I detta kapitel redovisas analysen av resultatet och ämnesstudier.
5.1 Trafikverkets kontroll- och besiktningsverksamheten
I ABT06 framgår det att beställaren kan utföra självständigt de kontroller som beställaren finner är nödvändiga att utföra. Studien visar att vid Trafikverket basunderhåll väg inte utför de kontroller och besiktningar som är nödvändiga för att kunna säkerställa att entreprenad utförs i enlighet med kontraktet. I Trafikverkets egna studier framgår det att specifik kontroll och besiktningsverksamheten måste förbättras för att i större grad kunna säkerställa att drift och underhåll utförs kostnadseffektivt.
Inom studien framgår önskemål om att ABT06 måste anpassas för att i större omfattning ta hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder för verksamheten. Om de förslag som författaren föreslår i denna studie och beaktas och genomföras av Trafikverket är behov av att anpassa ABT06 för basunderhåll väg försumbart.
5.2 Slutbesiktning
5.2.1 Upplevd problematik
• Det saknas tydliga rutiner för vilka konton som skall besiktigas, när det ska
genomföras och i vilken omfattning som besiktningarna och kontrollerna skall utföras. • Slutbesiktningen är för omfattande och utförs under för kort tid.
• Det saknas en tydlig metodbeskrivning hur besiktningarna skall utföras.
• Slutbesiktningen ger inte svar på om leverantören har uppfyllt alla krav i kontraktet under hela kontraktstiden.
• Det används uteslutande interna besiktningsmän vid slutbesiktningen. • Besiktningsprotokollen finns inte tillgängliga
5.2.2 Åtgärdsförslag
Införa systematiska och löpande kontroller efter att varje ingående delmoment av leverantören åtagande är utförda i enlighet med åtagande (per konto) i kontraktet. Slutbesiktningens värde borde nedtonas till att bli ett formellt avslut och godkännande av entreprenaden som bygger på kontroller under hela entreprenadtiden. Leverantören måste beakta de löpande kontrollerna och åtgärda eventuella brister som framgått av kontrollerna samt godkänna kontrollerna. Slutbesiktningen blir då formalia och en sammanställning av det utförda löpande kontrollerna under hela entreprenadtiden.
5.3 Övertagandebesiktningen
5.3.1 Problem
• Övertagandebesiktningen måste i dagsläget utföras på grund av att det saknas tillförlitlig och aktuell dokumenterad information om den verkliga statusen på basunderhållsområdet.
• Detta medför dessutom att FU kan bli undermålig. Dån de ingående uppgifterna inte är säkerställda vilket i sin tur innebär att det blir svårt för entreprenören att
kostnadsuppskatta.
• Beställaren och leverantören utgår ifrån samma FU i själva anbudsskedet men vid bedömningen av den ingående standarden så gör entreprenören egna bedömningar av brister i FU.
5.3.2 Åtgärdsförslag
Genom att utföra systematiska kontroller och besiktningar av samtliga krav i baskontraktet upprätthålls en tillförlitlig kunskap om den aktuella statusen på basområden. Informationen blir åtkomlig för samtliga parter och ligger till grund både för FU och identifiera behov av riktade statushöjande åtgärder. Följden blir även att diskussionen om skillnader i
uppfattningen av den ingående standarden minskar och behovet av övertagandebesiktningar minskar.
5.4 Årlig syn
5.4.1 Upplev problematik
• Den årliga synen har en viktig uppgift att fungera som incitament och kontroll inför utbetalningar av OR-konton. Den årlig syn utförs inte i tillfredställande omfattning.
• Kopplingen mellan den årliga synen och utbetalningar av OR-konton är inte optimal när inte löpande kontroller av leverantörens åtaganden inte är kompletta.
5.4.2 Åtgärdsförslag
Den årliga synen bör ersättas med löpande kontroller som har till uppdrag att både
användas som underlag för slutbesiktning och utbetalning av medel vid uppfyllt åtaganden i enlighet med kontraktets krav. Om löpande kontroller av leverantörens åtagande utförs i enlighet med kraven i kontraktet så minskar helt betydelsen av den årliga synen och den årliga synen kan upphöra.
5.5 Besiktning efter större vägåtgärder
5.5.1 Upplevd problematik
• Vid uppkomst av ett större ÄTA-arbete vid basunderhåll väg, visar studien att det är tveksamt om kontroller och besiktningar utförs i tillräcklig omfattning.
5.5.2 Åtgärdsförslag
Vid införande av krav på löpande kontroller och besiktningar, innebär det att större åtgärder måste vara kontrollerade och besiktade innan ersättning för utfört arbete kan ske.
5.6 Tredjepartskontroller
5.6.1 Upplev problematik
• Tredjepartskontroll utförs inte systematiserat och är endast stickprovskontroller och kan därför inte användas i nuläget som underlag till slutbesiktningen.
• Det är tveksamt om kontrollerna kan användas för att vara underlag för utbetalningar av ersättningar.
5.6.2 Åtgärdsförslag
Vid införande av systematiska och löpande kontroller efter att varje ingående delmoment av leverantörens åtagande utförda av extern kontrollant eller besiktningsman (tredjepart) kan detta användas som underlag för utbetalningar och slutbesiktning.
5.7 Besiktningsmannens oberoende
5.7.1 Upplevd problematik
• Slutbesiktningen utförs uteslutande av interna besiktningsmän. 5.7.2 Åtgärdsförslag
När kontroller och besiktningar utförs löpande av extern konsult (tredjepart) minskar betydelsen av att den formella slutbesiktningsmannen är extern. Vilket innebär att Trafikverket kan bibehålla kompetens inom området basunderhåll väg.
5.8 Sammanfattning
• Det saknas metodbeskrivningar för insamlande av underlag till besiktningar och kontroller som är nationellt övergripande och fastställda.
• Det saknas riktlinjer och rutinbeskrivningar för besiktning och kontrollverksamheten som är anpassad för basunderhåll vägs speciella förutsättningar.
• Det saknas dokumenterad uppdaterad kunskap om aktuell status på basunderhållsområden.
• Det finns inget gemensamt förvaltningssystem där samtliga parter kan ta del av dokumentationerna av kontroller och besiktningar över tiden. Det går inte att övergripande se vilken status områden har. Dessutom saknas möjligheten att lagra dokumentationen för kommande behov.
• Det finns ingen tydlig strategi för vem som skall vara ombud för baskontraktet, samt ansvarsförhållandet mellan ombudet och projektledaren borde tydligöras.