Relation mellan chef och anställd
Den affärsmässiga relation Mats hade med sin danska chef tyder på en individualistisk kultur. En relation som präglas av ömsesidigt beroende är en relation där den anställde känner sig trygg och kan ha en öppen diskussion med sin chef. Mats och hans danske chef var beroende av varandras åsikter när beslut skulle fattas, vilket tyder på låg maktdistans, men skulle också
27
kunna förklaras med att de båda var högt uppsatta inom företaget. Den svenske chefen uppfattas som något mer formell och att det inte var lika uppskattat att ifrågasätta honom tyder på en något högre maktdistans. Att deras relation var personlig tyder på ett mer kollektivistiskt beteende.
Att Sofies danska chef delegerar på arbetsplatsen och även det faktum att hon inte känner att hon kan ifrågasätta sin chef på samma sätt som i Sverige tyder på att hennes danska chefs beteende har präglats av en högre maktdistans än hennes svenska chefs beteende. Inte heller Susanne känner att hon kan säga vad hon tycker till sin danska chef och hon uppfattar inte deras relation som öppen. Att inte kunna ifrågasätta, säga vad man tycker eller att ha ett beroende av chefen är tydliga tecken på hög maktdistans. Susannes relation till hennes danska chef uppfattas dock inte som en beroenderelation utan snarare som att chefen inte uppskattar ett individuellt beteende. Susanne beskriver sin relation med hennes tidigare svenska chef som mer öppen. Enligt Hofstedes teori föredrar anställda i en kultur med låg maktdistans chefer med en konsulterande ledarstil, vilket kan vara en förklaring till Susannes ovilja att ha en relation till sin chef som präglas av ett högt beroende. Ingen av relationerna känns synnerligen familjära, vilket skulle kunna tyda på att det inte är särskilt kollektivistiska.
Olas relation till hans danska chef var gynnande för båda parter, en tydlig affärsrelation. Detta kan visa på att Olas danska chefs beteende är mer individualistiskt. Att de kunde ha en öppen diskussion är också något som tyder på låg maktdistans. Det faktum att han varken kunde diskutera med eller ifrågasätta den danska chefen på samma sätt som i Sverige, tyder på ännu lägre maktdistans i Sverige. Om relationen med den svenska chefen var ännu mer öppen kan det tyda på att även den svenska chefen var mer individualistisk. Petter tycker att han och hans danska chef har en öppen relation och att han kan ifrågasätta henne, men han ser ändå henne som mer formell än hans svenska chef. Att hennes dörr alltid står öppen är ett tecken på att hon finns där för sina anställda om de behöver diskutera en arbetsuppgift vilket tyder på att deras relation är affärsmässig, vilket relationer ofta är i en mer individualistisk kultur med lägre maktdistans. Att Petter inte kände att han kunde ifrågasätta sin svenska chef på samma sätt som hans danska chef skulle kunna vara ett tecken på högre maktdistans gentemot hans svenska chef, men skulle även kunna förklaras av att Petter tidigare arbetade inom kommunen i Sverige, vilket är en relativt centraliserad organisation där makten ligger hos de folkvalda. Detta kan vara en av anledningarna till att han upplever det lättare att ifrågasätta sin danska
28
chef. Petter beskriver även sin relation till sin svenska chef som mer personlig, vilket skulle kunna tolkas som en mer familjär relation som är typsikt för en mer kollektivistisk kultur. Marikas affärsmässiga relation till hennes danska chef tyder på ett mer individualistiskt beteende. De hade respekt för varandra men relationen var inte grundad på ett stort beroende från Marikas sida. Hennes danska chefs stora kontrollbehov och behovet av att känna trygghet till sina anställda kan tyda på en högre maktdistans. Marika beskriver sitt eget arbete som självständigt, något som inte alltid uppskattades av chefen. Detta kan tyda på att chefen är van att ha mer kontroll över sina anställda, något som även kan visa på att det är det förhållandet mellan chefen och hennes anställda som brukar råda. Att Marikas relation till hennes tidigare svenska chef var mer informell och att hon inte behövde förklara sitt individualistiska tankesätt kan både tyda på ett mer individualistiskt beteende hos denne chef, då chefen möjligen såg deras relation som en relation med ömsesidiga fördelar. Det ömsesidiga beroendet emellan dem tyder på att beteendet var präglat av en lägre maktdistans.
När det gäller relationen mellan våra intervjuobjekt och dess danska och svenska chefer är det svårt att se några tydliga skillnader. Både de svenska och de danska chefernas beteende tyder på en mer individualistisk kultur. Det som dock talar för att de svenska chefernas beteende skulle kunna ha sin grund i en mer kollektivistisk kultur är de personliga relationerna Mats och Petter beskriver sig ha haft med sina svenska chefer. Det som skulle kunna identifieras är vissa skillnader i distansen till makten. Petter och Mats relationer till sina svenska chefer tyder på en hög maktdistans men detta kan också ha påverkats av organisationernas struktur och deras position inom företaget. När det gäller distansen till makten bland de danska cheferna är det svårt att se ett definitivt mönster. Mats, Ola och Petter beskriver inte sina relationer med deras danska chefer som relationer präglade av hög maktdistans, medan Sofie, Susanne och Marika gör det. En förklaring till detta skulle och andra sidan kunna vara att i kulturer som präglas av låg maktdistans är det oftast bara mellan högt uppsatta personer som distansen till makten uppfattas som låg. Anställda på en lägre nivå anser oftast att distansen till makten är hög. Dock kan man avläsa att Marikas chefs beteende även det är präglat av en högre maktdistans, vilket skulle kunna tala för att de danska cheferna faktiskt kommer från en kultur med en högre maktdistans.
Beteende mot anställda
Ett ömsesidigt beroende är ett tecken på en lägre grad av maktdistans, något som kan uttydas i Mats danska chefs beteende. Hans typiska ledarbeteende med total fokus på resultatet kan ses
29
som relativt opersonligt, men drivande. Det faktum att Mats danska chef själv arbetade väldigt hårt och följde de policys som fanns på företaget tyder på låg maktdistans. Mats svenska chef var inte en lika stark ledarfigur. Mats beskriver honom som en mer vanlig chef som var mån om att dokumentationen blev korrekt. Detta och att han tog mindre risker skulle kunna tolkas som att han hade ett större behov av kontroll. Detta och det faktum att han inte var en direkt förebild kan tyda på att hans beteende är präglat av en högre maktdistans.
Susannes såg inte alls sin danska chef som en förebild, som via sina egna handlingar visade hur de anställda skulle arbeta. Detta skulle kunna bero på att hon inte såg sig själv jämlik med de anställda, utan istället som högre uppsatt person med viktigare uppgifter, något som tyder på högre maktdistans. Sofies danska chef var inte heller någon förebild, men såg sig själv som en. Detta visar ännu tydligare att hon uppfattar sig själv som en person med viktigare uppgifter och mer makt än andra anställda, vilket tyder på en högre maktdistans. Sofies tidigare svenska chefs beteende såg ungefär likadant ut som hennes danska chefs. Inte heller Ola såg sin danska chef som en förebild, utan i stället som en partner, vilket tyder på ett ömsesidigt beroende och låg maktdistans. Petters chef ger de anställda riktlinjerna för hur de ska agera, dock styr hon inte med järnhand. Detta tyder på ett beteende grundat i en mer individualistisk kultur med lägre maktdistans. En affärsmässig relation där chefen fungerar som ett stöd för de anställda och någon som de anställda ska kunna rådgöra med. Petter ansåg sin danska chef vara en riktig förebild för företaget. Han såg även sin svenska chef som en förebild, men mer på ett personligt plan.
Det beteende Marikas danska chef hade och de signaler hon sände ut visar att hon är medveten om hur hennes beteende påverkar de anställda. Hur hon agerade på konferensen kan visa på att hon inte vill ”förlora ansiktet” inför de hon styr över och att det alltid ska vara tydligt att det är hon som är chef. Detta kan ses som ett beteende grundat i en kultur med hög maktdistans, där man visar sin status på företaget. Marikas svenska chefs beteende är mer lågmält och han hade inte samma behov av att hävda sig. Detta kan tyda på en lägre grad av maktdistans, där behovet av att visa vem som bestämmer inte finns, då relationen mellan chef och anställd är ömsesidig.
Även i chefens beteende mot de anställda är det svårt att se några direkta skillnader mellan de danska och svenska cheferna, men även här kan man uttyda att Susannes och Sofies danska chefers beteende präglats av en högre maktdistans. Mats, Ola och Petters danska chefer följer alla samma beteendemönster, då relationerna inte har präglats av en hög maktdistans. Marikas
30
danska chefs beteende följer även denne samma mönster och chefens ovilja att tappa ansiktet tyder på en högre maktdistans. När det gäller de svenska chefernas beteende kan man inte se några tydliga tendenser, då både Mats och Susannes chefers beteende ser ut att vara präglat av en högre maktdistans, medan de andras svenska chefers beteende är mer präglat av en låg maktdistans. Petters chefs beteende är dock format av en högre maktdistans, men även detta kan bero på den typ av organisation han arbetade inom.
Företagets och ledarens värderingar
Mats och Marikas danska chefers beteende var mer resultatinriktat än deras svenska chefers beteende, något som tyder på en mer individualistisk kultur, där resultatet är viktigare än relationerna. Kom man inte överens med chefen försvann man snabbt därifrån. Detta är också något som tyder på ett beteende grundat i en mer individualistisk kultur. I mer kollektivistiska kulturer behandlas de anställda som familjemedlemmar och att prestera dåligt är ingen anledning till avsked. Marikas svenska chef satsade mer energi på personalen och att de skulle trivas, vilket tyder på en mer familjär relation och en mer kollektivistisk kultur.
Sofie och Susanne säger sig inte kunna tyda några specifika värderingar hos sina danska chefer. Sofie menar att hon inte heller har kunnat utläsa några värderingar hos sin svenske chef. Olas danska chef värderade inte personligt ansvar lika mycket som hans svenska chef gjorde. Personligt ansvar är vanligare i individualistiska kulturer, där chefen och den anställdas relation är mer som ett avtal som inte präglas av ett stort beroende. Däremot hade Olas danska chef en lättare attityd mot anställningar, vilket tyder på att Olas danska chefs beteende är mer individualistisk. Uppgiften är större än gruppen och att inte prestera är ett giltigt skäl för uppsägning. Ola tror att detta grundar sig i den lagstiftning som gör att det är lättare att säga upp någon i Danmark än i Sverige. Även Susannes danska chef har denna attityd till uppsägningar, något som Susanne inte har känt av i Sverige. Detta kan tyda på ett mer individualistisk beteende hos den danska chefen.
Tydliga värderingar kan visa på både en mer kollektivistiskt och en mer individualistisk kultur. Tydliga värderingar visar vad företaget arbetar för och också vilken åsikt de anställda bör ha, då de anställda bör agera i enlighet med gruppens intresse i en kollektivistisk kultur. Det skulle också kunna visa på en mer individualistisk kultur, då ledaren lägger ramen för vad företaget vill uppnå och på så sätt styr sina anställda mot de mål de satt upp. Ett styrsätt där chefen inte har total kontroll, utan istället litar på att sina anställda klarar av att utföra uppgifter, utan att de tydligt tilldelas. Petters danska chefs beteende skulle både kunna vara
31
individualistiskt och kollektivistiskt. Hans svenska chef var inte lika tydlig med värderingar, men som tidigare sagts arbetade Petter förr inom kommunen, där värderingar kan styras olika beroende på vilket parti som för tillfället styr inom kommunen.
Här är det ytterst svårt att utläsa några specifika skillnader, då Mats och Marikas danska chefer är mer individuella, medan Olas danska chefs beteende tyder på en något mindre individualistisk kultur. Petters danska chef kan uppfattas som både individualistisk och kollektivistiskt. Mats och Marikas svenska chefers beteende kan tydas som något mer kollektivistiska, medan Olas svenska chefs beteende kan tydas som något mer individualistiskt. Ur Petters och Sofies svenska chefers beteende kunde varken eller tydas. Susannes danska chefs attityd mot anställningar tyder på ett mer individualistiskt beteende än i Sverige där attityden till och lagen om anställningar ser annorlunda ut.
Beslutsfattande
Mats danska chef drog med alla i beslutsprocessen när ett beslut skulle tas. Att alla får vara med och säga sin åsikt tyder på en mer konsulterande ledarskapsstil, vilket är mer vanligt i individualistiska kulturer. Detta visar även på lägre maktdistans. Mats svenska chef tog besluten själv, men valde att rådfråga just Mats. Att han tog besluten själv kan tyda på högre maktdistans, där chefen inte ser alla som jämlikar. Varför han då ändå valde att rådfråga någon kan tyda på någon grad av individualistiskt beteende. Det skulle också kunna förklaras med deras båda höga positioner inom företaget och Mats kunskap inom företagets ekonomi. Susannes chef är den som bestämmer när viktiga beslut ska fattas. Att Susanne ändå har ett eget ansvar kan tyda på att beteendet är något mer individualistiskt, men när de kommer till viktiga beslut är maktdistansen högre, det vill säga makten ligger hos chefen. Susanne och de andra anställda inte fick vara med och ta beslutet när de gällde nyanställningen av en medarbetare. Detta tyder på ett icke-kollektivistiskt beteende, då sådana beslut tas av gruppen i en kollektivistisk kultur. Susanne är sedan tidigare arbetsplats, där chefen var svensk, van vid att få vara med och fatta denna typ av beslut vilken tyder på att hennes tidigare arbetsplats var mer kollektivistisk och hade en lägre maktdistans. Sofies danska och svenska chefer har ett liknande beteende, där de anställd får vara med och fatta mindre beslut, men större beslut tar de själva. Att det finns en liten grad av eget arbete visar på ett mer individualistiskt beteende, men att chefen är den som bestämmer kan ha präglats av en högre maktdistans. Att Olas danska chef pekar med hela handen är ett tecken på hög maktdistans och att han vill ha kontroll. Att de ändå kunde ha en diskussion tyder å andra sidan på att chefen vill konsultera
32
med de anställda och kan visa på en individualistisk kultur. Olas svenska chefs beteende skulle kunna komma från en mer kollektivistisk kultur där beslut fattas av gruppen. Att alla får vara med och bestämma kan tyda på att maktdistansen till chefen är lägre. Petters danska chef har en konsulterande ledarstil och underlag till beslut diskuteras fram, vilket tyder både på att maktdistansen är lägre samt ett mer individualistiskt beteende. Detta skiljer sig från Petters svenska arbetsplats, där han inte alls fick vara delaktig i beslutsprocessen och maktdistans var förhållandevis hög men detta kan grunda sig i den centraliserade organisation han arbetade inom.
Marika kan vara med och påverka när det fattas beslut genom att vara den som lägger fram underlagen, vilket visar på att hennes chef har ett sådant förtroende för henne att hon får vara delaktigt, men inte tillräckligt för att få vara med och fatta själva beslutet. Marikas danska chef fattar besluten fort och med risker, medan hennes svenska chef strävar efter konsensus. Den danska chefens beteende tyder på en högre maktdistans då besluten fattas av några få inom organisationen och allas åsikt inte efterfrågas. Den svenska chefen låter istället alla ha sin åsikt och diskuterar fram lämpliga beslut. Maktdistansen kan tydas vara något lägre i Sverige där alla får vara med och ha en åsikt. Att alla får vara med kan även tyda på en mer kollektivistisk kultur.
Här finns det tendenser som tyder på att maktdistansen är högre under de danska cheferna. Mer än hälften av de danska chefernas beteende kan tolkas som ett handlingssätt grundat på en högre maktdistans. Man kan även utläsa svag tendens åt att de danska chefernas beteende kan vara någon grad mer individualistiskt än de svenska chefernas beteende.
Gruppen eller individen
Mats danske chef delegerade ut uppgifterna till de anställda medan hans svenska chef litade på att uppgiften skulle lösas av de anställda på eget initiativ. Att den danska chefen personligen tilldelade uppgifterna tyder på kontrollbehov och behovet av att ha makt. I kollektivistiska kulturer påverkar prestationsförmåga och färdigheter vilka uppgifter man tilldelar en anställd. Mats svenska chef var dock bra på att ta åt sig äran av andras prestationer, något som tyder på en hög maktdistans. Har en chef möjligheten att ta åt sig äran för en anställds prestationer utan konsekvenser beror detta troligen på att de anställda känner rädsla inför chef och inte vågar ifrågasätta. Susannes danska chefs beteende verkar vara relativt kollektivistiskt, då målen sätts upp för gruppen och det faktum att han leder dem som en grupp. Sofies danska chefs beteende främjar gruppens intresse, även då hon tycker att
33
ledarskapet kan riktas mer mot individen, vilket å andra sidan är ett tecken på en mer individualistisk kultur, där mål och belöning är kopplat till individens prestation. Petters chef styr vem som ska sköta vilka uppgifter, men tar stor hänsyn till önskemål. Detta tyder på att hon vill ha kontroll, men även att hon vill göra sina anställda nöjda och konsulterar med dem. Målen har även utvecklats från att vara gruppmål till mer individualistiska mål. Överlag känns Petters chefs beteende som ett beteende som grundar sig i en mer individualistisk kultur, men där det fortfarande finns en viss högre grad av maktdistans. Olas menar att hans svenska chef är bättre både på grupptänkande och att se till individen än vad hans danska chef är. Marikas danska chef har en tendens att delegera, vilket kan vara ett tecken på en högre maktdistans medan hennes svenska vet eller har förtroende för att uppgifterna kommer att uppfyllas ändå. Marikas danska chef har ett större behov av kontroll och makt medan den svenska chefen låter de anställda arbeta mer individuellt.
Huruvida chefernas beteende skiljer sig åt mellan Danmark och Sverige är under denna punkt svårt att se. Ungefär lika många svenska och danska chefers beteende uppfattas individualistiskt som kollektivistiskt. Det går heller inte att se några tydliga skillnader i grad av maktdistans.