5.1. Kontantbranschen
Respondenterna menar att kontantbranschen är en bransch där försäljning av varor och tjänster sker till privatpersoner, oftast till små belopp och där kunden inte ber om kvitto. En liknande definition återfinns även i SOU 2005:35 där det benämns att kontantbranschen avser företag inom detaljhandeln, dessa är de som bedriver försäljning av de flesta varor till privatpersoner. På grund av att försäljningen ofta sker utan att kvitto utlämnas till kunden, finner respondenterna det mycket svårt att se fullständigheten i intäktsredovisningen. Carrington och Catasús (2007) benämner att revison handlar om att objektivt inhämta och utvärdera belägg för påståenden om ekonomiska åtgärder. I kontantbranschen försvåras därmed utvärderingen av intäktsredovisningen.
Enligt respondenterna är det tjänsteföretagen som är de mest utsatta inom kontantbranschen. Nyström påstår att det är som svårast att göra bra intäktsanalyser i renodlade tjänsteföretagen, eftersom det är förhållandevis lätt att fuska med tidsredovisningen. Hon nämner att det exempelvis förekommer att frisörer inte rapporterar kunder de haft under eftermiddagen och ”stoppar pengarna i egen ficka”. Vidare förklarar Nyström att det är lättare att granska intäkter i en detaljhandel eftersom hon då kan utföra en bruttovinstanalys för att få en bra bild om intäkterna är fullständiga eller inte. Den del som Nyström beskriver, om att analysera intäkterna, ingår i revisionen enligt Carrington och Catasús (2007).
I Revision av företag i kontantbranschen (FAR SRS 2007) framgår det att revisionen skiljer sig åt i kontantbranschen jämfört med övriga branscher. Det är framförallt svårigheterna med att säkerställa intäkterna, affärshändelserna och att transaktionerna ägt rum samt redovisas på ett korrekt sätt. De nämner vidare att det alltid finns risker vid revision i kontantbranschen då det kan förekomma manipulation av kassaregistren. Samtliga respondenter är överens om att kontantbranschen innebär många svårigheter. De nämner många transaktioner, svårt att lita på hur väl kassan stämmer överens med verkligheten och fullständigheten med intäkterna som några svårigheter med kontantbranschen. Detta kan tolkas som att svårigheterna kvarstår och inte har påverkats sedan Revision av företag i kontantbranschen (FAR SRS 2007) publicerades. Respondenterna ser inte bara svårigheter utan även höga risker.
35
Blokdijk (2004) nämner att en av revisionens risker är upptäcktsrisken, vilken är risken att revisorn inte uppmärksammar felaktigheter.
Respondent 1 och 2 förklarar vidare att så länge kvitto inte erbjuds till kunderna kommer risken för revisorn alltid finnas för att kunna styrka fullständigheten bland intäkterna.
Respondent 9 delar åsikten om att kontantbranschen innehåller svårigheter, vilket tidigare var och är fortfarande ett problem. Många revisorer har undvikit och undviker fortfarande att revidera kontantbranscher. Respondent 9 var tidigare en av dessa tills han blev mer insatt och fick utbildning om revision inom kontantbranschen. Han tror att undvikandet beror på okunskap bland sina kollegor i branschen. ”Att kategoriskt säga nej till kontantbranschen kan vi inte göra”. Respondent 9 menar att så länge han har kunskap om kontantbranschen och känner att ”allt är frid och fröjd” kan han skriva under revisionsberättelsen. Han menar vidare att han bör vara så komfortabel med granskningen, att hans revision står sig mot en eventuell granskning av Revisorsnämnden. Respondent 9 förklarar att hans granskning skall dokumenteras så väl att han kan ha ”ryggen fri”. Öhman (2007) hävdar att revisorer dokumenterar sitt arbete för att kunna förse sig själv med bevis som stärker att det har utförts korrekt.
5.2. För och -nackdelar med kassaregisterlagen
Enligt Pomeroy (2010) är det revisorns ansvar att granska den finansiella informationen så att den är regelrätt innan denna ger sitt godkännande och känner sig komfortabel. Ett flertal av respondenterna hävdar att kassaregisterlagen har bidragit till mer trygghet och kontroll. Vilket gör att revisorerna kan känna sig mer komfortabla med att godkänna revisionen. De flesta konsulter anser att lagen medfört att bokföringen i större utsträckning är korrekt och skapar bättre ordning och reda i deras arbete.
Det finns alltid en risk att revisorn avger ett felaktigt uttalande i revisionsberättelsen. Risken kan inträffa när denna inte känner sig riktigt komfortabel med företagets finansiella rapporter, om dessa innehåller väsentliga fel. Detta benämns som revisionsrisk, se Williekens (2011). Våra respondenter anser att lagändringen bidragit till en ökad trygghet och att de känner sig mer komfortabla. Detta kan medföra att revisionsrisken därmed minskar. Alla våra respondenter är överens om att näringsidkarna sedan lagändringen numera är mer ordningsamma och har en större vilja att följa
36
regelverket för att på så sätt undgå att fastna i Skatteverkets kontroller.
Förhoppningsvis kan detta leda till att de finansiella rapporterna inte innehåller felaktigheter.
De tillfrågade revisorerna och redovisningskonsulterna var eniga om att det inte finns några nackdelar med lagen för deras arbetssätt. Däremot medgav det att deras kunder drabbats av de höga kostnaderna som kassaregistrens investering medfört.
5.3. Intäktsredovisning
En av svårigheterna som respondenterna uppmärksammat är problemet med att deras kunder vanligtvis redovisar sina intäkter månadsvis istället för när de har tjänats in. Enligt Zhang (2005) är svårigheterna med intäktsredovisning att kunna bestämma tidpunkt för när det blir en intäkt. Vidare menar Zhang (2005) att en intäkt enligt god redovisningssed skall redovisas när den ”tjänats in”.
Ytterligare en svårighet som respondenterna nämner med revision och redovisning i kontantbranschen är förekomsten av många transaktioner.
Respondenterna menar att de många transaktionerna gör det svårt att säkerställa om kassan stämmer med verkligheten. Skulle det förekomma brister i kontanthanteringen kräver det en större insatts av revisorn för att säkerställa att intäkterna stämmer överens med bokföringen (FAR SRS 2007)
Majoriteten av de tillfrågade i vår studie anser att det är svårt att se om intäktsredovisningen ökat sedan kassaregisterlagen infördes. De hävdar att det är fler faktorer som har påverkan på intäktsredovisningen vilket gör det svårt att avgöra om det har skett någon ökning av intäkterna hos kunderna. Även om de inte kan se någon större ökning hittills, har de en förhoppning om att lagändringen kommer att bidra med mer redovisade intäkter i framtiden.
Det var endast en respondent som påtagligt hade sett att en av hans kunder har ökat intäkterna sedan lagen trätt i kraft. Denna respondent menar att effekten var såpass tydlig, vilket inte kan ha berott på några yttre faktorer.
Respondenten har jämfört bruttovinsten hos en näringsidkare före och efter lagändringen. Då påträffades en skillnad som uppgick till flera hundratusen kronor.
Några av orsakerna till varför det övriga respondenterna inte har sett någon specifik ökning av intäktsredovisningen sedan lagen trädde i kraft, kan bero på
37
att de sedan tidigare har använt bra kassaregister och att de infört rutiner som ska hjälpa näringsidkarna att redovisa intäkterna korrekt. Nyberg är noga med att ge sina kunder tydliga instruktioner på hur de skall sköta sina kassarutiner.
Hennes kunder använder sig av en kassarapport, för att kunna spåra transaktioner vilket underlättar hennes arbete.
Efter ett flertal intervjuer uppmärksammade vi att de flesta revisorer och redovisningskonsulter gav svaret att det inte sett någon förändring i intäktsredovisningen. Samtidigt som de tidigare nämnt att deras kunder redan hade kassaregister och goda interna rutiner. Vi tyckte oss se ett samband mellan dessa två svar. Varpå vi vid resterande intervjuer tillfrågade respondenterna om detta samband var möjligt. Frågan löd ”kan det finnas ett samband mellan att de revisorer och konsulter vars kunder sedan tidigare hade kassaregister och goda interna rutiner, inte ser en intäktsförändring jämfört med den respondenten som såg förändringen. Är det möjligt att säga att denna inte ställt lika höga krav på sina kunder? Eller kan detta enbart bero på lagen?”.
Svaret vi fick från de resterande respondenterna, var att påståendet var fullt möjligt gällande att personen i fråga inte ställt lika höga krav. Vi medger att detta påstående kan ha påverkat respondenternas svar och därför ställer vi oss kritiska till om frågan kan förklara orsaken till det avvikande svaret. Värt att ta i beaktande kan även vara de övriga respondenternas svar. Kan det vara så att det finns en intressekonflikt hos de övriga respondenterna? Det vill säga att de inte vill avslöja information som kan framställa respondenten som ”slarvig”.
5.4. Hur det certifierade kassaregistret har påverkat näringsidkaren Förutom de tidigare nämnda nackdelarna med de höga kostnader för att investera i ett kassaregister, upplever vissa respondenter att de kunder som tidigare haft ett kassaregister och nu tvingats byta till ett nytt efter lagändringen, känner sig orättvist behandlade. Orättvisan bottnar främst i att alla näringsidkare inom kontanthandeln blev tvungna att byta system, även de som tidigare skött sig. I SOU 2005:35 är målet med kassaregisterlagen att det skall ställas krav på näringsidkarna inom kontantbranschen. Intäkterna skall registreras i certifierade kassasystem för att på så sätt stävja den illojala konkurrensen. Samtliga respondenter är eniga om att det certifierade kassaregistren har bidragit till att konkurrensen blivit mer rättvis eftersom oseriösa aktörer i större utsträckning kommer att utsorteras. Lindström lyfter även fram en annan fördel med kassaregistren. Han menar att företagarna kan
38
använda kassaregistret för att hämta ut säljstatistik, som kan användas i det dagliga arbetet.
5.5. Intern Kontroll
Enligt Jokipii (2010) handlar intern kontroll om att identifiera ett företags kontrollmiljö. Detta för att ge de anställda rätt befogenheter för att kunna utföra sitt arbete och bidra med sitt ansvar till den interna kontrollen. De är även viktigt att ge de anställda en bild över vilka risker som eventuellt kan bli ett hot mot företagets uppsatta mål. Respondent 2 och Nyberg har märkt av att den interna kontrollen efter införandet av kassaregisterlagen förbättras.
Vidare nämner respondent 2 att det numera finns en större medvetenhet hos sina kunder och att de har sett över de interna rutinerna mer. Kunderna har blivit mer medvetna om vilka risker som kan uppkomma med kontanthanteringen. Akresh (2010) beskriver att en av revisorns arbetsuppgifter är att uttala sig hur effektiv den interna kontrollen i företaget är. Respondent 2 berättar att hon vid en ny kund alltid gör en omfattande granskning av den interna kontrollen. Den interna kontrollen uppdateras löpande varje år om någon förändring har skett.
De övriga respondenterna har inte sett någon förbättring av den interna kontrollen sedan införandet av kassaregisterlagen. En respondent nämner
”kassaapparat som kassaapparat” medan en annan respondent säger att ”de företag som vi pratar om är så pass små vilket gör att det inte har någon intern kontroll i den bemärkelsen som gör att vi kan förlita oss på deras interna kontroll”.
Den interna kontrollen ligger inte enbart i företagslednings intresse utan är även intressant för revisorerna (Jokipii 2010). Beroende på utfallet av den interna kontrollen kan revisorn besluta om att komplettera med substansgranskning (Smith et al. 2000). Respondent 2 förklarar att vid revision av kontantbranscher utförs alltid en substansgranskning för att inte helt förlita sig på den interna kontrollen.
39