Karriärvägledning på gymnasiet - Career Counselling in upper secondary school

Malmö högskola

yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

Karriärvägledning på gymnasiet

Career Counselling in upper secondary school

Ing-Britt Levin Lundqvist

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Handledare: Ange handledare Slutseminarium 2009-12-08

Examinator: Jan-Anders Andersson Handledare: Nils Andersson

SAMMANFATTNING

Syftet med min studie var att utvärdera ett första steg i ett treårigt pilotprogram i karriärvägledning på gymnasiet. Karriärvägledningen genomfördes i två klasser på Hotell- och restaurangprogrammet. Målet med karriärvägledningen var att elever i mindre grupper skulle få chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsättningar för att se sin egen karriärutveckling och ta ansvar för sin karriärprocess.

För att försöka få en djupare förståelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation påverkat elevernas karriärutveckling, intervjuades åtta elever. Som ett sammanfattande svar på min frågeställning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan på elevernas karriärutveckling.

Efter genomförd karriärvägledning utvärderades gymnasieelevernas uppfattning om karriärvägledningen. Det framkom att karriärvägledningen upplevdes positiv och skapade tid för eftertanke.

I jämförelse med en studie på samhällsprogrammet är dessa elever mer positiva till att börja arbeta då de ser möjligheter till anställning direkt efter gymnasiet. Samtliga intervjuade elever kan på sikt tänka sig att arbeta utomlands.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.2 Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon ... 3

2.3 Fokus Attityd 2008 - En undersökning av ungdomars attityder till arbete, utbildning och framtid. ... 4

2.4 OECD-rapport om karriärvägledning ... 5

2.5 Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorienteringen ... 6

3 Syfte och frågeställning ... 7

4 Pilotprogram i karriärvägledning... 8

4.1 Val av modell för självanalys i karriärvägledningen ... 8

5 Teoretiska perspektiv ... 10

5.1 KASAM - Känsla av sammanhang ... 10

5.2 Motivation ... 11

5.3 Påverkan ... 12

6 Metod ... 14

6.1 Urval av elevgrupp ... 14

6.2 Genomförande av pilotprogrammet karriärvägledning ... 14

6.3 Val av metod för utvärdering... 14

6.4 Urval av intervjupersoner ... 15

6.5 Genomförande av intervjuer ... 15

6.6 Presentation av intervjupersoner och deras tankar inför gymnasievalet ... 15

7 Resultat ... 18

7.1 Nuvarande förhållande på gymnasiet ... 18

7.2 Intresse och trivsel på programmet ... 18

7.3 Studiemotivation ... 20

7.4 Karriärutveckling ... 22

7.5 Analys av studenternas nuvarande förhållande på gymnasiet ... 23

7.6 Karriärvägledningen ... 24

7.6.2 Övningar ... 26

7.6.3 Värderingsövning ... 27

7.6.4 Intresseövning ... 28

7.6.5 Egenskapsövning ... 29

7.6.6 Andras åsikter om mina egenskaper ... 30

7.6.7 Tankar om fortsatt karriärvägledning ... 31

7.7 Analys av karriärvägledningen ... 32 7.8 Framtidstankar ... 33 7.9 Analys av framtidstankar ... 34 8 Analys ... 36 9 Diskussion ... 40 10 Källförteckning ... 42 Bilaga 1, Intervjuguide ... Bilaga 2, ”Min karriärväg” ...

1

1 Inledning

Att hitta sin identitet i det nya samhället utgör en livslång process. Att vrida och vända på sina funderingar tillsammans med andra är ett sätt att finna vägar. Frågor som: ”vem är jag?” , ”vad kan jag?” , ”vad vill jag?”, pockar på svar. Hur kan jag nyttja mina resurser och måna om min utveckling? Vad finns det för möjligheter för mig? Dessa frågor kan bearbetas i möten med vänner och bekanta men också med professionella vägledare (Skolverket 2004 ss 97-98).

1.1

Karriärvägledning

Ingegerd Sahlström skriver i utredningen, Karriärvägledning.se.nu, att karriärvägledning skall utgå från den sökande individens inneboende krafter och drömmar. Om ansvaret för karriärprocessen ligger hos individen själv, stärks självkänslan och en tro på sin egen förmåga.

En oberoende och opartisk karriärvägledning utgår från individens behov, oavsett dennes ålder och sysselsättning. Den offentliga karriärvägledningen skall erbjuda den enskilde individen verktyg och metoder för att;

- söka information och kunskap samt orientera sig om utbildningar, praktik och arbetsmarknad,

- identifiera och formulera sina behov, intressen och förutsättningar, - göra ett urval av relevanta åtgärder,

- kunna ta ansvar för sig egen karriärprocess,

- se möjligheterna till att förverkliga sina idéer och tillgodose sina behov

Karriärvägledningens mål, skriver Sahlström, skall vara att ge individen rättighet att få tillgång till de hjälpmedel och verktyg som är lämpligast för att kunna ta ansvaret för den egna karriärprocessen (SOU 2001:45. ss. 110-111).

Anledningen till att jag valde ämnet karriärvägledning är mina tankar och funderingar kring vägledning på gymnasiet. Tankar om att det måste finnas möjlighet att träffa gymnasieelever i mindre grupper och prata vägledning för ökad självkännedom. Under

2

årens lopp har jag haft många gruppvägledningar på grundskolan. Min upplevelse från dessa grupper är att det har varit övervägande positivt att få tillfälle att i lugn och ro reflektera över vem man är, vad man vill och hur man ska komma dit. När jag sen började arbeta på gymnasiet upplevde jag en stor skillnad på vägledning från grundskolan. Jag upplever att alltför många elever är vilsna i sina tankar om framtiden och att de ofta saknar ett mål att sträva mot. På gymnasiet finns ingen planering av vägledning i grupper, vilket jag saknar. Mina tankar var att det rent administrativt måste gå att få till grupper även på gymnasiet. När jag läst många rapporter (se vidare kapitel Bakgrund) och inser att karriärvägledning är ett eftersatt område och att det efterfrågas karriärvägledningsprogram blev det en utmaning för mig att planera, genomföra och utvärdera ett första steg i ett treårigt pilotprogram i karriärvägledning.

1.2

Disposition av examensarbetet

Efter genomförd karriärvägledning, år ett, på Hotell- och restaurangprogrammet ska jag försöka beskriva elevernas nuvarande situation på gymnasiet samt försöka förstå hur faktorer som intresse och trivsel av valt gymnasieprogram och studiemotivation påverkar karriärutvecklingen. Jag ska också utvärdera elevernas upplevelse av vägledningen samt ta reda på deras framtidstankar. Varje område avslutas med ett resultat och en analysdel. Därefter följer en sammanfattande analys samt ett diskussionsavsnitt.

3

2 Bakgrund

2.1

Vägledning i förändring

Livet består av komplexa förändringar vilket kräver flexibilitet, engagemang och initiativ hos individer för att nå framgång. Karriärplanering är inte längre linjär utan varje individ måste kunna se sitt liv som en meningsfull process där förutsättningar, värderingar, intressen, begåvning och studie- och yrkesmöjligheter vävs in. Begreppet karriärutveckling inbegriper personlig utveckling och ett livslångt lärande och dess mål är att vara medveten om dagens och morgondagens arbetsmarknadsstruktur för att kunna navigera i en föränderlig värld (Dresch & Lovén, 2003, s.19).

Elever har skilda värderingar, behov och beteenden och vägledarna måste bli bättre på att kartlägga dessa behov och erbjuda olika former av stöd och vägledning anser Dresch och Lovén. Av det skälet måste vägledaren utveckla nya arbetsformer och nya verktyg som stimulerar egenaktivitet och självkännedom och som kan användas i grupper eller individuellt. De påminner oss om vad Freud och Adler sa, att hos flertalet människor finns ett psykologiskt behov att bidra till samhället, ett behov som är centralt för individens motivation och identitetsskapande. Att individers identitet och karriärutveckling är knutet till yrken ska inte underskattas, skriver de i sin rapport. Dresch och Lovén efterlyser utvecklings- och utvärderingsarbeten med nya former för vägledning där både innehåll och organisation utvecklas och utvärderas. (Dresch & Lovén, 2003, ss.18-19).

2.2

Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon

I Skolverkets rapport, Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon, har Karin Fransson och Gunnel Lindh sammanställt forskning om ungdomars tänkande, agerande och strategier i samband med val av studieinriktning, arbete och livskarriärer. Det som tas upp är ungdomars svåra uppgift att utveckla en någorlunda fast identitet samtidigt som samhället förändras i snabb takt. Det krävs att ungdomarna kontinuerligt tänker igenom sina upplevelser, vad de vill och varför och vilka framtidsvägar som kan vara

4

möjliga (Skolverket, 2004, ss 10-11). I de sammanfattande slutsatserna framkommer vikten av att skapa sina egna mål i en osäker och föränderlig värld samt vikten av att göra egna aktiva val.

2.3

Fokus Attityd 2008 - En undersökning av ungdomars attityder till

arbete, utbildning och framtid.

Jag tycker det är viktigt att få en bild av hur ungdomar tänker om framtida arbetsliv för att kunna jämföra med ungdomarnas tankar i min studie. Därför har jag tagit del av Västsvenska Industri och handelskammarens senaste undersökning från 17 västsvenska kommuner, Fokus Attityd 2008, som handlar om ungdomars attityder till arbete, utbildning och framtid. I sju år har västsvenska gymnasieungdomars attityder studerats och 2008 års undersökning bygger på 2597 enkätsvar från elever som går andra året på ett studieförberedande program. Under dessa sju år har världsekonomin förändras, från ihållande högkonjunktur till en global finanskris, hösten 2008. Den senaste undersökningen visar, att trots att världen förändras i en enorm fart med finanskriser och massvarsel, står ungdomars attityd till ett arbete nästan helt still. Undersökningen visar att ungdomarna inte tycker att det ska bli roligt att ha ett jobb, men att det däremot är viktigt. Det finns alltså ett stort gap mellan viktigt och roligt. Som möjlig förklaring tas det upp att det är ganska naturligt att en 17-18 åring med begränsade erfarenheter av arbetslivet inte tycker att det verkar roligt att jobba (Dahlsten, 2008 s. 9).

Det som också intresserar mig är hur näringslivet ser på framtidens arbetstagare. Man kan läsa i rapporten Fokus attityd, att eftersom ungdomarna är näringslivets framtida arbetskraft, är ”rätt attityd” vid rekrytering oftast viktigare än formell kunskap.

”Om tio år vill vi se en betydande förstärkning av de attityder som visar på lust till både skola och arbete”.

(Attityd 2008, Joacim Carlson, tf vd i Västsvenska Industri- och Handelskammaren s.3)

Det är alltså lika mycket attityden till kunskap, som kunskaperna i sig, som betyder något. Anställ den som har rätt attityd och utbilda sedan honom eller henne i de specialistkunskaper som behövs för att kunna göra ett bra jobb (Fokus Attityd 2008, s7). Handelskammaren är övertygad om att inställningen till både skola och arbete är viktigt för

5

resultaten. För den som har intresse och brinner för något, är chansen större att lyckas och genom att lyckas, fortsätter man att utvecklas. Undersökningen visar att västsvenska ungdomar tror att en blivande arbetsgivare vill att man ska vara ambitiös, aktiv och ansvarstagande. Därmed konstateras i undersökningen att ungdomar har en bild av vad arbetsgivare förväntar av dem men att deras inställning till att jobba är ljummen.

Att förändra ungdomars attityder kräver ett djupt engagemang från samhällets alla sfärer, skriver man vidare i rapporten. En nyckelgrupp för att förändra ungas attityder är gymnasieskolan. Men det är givetvis en uppgift för både skola och näringsliv att hjälpas åt att sprida en relevant bild av den verklighet som unga möter när de kommer ut i arbetslivet (Fokus Attityd 2008, s 9) .

2.4

OECD-rapport om karriärvägledning

Hur ska man ställa sig för att kunna erbjuda studie- och yrkesvägledning i ett livslångt lärandeperspektiv? Det var en omfattande frågeställning på EU-toppmötet i Lissabon år 2000 och EU-kommissionens expertgrupp fick i uppdrag att ta fram en handbok för beslutsfattare. Gruppens huvuduppgift var att stödja vägledningens utveckling och komma fram till en gemensam syn på de grundläggande och underliggande principerna för vägledning. Studier gjordes av studie- och yrkesvägledningen i 36 länder. I rapporten menar gruppen att karriärvägledningen för ungdomar bör förbättras, både i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolan. För att klara utmaningen efterlyses program som utvecklar människors kompetens att styra över sin karriärutveckling och speciell uppmärksamhet riktas på viktiga övergångsfaser i livet. Tjänsterna ska förmedlas individuellt eller i grupp och de omfattar utvärderings- och självskattningsverktyg för att hjälpa människor att utveckla självkännedom. Medvetenhet om olika möjligheter ökar förmågan att själv styra över sitt yrkesval. I rapporten pekar man på att studie- och yrkesvägledningen behöver förbättras i många svenska kommuner och att det ofta saknas strategier för att hjälpa ungdomar finna det meningsfullt att stanna kvar i skolan och slutföra sina gymnasiestudier (OECD, 2007 s.12).

I rapporten beskrivs en egenskap som kännetecknar ett system för livslång vägledning, att förskjuta tyngdpunkten från hjälp med omedelbar yrkes- och utbildningsbeslut till en

6

bredare strategi. En bredare strategi utvecklar människors förmåga att styra över sin egen karriärutveckling, utveckla karriärplanering och kompetens för anställbarhet. (OECD 2007, s. 71).

I rapporten tar man upp att på yrkesprogrammen, i många länder, får elever betydligt mindre karriärvägledning än elever på teoretiska program. En tanke verkar vara att elever som valt yrkesförberedande program inte behöver stöd då de redan gjort en inriktning mot ett yrkesval. Det man däremot inte tänker på är den ökade flexibiliteten som präglar de yrkesförberedande programmen och ett brett utbud av yrkesalternativ och yrken som kan vara aktuella på allmänt inriktade yrkesutbildningar (OECD 2007, s.13). En heltäckande och integrerad information om utbildning, yrken och arbetsmarknad efterlyses i rapporten.

2.5

Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorienteringen

Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesorienteringen inom de frivilliga skolformerna baseras på bestämmelser i skollagen (1985:1100), läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), och gymnasieförordningen (1992:394). I de allmänna råden förtydligar man att vägledning handlar om att stödja eleven i att identifiera, utforska och formulera sina intressen och diskutera välgrundade och individuella val när det gäller studie- och yrkesvägar. För att göra väl underbyggda val behövs information om studie- och yrkesvägar utifrån elevernas behov.

Enligt Lpf 94 ska skolan sträva efter att eleven medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskap samt aktuell information. Skolans mål är att öka elevernas förmåga att analysera olika valmöjligheter och dess konsekvenser (Skolverkets allmänna råd, 2009, s.15).

All personal i skolan skall bidra till studie- och yrkesorienteringen men studie- och yrkesvägledaren har en central roll i arbetet med information, vägledning och i viss mån undervisning, då denne har utbildning och specialistkunskaper. Det är rektor som gör en arbetsfördelning av ansvarsområden rörande studie- och yrkesorienteringen (Skolverkets allmänna råd, 2009, ss. 4-6).

7

3 Syfte och frågeställning

Målet med karriärvägledningen är att ge de studerande verktyg att utveckla sina tankar om karriärutveckling. I mindre grupper diskutera synen på ett arbete och genom övningar kartlägga de studerandes värderingar, intressen, styrkor och förmågor.

Mot den beskrivna bakgrunden av avsaknaden av pilotprogram i karriärvägledning, syftar mitt examensarbete till att planera, genomföra och utvärdera, ett första steg (se figur 1 s 2), i ett treårigt karriärvägledningsprogram på ett yrkesförberedande program på gymnasiet.

Därefter ta reda på elevernas uppfattning om karriärvägledningens betydelse för att bl.a. synliggöra karriärutvecklingsprocessen, samt ta reda på hur framtidstankarna går på kort respektive lång sikt.

Mina frågeställningar är:

 Vad betyder faktorer som, intresse för valt gymnasieprogram, trivsel, och studiemotivation på programmet man går, för elevernas karriärutveckling?

 Hur upplever eleverna karriärvägledningsträffarna?

 Hur ser elevernas funderingar ut över sin kompetens för anställningsbarhet på kort respektive lång sikt?

8

4 Pilotprogram i karriärvägledning

Efter att ha tagit del av olika rapporter där man efterlyser utveckling och utvärdering av pilotprogram i karriärvägledning, är målet att utveckla ett program för karriärvägledning i tre steg under gymnasietiden (se figur 1, s. 2). Ett program där det ges möjlighet för eleverna att utveckla sin förmåga att styra sin egen karriärutveckling och utveckla karriärplanering och kompetens för anställningsbarhet.

Steg ett: Åsikt - Insikt: Under första året på gymnasiet kartlägga de studerandes värderingar, intressen, styrkor och förmågor för att komma till insikt om vem man är och utveckla tankar om sin karriärutveckling samt utveckla tankar om kommande karriärplanering och funderingar över sin kompetens för anställningsbarhet.

Steg två: Översikt: År två, söka information och kunskap samt orientera sig om utbildningar, praktik och arbetsmarknad. Göra ett urval av relevanta åtgärder och kunna ta ansvar för sin egen karriärprocess.

Steg tre: Utsikt: Under år tre kunna presentera sig själv i ett CV och personligt brev genom att beskriva sin kompetens och förstå värdet av yrkeserfarenheter som sommarjobb, feriejobb och praktik. Se möjligheterna till att förverkliga sina idéer och tillgodose sina behov.

4.1

Val av modell för självanalys i karriärvägledningen

Till min modell för självanalys, har jag inspirerats av Amundsens övningar. Amundsen efterlyser övningar med ett aktivt engagemang i vägledningssituationen där vägledaren använder sin kreativitet och fantasi i vägledningen. Hans budskap är, att klienten under sådana förhållanden, börjar tillämpa större kreativitet och flexibilitet i sina egna problemlösningsprocesser (Amundsen 2000, s.21). Amundsen betonar också att människor alltid behöver tillfällen att diskutera sin situation med andra.

9

Amundsen systematiska självanalys/Career Pathways är en modell som bygger på kvantitativa utvärderingsaktiviteter som görs på ett systematiskt sätt. Genom övningar, både inom inre som yttre områden, kommer klienten förhoppningsvis att få en större insikt och därmed kunna sätta upp realistiska mål. Aktiviteterna fokuserar på värderingar, intressen, personliga egenskaper. Att kunna påvisa människor deras starka sidor kan vara en viktig drivkraft till förändring.

Övningar för att identifiera mönster kan göras genom att utforska människors erfarenheter. Att försöka identifiera livsmönster i en helhetsbild, där man dokumenterar enstaka händelser och situationer, är en metod som fungerar som analys av många typer av upplevelser. Det kan handla om fritidsaktiviteter eller intressen och mönstren blir unika allt efter latenta upplevelser i varje människa.

Att göra övningar med kort, är att göra uppgiften taktil, genom att fysiskt plocka med korten och flytta om alternativen tills man är nöjd. Syftet med kortövningarna är att underlätta beslutsfattande och Amundsen beskriver kortsortering som ett verktyg för analys. Alla övningars resultat dokumenteras på en översiktsbild. Amundsen pratar om att anteckna sina upptäckter i olika segment i ett ”Hjul”. Genom att skapa en visuell karta, där varje övning fogas samman till en helhetsbild, som bidrar till tydlighet. (Amundsen 2000, ss.75-103). Jag har valt att dokumentera övningarna på ett samlingspapper som jag kallar ”Min karriärväg” (se bilaga 2),vilket ger en visuell översiktskarta.

10

5 Teoretiska perspektiv

I detta kapitel redogörs för de teorier som jag kopplat till mitt examensarbete. Min tanke var att ha tre teoretiska utgångspunkter, ett sociologisk, ett psykologiskt och ett socialpsykologiskt perspektiv. Den första teorin är Antonovskys sociologiska teori om hur olika faktorer påverkar en individs känsla av sammanhang. Eftersom mitt examensarbete också handlar om motivation har jag kopplat Maslows motivationsteori till arbetet, där Maslow ur ett psykologiskt perspektiv betonar självkännedomens betydelse. Till det socialpsykologiska perspektivet tar jag hjälp av Ahlgrens modell, som bygger på Meads symboliska interaktionsteori och Festingers sociala jämförelseteori, för att påvisa vikten av individens integrering av sin omgivning.

5.1

KASAM - Känsla av sammanhang

Vad är det som gör att vissa klarar och till och med växer, av tillvarons krav, påfrestningar och motgångar, bättre än andra. Antonovskys svar är att motståndskraften beror på hur vi upplever tillvaron. Hans teori, Sense of Coherence, KASAM – en känsla av sammanhang – består av tre delar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Eftersom vi människor behöver ha kontroll över våra liv behöver vi förstå orsak och verkan samt att se samband mellan mig som individ och min tillvaro. Ju mer vi begriper, hanterar och finner mening, ju högre blir vår känsla av sammanhang. Om du är övertygad att sysselsättningen har en mening t.ex. inför en kommande karriär, kan man ha ett starkt KASAM, känsla av sammanhang.

KASAM kan definieras enligt följande:

Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.

11

Begriplighet syftar till hur man upplever stimuli som förnuftsmässigt gripbara. Personer med hög känsla av begriplighet har ett förhållningssätt att uppleva världen som begriplig och strukturerad, även i oväntade situationer. Hanterbarhet syftar till att människor upplever sig ha nödvändiga resurser för att möta de krav som ställs på individen. Har människan mycket resurser att klara ex stress kan situationen göras hanterbar. Den tredje komponenten, meningsfullhet, betraktas som begreppets motivationskomponent och som ger livet en känslomässig innebörd. Vissa personer känner energi och engagemang och kan vända problem och krav till utmaningar. (Antonovsky, ss. 43-46).

5.2

Motivation

Maslows grundfilosofi är att människan rymmer oändliga möjligheter och att målet för individen är att successivt utveckla sina inneboende anlag. Han hävdar att människans främsta mål är individuell frigörelse. Enligt Maslow är livets mening individens väg till självkännedom och självförverkligande. Maslow menar att självförverkligandets riktning styrs av motivation (Bärmark 1985, ss. 48-49). Frågan om människors motivation är fundamentalt viktig och motivationspsykologins uppgift är att studera den självförverkligande människans behov. Maslows modell över den självförverkligade människan kan sägas vara svar på frågan om hur personligheten skulle vara om människan fick utveckla alla sina möjligheter (Bärmark 1985, s 155).

5. Behov av självförverkligande 4. Behov av självuppskattning 3. Sociala behov

2. Trygghetsbehov 1. Fysiologiska behov

Figur 2: Behovsskala av människans grundläggande behov enligt Maslows motivationsteori. (Bärmark, 1985, ss146-147)

12

Motivationsteorin utgår ifrån de fysiologiska behoven som är grundläggande och därmed också de starkaste behoven. Därefter kommer trygghetsbehovet som är individens behov av stabilitet, frihet från rädsla och behov av struktur och ordning. Det sociala behovet handlar om samhörighet, att få en plats i sin grupp och att få bekräftelse från andra. Ytterligare ett steg upp på behovsskalan är behovet av självuppskattning. I det behovet ligger ett behov att respektera sig själv och att bli respekterad av andra. Högst upp på behovsskalan kommer antagandet om behovet att förverkliga sig själv. Det Maslow kallar för självförverkligande är något som sker mellan människor och utan samtal med andra, finns ingen stimulans och självkännedom (Bärmark 1985, ss. 146-147).

5.3

Påverkan

Ur ett socialpsykologiskt perspektiv både påverkar och påverkas individen genom integrering av sin omgivning. Individens självbild skapas i interaktion mellan individ och dess omgivning. I en modell, beskriver Rose-Marie Ahlgren hur ungdomars självvärdering i olika sociala sammanhang skapas och utvecklas (Hagström, 1999, s 93). Genom en både verbal och ickeverbal dialog med andra skapas individens identitet. Idag saknar ungdomar erfarenheter från arbetslivet vilket gör att de inte får sin kompetens prövad. För att bedöma var och ens förutsättningar blir därför omgivningens reaktioner på prestationer och handlingar viktiga.

Ahlgrens modell bygger på Meads symboliska interaktionsteori och Festingers sociala jämförelseteori. Det finns ett behov hos människan att utvärdera sina åsikter och förmågor gentemot andra och genom dialog med andra skapar vi vår identitet. Individens identitet byggs upp som en konsekvens av social interaktion. Individen själv är en del av det egna sammanhanget och medvetenheten gör att individen blir en aktiv och dynamisk varelse. Hur andra reagerar på ens beteende ger individen en bild av sig själv och ligger till grund för självvärdering. Stämmer bilden med din självbild blir den förstärkt, däremot om den ger en avvikande bild, måste självbilden omstruktureras. Det krävs en grundtrygghet till sig själv och omgivningen att ompröva sin självbild. Tilltron till den egna förmågan utgör också grunden till individens självförtroende. Självförtroende torde vara grunden för motivation och handlingsberedskap (Hagström, T., ss 91-93).

13

Enligt den symboliska interaktionsteori värderar vi oss själva genom hur vi tror andra värderar och uppfattar oss, vilket påverkar vår självbild och självkännedom. Begreppet signifikant andra är enligt modellen påverkan från de personer som betyder mest för individen.

Figur 3: En modell av Ahlgren om hur individen påverkas av och tolkar omgivningens reaktioner på dennes beteende. (Hagström, T. 1999. s 93).

Förutsättningar och erfarenheter Egna värderingar Ambition Tolkningsprocess Signifikant andra Signifikant andra Signifikant andra Individens handling Andras reaktioner SOCIAL OMGIVNING

14

6

Metod

6.1

Urval av elevgrupp

Efter förfrågan av rektor att ha vägledning i två klasser på Hotell- och restaurangprogrammet, årskurs ett, planerades karriärvägledning i grupp in. Samtidigt beslutade jag att genomföra min studie i karriärvägledning i dessa klasser.

6.2

Genomförande av pilotprogrammet karriärvägledning

För att ”komma åt” elevgrupperna delades varje klass in i två grupper under svensklektionerna. En timmas karriärvägledning i halvklass, med nio till tio elever i varje grupp, genomfördes vid två tillfällen. På grund av de stora grupperna var vi två studie- och yrkesvägledare på varje gruppträff.

6.3

Val av metod för utvärdering

För utvärdering användes en kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor. Den kvalitativa metoden valdes före en kvantitativ metod för att få mer uttömmande svar då eleverna ges större utrymme att med egna ord förklara hur de upplever sin situation. Enligt Dalen är ”kvalitativ forskning att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet” (Dalen 2007 s.11).

”Vid utarbetandet av en intervjuguide ska man använda sig av områdesprincipen” (Dalen 2007 s 31). Min intervjuguide är indelad i tre huvudområden, nuvarande förhållande på gymnasiet, karriärvägledningens vara eller inte vara, samt elevernas framtidstankar. Inom varje huvudområde följer öppna frågor. För att få en mjuk start på intervjuerna finns det några inledande frågor, som handlar om tankarna inför gymnasievalet.

15

6.4

Urval av intervjupersoner

Jag bokade tider med de elever som accepterade att ställa upp när jag hade tid och möjlighet. Dalen anser att antalet informanter inte kan vara för stort på grund av att både genomförande av intervjuer och bearbetningen av materialet är en tidskrävande process (Dalen 2007 s 54). Att genomföra åtta intervjuer kändes som en bra grund att stå på i min analys. Från början hade jag bokat in lika många tjejer som killar men då det blev ett bortfall av tre killar som ”glömde sina tider” fick jag boka om med elever som hade möjlighet, vilket blev tre flickor.

6.5

Genomförande av intervjuer

Efter genomförd karriärvägledning samlades data in i form av kvalitativa intervjuer. Jag har använt mig av halvstrukturerade frågor (se bilaga 1). Efter bokade möten i ett enskilt samtalsrum genomfördes intervjuerna bandade med en videokamera. Innan jag påbörjade intervjuerna berättade jag mitt syfte med studien och att man var anonym. Till hjälp för elevernas minne hade jag vars och ens dokumentationspapper, ”Min karriärväg”, (se bilaga 2) på övningarna från karriärvägledningen, framme. Intervjuerna varade ca 30-45 minuter. Efter intervjuerna transkriberades dessa. Jag kommer att presentera intervjupersonerna med fingerade namn pga. anonymiteten. Undersökningen är helt konfidentiell då inget svar kan knytas till någon enskild person.

6.6

Presentation av intervjupersoner och deras tankar inför

gymnasievalet

Intervjuperson 1 – Maria

Hon ville bli någonting inom Hotell- och restaurangbranschen. Hon älskar att laga mat. Då hon alltid har fått hjälpa till hemma har intresset växt. Hon har också ett stort intresse av musik men om hon valt musik hade hon blivit tvungen att läsa vidare. Då hon är lite trött på skolan vill hon ha chansen att få ett jobb direkt efter skolan. Hennes förväntningar på utbildningen var just att kunna få ett jobb efter utbildningen.

16 Intervjuperson 2 – Sandra

Bestämde sig i sjätte klass för Hotell- och restaurangprogrammet då familjen alltid har hållit på med mat. Gick i fotbollsklass på grundskolan men har slutat med fotboll. Nu vill hon ha en grundutbildning. Förväntningar på utbildningen var att lära sig laga mat och veta vart maten kommer ifrån. Mamma hoppade av gymnasiet men pappan har gått på högskolan.

Intervjuperson 3 - Rickard

Är intresserad av både människor och mat. Tycker att det är kul att kommunicera med människor. Hade svårt att välja i 9: an då han var osäker på sig själv. Chansade mest och gick mest på slumpen. Om han skulle välja om, skulle det bli något liknande Hotell- och restaurang, alltså något praktiskt. . Mamma och pappa hoppade av skolan i 8:an eller 9:an.

Intervjuperson 4 – Lina

Hade gått i en annan skola men slutade efter tre veckor då det kändes väldigt oseriöst. Hotell- och restaurangprogrammet var egentligen hennes första val. Efter ett test i nian fick jag mycket poäng på det programmet. Jag valde det för att jag tycker om att serva människor och träffa mycket folk. Hade valt detta om jag hade valt om. Mamma har inte gått högskola men hon tror att pappa har gjort det.

Intervjuperson 5 – Louise

Tänkte först söka till Samhällsprogrammet men tänkte att där får man inget jobb direkt efter. Valde detta program för hon tycker om att möta människor och intresset att servera. Båda föräldrarna hoppade av gymnasiet första eller andra året.

Intervjuperson 6 – Malin

Valde detta för intresset av att jobba som servitris och att det finns chanser till jobb utomlands. Ingen direkt som påverkade valet. Tänkte byta program till Omvårdnadsprogrammet i julas för det finns en tanke att vilja arbeta med sjuka barn. Men nu vill hon inte byta, för då hade hon fått börja om från början så hon bestämde sig för att gå kvar. Varken mamma eller pappa har gått högskola, tror hon.

17 Intervjuperson 7 – Tina

Var osäker på sitt gymnasieval men valde HR för att det verkade roligt att laga mat. Mamman gick troligen på högskola medan pappan troligen inte gjort det.

Intervjuperson 8 – Emelie

Visste inte vad hon ville när hon skulle välja gymnasium och det var inte läge att plugga. Hemma sa de att hon skulle passa jättebra att jobba med människor. Skulle välja samma idag. Varken mamma eller pappa har gått högskola.

18

7 Resultat

7.1

Nuvarande förhållande på gymnasiet

För att få en djupare förståelse för elevernas nuvarande förhållande på gymnasiet, inleddes samtalen med att de intervjuade fick göra en nulägesbeskrivning. I det första intervjuområdet tar jag upp elevernas nuvarande situation på gymnasiet. Kapitlet ”Nuvarande förhållande” är indelat i tre delområden, intresse/trivsel, studiemotivation och karriärutveckling. Kapitlet avslutas med en analysdel utifrån mina teoretiska perspektiv.

7.2

Intresse och trivsel på programmet

Det framkom i intervjuerna att alla elever gjorde valet för att det fanns ett intresse för Hotell- och restaurangbranschen.

Maria utrycker sig så här på frågan om intresset för valt program i klassen:

Alla vill ju det här. Alla vill ju jobba inom Hotell- och restaurang. Jag tror det är så att alla har samma intressen. Det är en stor del att vi trivs. (Maria)

Samtliga av de intervjuade i denna studie uppgav att de trivs på programmet. Alla uttryckte att de är nöjda med sina lärare och de tycker att det är en bra sammanhållning i klassen. Det som nästan alla framhöll som viktigt för trivseln på programmet, var att det är bra klasskamrater eller som någon uttryckte sig, bra kompisar.

Att gå på ett yrkesförberedande program som Hotell och restaurangprogrammet innebär mycket praktiska moment och metodövningar och flera uttrycker att sammanhållningen kan bero på allt praktiskt arbete i köket.

Lärare, miljön, kompisar, stämningen och allting är jättebra. Jättebra hela linjen är ju att man kommer mycket närmare varandra än om man skulle vara i en vanlig klass. Man arbetar ju tillsammans i köket och när det är stressigt så litar man ju på varandra. Det är goare stämning än i en vanlig klass. (Sandra)

19

Emelie var tjejen som inte visst vad hon skulle välja i nian, utan fick rådet hemma att hon skulle passa att arbeta med människor. Hon ville inte gå på ett program där det behövdes så mycket ”plugg”. Emelie utryckte sin trivsel på programmet här nedan. I hennes avslutande mening kan man se hur hon förstärker variationen mellan det teoretiska och praktiska på programmet:

Mina förväntningar på programmet är exakt så som jag trodde att det skulle vara, men det är till och med bättre. Allting, lärarna och schema och så. Vi har perfekt med raster och lagom långa lektioner. Jag har lärt mig mycket och jag älskar min klass. Det är som en familj. Jag trivs jätte mycket med skolan och klasskamraterna. Vi har jätteroligt. Det är bra med variation mellan praktiskt och teoretiskt. (Emelie).

Att det praktiska arbetet bidrar till sammanhållning beskrev också Lina i sin berättelse:

Det kan inte bli bättre….Nej, jag tror att det är att man har sån himla sammanhållning mycket mer än man har i andra klasser, tror jag. När vi jobbar i köket så blir vi så himla tajta med varandra allihop. Det känns verkligen jättebra, alla är så himla trevliga och man lär sig verkligen att prata med människor på ett trevligt sätt. För man är väldigt utåtriktad för man pratar väldig mycket, haha. Det är så himla mycket praktiskt och inte bara sitta och skriva i en mattebok. (Lina)

I Linas berättelse kom vikten av det sociala samspelet fram. Det går att prata men att det ibland pratas mycket. Det framhöll även Maria, se nedan:

Det är lite tjötigt ibland för det är många som vill ha uppmärksamhet men det är en bra klass, tillsamman har vi jätte kul. (Maria)

Vikten av att vara ett sammansvetsat gäng och att ha sina rutiner och att veta vad som kommer utryckte Sandra här:

Man vet vad man ska göra och det är kul eftersom man är intresserad av allting. Man vet ju vad som ska göras i köksveckor. Man vet vad som kommer när man står i köket och pratar och allting. (Sandra)

20

7.3

Studiemotivation

På frågan vad som motiverar till skolarbetet betonade flera av de intervjuade att de vill lära sig någonting. Känslan av att lära sig något verkar vara en motivationsfaktor, se nedan på Rickards beskrivning:

Jag har alltid haft bra motivation att gå till skolan eftersom jag har uppskattat att vara här. Jag vill lära. Jag är inte direkt den här personen som tar sig en lång sovmorgon då man börjar tidigt (skratt). Jag trivs på skolan och vill lära och förstå. Jag tycker att det här är den bästa platsen. Jag tar ett steg i taget och varje dag som den kommer så får vi se vad det blir utav det. (Rickard)

I Rickards berättelse kan man se att det finns ett engagemang. Maria uttryckte också viljan av att lära sig men hon betonade också nyttan av skolarbetet och att kunna bli bättre på någonting. Hon ser ett framtida mål när hon säger:

Dels att man lär sig och alltså att det är kul. Är det inte roligt att gå till skolan anstränger man sig inte då gör man ingenting vettigt av det. Det är väl det att jag ska komma ut härifrån och vara bättre på någonting och att jag har framtiden framför mig. (Maria)

Det finns alltså en strävan att bli bättre på någonting.

Programmet innehåller också APU-perioder med praktik utanför skolan. En motivationsfaktor tycks vara att visa upp att man kan, vilket Emelie gjorde uttryck för när hon berättade:

Jag vill ju kunna när jag går ut på APU och efter gymnasiet vill jag ju känna att jag kan och då vill jag ju kunna det och då vill man ju gå till skolan. Jag tycker ju att det är roligt. (Emelie)

21

En motivationsfaktor kan vara att man har ett mål att skaffa ett jobb när utbildningen är klar:

Kanske, för att jag vill ha jobb sen eller så kanske om jag skiter i det så kanske jag inte får mina betyg. (Louise)

Ett exempel på att utbildningen har höjt motivationen gav Sandra uttryck för när hon berättade följande:

Jag kunde varit mer i skolan, kämpa mer, pluggat mer aktivt, snabbare bättre på allting. Jag kan, men jag orkar inte. Det har jag fått höra sen jag var jätteliten. Jag tar det sen och då blir det på hög. Sen tänker jag, nu måste jag. Sen jag började här i ettan har jag lärt mig jättemycket. Från början undrade jag var är allting och hur ska det vara och nu har jag lärt mig. Man har funnit sin plats nästan (Sandra).

På min fråga om klasskamraternas motivation framkommer att de intervjuade tycker att de flesta är motiverade till skolarbetet men att vissa klasskamrater har stor frånvaro främst från de teoretiska lektionerna. Orsaker som uppges är alltifrån låga inträdespoäng vilket kan betyda studiesvårigheter främst med kärnämnen, men att det också skolkas på grund av brist på ork. Det framkom också att två elever har slutat pga bristande intresse. Sandra beskrev det så här:

Det krävs ju inte så mycket för att komma in så vissa har ju problem. Vissa skolkar även från HR ämnen det beror ju på om man orkar. Det känns som HR är lite mer slapp om man jämför med SP då det är plugg plugg men här är vi ju i kök och….själv tycker jag inte om att plugga och sånt, jag gillar att få greja med händerna. (Sandra)

Rickard berättade att han upplever en skillnad i motivationen hos sina klasskamrater, han betonade att han tror att vissa skolkar av lathet.

Jag har vissa klasskamrater i min klass som går det här programmet bara för att…ja…gå ut gymnasiet. Dom hoppar över vissa lektioner, försöker direkt inte lika mycket som vissa andra. Det kan faktiskt vara både på kärnämnena och yrkesämnena.

22

Jag tror att det mest handlar om lathet. Att vara hemma och få ta det lugnt. Men jag tror att dom trivs rätt bra på den här skolan. (Rickard)

7.4

Karriärutveckling

Det som intresserar mig var ju om eleverna upplevde att de hade utvecklats under året. Samtliga, upplever att de har utvecklats på ett eller annat sätt. Det som var mest genomgående var på det sociala planet. - Jag har mognat och växt till mig, sa Tina. Louise uppgav att tidigare var hon väldigt sprallig men att hon nu blivit äldre då hon umgås med andra personer. Malin berättade att i 8:an och 9:an var hon ”skitblyg” och vågade knappt prata, men nu är hon en som pratar mest.

Nedan följer ett svar från Lina som upplever tecken på mognad från det att hon började gymnasiet:

Absolut. Jag tror att jag var mycket blygare när jag kom hit. Nu är jag så här, att det bättre att vara rak och ärlig. Alltså när man möter så mycket folk i restaurangen vågar man stå för mer vad man säger. Man blir mycket säkrare på sig själv, faktiskt. (Lina)

Tecken på utveckling i takt med att man lär sig nya saker beskriver Maria nedan:

Jag vill inte skryta men jag verkligen älskar det här och att jag är bra på det här. Det höjer självförtroendet att man klarar det. Jag har utvecklats jättemycket. Recept och alla smaker, det är jättemycket. Man kan skryta lite hemma. Kunde du inte det här? (Maria)

Rickard uppgav att han utvecklats som person genom att han blivit mer öppen för fler kulturer. På programmet har han har lärt sig att det finns väldigt mycket olika matkulturer, vilket har fått honom att tänka i nya banor.

23

7.5

Analys av studenternas nuvarande förhållande på gymnasiet

Det jag kan utläsa av de åtta gymnasieelever som jag intervjuat är, att samtliga trivs på programmet. Vad är det då som gör att ungdomarna trivs? Givetvis påverkas trivseln av att det finns ett gemensamt intresse för det gymnasieprogram man går. Det skapas en stark sammanhållning, fram för allt under de praktiska övningarna. Det är där som ”vikänslan” svetsats samman. Det Antonovsky menar bidrar till trivsel, är att känna sig i ett sammanhang. Dessa ungdomar har valt ett program efter intresse och man har ett gemensamt mål att sträva mot, då eleverna uttrycker en strak känsla av att ”vilja kunna”. Det samtliga elever i min undersökning också uppger är viktigt för trivseln, är den goda sammanhållningen på programmet. Antonovsky utrycker känslan av meningsfullhet som delen i en helhet. När alla i köket vet vad som behöver göras, kommer känslan av att känna sig behövd. Jag tycker eleverna ger bilden av vikten att känna sig behövd, som en del i ett pussel.

I min studie har jag också försökt titta på motivationsfaktorernas betydelse för utveckling. Om vi skulle sätta in elevernas motivationsfaktorer i Maslows trappa för motivationsteori skulle trygghetsbehovet kunna sägas vara uppfyllt hos de intervjuade. Genom struktur och ordning i de praktiska momenten på programmet blir eleverna säkra på vad som ska göras, vilket befriar från rädsla och trygghet infinner sig. Det sociala behovet verkar uppfyllt i denna grupp, då de intervjuade vid flera tillfällen pekar på den positiva stämning som råder i gruppen. Maslow uttrycker att tillhörighet är att få en plats i gruppen, vilket jag tycker studenterna ger uttryck för. Nästa steg i behovstrappan innefattar status och prestige och är kopplad till inre som yttre relation. Den inre relationen är kopplad till prestationer, skicklighet och förtroende och den yttre är kopplad till berömmelse, uppmärksamhet och uppskattning. För dessa elever tyckte jag att det kom fram ”att kunna någonting”, var en viktig faktor för motivationen. Jag upplevde det som en oerhörd stark motivationsfaktor att visa upp att man kan, ute på praktikplatserna. Det sistnämnda kan innebära att man försöker uppnå eller realisera sin yttersta målsättning. Maslow uttrycker det som ett behov av självförverkligande. Antonovsky säger att känslan av sammanhang förstärks, när man väl kan och allting blir begripligt och hanterbart.

24

Genom tryggheten i gruppen, genom det sociala sammanhanget och genom sina prestationer har eleverna som jag intervjuat helt klart växt med uppgiften. Om den självförverkligande människa drivs av mål och mening, som var Maslows teori, så är dessa ungdomar på god väg mot ett självförverkligande.

Det som kommer fram mellan raderna är att det förekommer en hel del skolk i klasserna. Orsaker som lyfts fram till stor frånvaro är att vissa klasskamrater har studieproblem eller dålig motivation till berört program pga. för litet intresse för programmet. Det uppgavs att två elever har slutat på programmet.

Genom min undersökning har jag försökt ge svar på faktorer som har betydelse för karriärutveckling. Som svaret på frågan om elevernas syn på sin egen karriärutveckling under första året på Hotell- och restaurangprogrammet får jag ett samlat intryck att de tycker att det har skett en förändring hos var och en. Generellt definierar eleverna begreppet karriärutveckling på olika sätt. De flesta uttrycker att de har växt socialt men också för att man har utvecklat ett kunnande för framtiden inom sitt område. Det sistnämnda blir tydligt när Maria säger ”att jag ska komma ut härifrån och vara bättre på någonting och att jag har framtiden framför mig”.

7.6

Karriärvägledningen

En av utgångspunkterna i mitt arbete var att planera, genomföra och utvärdera ett pilotprogram för karriärvägledning på gymnasiet. På grund av tidsbegränsning genomfördes och utvärderades det första steget i ett treårigt karriärvägledningsprogram, i två klasser på ett yrkesförberedande program på gymnasiet. I det här kapitlet beskrivs mitt upplägg av karriärvägledningen rent allmänt, för att följas av beskrivning av de olika övningarna som gjordes i grupperna och därefter tankar kring fortsatt karriärvägledning. Kapitlet avslutas med en analysdel utifrån mina teoretiska perspektiv.

25

7.6.1 Allmänt om karriärvägledningen

Åsikt - Insikt: Under första året på gymnasiet kartlägga de studerandes värderingar, intressen, styrkor och förmågor för att komma till insikt om vem man är och utveckla tankar om sin karriärutveckling samt utveckla tankar om kommande karriärplanering och funderingar över sin kompetens för anställningsbarhet.

Karriärvägledning skulle genomföras i två klasser, som gick år ett på Hotell- och restaurangprogrammet. Varje klass delades i två grupper. Karriärvägledningen lades parallellt med lektionerna i svenska. Tanken var att svenskläraren skulle få en halvklass och det skulle förhoppningsvis kännas som en ”vinna vinna” lösning. Det var en vecka mellan varje träff. Tanken var att varje grupp skulle träffas tre gånger men på grund av dålig framförhållning i planeringen slutade det med att varje grupp träffades två gånger. Det gjordes en kort introduktion i varje klass, vad karriärvägledningen skulle gå ut på.

I halvklassgrupper diskuterades attityder till arbete och synen på framtiden. Min upplevelse var att det var en stor aktivitet och livliga diskussioner om bl.a. olika värderingar av ett arbete. Det var näst intill hundraprocentig närvaro på dessa gruppträffar.

För att göra eleverna mer medvetna om sina egenskaper och förmågor utfördes diverse övningar. Även där upplevde jag att det var ett stort engagemang. Min första undran var hur eleverna över huvud taget uppfattade våra träffar. När de intervjuade fick frågan hur de upplevde karriärvägledningen rent allmänt, blev svaren förvånansvärt positiva. Några exempel kan ses nedan:

Jag tycker att det blev ett avbryt, hade det varit mer planerat skulle man ha tänkt att nu ska vi gå dit och man hade haft mer förväntningar. Jag tyckte det var bra. (Maria)

Det var avslappnat och det var skönt att göra någonting annat. Man behövde inte prestera utan det räckte att man var där, liksom. Nej, jag tyckte att det var roligt. Korten var jätte roliga. Jag tyckte det var jättebra övningar. (Maria)

26

Att träffarna gav tid för eftertanke och att det upplevdes som att göra något annorlunda uttrycker Rickard och Lina nedan:

Jag tyckt att det var väldigt bra., med de här träffarna. Dels att man fick rannsaka sig själv och man fick reda på vad andra tycker om en. Men också att man fick sitta ner och tänka på varför valde jag det här programmet. Varför gör jag detta. Jag tror att det är just det människor behöver göra lite då och då, för att egentligen veta var man befinner sig. Jag tycker det var så bra. Det har påverkat oss som var där. (Rickard)

Nej men jag tyckte att det var ganska bra, det var en av de bättre, det kändes rätt genomtänkt ändå, tycker jag. Om man gör det någon gång ibland tycker jag att det är helt ok, det kan var kul att göra något annorlunda, bara träffarna inte är för långa men det tyckte jag inte att de var. Nej det var bra. Alla var nästan tysta hela tiden, tystare än vanligt. Jag i alla fall så kändes det som folk var väldigt uppmärksamma och intresserade att höra, även om de inte ville erkänna det. (Lina)

Det var två av de intervjuade som hade en mer ljummen inställning till karriärvägledning.

Det var väl kul, det var väl ingen stor grej, det var ju bara att gå dit och göra som man blev tillsagd. Det var väl att det inte var som att gå i skolan. Man sköt ju bort skollivet lite och det tyckte jag var kul.

Det var inte grymt roligt kanske, utan lite segt. Men det var intressant att veta vad folk tyckte om en och så. Jag tycker det är bra att göra något sådant och inte bara köra på liksom. Det är bra att tänka till vad man håller på med.(Tina).

Eleverna är, som beskrivits, överens om att det känns skönt att i lugn och ro få tid att reflektera över vad man håller på med. När jag frågade om tiden, en timma som var avsatt svarade majoriteten att de tyckte en timma var bra. Däremot menade två elever att tiden var för kort och att det hade varit bättre med en och en halv timma.

7.6.2 Övningar

Som tidigare beskrivits under val av modell för självanalys har jag inspirerats av Amundsens bok – Aktivt engagemang. För att tydliggöra det man är bra på, sin

27

kompetensprofil, och att få en känsla av helhet av sin karriärprocess dokumenteras samtliga övningar i ett samlingsdokument som jag kallar ”Karriärvägen” (se bilaga 2).

7.6.3 Värderingsövning

I den här övningen delades en lista ut på vad man kan tänkas värdera i arbetslivet. Individuellt gjordes en rangordning och en dokumentation på samlingspappret, ”Karriärvägen” (se bilaga 2), av det var och en ansåg vara viktigast. Därefter följde en gruppdiskussion. I nedanstående kommentar berättar Lina hur det känns att dokumentera det vi gjorde på ett papper – ”karriärvägen”.

Jag tror att det var rätt bra faktiskt för man fick ju rena tankarna rätt bra på ett sånt här papper. Jo, men man kanske tänker mycket grejer och så får man få reda på hur andra tänker och man får en putt i rumpan. Nej jag vet inte riktigt men alltså man blir lite renare i huvudet hur man tänker och vad man tycker är viktigt eller så. När jag kopplade det till Hotell och restaurang, var det ” änna” det som var det osäkra. Jag tänkte när alla andra har kul är det jag som servar dom, när dom har roligt. (Lina)

Budskapet som kan ses i slutet av Linas berättelse är att hon fick en tankeställare över vilken bransch hon har valt. Rickard tolkade övningen så här:

Vi började ju med att diskutera och fick rannsaka oss själva beroende på vad vi hade tänkt innan vi valde det här programmet. Vad man har för förväntningar när man kommer ut i arbetslivet och vad man vill ha ut av arbetslivet (Rickard).

Ovanstående kommentar om att ”vi fick rannsaka oss själva” tycker jag visar att övningen ledde till eftertanke varför man valde programmet. I nedanstående exempel ger också Sandra ett exempel på att värderingsövningarna ledde till eftertanke.

Värderingar var bra, om man tex har sagt att man vill bli reseledare. Men är det så att man måste värdera att man vill jobba på oregelbundna arbetstider. Vad tycker man är viktigast. Det är bra att man får tänka så, för man kanske inte är den typen av människa (Sandra).

28

Emelie utrycker vikten av att göra skriftlig dokumentation av sina tankar nedan:

Jag tycker att det är rätt bra. Men man får ta fram sina tankar och verkligen förstå vad man vill jobba som. Man förstår sig själv när man tvingas skriva ner sina tankar. Så att jag tycker att det är bra. (Emelie)

7.6.4 Intresseövning

I den första övningen får var och en skriva ner ett eller flera drömjobb på post-it-lappar som vi satte upp på ett större gemensamt blädderblock med efterföljande kommentar till hur man tänker. Därefter gör vi en intresseövning där man tänker igenom vilka intressen man haft genom åren. Intresseområdena dokumenterades på ett separat papper där var och en ritat ett träd som delats in i femårsperioder. Intressen man har idag skrivs ner under intressen på samlingslappen ”Karriärvägen”. Min upplevelse av övningen är att alla var väldigt engagerade och att det skrevs väldigt mycket. Att övningen väckte minnen och tankar om vad man gjort genom åren ger Maria exempel på här:

Det där trädet man vick göra var jätteroligt. Det var kul att tänka, ja det här gjorde jag då, ja just de…Det är sånt där som man inte gör på vanlig lektioner. Det är kul att göra något annat tycker jag. (Maria)

Att övningen gav ett visuellt uttryck förmedlar Sandra och Emelie nedan:

Det var kul att göra trädet. Det blev klart när man fick se det på papper och se vad man gjort för olika saker genom åren. Har jag gjort allt detta, är det jag? (Sandra)

29

7.6.5 Egenskapsövning

I den här övningen fick alla en ask med egenskapskort (”Träning i livslångt lärande” Udskolningsforlaget). Korten placerades ut på en fyrgradig skala, från stämmer till stämmer inte alls. Därefter plockades, de två raderna som stämde minst, bort. Av de två återstående raderna, fick var och en välja de sex bästa mest överensstämmande egenskaperna. Till slut skulle dessa egenskaper rangordnas samt dokumenteras på ”Karriärvägen”. Syftet med materialet är att öva på att upptäcka vem man själv är.

Av de intervjuade upplevde jag att det var mer än hälften som tyckte övningen var bra. Här nedan kommer två exempel på att övningen upplevdes positiv.

Övningen med egenskaper, alltså, jag tyckte det var jätteroligt. När man liksom tänkte, att man är ganska självkritisk och man inte vågar lägga den lappen, jo, men jag tycker att jag är bra, så lägger man den. Du vet, det stärker självförtroendet. Det där har jag tyckt som mig själv sen var det ju roligt att dom andra också sa dom där sakerna. (Maria)

Man fick verkligen rannsaka sig själv, hur man såg på sig själv. Man kände sig rätt nöjd med sig själv, att man hade så positiva saker lite fnisst. Man rannsakar sig själv och helt plötsligt så upptäckte man att det stämmer. Det var en rätt bra övning tycker jag. (Rickard)

Här följer några exempel på Lina som tänkte på några av sina kamrater:

Nja jag kommer inte riktigt ihåg men det kan nog vara lite jobbigt för folk som kanske inte är så bra på att tycka bra saker om sig själv, att man tror att man inte är så bra som man är men..Jag är nog ganska självgod. Det kan låta egoistiskt men så är det nog i alla fall. (Lina)

Malin och Emelie tyckte övningen var jobbig vilket de uttrycker här nedan:

30

Ja, just de ja. Det är jobbigt att skriva sånt. Det var en svår uppgift. Jag tycker att det är svårt att skriva vad man själv är bra på. Men man får väl vara ärlig mot sig själv..haha.(Emelie)

7.6.6 Andras åsikter om mina egenskaper

För att utveckla en helhetsbild av vem man är, är det viktigt att få positiv feedback från andra, då vi sällan frågar vad andra tycker om oss. Den här övningen heter ”Blomman” och går ut på att skriva positiva egenskaper om varandra. Var och en ritar en blomma och skriver sitt namn i mitten. Därefter görs ett kronblad för samtliga deltagare. Till hjälp ligger massor av kort med egenskaper utlagda på bordet. ”Blomlappen” cirkulerar och deltagarna fyller i en passande egenskap på respektive person. När lappen gått cirkeln runt får varje person begrunda och be om kommentarer om det är något som man undrar över.

Samtliga av de intervjuade svarade att de tyckte att övningen var bra och de flesta utrycker att de fick bekräftat vad de redan visste. Lina, Maria och Louise berättar om att få positiv förstärkning på det som de redan visste;

Det är alltid kul att höra vad andra tycker om en. Nej, det var ju kul att de tyckte nästan samma som jag. Nej men typ att få feedback från andra kan vara bra om man typ är lite osäker, det tror jag kan vara bra. Att få veta att andra tycker saker utan att man har tänkt på det. (Lina)

Det kom faktiskt inte fram någonting nytt men jag vet hur jag är och det är roligt att de tycker att jag är som jag är och det stärkte mitt självförtroende. (Maria)

Man blev ganska glad, för man fick ju ganska bra feedback, liksom är jag sån.., är jag sån. Nej men det var mest saker som jag visste, man vet ju på ett ungefär. (Louise)

Att det fanns lite oro för vad som skulle komma beskriver Rickard nedan:

Att göra övningen vad kompisarna tycker är ju också kul. På ett sätt, men man visste ju inte vad som skulle komma. Jag blev nöjd och glad att de tyckte så om mig. Dom skrev ju att jag var stark, smart och att jag kan mycket. Det var ju nästan samma saker

31

som jag hade tagit om mig själv. Det stämde på sätt och vis med min självbild. Jag var väldigt glad när jag gick hem den dan. (Rickard)

Rickards berättelse visar att det vi gjorde påverkade honom så starkt att han gick hem med en positiv känsla den dagen.

När det gällde styrkor som färdigheter och kunskaper hade vi på grund av tidsbrist inga övningar, utan var och en fick fylla i själv. Det gällde också eventuella hinder för att nå sina realistiska mål för framtiden.

7.6.7 Tankar om fortsatt karriärvägledning

Det vi gjorde under den här karriärvägledningen var ”Steg ett”. Tanken är att fortsätta bygga på vägledningen år två med en översikt av utbildningsväsendet och att ge arbetslivsinformation, för att sedan återkomma i årskurs tre med information om framtida utsikter samt kunna marknadsföra sig själv i ett CV och ett personligt brev. Här var det ingen tvekan utan alla var överens om vikten av en fortsättning. Det som lyftes fram var vikten att få vara i mindre grupper då alla kommer till tals. Det som samtliga tyckte var oerhört viktigt var att få lära sig skriva CV, för att klara att söka jobb. Emelie lyfter fram att CV-skrivningen gärna får komma in tidigare.

Bra att koppla på arbetsliv och högskoleinformation för jag vet ju nästan ingenting om det. Kan vi inte skriva CV i tvåan? För det är bra att skriva då vi söker jobb och det är jättesvårt att skriva. Jag har försökt att skriva CV flera gånger så jag behöver lite råd. ( Emelie)

I det exempel som gavs ovan ser man hur hon framhåller vikten av CV skrivning och nedan betonar verkligen Rickard CV-skrivandet betydelse.

Att skriva CV, det är bra, för det är en av de viktigast saker vi behöver lära oss. (Rickard)

32

7.7

Analys av karriärvägledningen

Trots att informationen var dåligt förankrad hos eleverna om vad karriärvägledningen egentligen gick ut på, upplevde jag att de intervjuade ungdomarna uppskattade träffarna. Det som uppskattades mest var att i lugn och ro få reflektera över sin situation. Fransson, Lindh beskriver i sin rapport vikten av att skapa en fast identitet hos ungdomarna. För att skapa en fast identitet krävs att ungdomar kontinuerligt tänker igenom sina upplevelser, vad de vill och varför. Flera av de intervjuade bl.a. Rickard säger; ” jag tror att det är just vad människor behöver göra lite då och då för att egentligen veta var man befinner sig”.

Karriärvägledningens mål enl. Sahlström, är att ge individen rättighet att få tillgång till hjälpmedel och verktyg som är lämpligast för att kunna ta ansvar för den egna karriärprocessen. Övningarna vi gjorde bygger på Amundsens; Sytematiska självanalys med kvantitativa utvärderingsaktiviteter som görs på ett systematiskt sätt. Genom att dokumentera övningarna på ett och samma papper, ”Min karriärväg” skapade vi, som Amundsen säger, en visuell karta som bidrar till tydlighet. Mitt syfte med övningarna var att studenterna skulle få en så korrekt bild som möjligt av sig själv. Lina beskriver övningen; ”att man fick rena tankarna rätt bra på ett sådant här papper och att man blir renare i huvudet, hur man tänker och vad man tycker är viktigt”. Eller som Emelie uttryckte det; ”man förstår sig själv när man tvingas skriva ner sina tankar”. Amundsen påpekar vikten av att diskutera sin situation med andra människor vilket jag också upplevde att grupperna uppskattade. Det som framkom var att ” man fick reda på vad andra tycker” och ”man fick reda på hur andra tänker”. Om värderingsövningen beskrev majoriteten av eleverna, att det väckte tankar. Tankar om branschen man valt och dess för och nackdelar. Att vi skapade visuella kartor på intressen man haft genom livet, upplevde jag att eleverna uppskattade. En analys av sina upplevelser gav Emelie uttryck för när hon sa; ”det var kul att se hur jag har förändrats”. Ett annat exempel var Sandras kommentar när hon studerade sin karta; ”har jag gjort allt det här”.

Kortövningen med egenskaper uppfattade jag var uppskattad, då det var en febril aktivitet. Ahlgren framhåller att tilltron till den egna förmågan utgör grunden för individens självförtroende, vilket Maria visar i klockrena ordalag när hon säger; ”när man liksom tänkte liksom, att man är ganska självkritisk och man inte vågar lägga den lappen, …jo

33

men jag tycker att jag är bra, så lägger man den... du vet, det stärker självförtroendet”. Kommentarer som ”att rannsaka sig själv, jag kände mig rätt nöjd med mig själv, man får vara ärlig mot sig själv”, tyder på att korten fungerade som Amundsen uttryckte det som verktyg för analys. Men övningen upplevdes också som jobbig av några, då man måste vara ärlig mot sig själv, som Emelie uttryckte det. Tanken med övningen som handlade om, andras åsikter om mina egenskaper, var att förtydliga var och ens självbild, då Ahlgren påstår att det finns ett behov av att utvärdera sina förmågor gentemot andra. Hon säger att stämmer självbilden blir den förstärkt. Det kan vi se i följande kommentar; ”det kom inte fram någonting nytt, men det är roligt att de andra tycker som jag”. Den som jag tror värdesatte övningen mest av mina intervjuade var Rickard som sa; ”jag blev väldigt nöjd och glad att de tyckte så om mig”. När han sen sa att; ”jag var väldigt glad när jag gick hem den dagen”, tycker jag tyder på att övningen berörde honom. Att genom interaktion med andra i den här övningen upplever jag av svaren, att självbilden har stärkts på ett eller annat sätt, hos var och en av de intervjuade. Jag finner att resultatet av vad de intervjuade tycker generellt om de övningar vi hade i karriärvägledningen, överensstämmer med min förhoppning, att nå mer självinsikt. I en sammanfattande analys tolkar jag, att de flesta elever i min undersökning anser, att innehållet i karriärvägledningen på ett eller annan sätt synliggjort var och ens karriärutveckling. Majoriteten av de intervjuade eleverna anser att tiden vi hade till förfogande var ok. Till min glädje önskade samtliga en fortsättning på karriärvägledningen år två och tre.

7.8

Framtidstankar

Min tanke var att ta reda på elevernas framtidstankar om anställningsbarhet på kort respektive lång sikt. Alla av de intervjuade svarade att de hade tänkt söka jobb direkt efter studenten för att skaffa sig arbetslivserfarenhet. Det fanns en stark vilja att börja jobba för att få egna pengar och slippa vara beroende av föräldrarna. Det fanns också en stark tro att få ett jobb direkt efter studenten. Hälften av de intervjuade skulle kunna tänka sig att arbeta utomlands direkt. Maria uttrycker:

Jag vill gärna flytta till London när jag slutat skolan. Men även resa runt liksom, och jobba på andra ställen. Jag skrev att jag vill jobba utomland. Det är inte det att jag hatar Sverige men jag har varit här i många år så nu känns det som att jag vill