Analys av karriärvägledningen

Trots att informationen var dåligt förankrad hos eleverna om vad karriärvägledningen egentligen gick ut på, upplevde jag att de intervjuade ungdomarna uppskattade träffarna. Det som uppskattades mest var att i lugn och ro få reflektera över sin situation. Fransson, Lindh beskriver i sin rapport vikten av att skapa en fast identitet hos ungdomarna. För att skapa en fast identitet krävs att ungdomar kontinuerligt tänker igenom sina upplevelser, vad de vill och varför. Flera av de intervjuade bl.a. Rickard säger; ” jag tror att det är just vad människor behöver göra lite då och då för att egentligen veta var man befinner sig”.

Karriärvägledningens mål enl. Sahlström, är att ge individen rättighet att få tillgång till hjälpmedel och verktyg som är lämpligast för att kunna ta ansvar för den egna karriärprocessen. Övningarna vi gjorde bygger på Amundsens; Sytematiska självanalys med kvantitativa utvärderingsaktiviteter som görs på ett systematiskt sätt. Genom att dokumentera övningarna på ett och samma papper, ”Min karriärväg” skapade vi, som Amundsen säger, en visuell karta som bidrar till tydlighet. Mitt syfte med övningarna var att studenterna skulle få en så korrekt bild som möjligt av sig själv. Lina beskriver övningen; ”att man fick rena tankarna rätt bra på ett sådant här papper och att man blir renare i huvudet, hur man tänker och vad man tycker är viktigt”. Eller som Emelie uttryckte det; ”man förstår sig själv när man tvingas skriva ner sina tankar”. Amundsen påpekar vikten av att diskutera sin situation med andra människor vilket jag också upplevde att grupperna uppskattade. Det som framkom var att ” man fick reda på vad andra tycker” och ”man fick reda på hur andra tänker”. Om värderingsövningen beskrev majoriteten av eleverna, att det väckte tankar. Tankar om branschen man valt och dess för och nackdelar. Att vi skapade visuella kartor på intressen man haft genom livet, upplevde jag att eleverna uppskattade. En analys av sina upplevelser gav Emelie uttryck för när hon sa; ”det var kul att se hur jag har förändrats”. Ett annat exempel var Sandras kommentar när hon studerade sin karta; ”har jag gjort allt det här”.

Kortövningen med egenskaper uppfattade jag var uppskattad, då det var en febril aktivitet. Ahlgren framhåller att tilltron till den egna förmågan utgör grunden för individens självförtroende, vilket Maria visar i klockrena ordalag när hon säger; ”när man liksom tänkte liksom, att man är ganska självkritisk och man inte vågar lägga den lappen, …jo

33

men jag tycker att jag är bra, så lägger man den... du vet, det stärker självförtroendet”. Kommentarer som ”att rannsaka sig själv, jag kände mig rätt nöjd med mig själv, man får vara ärlig mot sig själv”, tyder på att korten fungerade som Amundsen uttryckte det som verktyg för analys. Men övningen upplevdes också som jobbig av några, då man måste vara ärlig mot sig själv, som Emelie uttryckte det. Tanken med övningen som handlade om, andras åsikter om mina egenskaper, var att förtydliga var och ens självbild, då Ahlgren påstår att det finns ett behov av att utvärdera sina förmågor gentemot andra. Hon säger att stämmer självbilden blir den förstärkt. Det kan vi se i följande kommentar; ”det kom inte fram någonting nytt, men det är roligt att de andra tycker som jag”. Den som jag tror värdesatte övningen mest av mina intervjuade var Rickard som sa; ”jag blev väldigt nöjd och glad att de tyckte så om mig”. När han sen sa att; ”jag var väldigt glad när jag gick hem den dagen”, tycker jag tyder på att övningen berörde honom. Att genom interaktion med andra i den här övningen upplever jag av svaren, att självbilden har stärkts på ett eller annat sätt, hos var och en av de intervjuade. Jag finner att resultatet av vad de intervjuade tycker generellt om de övningar vi hade i karriärvägledningen, överensstämmer med min förhoppning, att nå mer självinsikt. I en sammanfattande analys tolkar jag, att de flesta elever i min undersökning anser, att innehållet i karriärvägledningen på ett eller annan sätt synliggjort var och ens karriärutveckling. Majoriteten av de intervjuade eleverna anser att tiden vi hade till förfogande var ok. Till min glädje önskade samtliga en fortsättning på karriärvägledningen år två och tre.

7.8

Framtidstankar

Min tanke var att ta reda på elevernas framtidstankar om anställningsbarhet på kort respektive lång sikt. Alla av de intervjuade svarade att de hade tänkt söka jobb direkt efter studenten för att skaffa sig arbetslivserfarenhet. Det fanns en stark vilja att börja jobba för att få egna pengar och slippa vara beroende av föräldrarna. Det fanns också en stark tro att få ett jobb direkt efter studenten. Hälften av de intervjuade skulle kunna tänka sig att arbeta utomlands direkt. Maria uttrycker:

Jag vill gärna flytta till London när jag slutat skolan. Men även resa runt liksom, och jobba på andra ställen. Jag skrev att jag vill jobba utomland. Det är inte det att jag hatar Sverige men jag har varit här i många år så nu känns det som att jag vill

34

upptäcka resten av världen också. Jag har bra engelska så det blir det klart att jag ska resa, liksom. Det är ett bra program med många möjligheter liksom…Jag ser ljust på framtiden (Maria).

Att programmet erbjuder många möjligheter kommer fram när studenterna berättar om alla sina planer för framtiden. Sandra berättar om sina möjligheter med följande ord:

Jo, det kändes typ i nian när man valde Hr för att kunna bli någonting, jag tycker ju att det är kul att laga mat. Man växer ju hela tiden och så kom man hit och då inser man att man att jag kan ju blir kock eller servitris eller hotell. Ut och tjäna pengar. Festfixare, konditor, laga mat, ja allt möjligt. Kanske fixa catering. (Sandra)

Hur ser då planerna ut på lång sikt? De flesta av min intervjuade studenter är sugna på att åka utomlands och jobba båda på restauranger eller på hotell.

Vara med mycket människor och vara på fina platser. Kanske utomland i något fint varmt land där de pratar engelska. Jag kan tänka mig var på lite olika ställen typ en skidort. Nej jag kan tänka mig lite olika grejer. (Lina)

Rickard säger att om tio år hade jag nog försökt starta en egen restaurang. Men det finns även planer på att utbilda sig till reseledare, läsa ”någonting” på högskolan eller som Tina säger sig vilja, arbeta utomlands med kombinationen turism och hästar. Malin uttrycker sina framtidsplaner här nedan:

Först ska jag åka till Norge o rensa fisk och tjäna massa pengar sen ska jag dra utomland o jobba på massa ställen o bara leva livet. När jag varit utomland vill jag åka hem till Sverige och arbeta med sjuka barn. Jag gillar barn. (Malin)

7.9

Analys av framtidstankar

Som motsats till de ungdomar som gick på de studieförberedande programmen i Fokus attityds undersökning och som inte tyckte att det skulle bli kul att börja jobba, upplever jag att dessa ungdomar i undersökningen, tycker att det ska bli roligt att komma ut och jobba.

35

Kan det vara så att dessa ungdomar valt ett yrkesförberedande program efter intresse och att de känner sig trygga med sitt yrkesval. Dessutom har de varit ute i arbetslivet och praktiserat vid ett par tillfällen. De borde därmed ha fått en relevant bild av näringslivet som man efterlyser i rapporten Fokus attityd. Vidare tolkar jag eleverna som villiga att komma ut i arbetslivet och lära sig. När det gäller anställningsbarhet fanns det en stark tro hos de intervjuade eleverna på Hotell- och restaurangprogrammet att få ett jobb efter studenten.

När vi jobbade med framtidtankar var min upplevelse att bara genom att ställa frågan om framtidstankar sprudlade det av idéer. Sandras kommentar på vad hon hade skrivit om sina framtidstankar på sitt karriärblad var:

Skriva sånt här tycker jag är kul. Det är kul att läsa i efterhand. Det är bra att skriva vad man vill göra i framtiden och sånt där. Det känns som motivation. (Sandra)

Ovanstående kommentar när Sandra säger att det känns som motivation när hon skriver ner sina framtidstankar, går hand i hand med det man efterlyser i OECD-rapporten, nämligen vikten av program för att utveckla människor kompetens att styra över sin karriärutveckling. I handboken efterlyses ett system för livslång vägledning då även flexibiliteten har ökat på yrkesförberedande program. Jag tycker att det kom fram förslag på bredare strategier i intervjuerna. Det tyder på en viss förmåga att styra över sin egen karriärutveckling, utveckla karriärplanering och därmed kompetens för anställningsbarhet. Utifrån min frågeställning hur framtidstankarna går på kort respektive lång sikt, blir svaret att på kort sikt handlar det om att få ett jobb och på lång sikt finns många planer på att arbeta utomlands. Det jag kan läsa ut av de intervjuade är att i första hand söka anställning inom Hotell- och restaurangbranschen. Även om dessa elever har valt ett yrkesförberedande program så kommer det fram många olika förslag på yrkesalternativ, vilket tyder på flexibilitet i tankarna.

36

8 Analys

Här presenteras en sammanfattande analys av de resultat jag funnit relevant för mina frågeställningar.

Det är många faktorer som påverkar gymnasieelevernas karriärutveckling. Som svar på min frågeställning om intressets betydelse av valt gymnasieprogram, visar de åtta intervjuade ungdomarna i undersökningen att det är intresset som ligger till grund för studenternas trivsel på programmet. Någon uttryckte; ”att det som gör att man trivs är att alla har samma intresse”. Min upplevelse är att samtliga elever som jag intervjuat trivdes bra på programmet, men att det kom fram mellan raderna att det inte gäller alla, då det förekommer en del skolk.

Ur ett sociologiskt synsätt, upplever jag att eleverna i undersökningen kände sig som en del i en helhet. Genom de praktiska lektionerna upplever eleverna att de är tajta och kommer närmare varandra då allt praktiskt måste fungera. De känner att utbildningen är begriplig, hanterbar och meningsfull, det Antonovsky kallar för KASAM, en känsla av sammanhang. Även här kommer det fram i intervjuerna att det inte gäller alla, då vissa inte har samma intresse för valt program, utan att man ”hamnat här” pga. att man inte kom in på sitt första val.

Ur ett psykologiskt perspektiv, med Maslows teori om motivation, är det en strävan mot målet som bidrar till studiemotivation. Det framkommer också att man är stolt över det man har lärt sig och det finns en vilja att lära sig mer. Det tyder på att det finns ett gemensamt mål att sträva mot och som några uttryckte det: ”komma ut härifrån och vara bättre på någonting, att kunna någonting”. De intervjuade eleverna vill lära sig mycket inom hotell- och restaurangområdet för att känna sig förberedda att komma ut i arbetslivet och få en anställning.

Ur ett socialpsykologiskt perspektiv har dessa ungdomar haft mycket praktiska övningar på skolan men de har också varit ute på praktik. Genom denna interaktion med omgivningen har de fått sin kompetens och prestation prövad, vilket har påverkat vars och ens självbild.

37

Denna medvetenhet, skulle enligt Meads symboliska interaktionsteori och Festingers sociala jämförelseteori, ha påverkat eleverna till att bli mer aktiva och dynamiska. Samtliga elever i intervjuerna upplever att de har utvecklas på ett eller annat sätt. Många uttrycker att de utvecklats pga. av att de fått mer kunskap medan de flesta uttrycker att de utvecklats på det sociala planet. Det jag upplever genom intervjuerna är att det är en kombination av mer kunskap och mer social kompetens. Det jag också vill framhålla och som jag tror stämmer överens med dessa ungdomar på Hotell- och restaurangprogrammet, är det som Dresch och Lovén skriver, att individers identitet och karriärutveckling är knutet till yrket (Dresch & Lovén, 2003, s 19).

Det övergripande syftet med mitt arbete var att planera ett treårigt pilotprogram i karriärvägledning på gymnasiet och sedan genomföra och utvärdera det första steget i år ett på Hotell- och restaurangprogrammet. Tanken var att ta reda på elevernas uppfattning om karriärvägledningens vara eller inte vara. Enligt min planering skulle varje grupp träffas tre gånger men på grund av tidsbegränsning träffades vi två gånger i stället för tre. Självklart hade jag önskat att vi hade kunnat träffas tre gånger för att få mer tid till diskussion och eftertanke. Jag hade också önskat att det hade funnits mer tid att förbereda eleverna på vad projektet gick ut på. Men med tanke på dessa omständigheter, tycker jag att resultatet av vad de intervjuade tyckte om karriärvägledningen, var överraskande positiv. Undersökningen har gett mig en bild av att det fanns ett visst behov av att bryta undervisningen och få möjlighet att träffas i mindre grupper. Vid karriärvägledningsträffarna fick eleverna tillfälle att pröva sina tankar och erfarenheter mot andras och får reaktioner på sina attityder och värderingar. Ur ett socialpsykologiskt synsätt, som Ahlgren beskriver, är det genom social interaktion som vi skapar vår identitet genom att utvärdera åsikter och förmågor gentemot andra.

Det jag funderar på är om karriärvägledningsträffarna har haft någon betydelse för ungdomarnas syn på sin karriärutveckling. Av intervjumaterialet kom det fram att karriärvägledning innebar olika saker för olika studenter beroende på vilket behov de hade. Franson och Lindh framhåller vikten av att ungdomar får tillfällen att tänka igenom sina upplevelser och fundera på vad man vill och vilka framtidsvägar som kan vara möjliga. I intervjuerna fanns kommentarer som; ”man fick rannsaka sig själv och tänka varför jag gör detta, det tror jag att det är just det som människor behöver lite då och då, för att egentligen

38

veta var man befinner sig”, ”jag tycker att det är bra att göra något sådant och inte bara köra på liksom”; ”det är bra att tänka till vad man håller på med”, man kanske tänker mycket grejer och så får man en putt i rumpan”, ”man får ta fram sin tankar och verkligen förstå vad man vill jobba som”. Jag tolkar av intervjuerna att karriärvägledningen har för de flesta, skapat tillfälle för reflektion utifrån individernas behov. Enligt mina observationer i grupperna anser jag att, var och en gick in med ett stort engagemang i de diskussioner och övningar vi gjorde. I intervjuerna kom det fram att det var en hel del skolk i klasserna vilket inte märktes av i grupperna. Även när vi träffades andra gången var det bra närvaro och jag upplevde att man kom självmant med spontan glädje till träffarna.

Mina observationer och upplevelser är, i likhet med de intervjuade, att de flesta elever på Hotell- och restaurangprogrammet är positiva till sitt gymnasieval. Det kom dock fram att några i gruppen hade funderingar om de valt rätt gymnasieprogram.

Som val av metod för karriärvägledningen valde jag Amundson systematiska självanalys med värderingsövningar, intresseövningar och egenskapsövningar. Majoriteten av de intervjuade eleverna beskriver att övningarna vi gjorde var givande. Kommentaren på övningen om andras tankar om mina egenskaper var; ”det stärkte mitt självförtroende”, ”feedback från andra kan vara bra” och ”jag var väldigt glad när jag gick hem den dan”. Min tolkning är att övningarna i grupperna var uppskattade och att många fick feedback på det man egentligen redan visste men att det var en skön känsla att höra.

Dokumentationen av övningarna som vi gjorde på ”Min karriärväg” bygger på Amundsons tankar om att skapa en visuell karta, där varje övning fogas samman till en helhetsbild, en bild som bidrar till tydlighet. Kommentarer som ”man förstår sig själv när man tvingas skriva ner sina tankar, det blev klart när man fick se det där pappret vad man gjort genom åren”, ”man fick rena tankarna rätt bra på ett sånt där papper, man blev renare i huvudet, hur man tänker”. Genom att erbjuda dessa verktyg och metoder i karriärvägledningen upplever jag att eleverna tyckte att kartan skapade en bild av tydlighet.

Vad som framkom av intervjuerna var att eleverna i stort sett var nöjda med den tidsåtgång på en timme som vi hade avsatt för träffarna även om det kom fram att en och en halv

39

timme hade varit bättre. Det som känns överraskande är att det lilla som gjordes med grupperna upplevdes förvånansvärt positivt. Samtliga var positiva till en fortsättning av karriärvägledning år två och tre.

Som svar på min sista frågeställning om hur elevernas framtidsplaner ser ut blev svaret att efter studenten vill dessa ungdomar ha ett jobb inom Hotell- och restaurangbranschen. De är också positiva och tror att de kan få ett jobb direkt efter studenten. Hälften kan tänka sig arbeta utomlands direkt men på lång sikt kan samtliga tänka sig ett arbete utomlands.

Om man ställer dessa ungdomars inställning till att vilja arbeta mot de ungdomar som gick på ett Samhällsprogram i undersökningen Fokus attityd, får man känslan av att ungdomarna på Hotell- och restaurangprogrammet tycker att det ska bli roligt att få komma ut i arbetslivet, medan samhällsvetarna inte tycker att det verkar roligt att börja jobba. Det som näringslivet efterlyser är ju ungdomar med rätt attityd till både skola och arbete. Vad det beror på kan man fundera över. Hotell- och restaurangelever vet i alla fall, till en början i vilken bransch de ska börja arbeta i. Det var bara en elev som hade planer på att någon gång i framtiden börja på en högskola.

40

9 Diskussion

Syftet med mitt examensarbete var att pga. avsaknad av pilotprogram i karriärvägledning på gymnasiet, planera, genomföra och utvärdera, ett första steg i ett treårigt karriärvägledningsprogram på ett yrkesförberedande program. Frågor jag ställde mig var hur faktorer som intresse, trivsel och motivation påverkar gymnasieelevernas karriärutveckling. Därefter ta reda på elevernas uppfattning om karriärvägledningens vara eller inte vara. Av nyfikenhet också ta reda på framtidstankar om anställning, på kort respektive lång sikt.

I alla utvärderingar kan valet av metod kritiseras. I mitt fall var valet av metod starkt begränsad på grund av den mycket korta tid som jag haft till mitt förfogande. Min första tanke var att göra studien med en kvantitativ metod. Men så här i efterhand är jag glad att jag använde en kvalitativ metod för att få fram mer nyansskillnader som jag inte kunnat få fram genom enkäter. Det som kan kritiseras är, att förhållandevis få personer intervjuats.

Karriärutveckling föds av mål och det viktiga med karriärvägledningen är att se sin egen karriärutveckling och ta ansvar för sin karriärprocess. Jag ser det som att det är flera processer som integreras. Processer som att få kunskap, tillämpning av dessa samt bekräftelse av omgivningen, att man kan. Av den anledningen är det viktigt att ta reda på elevernas intresse, trivsel och studiemotivation på utbildningen, vilket jag anser vara grunden för karriärutveckling. Även kunskap om sig själv är en process och det är viktigt att fundera över sina intressen, drömmar, styrkor, talang och erfarenhet för att komma fram till vem man är och vad man vill. Min förhoppning är att karriärvägledningen tydliggjort den enskildes karriärprocess ur ett helhetsperspektiv och att det förhoppningsvis leder till att ta mer ansvar för sin process.

Den dokumentation vi gjorde i grupperna ser jag som en bra grund att utgå från i enskilda vägledningssamtal. Jag ser det också som en bra grund att fånga upp elever som behöver