöra en särskild klass. Denna slutsats kan dras då det i min studie finns personer med olika bakgrund som inte alls är intresserade av iPod och vice versa.
5.5 Hur kan man placera in respondenterna och iPod i det sociala rummet och
rummet av livsstilar?
Att inneha en högre form av ekonomiskt kapital medför som tidigare nämnt även en lägre portion kulturellt kapital. Då den kvinnliga gruppen ickeakademiker jobbar och tjänar pengar, samt inom området för mp3-spelare, endast kan tänka sig en iPod skulle dessa kunna placeras relativt högt uppe till höger i Bourdieus modell. Den kvinnliga grupp som studerar och kommer ifrån en akademikerfamilj kan istället placeras relativt högt upp till vänster i Bourdieus modell då de menar att iPod är ett mp3-val de säkerligen skulle göra, men de tycks inte vara särskilt fastslutna vid denna modell utan kan tänka sig andra modeller. Detta medför en högre form av kulturellt kapital. Denna placering gör sig även gällande för den manliga gruppen med