EXAMENSARBETE
Kontroller och besiktningar vid Trafikverkets basunderhåll väg
Gustav Sterling 2015
Högskoleexamen Samhällsbyggnad
Kontroller och besiktningar vid Trafikverket basunderhåll väg
En nulägesanalys
Y0009B
Examensarbete Samhällsbyggnad 7,5 hp 2015-04-29
Gustav Sterling
”Det är inte eventuella privatiseringar – som ligger bakom alltifrån järnvägskaos till liggsår inom äldrevården. A och O, oavsett om verksamheter drivs i offentlig eller privat regi är regelbunden tillsyn och kvalitetskontroll. Det är också där framtidens utmaningar på välfärdsområdet måste ligga”
(Jean Tirol, Nobelprisvinnare i ekonomi 2015)
”Beställaren utövar den kontroll över entreprenaden som han anser lämplig”
(ABT06 kap. 3 §5)
1.1 Förord
Denna studie är sista delen av författarens universitetsutbildning inom programmet
samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har genomfört i uppdrag av Trafikverket och i samarbetet med Ramböll RST och Luleå tekniska universitet, under vintern 2014/2015.
Jag vill tacka Ricardo Cejas projektledare för basunderhåll väg vid Trafikverket, för möjligheten att skriva mitt examensarbete om kontroll- och besiktningsverksamheten för basunderhåll väg. Dessutom vill jag tacka Virgilio Peréz och Patrik Larsson som varit handelare för detta arbete för deras stöd och vägledning. Jag vill slutligen tacka alla personer som på olika sätt deltagit i arbetet eller tillfört kunskap.
Luleå 2015 Gustav Sterling
Sammanfattning
Väglagen har ett tydligt budskap, väg ska hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder. Ansvarar för detta på det statliga vägnätet har Trafikverket, verksamhetsområde underhåll, distrikt för basunderhåll väg.
Trafikverket är i dag en renodlad beställare och upphandlar av all drift och underhåll av det statliga vägnätet i full konkurrens. Trafikverkets underhållsdistrikt upphandlar även kontroll- och besiktningar av drift och underhållsarbete. Vissa delar av kontroll- och
besiktningsverksamheten inom underhåll sker i egen regi. De arbeten som Trafikverket beställer av entreprenörerna är specificerade genom funktionskrav, genom regelbundna kontrollerar- och besiktningar ska Trafikverket säkerställa att kontraktskraven uppfylls. Trots att det är entreprenörer som utför den dagliga driften och underhållet av vägnätet är det Trafikverket som ansvarar för att upprätthålla kvaliteten och statusen på statens vägnät.
Syftet med rapporten är att utföra en nulägesanalys av kontroll- och besiktningsverksamheten vid basunderhåll väg. Genom att undersöka vilka arbetsmetoder, riktlinjer, stödjande
dokument och verksamhetssystem som används identifiera problemområden,
utvecklingsmöjligheter och konkreta förbättringsåtgärder. Målsättning med denna rapport är att komma med förslag på åtgärder som kan bidra till att skattebetalarnas pengar används på ett mer effektivt sätt.
Informationen till rapporten har samlats in genom litteraturstudier av Trafikverket, Statens väg- och transportinstitut och Riksrevisionen publicerat material, samt genom intervjuer och enkätundersökningar av personer verksamma inom basunderhåll väg.
Författaren har fokuserat sitt arbete att identifiera hur olika kontroll- och besiktning som utförs i dagsläget vid Trafikverket. Vilka metoder som används samt i vilken utsträckning som kontroller och besiktningar utförs. Det finns en stor potential till att utveckla och förbättra kontroll- och besiktningsverksamheten vid basunderhåll väg. Genom att utveckla gemensam metoder, systematisera och standardisera utförandet, samt att skapa bättre underlag för hantering och lagring av kontroll- och besiktningsprotokoll. Detta är förslag till åtgärder som kan utveckla och förbättrar verksamhetsstyrning av kontroll- och
besiktningsverksamheten för basunderhåll väg.
Nyckelord: Väg, drift och underhåll, basunderhåll väg, besiktning, kontroll, slutbesiktning, övertagandebesiktning, årlig syn.
Summary
The Swedish Road act has a clear message, the road should be kept in a satisfactory condition by maintenance, repairs and other measures. The overall responsible for all maintenance of the national roads rests on the Swedish Transport Administration and the road maintenance district.
The Swedish Transport Administration is now purely a maintenance buyer. Transport Administration maintenance district is responsible for the procurement and control of all operations and maintenance. The maintence that the Transport Administration orders of the contractors are specified and regulated, and its up to the Swedish Transport Administration to ensure such compliance. Although there are contractors who carry out the daily operation and maintenance of the road network, the Swedish Transport Administration are responsible for the overall quality and status of the Swedish roads.
This report aims to conduct a situation analysis of the Swedish Transport Administration control and inspections of the national roads. By examining how the process of control and inspections are carried out the report identify problems and present solutions for possible improvements.
Information for the report has been collected through reviews of the Swedish Transport Administration and other agencies published material, as well as through interviews and surveys of persons hwo are working with maintenance of roads.
In this report, the focus has been on the various testing and inspection procedures used in the current situation at the Swedish Transport Administration. The methods used and the extent to which such inspections and checks are performed. There is a great potential to develop and improve inspection and control activities at the base maintenance road. To develop common approaches, systematize implementation, and create a better basis for handling and storage of surveys are proposed measures that would improve control and inspections at the base
maintenance road.
Keywords: Road, operation and maintenance, base maintenance road, inspection, testing, final inspection, seizure inspection, annual vision.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte ... Fel!Bokmärket är inte definierat. 1.4 Mål ... Fel!Bokmärket är inte definierat. 1.5 Målgrupp ... 3
1.6 Avgränsningar ... 3
2. Metod ... 4
2.1 Vetenskapligt angreppssätt... 4
2.2 Datainsamling och urval... 5
3. Ämnesstudier... 10
3.1 Historisk tillbakablick ... 10
3.2 Underhåll... 10
3.3 Basunderhåll väg ... 11
3.4 Baskontrakt och SBV. ... 11
3.5 Trafikverkets besiktningar... 12
3.6 Trafikverkets nuvarande styrande och stödjande dokument för kontroll- och besiktningsverksamhet ... 13
3.7 Entreprenörens besiktningar (egenkontroll)... 14
3.8 Besiktningsman ... 15
3.9 Tredjepartskontroll ... 15
3.10 Juridiska förutsättningar... 15
3.11 Pågående utvecklingsarbete inom basunderhåll väg... 16
4. Resultat... 18
4.1 Enkätundersökning... 18
4.2 Intervjuer ... 27
5. Analys... 34
5.1 Trafikverkets kontroll- och besiktningsverksamheten ... 34
5.2 Slutbesiktning... 34
5.3 Övertagandebesiktningen ... 34
5.4 Årlig syn... 35
5.5 Besiktning efter större vägåtgärder ... 35
5.6 Tredjepartskontroller... 35
5.7 Besiktningsmannens oberoende ... 36
5.8 Sammanfattning ... 36
6. Diskussion ... 37
Bilaga 1. Driftområden... 40
Bilaga 3. Urval ... 41
Bilaga Intervjuer... 43
Bilaga. Enkätundersökning ... 45
Begrepp
Baskontrakt Avtal mellan Trafikverket och entreprenörens gällande åtaganden och utföranden av basunderhåll för ett område ofta avgränsat tidsmässigt till en 4 års period med option till en 2 årig förlängning.
Besiktning Granskning av en sakkunnig person, utsedd av beställaren enligt kontraktet och vars utlåtande är juridiskt bindande.
FFU Förfrågningsunderlag, dokument som innehåller förutsättningarna för en upphandling.
Full konkurrens Full konkurrens uppnås när ingen ensam aktör kan påverka en varas marknadspris.
GPD GPD (Grundpaket drift) Tidigare benämning av basunderhåll väg
Inventering Kontrollera antal och kvalité av tillgångar
Konto Specifik avhjälpande underhållsåtgärd innehållande standardkrav och arbete
SBV Standardbeskrivning för basunderhåll väg
OR Konto OR (Oreglerbar) OR-konto, är ett konto som har ett fast pris eller mängd
R Konto R (Reglerbar) R-konto, är ett konto som inte har ett fast pris eller mängd
ME Mängd och ersättningsregler
MF Mängdförteckning
Basunderhåll Drift och underhåll av det nationella vägnätet
Totalentreprenad Upphandling där entreprenören ansvarar för projektering.
Funktionskonto Konto som regleras genom funktionskrav.
Funktionsentreprenad Upphandling som styrs av funktionskrav.
AB Allmänna bestämmelser för utförandeentreprenader
ABT06 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader ABK07 Allmänna bestämmelser för konsult
Garantibesiktning Besiktning som sker innan (Oftast 2år) kontrakterad garantitid går ut Årlig syn Besiktning inför utbetalning av reglerbara medel
Tredjeparts- Besiktning som utförs av en tredje part kontroll
Överlämnande- Slutbesiktning av utfört baskontrakt besiktning
Övertagande- Frivillig besiktning av leverantör för att kontrollera ingående standard besiktning
Titel: Kontroller och besiktningar vid Trafikverket basunderhåll väg - En nulägesanalys.
Författare: Gustav Sterling
Beställare: Fredrik Rosendahl enhetschef Uhdnv, Trafikverket.
Ombud: Ricardo Cejas, Projektledare Underhåll Distrikt Nord, Trafikverket.
Handledare: Virgilio Perez, Uppdragsledare, Ramböll RST samt Patrik Larsson, Luleå tekniska universitet
Nyckelord: Avhjälpande underhåll, drift och underhåll, mängder, mängdhantering, förfrågningsunderlag, upphandling
1. Inledning
I detta kapitel ges en överblick av arbetets omfattning, bakgrund och arbetsgång.
Trafikverket har utfört studier för att identifiera möjliga förbättringsområden inom
Trafikverkets drift och underhållsområde. Dessa studier har påvisat ett behov av översyn av kontroll- och besiktningsverksamheten för underhållverksamheten vid Trafikverket. Detta arbete är ett led i Trafikverkets arbete med att utveckla och konkritisera möjliga
utvecklingsområden och identifiera möjliga åtgärder för att förbättra kontroll- och besiktningsverksamheten vid Trafikverket.
På uppdrag av Trafikverket underhållsdistrikt nord har denna studie genomförs som är en utredning och utvärdering av kontroll- och besiktningsverksamheten för verksamhetsområdet basunderhåll väg vid Trafikverket underhållsdistrikt nord. Studien är en utredning som undersöker hur kontroll och besiktningsverksamheten bedrivs föra att utvärdera potentiella förbättringsområden.
1.1 Bakgrund
Ett fungerande, robust och hållbart transportsystem är en nödvändighet för samhällets behov av effektiva och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. För samtliga trafikanter och trafikantslag är det ett krav att transportsystemet är
tillförlitlighet, tillgängligt, har god säkerhet och håller en hög kvalitet över tiden. Trafikverket är den myndighet som idag har ansvaret att förvalta och utveckla det svenska vägnätet som består av cirka 98 000 km statliga vägar.
Till en av Trafikverkets kärnverksamheter räknas drift och underhåll på det statliga vägnätet, vilket innebär enligt väglagen attväg ska hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder. För att säkerställa ett funktionellt vägnät är budgeten cirka 8 miljarder kronor årligen i drift och underhåll av det statliga vägnätet. Hälften är kostnader går till underhåll av beläggningar, en fjärdedel till vinterväghållning och den återstående fjärdedelen till övriga åtgärder som renhållning, skötsel av rastplatser och belysning.
Under de senaste åren har det skett en omfattande utveckling inom transportområdet. Tidigare statligt bedriven produktion och utförandeverksamhet inom infrastrukturområdet har
konkurrensutsatts. Trafikverket är idag en ren beställarorganisation, vilket innebär att all skötsel av det statliga vägnätet upphandlas i full konkurrens.
Trafikverket har delat in Sverige i cirka 110 geografiska områden som kallas basunderhållsområde väg. Entreprenörer upphandlas genom totalentreprenad med funktionella krav, så kallade baskontrakt för att utföra basunderhåll av vägar inom ett basunderhållsområde under fyra år med viss möjlighet till förlängning. Entreprenörens
åtagande styrs av ett kontrakt, som omfattar administrativa föreskrifter och funktionell standardbeskrivning på de krav som Trafikverket ställer på entreprenörens utförande.
Vägunderhåll är ett omfattande och komplext verksamhetsområde som ställer stora krav på planering, styrning och uppföljning av verksamheten. Det är många faktorer som påverkar förutsättningarna för vägunderhållet, vägutformning, geografi, trafikmängd, typ av trafik, klimat och väderförhållanden etc.
Genom kontroller och besiktningar samt uppföljningar upprätthåller projektledarna för basunderhåll väg kunskapen om sitt vägområdes status och funktion. Kontroller och
besiktningar fyller även funktionen att kontrollera om entreprenören bedriver verksamheten som uppfyller Trafikverkets krav enlig baskontraktet. Slutligen genomgörs en slutbesiktning, som ofta benämns överlämnandebesiktning, den har till uppgift att kontrollera att
entreprenören har uppfyllt samtliga kontraktskrav. Dessutom ligger besiktningen till grund för den ingående standarden av området vid upphandling av ett nytt baskontrakt.
1.2 Problemformulering
Trafikverkets roll är att ansvara för att upphandla, kontraktera och uppfölja utförandet för att få ut största möjliga nytta. Underhållet upphandlas genom ett kontrakt tecknas med
entreprenören som innehåller krav på hur vägunderhållet ska utföras. Trafikverket verktyg för att säkerställa att entreprenören har utfört uppdraget enligt kraven i kontraktet är att utföra kontroller och genom en slutbesiktning. Vid Trafikverket basunderhåll väg åligger det projektledaren vid basunderhåll väg att ansvara för att kontroller om beställt arbete är utfört, men det finns inte en standardiserad nationell metod för hur kontroller och besiktning ska utföras.
Det finns i dagsläget ingen gemensam nationell syn inom Trafikverket hur kontroller och besiktningar ska utförs, vad som skall ingå och när de skall genomföras. Detta gäller både Trafikverkets kontroller och besiktningar men det innefattar även det egenkontroller och besiktningar som entreprenörer utför. Det finns dessutom ingen gemensam syn inom Trafikverket hur insamlad information om vägarnas status ska förvaltas samt hur informationen kan användas som underlag vid byte av entreprenörer vid ett
basunderhållsområde. Problematiken med avsaknaden av nationell metod för kontroll och besiktningsverksamheten för basunderhåll väg är .
1.3 Syfte och måluppställning
Det huvudsakliga syftet med denna studie är att utreda hur Trafikverket underhållsdistrikt nord hanterar kontroll- och besiktningsverksamheten för basunderhåll väg. Genom att undersöka hur kontrollerna och besiktningarna utförs, utvärdera möjliga åtgärder som kan leda till förbättringar som effektiviserar utförandet.
Målet med examensarbetet är att redogör för konkreta förslag hur man inom basunderhåll väg kan öka samhällsnyttan och bidra till en positiv samhällsutveckling. Genom att identifiera möjliga förbättringsåtgärder inom besiktning och kontrollverksamheten.
1.4 Målgrupp
Denna studie vänder sig i första hand till projektledare, förvaltningsgruppen för basunderhåll väg vid Trafikverket.
Primär målgrupp Trafikverket
Sekundär målgrupp Kommuner
Tertiär målgrupp
Förvaltare och föreningar, exempelvis bostadsföretag och vägföreningar som upphandlar avhjälpande drift och underhåll
1.5 Avgränsningar
Examensarbete är en nulägesanalys av Trafikverkets kontroll- och besiktningsverksamhet för basunderhåll väg. Författaren har avgränsat arbetet till att avhandla följande områden inom kontroll och besiktningsverksamheten;
• Slutbesiktning
• Övertagandebesiktning
• Årlig syn
• Besiktning efter större vägåtgärder
• Tredjepartskontroller
• Besiktningsmannens oberoende
Examensarbetet har en geografisk och administrativ avgränsning gällande vilka befattningar som har fått förfrågningar att delta i studien samt vilka personer som intervjuats. I samråd med handledare och kontaktpersonen vid Trafikverket har ett urval skett om vilka chefer inom basunderhåll väg som har blivit inbjudna att delta i studien. Ett geografiskt urval gällande projektledare för basunderhåll väg har avgränsats till Trafikverket region Norr- och Mitt.
2. Metod
I detta kapitel ges en kort historik tillbakablick av hur drift och underhåll av det statliga vägnätet har utförts. Därefter ges en kort beskrivning av basunderhåll väg och baskontrakt, slutligen beskrivs skillnaden mellan olika besiktningar och kontroller.
2.1 Vetenskapligt angreppssätt
Då syftet med studien är att intervjua personer som är verksamma inom orådet kontroll och besiktningar inom basunderhåll väg. Därför har ett strategiskt urval av informanter som deltar i studien genoförts.
Oavsett hur ett vetenskapligt arbete har uppkommit och vad det omfattar så måste författaren göra ett medvetet val hur problemet ska angripas. Genom struktur och användandet av en tydlig planering är av stor vikt. Att välja att använda en specifik metod betyder inte den måste följas strikt, möjlighet finns att genom hela processen byta eller avvika från den valda
metoden. Genom att vara påläst om de olika forskningsmetoderna minimerar risken att behöva byta metod när arbetet väl har påbörjats (Patel & Davidsson, 2010).
Denna studie grundar sig kring problematiken att det inom Trafikverket basunderhåll väg, inte förekommer ett gemensamt arbetssätt för hur kontroll- och besiktningsverksamhet av
baskontrakt och större vägåtgärder utförs. I nuläget beslutar enskilda projektledare vid basunderhåll väg i vilken omfattning och hur besiktningar skall genomföras. Trafikverket har identifierat ett behov av att utreda möjligheten för ett samordnat arbetssätt i syfte att
kvalitetssäkra utförandet av besiktningar vid baskontrakt och större underhållsåtgärder.
2.1.1 Val av metod
Det finns två olika forskningsmetoder: kvalitativ och kvantitativ metod. Syftet med kvalitativa utredningar är att forskaren får en djupare uppfattning och kunskap om problemen som
studeras. Den kvalitativa metoden kan användas när det finns behov att tolka observationer i ett teoretiskt sammanhang. Detta för att fastställa vad för slags företeelse det handlar om samt identifiera karakteristiska drag. Skillnad jämfört med den kvalitativa metoden är att den kvantitativa metoden mäter omfattningen av en åsikt, en händelse eller ett beteende.
Presentation av informationen sker därför vanligtvis med siffror. Den kvantitativa metoden är mer formaliserad, strukturerad och definierar i större omfattning skillnaden i förhållanden som är av intresse (Patel & Davidsson, 2010).
Då studiens syfte är att undersöka hur kontroll- och besiktningsverksamheten vid Trafikverket hanterar kontroll- och besiktningsverksamheten ansågs en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod vara mest lämplig. Genom ett standardiserat frågeformulär skickat till en avgränsad population skapas en grundförståelse för hur aktörer vid basunderhåll planerar och utför kontroll- och besiktningar. Genom en kvalitativ metod kunde en mer ingående kunskap och förståelse av intervjupersonernas och deras syn på studiens frågeställning. Fast studien
använder både kvalitativ och kvantitativ metod så har den kvalitativa metoden en överordnad roll. Anledningen och syftet med de kvalitativa intervjuerna är att skapa en förståelse för ämnet med utgångspunkt från det intervjuade syn på ämnet.
2.2 Datainsamling och urval
Det finns olika sätt att insamla data och information för att få svar på frågeställningar, det går att använda flera olika tekniker. Datainsamling kan ske genom litteraturstudier, intervjuer, observationer, fallstudier, dokumentanalyser, studie av offentligt material och enkäter.
Beroende på studiens frågeställning och vilken information som eftersöks så kan författaren välja mellan olika insamlingstekniker. Eftersträvansvärt är att välja den teknik som ger bäst svar på frågeställningen och vilka medel som används. I denna studie har studie av offentligt material, enkät och intervjuer används. Valet att studera offentligt material är för att bygga upp en kompetens och bakgrundsförståelse till ämnet och identifiera om det förekom tidigare forskning i ämnet. Enkätinsamling användes för att samla in kunskap om vilka arbetssätt som projektledare vid basunderhåll väg använder vid kontroll- och besiktningsverksamheten.
Intervjuer användes som ett komplement till enkäten för att skapa ett större kunskapsdjup inom ämnet.
2.2.1 Urval
I en studie är det viktigt att urvalet skall görs på ett sådant sätt att studiens frågeställning kan besvaras. Inför valet av deltagare till enkätundersökningen i denna studie var inriktningen att samtliga deltagare är sakkunniga och besitter ingående kunskap och yrkeskompetens inom ämnesområdet. I samråd med Virgilio Pérez, handledare för detta arbete och Ricardo Cejas ombud vid Trafikverket sammanställdes ett urval av potentiella informanter. Urvalet är därför ett icke slumpmässigt urval, det är främst situationen och vem som besitter kunskapen i ämnet som styrt valet. Urvalet beslutades därför att omfatta följande yrkesgrupper:
• Projektledare, Trafikverket basunderhåll väg.
• Nationella samordnare, Nationella förvaltningsgruppen Trafikverket basunderhåll väg.
• Konsulter, Ramböll RST drift och underhållsplanering.
Samtliga projektledare för basunderhåll väg vid Trafikverket Underhållsdistrikt Mitt och Nord (Bilaga 1) tillfrågades om de ville delta i studien. De fick en kortare information om studiens syfte och hur den praktiskt skulle gå tillväga. De fick även ett val att antingen svara på
enkäten eller delta i en intervju. När deltagare i enkäter och intervjupersoner väljs ut på grund av lättillgänglighet genom, som i denna studie, genomförs ett bekvämlighetsurval, dessutom har informanterna tillfrågats om de vill delta. Det innebär att deltagarna har accepterat undersökningen och urvalet är därför även ett Ja-sägarurval (Trost, 2011).
Samtliga nationella samordnare som arbetar med basunderhåll väg vid den nationella förvaltningsgruppen vid Trafikverket tillfrågades om de ville delta i studien. De fick samma information som projektledarna. De fick även ett val att antingen svara på enkäten eller delta i en intervju. Det genomfördes inget urval av nationella samordnare vid nationella
förvaltningsgruppen, samtliga medarbetare blev inbjudan att delta i studie. Eftersom
undersökningen har tillfrågat hela förvaltningsgruppen och de har tillfrågats om de vill delta.
Det innebär att deltagarna har accepterat undersökningen och urvalet är därför ett Ja- sägarurval (Trost, 2011).
Samtliga projektledare för basunderhåll väg vid Trafikverket Underhållsdistrikt Mitt och Nord (Bilaga 1) tillfrågades om de ville delta i studien. De fick en kortare information om studiens syfte och hur den praktiskt skulle gå tillväga. De fick även ett val att antingen svara på
enkäten eller delta i en intervju. När deltagare i enkäter och intervjupersoner väljs ut på grund av lättillgänglighet genom, som i denna studie, genomförs ett bekvämlighetsurval. Men eftersom informanterna har tillfrågats om de vill delta och valt att accepterat undersökningen är därför urvalet ett Ja-sägarurval (Trost, 2011).
2.2.2 Enkät
Det går att samla in data på flera olika sätt, enkäter är en form av frågeundersökning av kvantitativ natur. Enkäter ger en bred syn på vad olika informanter tycker och tänker, genom att strukturera enkäten kan svaren liknas vid en intervju. Enkäter kan utformas så att
informanten har olika grader av svarsutrymme. Graden av strukturering och utformningen av frågorna ger olika förutsättningar till svarsalternativ för informanten. Frågorna kan utformas så informanten får färdiga svarsalternativ eller själv skriva ner sitt svar (Trost, 2011).
I denna studie har enkäten innehållit strukturerade frågeställningar men med varierade svarsalternativ. Frågorna till huvuddel varit utformade så att informanten har fått lämna skriftliga svar, några frågor innehöll JA/NEJ svar samt färdiga svarsalternativ (Bilaga 2).
Enkäten överfördes till en specifik hemsida som är framtagen för att genomföra
enkätundersökningar. Hemsidan och enkätprogrammet som användes i denna studie heter surveymesh. Informanterna fick via ett mail utskick en länk till enkäten, där de kunde logga in och svara på enkäten. Enkäten utformandes på ett sätt att det var enkelt att förstå frågorna och enkäten testades av handledaren Virgilio Pérez innan den skickades ut till informanterna. Av totalt 42 utskickade enkäter så har det inkommit 20 svar. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 47 %.
2.2.3 Intervju
Kvalitativa intervjuer kan genomföras med olika grader av strukturering, en strukturerad intervju är när frågor och ordningsföljd är bestämd i förväg. En ostrukturerad intervju är mer eller mindre ett informellt samtal. Ett mellanting mellan strukturerad och ostrukturerad intervju är en semistrukturerad intervju, en intervjuform utan strikt frågeformulär men med frågor som ger möjlighet till öppna svar (Patel & Davidsson, 2010).
I denna studie genomfördes intervjuerna strukturerat, frågorna som ställdes var samma frågeställning som i enkätundersökningen, men informanterna fick förklara varför det tyckte som det tyckte. Eftersom informanterna var utspridda geografiskt i Sverige så genomfördes både intervjuer över telefon och personliga intervjuer. Inför varje intervju hade samtliga informanter tagit del av frågorna i förväg. De flesta frågorna har varit öppna och ge informanterna möjligheten att själva bestämma hur pass omfattande svar de vill lämna.
Intervjuerna har inte spelats in, utan ett protokoll har förts av författaren. Intervjupersonen fick efter avslutad intervju frågan om de ville ta del av protokollet och getts möjlighet till att
korrigera svaren. Informanterna fick även möjligheten att korrekturläsa sina svar, men
samtliga avböjde. Intervjufrågorna testades av handledaren Virgilio Pérez innan det användes vid intervjuerna. Totalt genomfördes sex stycken intervjuer, varav tre stycken var
telefonintervjuer och 3 stycken personliga intervjuer. Det intervjuade personerna var två projektledare för basunderhåll väg vid Trafikverket Ricardo Cejas och Torbjörn Lennelöv samt en nationell samordnare vid Trafikverket Björn Anhlund. Dessutom intervjuades tre konsulter inom basunderhåll väg, Virgilio Pérez, Jan Nordqvist samt Anders Saras.
2.2.4 Bearbetning och analys
Frågeställningarna i enkäten sammanställdes genom hemsidan surveymesh i ett html
dokument, data överfördes därefter till ett Excel dokument. Frågeställningarna omarbetades till tabeller som presenteras i resultatet. För att kunna få en överblick och få hanterbarhet har svaren bearbetats och struktureras i programmet Excel. Under intervjuerna dokumenterades respondenternas svar genom att föra anteckningar, efter intervjuerna har det genomförts korrektur av anteckningarna. Samtliga intervjuer har utgått ifrån samma frågeställningar men anpassats efter intervjupersonernas erfarenhet och nuvarande tjänst.
Alla svar och kommentarer har bedömts vara lika viktiga men det har skett en selektiv användande av data i analysen. Det förekommer varierande kunskapsnivå bland
informanterna, därför har uppenbara feltolkningar eller svar har undantagits vid bearbetning av resultatet. Slutligen presenterade en sammanfattning av svaren med tillhörande
kommentarer i resultatdelen. Informanternas enkätsvar finns presenterad i obearbetat format i en bilaga och intervjuanteckningarna finns som bilaga en renskriven version.
Resultaten från enkätundersökningen, intervjuer och ämnesstudier analyserats med en adekvat analysmetod. Analysmetoden som använts är en innehållsanalys, tillvägagångssättet
härstammar från den kvantitativa traditionen av innehållsanalys men går att tillämpa på kvalitativt material. Själva processen att analysera enkäter och intervjuer följer ett induktiv ansats (Trost, 2010):
• Hela texten studeras upprepade gånger för att skapa en känsla för helheten.
• Meningar eller fraser som innehåller information som är relevant för frågeställningarna identifieras. Omgivande text måste beaktas så sammanhanget kvarstår.
• Det meningsbärande innehållet behandlas och citeras i syfte att korta ned texten men ändå behålla hela innehållet.
• Den bearbetade texten grupperas i kategorier så att innehållet återspeglar det centrala budskapet i intervjuerna och enkäten.
• Slutligen formuleras och beskrivs budskapet så att det egentliga innehållet i intervjuerna framgår.
Författaren måste beakta och tänka på att analysprocessen och behandlingen av texten inte går rakt igenom från början till slut, utan att bearbetningen sker fram och tillbaka mellan stegen.
Det kan vara svårt att välja ut det meningsbärande innehållet i intervjuer och enkäter. Väljer författaren för stora enheter riskerar analysen innehålla flera företeelser. Detsamma gäller om för små enheter väljs. I båda fallen kan författaren missa viktig information (Trost, 2010)
2.2.5 Validitet och reliabilitet
I syfte att förbättra tillförlitligheten och studiens giltighet är det av vikt att undersökningarna utförs genom att rätt frågor ställs på rätt sätt. Genom att säkerställa reliabiliteten i
undersökningen/mätningen, måste slumpinflytelser minimeras i enkät och vid intervjuer.
Utformningen och frågeställningar i enkätundersökningen samt vid intervjuer skall
genomföras vid likartade förhållanden. Reliabiliteten mäter dessutom tillförlitligheten i en studie. Målsättningen för att uppnå en god reliabilitet är att frågeställning/mätningen skall kunna upprepas vid flera tillfällen och ge likartade. Kan detta studien upprepas och ge ett likartat resultat är reliabiliteten En studies giltighet även kallad validitet är att
frågeställningarna är sådana att ett svar skall mäta det den är avsedd att mäta (Trost, 2010).
Tillförlitligheten är viktig i studier som både använder sig av kvalitativa och kvantitativa insamlingsmetoder eftersom det kan vara svårt att mätta variabler på ett bra sätt. Vid intervjuer och enkätunderökningar kan olika faktorer påverka informanten. I denna studie genomfördes enligt tidigare telefonintervjuer. Vid intervjuer uppmanades informanten att sitta enskilt i störningsfri miljö och därefter ställdes intervjufrågorna.
Enkäten utformades och skickades på likartat sätt till samtliga utvalda informanter, eftersom enkäten skickades i slutet av december så var det ett låg svarsfrekvens. Detta medförde att svarstiden utökades med en vecka i januari och med detta ökade svarsfrekvensen.
Informanternas svarade likarta frågeställningar både i enkäten och under intervjun. Eftersom informanterna lämnande likartade resonemang och svar på flertalet frågeställningar tyder det på en bra reliabilitet i datainsamlingen.
Den höga svarsfrekvensen samt att det har svar från både projektledare, nationella samordnare och konsluter indikerar på ett reliabelt underlag. Totalt deltog x antal informanter i
enkätundersökningen och x antal i telefonintervjuer. Studiens validitet har en hög grad då samtlig data som insamlats har genomgott omfattande granskning. Det är ytters lite data som har kasserats då det har varit ovidkommande, och det har endast skett vid telefonintervjuer.
Exempel på data som varit ovidkommande vid intervjuer är om informanten har pratat om ett ämne som inte ingår i frågeställningen.
2.2.6 Forskningsetik
Det är av högsta vikt att informanternas rättigheter och värdighet respekteras, från den första kontakten vid datainsamling genom hela analysen och till slutlig publicering. All insamlad data har hanterats på ett öppet och lagenlig sätt i enlighet med vetenskapsrådets regler och riktlinjer (Vetenskapsrådet, 2014). Det innebär att insamlade uppgifter om enskilda individer bara får användas för forskningsändamål, vilket deltagarna i studien har blivit informerad om.
Material som är hämtat från Trafikverket och andra källor har redan varit publicerat.
Informanterna som har deltagit i enkätundersökningen har fått godkänt att medverka av deras arbetsgivare. Informanternas rättighet att vara anonyma under medverkan i enkäteter och intervjuerna har respekterats. Vid intervjuerna har informanterna tillfrågats i förväg om
protokollföring får genomföras. I samförstånd med informanterna är de informerade om att deras namn kommer att finnas med i studien som uppgiftslämnade. Vem som svarat vad framgår inte med namn men det innebär att deras anonymitet inte kan garanteras fullt ut.
2.2.7 Metod och källkritik
Inom forskningen är det viktigt att kunna redogöra för sin forskningsansats och kritiskt kunna granska den insamlade data. Eftersom det ska kunna gå att granska denna studie så framgår källor genom en förteckning av deltagare i studien samt en källförteckning av refererad information. I denna studie har information hämtats från olika böcker, det bör beaktas att det kan finnas nyare upplagor eller nyare information inom ämnesområdet.
I denna studie är en stor mängd material och data hämtade från myndigheter som gjorts på uppdrag av regeringen, riksdagen och Trafikverket och denna typ av information bedöms som mycket trovärdig. Informanternas som ingår i enkäten är kommer från Trafikverket, samt konsultföretaget Ramböll, dessa informanter är sakkunniga och experter inom sitt
ämnesområde. Detta innebär dock att det både finns åsikter och information hämtad från beställarorganisation och representanter för ett konsultföretag.
3. Ämnesstudier
I detta kapitel ges en kort historik tillbakablick av hur drift och underhåll av det statliga vägnätet har utförts. Därefter ges en kort beskrivning av basunderhåll väg och baskontrakt, slutligen beskrivs skillnaden mellan besiktning och kontroll.
3.1 Historisk tillbakablick
Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar över den långsiktiga planeringen, byggande, drift och underhåll som hör till det statliga transportsystemet. Trafikverket är en nyinrättad myndighet som från 1 april 2010 tog över ansvaret för transportsystemet av Banverket och Vägverket som avvecklades (Trafikverket, 2014, 11 augusti).
År 1841 bildades Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader för att möta behovet av en myndighet som ansvarade för ärenden som gällde kanal och vägar.
Myndigheten fick allt eftersom ett utökat ansvarsområde och kom att behandla alla ärenden som gällde järnväg, sjöfart och luftfart. År 1944 genomfördes en reform som innebar att landsbygdsvägar som tidigare sköttes av bönder förstatligades, genom de gamla
landskapslagarna upphörde där det reglerades att bönderna skulle sköta väg- och brounderhåll. 1947 ändrades namnet till Väg- och vattenbyggnadsverk för att 1967 omorganiseras och då bildades Statens vägverk för att 1983 byta namn till Vägverket (Vägverket 2013, 9 mars).
År 1990 delades Vägverket upp i en beställare- och utförandedel, Vägverket blev beställare och Vägverket produktion bildades. Vägverket produktion var en egen produktionsavdelning (resultatenhet) som låg under Vägverket. Vägverket produktion fick i uppdrag att sköta om drift och underhållet av det statliga vägnätet. Två år senare, 1993 genomförde Trafikverket för första gången en upphandling av drift vid några driftområden i konkurrens men endast de större privata entreprenörerna fick delta i anbudsgivningen. Det efterföljande året beslutade Sveriges riksdag att bolagisera Vägverket produktion och konkurrensutsättningen av drift ökade i omfattning för att 1999 upphandla alla driftuppdrag i full konkurens. Däremot dröjde det till 2008 innan bolagiseringen av vägverket produktion blev verklighet och Vägverket produktion byter namn till Svevia. År 2009 gick vissa delar av Vägverket till den nybildade Transportstyrelsen samt att Vägverket konsultenhet bolagiserades och fick namnet Vectura.
Syfte var politiskt betingat att effektivisera verksamheten och att förbereda bildandet av myndigheten Trafikverket (Vägverket 2013, 9 mars).
3.2 Underhåll
Staten satsar årligen mångmiljardbelopp på att investera i ny infrastruktur och underhåll på det befintliga väg och järnvägsnätet. Ett väl fungerande transportsystem är viktigt, både för den enskilda individen och för samhället som helhet. Storleken på de medel som satsas på infrastrukturåtgärder, ställer höga krav på god hushållning med resurserna. Detta ställer även krav på Trafikverket att ta fram underlag inför beslut och möjligöra kontroll och uppföljning av genomförda åtgärder Det framgår dock av rapporter från både Riksrevisionen och VTI att det finns bristerna i underhållsarbetet, framförallt inom järnvägsunderhållet. Kritiken påtalar att Trafikverkets arbetssätt följer dåliga rutiner för rapportering av underhållsåtgärder. Detta
leder till att Trafikverket inte har nog bra kunskap om infrastrukturens tillstånd och status (Riksrevisionen, 2012).
Trafikverkets är medveten att det finns brister av beslutsunderlag för drift- och
underhållsåtgärder. Ett stort utvecklingsarbete pågår för att komma till rätta med senare års problem, framförallt järnvägssystemet. Riksrevisionen har funnit att Trafikverkets underlag visar att behovet av satsningar inom underhållsområdet är stora (Riksrevisionen, 2012).
3.3 Basunderhåll väg
Kontroll- och besiktningsverksamhet genomförs på basunderhåll väg av beställaren i syfte att kontrollera att leverantörens åtagande är utförda enligt baskontraktets krav.
Vid ingående av nytt baskontrakt har dessutom leverantören rätt att inom 30 dagar att genomföra en egen besiktning (övertagandebesiktning) av basområdet. Avsikten är att leverantören ska ha möjlighet att kontrollera om kontraktets förutsättningar och beskrivning av den ingående standarden stämmer överens med det verkliga förhållandet. Om resultaten av kontrollerna påvisar skillnader mellan beställarens och leverantörens uppfattningar om den ingående standarden kan baskontraktet justeras om parterna kommer överens om ändringar.
Med basunderhåll väg menas att all verksamhet som berör drift av det statliga vägnätet för att hålla det i farbart skick. Ramarna för basunderhålls verksamhet som Trafikverket har beslutat, kan avvika mot vägförordningens besiktning av driftverksamhet. (Trafikverket, 2014, 11 augusti):
Drift av väg innefattar enligt vägförordningen (2012:707) följande åtgärder:
• Säkerställer att trafiken kan komma fram, såsom snöplogning, halkbekämpning, reparation av mindre skador samt hyvling och dammbindning på grusvägar (servicearbeten).
• Vidmakthåller vägens standard, såsom förnyelse av slitlager och vägmarkeringar samt dikning (underhållsarbeten).
• Förbättrar vägens standard genom smärre åtgärder, såsom beläggning av grusväg, förstärkning av bärigheten och punktåtgärder för att öka trafiksäkerheten
(förbättringsarbeten).
• Håller vägen ren, såsom sopning, borttagande av skräp och smuts samt ogräsbekämpning (renhållning).
• På annat sätt håller vägen i ett för samfärdseln tillfredställande skick.
3.4 Baskontrakt och SBV.
När beställaren och leverantören ingår ett baskontrakt, som är ett avtal som grundar sig på ett rättsförhållande mellan parterna. Avtal reglerar vilka ömsesidigt förpliktelser som råder, vilka åtagande som leverantören skall utföra. I baskontraktshandlingarna beskrivs förutsättningarna i AF, ME, MF, SBV med bilagor (Se begrepp). Det är framföralt i SBV det framgår vilka konton som ingår i baskontraktet, vilka åtaganden det är och hur de regleras genom omfattning, standardkrav och allmänna krav. Arbetet skall utföras så att de uppfyller både standard- och allmänna krav samt funktions och tidskrav.
SBV är indelad enligt följande konton (Trafikverket, 2014, 1 september):
80 Allmänt basunderhåll väg 81 Vinterväghållning
82 Vägyta
83 Avvattning
84 Sidoområden och skiljeremsor 85 Sidoanläggningar
86 Vägutrustning
87 Tillståndsberedning
3.5 Trafikverkets besiktningar
Trafikverket har tagit fram interna instruktioner gällande riktlinjer för entreprenadbesiktningar som är fastställda. Riktlinjer och krav gäller för
entreprenadbesiktningar i samband med entreprenader som verksamhetsområde Investering, stora Projekt och underhåll utför (TDOK 2012:1225).
Enligt instruktionen ska riktlinjerna tillämpas vid följande besiktningstyper:
• Förbesiktning
• Slutbesiktning
• Särskild besiktning
• Efterbesiktning
• Garantibesiktning 3.5.1 Förbesiktning
En förbesiktning kan utföras för att minimera risken för noteringar om fel och förhållanden vid en slutbesiktning. Entreprenören har då möjlighet att inför slutbesiktningen rätta till det fel som har noterats vid en förbesiktning. Förbesiktning kan även tillämpas om del av
entreprenaden ska tas i bruk innan entreprenaden i sin helhet är färdigställd och om någon del är svåråtkomlig för besiktning efter färdigställande (Nordstrand, 2008).
3.5.2 Slutbesiktning
En slutbesiktning görs i regel efter det att arbeten har avslutats. Om slutbesiktning begärs av beställaren, meddelar entreprenören när entreprenaden beräknas vara färdig för slutbesiktning.
Detta bör ske i god tid innan, så att besiktningsmannen kan kalla berörda parter i tid helst 2-3 veckor i förväg (U, Nordstrand. 2008).
En slutbesiktning görs för att kontrollera att ingående arbeten har utförts i enlighet med vad som har avtalats mellan beställare (byggherre) och leverantören i enlighet med
kontraktshandlingar och byggmötesprotokoll. För att besiktningsmannen ska kunna utföra besiktningen av entreprenaden krävs att tillgång till samtliga kontraktshandlingar och protokoll. ritningar, Handlingar skall tillsändas besiktningsmannen i god tid före besiktningen, så att besiktningsmannen har möjlighet att läsa in sig på uppdraget (U, Nordstrand. 2008).
3.5.3 Särskild besiktning
Om fel påträffas efter det att slutbesiktning har utförts, kan en särskild besiktning åberopas av part. En särskild besiktning görs i regel om bedömning av felen inte kan vänta till
garantibesiktningen (Nordstrand, 2008).
3.5.4 Efterbesiktning
Efterbesiktning genomförs för att kontrollera att eventuella fel och förhållanden som har noterats vid en slutbesiktning har åtgärdats på ett tillfredsställande sätt. Efterbesiktning kallas vanligen även för uppföljning (U, Nordstrand. 2008).
3.5.5 Garantibesiktning
Garantibesiktningen genomförs innan två år har gått sedan entreprenaden avslutades. Normalt sett utgår en 2 årig garanti för utförda arbeten av entreprenören. Därför utförs
garantibesiktning innan två år har gått för att kontrollera om några fel har uppstått (U, Nordstrand. 2008).
3.6 Trafikverkets nuvarande styrande och stödjande dokument för kontroll- och besiktningsverksamhet
Dok-ID Version Dokumenttitel Dokumenttyp Status
TDOK
2013:0438 2.0
Museitrafik, besiktning, underhåll och
funktionskontroll av SJVM fordo...
RUTINBESKRIVNING Gällande
TDOK
2011:244 3.0 Besiktningssystemet
Bessy RÅD Gällande
TDOK
2013:0648 1.0 Spårväxel Förbesiktning KRAV Gällande
TDOK
2012:1225 1.0 Entreprenadbesiktning vid
TRV RIKTLINJE Gällande
TDOK
2013:0019 1.0 Övertagandebesiktning
baskontrakt järnväg RUTINBESKRIVNING Gällande
TDOK
2013:0195 1.0
Behörighet som
besiktningsansvarig och som
säkerhetsbesiktningsman Un...
KRAV Gällande
TDOK 2.0 Tunga spårgående RIKTLINJE Gällande
2013:0004 arbetsredskap - Besiktningskrav och rutiner
TDOK
2013:0005 2.0
Tunga spårgående arbetsredskap -
Besiktningsmanual RIKTLINJE Gällande
TDOK
2012:160 1.0
Rutin för genomförande av syner och besiktningar för ledningsarbeten m...
RUTINBESKRIVNING Gällande
TDOK
2014:0240 1.0
Säkerhetsbesiktning av fasta
järnvägsanläggningar
KRAV Gällande
TDOK
2013:0388 1.0 Underhåll järnväg
Besiktningsplan HANDLEDNING Gällande
TDOK
2014:0435 1.0 Entreprenadbesiktning RUTINBESKRIVNING Gällande
Tabell 1 Trafiverkets styrande och stödjande dokument vid besiktning
3.7 Entreprenörens besiktningar (egenkontroll)
Enligt SBV skall entreprenören inspektera och kontrollera i den omfattning som krävs för att säkerställa att den standard som beskrivs under respektive konto upprätthålls. Avsteg från kravbeskrivningen kan uppnås genom att entreprenören genomför en övertagande besiktning och kan styrka och få godkänt att ingåenden standard avviker från kravbeskrivningen.
Inspektion skall utföras enligt de tidsintervall som anges i SBV och omfatta hela områdets väglängd och länkar i enligt med kontraktets förteckningar. Vid kritiska situationer framhålls det i SBV att entreprenören skall utföra ytterligare tätare inspektioner. I SBV framhävs att sådana situationer är tjällossning, risk för halka eller blödande beläggningar, kraftig vind, kraftigt regn eller vid översvämning (Trafikverket, 2014, 1 september).
Enligt SBV skall följande kontroller beroende på vilken vägklass det är utföras av entreprenören (Trafikverket, 2014, 1 september).
Vägklass Tidsintervall
1 3 gånger per vecka med jämn fördelning 2 2 gånger per vecka med jämn fördelning 3 vart 7:e dygn
4 vart 14:e dygn
5 vart 14:e dygn GC-väg vart 7:e dygn
3.8 Besiktningsman
Kontroll och besiktningar genomförs vid basunderhåll väg, dessa initierats av beställaren i syfte att kontrollera att åtagande utförs av leverantören i enlighet med baskontrakt krav.
Leverantören har dessutom rätt att inom 30 dagar efter att ingående baskontrakt har upprättats och blivit gällande att genomföra en egen besiktning. Leverantören gör detta i syfte att
kontrollera att kontraktets förutsättningar och beskrivning av ingående standard stämmer överens med det verkliga förhållandet (Trafikverket, 2014, 1 september).
Trafikverkets inriktning är att till största del utföra kontroll och besiktningar med externa besiktningsmän vid entreprenadbesiktningar. Trafikverket avser att stärka sin trovärdighet gentemot branschen med externa besiktningsmän. Trafikverket framhåller dock att interna besiktningsmän ska finnas för att bidra till att bevara kompetens och erfarenheter inom området entreprenadbesiktning. Trafikverkets interna besiktningsmän ska ha lång erfarenhet och inneha hög teknisk kompetens. Vid användning av interna besiktningsmän bör dessa anlitas från annan enhet än den som ansvarar för entreprenaden (TDOK 2012:1225). När Trafikverket anlitar externa besiktningsmän för kontroller och besiktningar är
samlingsnamnet tredjepartsbesiktningar.
Trafikverkets riktlinjer framhåller att olika kompetenskarv på besiktningsmän beror på besiktningens komplexitet. Kompetenskrav behandlar såväl teoretisk utbildning, antal verksamma år inom ingenjörsarbetet samt genomfört besiktningar och god tekniska
kunskaper, med ett lägsta antal yrkesverksamma år med kvalificerade arbetsuppgifter (TDOK 2012:1225).
Utöver kompetenskrav påtalar Trafikverket att besiktningsmän skall inneha följande certifikat (TDOK 2012:1225):
• Utbildad i Vistas i spår enligt Trafikverkets föreskrifter, BASÄVISTA (gäller vid uppdrag i spårmiljö).
• Kompetens i arbete på väg enligt Trafikverkets TRVK APV (TDOK 2012:86) (gäller vid uppdrag i vägmiljö).
• Certifierade besiktningsmän enligt SITAC/SBR inom respektive fackområde kan anses uppfylla kompetenskrav utan ytterligare prövning.
3.9 Tredjepartskontroll
Tredjepartsbesiktning utförs av konsultbolag som erbjuder sin kompetens inom besiktning.
Tredjepartsbesiktning kan även handla om framtagande av besiktningsunderlag till slutbesiktning genom inventering av mängder till FU och statuskontroller. Det kan även handla om att utföra stickkontroller av utvalda konton för att kontrollera entreprenörens utförande av baskontrakt.
3.10 Juridiska förutsättningar
Trafikverket tillämpar i ABT 06 vid upphandling av basunderhåll väg, vilket är ett entreprenadjuridiskt kontraktsunderlag som reglerar förhållanden mellan beställare och utförare. ABT 06 inriktar sig mot byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten och är framtagen gemensamt mellan parterna i BKK i syfte att användas vid upphandlingar av
totalentreprenader. I ABT 06 framgår att beställaren själv råder över hur han utför sina egna kontroller (Byggandets kontraktskommitté, 2013).
3.10.1 Ändringar eller avsteg från gällande kontrakt
Beställaren och leverantör kan genomföra ändringar eller avsteg från gällande kontrakt. Enligt 3 kap. 1 § ABT 06 Vardera parten utse ombud för entreprenaden. Ombudet har behörighet att med bindande verkan företräda sin huvudman i frågor som rör entreprenaden samt att träffa ekonomiska och andra uppgörelser. Detta innebär att personen i fråga som är av beställaren utsedd ombud kan och får genomföra ändringar eller tillfälliga avsteg från regler, funktioner, mängder mm i gällande kontrakt (Byggandets kontraktskommitté, 2013).
3.11 Pågående utvecklingsarbete inom basunderhåll väg
Trafikverket påbörjande 2010 ett effektiviseringsprojekt, inom projektets ram ingick uppdraget att framta en gemensam trafikslagsövergripande och nationell underhållsprocess med tillhörande IT-stöd. ”Effektivare styrning av underhållsentreprenader” Riksrevisionen (2013) är ett utvecklingsarbete som genomfördes vid Trafikverket under 2012 och 2013, projektet mål är att implementera processer och rutiner för att leda och styra
underhållsprojekt. Projektet initierades främst i syfte att implementeras inom banunderhåll men det har skapat synergieffekter genom att Trafikverket har börjat använder en gemensam trafikslagsövergripande grundstomme för att förvalta alla underhållskontrakt. (A, Gustafsson.
2013).
Trafikverket har sammanställt en handlingsplanen för att förbättra åtgärder av inrapporterade fel. Handlingsplanen har gett upphov till en rad aktiviteter som ska genomföras inom
respektive identifierade förbättringsområde. Det område som bedöms ha störst förbättringspotentialen är besiktningsverksamheten (A, Gustafsson. 2013).
Figur 1 Tabell över förbättringsområden inom banunderhåll
Under ämnesstudierna har författaren sökt efter vilka gemensamma utvecklingsarbeten som finns av kontroll- och besiktingsverksamheten där olika aktörer i branschen deltar. Det finns samverksansplattformer som FIA (Förnyelse i anläggningsbranschen) men det har inte framkommit några konkreta exempel på samverkan specifikt inom kontroll-
besiktningsverksamheten.
4. Resultat
I detta kapitel redovisas resultatet och en nulägesbeskrivning som bygger på ämnesstudier samt sammanställningen av genomförda undersökningar. Undersökningen består av en enkätundersökning och 6 intervjuer.
Både enkätundersökningen och intervjuerna har till uppgift att presentera en nulägesbild av kontroll- och besiktningsverksamheten som utförs av basunderhåll väg vid Trafikverket.
Genom att både genomföra en enkätundersökning och intervjuer av Projektledare för
basunderhåll väg, nationella förvaltningsgruppen för basunderhåll väg vid Trafikverket samt konsulter inom vägunderhåll skapa ett bra underlag till analys. Genom att utgå från olika aktörer med varierande bakgrund, kunskap och erfarenhetsnivå belysa ämnet från olika synvinklar.
4.1 Enkätundersökning
Enkätundersökningen visar att det finns en relativt stor spridning vad gäller synen på besiktningar, arbetsmetoder, dels mellan bland det medverkandena i enkäten.
Deltagarna i denna studie har en varierande bakgrund vad gäller antal års erfarenhet av basunderhåll väg. 9 av 21 eller 43 % av de medverkande informanterna i
enkätundersökningen har mindre än 5 års yrkeserfarenhet i sin nuvarande tjänst. Medeltalet för det svarande är 13,5 år års yrkeserfarenheten inom nuvarande tjänst. Men medeltalet höjs på grund av att två av det svarande har mer än 40 års yrkeserfarenhet.
Års erfarenhet Antal Procentuell fördelning
0-5 år 9 43 %
6-10 år 5 24 %
11-15 år 4 19 %
16+ år 3 14 %
Totalt 21 st 100 %
Medel 13,5 år
Median 5 år
Informanternas erfarenhet av att upphandling av baskontrakt
Samtliga deltagare utan en som deltar i enkätundersökningen har genomfört minst en
upphandling av baskontrakt. Erfarenhetsmässigt har 76 % eller 16 st genomfört mindre än 11 upphandlingar, 6 st har genomfört en upphandling. Totalt har 5 st deltagare vilket är 24 % har varit med om att upphandla mer än 15 st baskontrakt.
Antal upphandlingar Antal Procentuell fördelning
0-5 st 13 62 %
6-10 st 3 14 %
11-15 st 0 0 %
16 + st 5 24 %
Totalt 21 st 100 %
Informanternas yrkesmässiga bakgrund
Informanternas yrkesmässiga bakgrund innan de fick den nuvarande tjänsten de innehar varierar relativt mycket, 8 st eller 38 % av deltagarna har en bakgrund av annan anställning inom Trafikverket. 6 st har en bakgrund innan annan verksamhet och 5 st har en bakgrund som driftentreprenör. 1 person har kommunal bakgrund och ytterligare 1 person kommer direkt från skolan.
Bakgrund Antal Procentuell fördelning
Driftentreprenör: 5 24 %
Trafikverket 8 38 %
Kommunal 1 5 %
Direkt från skola 1 5 %
Annan bakgrund 6 28 %
Totalt 21 st 100 %
4.1.1 Vilka besiktningar och kontroller utförs vid basunderhåll väg?
Besiktning Antal Procentuell fördelning
Överlämnandebesiktning 16 76 %
Övertagandebesiktning 17 81 %
Årlig syn 8 38 %
Ej svarat 1 5 %
- Både överlämnande och-
övertagandebesiktning 13 62 %
- Både överlämnande, övertagande
och årlig syn 4 19 %
Av 21 deltagare i enkäten uppgav endast 4 st eller 19 % att det genomförs både
övertagandebesiktning, överlämnande besiktning och årlig syn av utförandet av baskontrakt.
13 st eller 62 % av 21 st deltagaren svarade att det genomförs både överlämnande och övertagandebesiktningar. Av 21 har 16 st eller 76 % av informanterna uppgett att
överlämnandebesiktning utförs och 17 st vilket är 81 % uppgav att övertagandebesiktning utförs.
4.1.2 Vem ansvarar för att besiktningar och kontroller genomförs vid basunderhåll väg?
Vid denna fråga har 4 st eller 19 % inte svarat på frågan och 1 person eller 5 % svarat att överlämnandebesiktning ej har utförts de senaste åren. 11 deltagare eller 51 % påtalar att det är projektledaren som ansvarar för att överlämnandebesiktning utförs. 10 % vardera har svarat att annan tjänst vid Trafikverket eller tredje part ansvarar för att överlämnandebesiktning utförs. Vem som är ansvarig för övertagandebesiktningen har 11 informanter eller 51 % har svarat att det är entreprenören som är ansvarig. 5 personer eller 24 % har svarat att det är Projektledare basunderhåll. Gällande årlig syn har 10 st eller 48 % svarat att Projektledaren basunderhåll ansvarar för att årlig syn utförs. Tre stycken (14 %) har svarat att det är ett gemensamt ansvar mellan parter, det är även tre informanter som har svarat att årlig syn ej genomförs. 4 st eller 19 % har inte svarar på vem som ansvarar för att årlig syn utförs.
Överlämnandebesiktning Antal Procentuell fördelning
Projektledare 11 51 %
Annan TRV anställd 2 10 %
Tredje part 2 10 %
Annan 1 5 %
Ej utfört 1 5 %
Ej svarat 4 19 %
Totalt 21 st 100 %
Övertagandebesiktning Antal Procentuell fördelning
Projektledaren 5 24 %
TRV anställd 1 5 %
Entreprenör 11 51 %
Tredje part 1 5 %
Ej svarat 3 15 %
Totalt 21 st 100 %
Årlig syn Antal Procentuell fördelning
Projektledaren 10 48 %
Entreprenör 0 0 %
Tredje part 1 5 %
Gemensamt ansvar 3 14 %
Genomförs ej 3 14 %
Ej svarat 4 19 %
Totalt 21 st 100 %
4.1.3 Vem utför överlämnande och övertagandebesiktningen vid basunderhåll väg?
Vid övertagandebesiktning har 11 (51 %) svarat att det är av Trafikverket utsedd
besiktningsman som utför besiktningarna. 2 st (10 %) har svarat att tredje part alltså en extern besiktningsman har utför besiktningar. 2 har svarat att det varierar vem som utför besiktningar och 6 st (29 %) har ej svarat vem som utför besiktningar vid överlämnande. Endast tre (14 %) har svarat vem som utför övertagandebesiktningar, dessa har svarat att det är entreprenören som utför besiktigningarna.
Överlämnande Antal Procentuell fördelning
TRV besiktningsman 11 51 %
Tredje part 2 10 %
Det varierar 2 10 %
Ej svarat 6 29 %
Totalt 21 100 %
Övertagande Antal Procentuell fördelning
TRV besiktning 0 0 %
Entreprenör 3 14 %
Tredje part 0 0 %
Det varierar 0 0 %
Ej svarat 18 86
Totalt 21 100 %
4.1.4 Vem godkänner överlämnande och övertagandebesiktningar vid basunderhåll väg?
Vid övertagandebesiktning uppger 8 st eller 37 % av informanterna att det är Projektledaren som godkänner överlämnandebesiktning. Endast 4 st eller 19 % uppger att det är
besiktningsmannen som godkänner överlämnandebesiktning. 2 svarande eller 10 % uppger att besiktning inte godkänns utan det konstateras bara hur det ser ut. När det gäller
övertagandebesiktning uppger 9 st eller 43 % att det är Projektledaren basunderhåll som godkänner medans 3 st lika med 15 % uppger att det är besiktningsmannen. 5 informanter har valt att inte svara på denna fråga.
Tjänst Överlämnande Övertagande
Besiktningsman 4 (19 %) 3 (15 %)
Projektledare 8 (37 %) 9 (43 %)
Varierande 1 (5 %) 1 (5 %)
Annan 1 (5 %) 1 (5 %)
Inget godkännande 2 (10 %) 2 (10 %)
Ej svarat 5 (24 %) 5 (24 %)
Totalt 21 (100 %) 21 (100 %)
4.1.5 När utförs överlämnande och övertagandebesiktningar
Veckor Före överlämnande Efter övertagande
1-2v 3 (14 %) 0 (0 %)
3-4v 10 (48 %) 4 (20 %)
5+ v 5 (24 %) 0 (0 %)
Ej svarat 3 (14 %) 17 (80 %)
Totalt 21 (100 %) 21 (100 %)
10st (48 %) har svarat att överlämnandebesiktning utförs 3-4 veckor före baskontraktets utgång, 5 st (24 %) har svarat att besiktning genomförs 5 eller mer veckor före bytet. 3 st eller 14 % har svarat att de utför överlämnandebesiktning 1-2 veckor innan kontraktets utgång. 17 st eller 80 % har inte svarat när övertagandebesiktningen utförs. 4 st (20 %) har svarat att övertagandebesiktningen utförs 3-4 veckor efter övertagandet.
4.1.6 Hur stor del av basområdet ingår/bör ingå vid besiktning respektive kontroll vid basunderhåll väg
Andel Överlämnande Övertagande Årlig syn
0- 25 % 0 (0 %) 1 ( 5 %) 6 (28 %)
26-50 % 2 (10 %) 0 (0 %) 3 (15 %)
51-75 % 0 (0 %) 0 (0 %) 1 (5 %)
76-99 % 2 (10 %) 1 (5 %) 0 (0 %)
100 % 11 (50 %) 13 (62 %) 5 (24 %)
Utvalda delar 3 (15 %) 4 (18 %) 3 (14 %)
Ej svarat 3 (15 %) 2 (10 %) 3 (14 %)
21 (100 %) 21 (100 %) 21 (100 %)
Det råder relativt stor skillnad på hur informanterna tycker om hur stor del av området som ingår eller bör ingå i de olika typerna av besiktningar. 11 st (50 %) anser att hela driftområdet och alla konton skall besiktigas vid överlämnandebesiktningen. 3 (15 %) anser att utvalda delar av området och konton skall besiktas. Hela 62 % 13 informanter anser att hela området och alla konton skall ingå i övertagandebesiktningen.
4.1.7 Vilka konton bör ingå vid överlämnanden/övertagandebesiktningar för basunderhåll väg?
Konton Antal Procentuell fördelning
Alla konton 5 24 %
Alla OR-konton (funktion) 5 24 %
Utvalda konton 9 43 %
Ej svarat 2 9 %
Totalt 21 100 %
Informanterna har relativt olika uppfattningar om vilka konton som bör ingå i överlämnande- och övertagandebesiktning. Av 21st informanter tycker 9 st (43 %) att det skall ske ett urval av konton medans 5 st (24 %) tycker att det endast är OR-konton som bör besiktas. En av informanter tycker även att ”Alla som har funktionskrav bör vara obligatoriska och dessutom de som är planerad att återställa eller höja standard”. Det är även 5 st (24 %) som anser att alla konton bör ingå i en övertagandebesiktning.
4.1.8 På vilket sätt bör besiktningar och kontroller dokumenteras vid basunderhåll väg Tabellen visar hur många som har ansett att följande dokumentation bör utföras vid
besiktning.
Dokumentation Antal Procentuell fördelning
Fastställda mallar 18 85 %
Egna mallar 2 10 %
Film 5 24 %
Foto 9 43 %
Koordinater 4 19 %
Kartor 4 19 %
Av 21 informanter anser 18 (85 %) att besiktningar bör dokumenteras genom fastställda mallar, endast 2 (10 %) anser att besiktningen skall dokumenteras genom egna mallar. 9 st framhåller även att besiktningarna bör grafiskt dokumenteras genom bild och 4 st (19 %) anser att även filmning bör ske. Även 4 (19 %) personer påtalar att koordinatsättning av företeelser och kartor bör ske.
4.1.9 Ingår besiktningsdokument i förfrågningsunderlaget vid basunderhåll väg?
Svarande Antal Procentuell fördelning
Ja 0 0 %
Nej 15 72 %
Ej svarat 6 28 %
Totalt 21 100 %
Av 21 informanter har ingen svarat att besiktningsdokument ingår i förfrågningsunderlaget.
4.1.10 Förekommer det olika uppfattningar mellan beställare och entreprenör gällande besiktningsfrågor vid basunderhåll väg?
Svarande Antal Procentuell fördelning
Ja 15 72 %
Nej 5 23 %
Ej svarat 1 5 %
Totalt 21 100 %
Om vilka ämnen förekommer det olika uppfattningar vid basunderhåll
Ämne Antal
Ingående standard 12
Kravnivå 1
Olika ämnen 2
Det är vanligtvis förekommande att det är olika uppfattningar mellan beställare och entreprenörer, 15 st (72 %) av det svarande uppger att det förekommer olika uppfattningar och det vanligaste förekommande ämnet är ingående standard. Två av informanterna har svarat nej på frågan om det förekommer olika uppfattningar men har kommenterat att det ibland förekommer olika synpunkter då främst ingående standard.
4.1.11 Vilka årlig syn besiktningar genomförs vid basunderhåll väg?
Besiktning Antal Procentuell fördelning
Alla årlig standardbesiktningar 7 34 %
Utvalda besiktningar 3 14 %
Ingen årlig syn 3 14 %
Ej svarat 8 38 %
Totalt 21 100 %
Utvalda besiktningar
Grusväg, belagd väg och vägräcken Vägräcken, grusarbeten och trummor
Av 21 informanter har 13 svarat på vilka årlig syn besiktningar som utförs, 7 st (34 %) skriver att de utför alla årliga standarbesiktningar enligt kontraktet. 3st (14 %) genomför utvalda årliga synbesiktningar samt att 3st inte genomför årlig syn. 8st (38 %) har inte svarat vilka på frågan.
Utförare Antal Procentuell fördelning
Projektledare 7 33 %
Annan från TRV 5 24 %
Entreprenör 0 0 %
Projektledare och Entreprenör 6 29 %
Ej svarat 3 14 %
Totalt 21 100 %
Vem som utför årlig syn (Normerande besiktning) varierar från basområde till basområde.
Den vanligaste förekommande utföraren i undersökningen är Projektledare basunderhåll av i eget område, 7 st (33 %) har svarat det. 6st eller 29 % har svarat att det genomförs gemensamt mellan Projektledare och Entreprenören. 5 st (24 %) har svarat att det genomförs av annan person vid Trafikverket.
4.1.12 Hur många kontroller genomförs av material kvalité och tjocklek samt vilka metoder används vid kontroll
Antal Bärlagerkvalité Bärlagertjocklek Asfaltkvalité
0 6 11 9
1-2 9 5 7
3-4 0 0 0
5+ 1 0 0
Ej svarat 5 5 5
Totalt 21 21 21
Antal Asfalttjocklek Grusslitlagerkvalité Grusslitlagertjocklek
0 6 4 6
1-2 9 10* 7
3-4 0 0 0
5+ 1 1 2
Ej svarat 5 6 6
Totalt 21 21 21
* 2 st informanter har lämnat kommentaren ”enligt handling” det har bedömt som 1-2 gånger.
Metoder Materialkvalité Lagertjocklek
Analys på oberoende labb 9 0
Entreprenörens egenkontroll 14 12
TRV egenkontroll 0 8
Tredjepartkontroll 0 2
Genomförs ej 0 3
Ej svarat 3 2
4.1.13 Vad ligger tillgrund för åtgärdsförslag till större vägåtgärder Frågan ger informanterna möjlighet att lämna multipla svar.
Metoder Antal
Entreprenörs förslag 11
Eget förslag 7
Enligt konsults förslag 5
Annan 1
Ej svarat 4
Eftersom basunderhåll upphandlas genom totalentreprenad är det entreprenören som tar fram förslag för åtgärd. Enligt en informant går det till på följande sätt ”Åtgärden diskuteras med projektledare, därefter godkänns åtgärd eller så görs det förändringar för att sedan utföra åtgärden”. En annan informant som har svarat att det sker enligt eget förslag har lämnat följande kommentar ”Vi gör bara arbeten som finns beskrivna i områdets SBV
(standardbeskrivning)”.
4.1.14 Hur utförs besiktningar efter större vägåtgärder Frågan ger informanterna möjlighet att lämna multipla svar.
Metoder Antal
Enligt entreprenörs förslag 3
Egen kontroll TRV 12
Tredjepartskontroll 6
Inga besiktningar utförs 1
Ej svarat 3
Enligt informanterna är egenkontroll det vanligast förekommande besiktningen efter större vägåtgärder, 12 st har svarat att detta utförs.
4.1.15 Vilka förändringar/förbättringar gällande besiktningar bör genomföras
I enkätundersökningen fick informanterna svara på frågorna vilka förändringar/förbättringar gällande besiktningar vid byte av baskontrakt, årlig syn och efter större vägåtgärder.
Informanterna hade lite olika syn på vilka förbättringsåtgärder som behövdes, en informant tyckte bland annat: ”Låt mig ägna mig åt kontroll o mindre tjafs med allmänheten”. Medan en annan tycker att besiktningen ”Har fungerat bra”. Vissa informanter hade inga förslag men det mest frekventa förändringen som eftersträvades var ett mer förändrat arbetssätt gällande besiktningar. En av informanterna skriver ”Ett standardiserat arbetssätt med mallar och externa besiktningsmän”, en annan vill se ”mer omfattande, oberoende kontroll, tredje part”.
