Följande avsnitt kommer redovisa en analysering av resultatetdelen där återkoppling kommer ske till tidigare forskning och den teoretiska utgångspunkten.
44
8.1. Helhetsbild av drogkonsumtion
Av 190 respondenter var det 35 respondenter som hade testat någon typ av drog. Ingen av de 35 respondenter hade konsumerat crack och heroin. Det är inte särskilt förvånande att respondenterna i studien inte konsumerar droger som crack eller heroin. Om man tar hänsyn till tidigare forskning har det även där visat sig att användandet av dessa droger är ovanlig. Enligt studien av CNA (2010), genomförd hos de fem olika universiteten i El Savador, hittades knappt någon förbrukning av crack och heroin. Det var marijuana som konsumerades mest följt av kokain. Lopez Hidalgo, Montoya Hernandez & Valdivieso Mora(1996) fick även fram resultatet att marijuana är mest utspridd bland gymnasieelever. I denna studie framstod liknande resultat. Även om användning av marijuana är väldigt låg generellt visade studiens resultat att fler konsumerade marijuana, vilket motsvarade 34 respondenter, och en tredjedel, det vill säga 11 av respondenterna, hade provat kokain. En tredjedel (10 respondenter) hade konsumerat marijuana 1- 5 gångerden senast veckan medan cirka en fjärdedel (3 respondenter) hade konsumerat kokain 1-5 gånger den senaste veckan. Det här är en indikation på en mera regelbunden konsumtion.
I studien fanns inget bortfall men det är viktigt att ha i åtanke när det gäller enkätundersökningar att det finns en risk att studenterna svarar på ett sätt som är mer gynnande för sig själv, för sitt egna universitet eller på grund av
misstolkningar. Nowlis (1969) nämnde i sin bok att det är vanligt att hitta
drogkonsumtion bland medelklass, från en akademisk miljö, och inte enbart som ett symptom byggt på fattigdom men att det samtidigt är svårt att beräkna hur många studenter som faktiskt konsumerar droger på grund av definitionen drogkonsumtion. Samt att många väljer att inte delta i studier på grund av den anledningen att det är olagligt att konsumera droger. I min studie kan det finnas problem med att studenter har, som nämnt ovan, ändrat sina svar till det ”bättre”, vilket i slutändan manipulerar resultatet. Med tanke på att universitetet har ett högt rykte och hög standard kan det finnas en önskan om att inte ”smutskasta” universitet och därmed dolt att man eventuellt har konsumerat droger.
8.2. Bra hemförhållanden
Av resultatet ser man att familjefaktorn inte har något starkt samband till
respondenternas drogkonsumtion. De flesta variabler som handlar om familjen har visat sig inte ha något samband med varför de respondenterna har konsumerat droger. Resultatet visar på att de flesta studenter har en bra relation med sina föräldrar och att de är nöjda med sin familj. Springer, Parcel, Baumler m.fl. (2006) skriver i sin forskning att om en ungdom inte har stöd hemifrån kan ett riskbeteende öka i form av att ungdomen provar nya saker som droger. Man hade kunnat tro att i studien, de studenter som konsumerar droger, skulle ha haft problem inom sin familj men utifrån resultatet ser man att studenter som har provat droger, tycker sig ha bra relationer med sina föräldrar. Majoriteten känner att de får beröm och stöd hemifrån. Många utryckte även det här i Riviera de Paradas (2012) forskning, där majoriteten av studenterna hade positiva värderingar angående sin hemsituation. Anknytningen mellan student och
föräldrar i denna studie verkar ligga på stark och bra nivå. Enligt Hirschis sociala bandteori är det här angeläget för att individen ska kunna skapa moraliska normer till samhället. Uppfostringen som sker av föräldrar är grunden för senare
anknytningar till andra människor och till samhället. Benägenheten att gå emot samhällets normer minskar (Hirschi, 2002). I detta fall stämmer inte det här eftersom respondenter är nöjda med sin familj men ändå väljer att prova droger.
45
Även om det kanske är på grund av nyfikenhet eller om de gör det mer
regelbundet. Det verkar inte finnas något samband heller om föräldern har provat droger eller konsumerar regelbundet.
Hirschi menar också på att föräldrarna har direkt och indirekt kontroll på barnet genom antingen deras fysiska närvaro eller genom en psykisk närvaro. Det vill säga föräldrars värderingar är internaliserade i barnet (Hirschi, 2002). Den här indirekta kontrollen var det jag nämnde innan, att även om respondenterna har bra hemförhållanden så är det ingen betydande faktor som hade kunnat hindra de 35 studenterna till att prova droger. Samtidigt kan man vända på perspektivet och notera att de resterande respondenter som också har haft bra hemförhållanden, inte har provat droger i hela sitt liv. Den direkta kontrollen finns också närvarande med tanke på att de flesta av studenterna bor hemma med föräldrar. Att studenter bor hemma är inget ovanligt och det visar även tidigare forskning. Riviera de Paradas (2012) forskning tog också upp liknande resultat, att de flesta bor hemma hos båda föräldrarna. I min studie uttryckte även de flesta att deras föräldrar även känner till deras vänner vilket ökar den övervakning som finns. Det här verkar dock inte heller vara något som hindrar studenter från att konsumera droger. Riviera de Paradas (2012) fick motsatta resultat som visade att föräldrarna hade i fåtal fall kunskap om vilka vänner deras barn umgick med. Hon menade att denna grupp exponeras mer för riskfaktorer eftersom om det inte finns någon tillit mellan föräldrar och barn, att de då söker sig till andra, som exempelvis vänner. Mitt resultat visar på att även om föräldrarna har en sorts direkt övervakning över sina barn betyder inte det här att barnen exponeras mindre för riskfaktorer. Tillit kan finnas mellan barn och förälder samtidigt som man söker sig till vänner som i detta fall eventuellt är en riskfaktor.
8.3. Vänner har en betydelsefull roll
Till skillnad från familjen hittades det ett samband angående vänner. Hur de får tag på drogerna är genom vänner, följt av bekanta. Att ens vänner påverkar en som människa är ofrånkomligt. I sina umgängeskretsar finns det andra normer och värderingar, till skillnad från dem som finns inom familjen, och dem är svåra att undkomma. Att sedan kunna hålla en fin balans mellan de skilda världarna är en annan sak. Konsumering av drogerna sker också hos vännerna, och på gatan eller hos langaren. Lopez Hidalgo, Montoya Hernandez & Valdivieso Mora (1996) har rätt när de skriver i sin forskning att kamrater har ett stort inflytande på en
ungdoms känslostämningar och handlingar.
Som det nämndes innan så kan vissa människor söka sig till andra personer som är villiga att lysna på dem (Riviera de Parada, 2012). I detta fall har majoriteten bra relation med sina föräldrar men även med sina vänner. Det intressanta är att resulatet visar på att det finns ett samband mellan respondenterna och deras umgängeskrets. 33 av 35 studenter som har konsumerat någon drog, har även vänner som har konsumerat. Samma gäller resultatet från tabell 41 där liknande resultat utmärkte sig. Man ser dessutom att både marijuana och kokain har för första gången använts med vänner och oftast använts hemma hos någon kompis. Enligt Hirschi (2002) handlar elementet anknytning i grund och botten om
uppväxten med föräldrarna. Det är det essentiella. Men anknytningen till vännerna spelar också roll. Fokuset ligger inte enbart hos föräldrarna utan även på hur vänners normer och värderingar är. Oförnekligen influerar ens vänner en själv och ens synsätt. Sen beror det på vad det är för typ av vänner. Har vännerna samma typ av värderingar som hur manuppfostrades med eller är det andra värderingar?
46
Det här kan skapa en inre konflikt för ungdomen eller studenten. Man väljer mellan olika anknytningar och i slutändan, när man oftast pratar om grupptryck, kan ens anknytning till familjen hamna i skuggan av själva längtan till att tillhöra en grupp. Det här kan förklara mycket varför många av respondenterna anses ha bra hemförhållande men som ändå har provat droger. Varför respondenterna konsumerade droger var för att fira eller känna en gemenskap med sina vänner. Liknande resultat fick UNODC (2012b) när de gjorde sin studie med amerikanska gymnasieelever om deras motivering till cannabiskonsumtion. Det var främst för att ha kul och för att experimentera.
8.4. Fritiden
Enligt Hirschi (2002) är det viktigt att ha delaktighet i livet såsom olika
aktiviteter, jobbtider et cetera. Detta för att hålla individen upptagen med diverse möten och tidsschema. Frågan om studenterna har ett jobb fanns med för att kunna avgöra om det fanns ett samband mellan hur upptagen man är i fritiden och med konsumtion av droger, men de flesta av studenterna arbetar inte, vilket är förståeligt eftersom de studerar. Det hittades inget specifikt samband. Däremot var det många som hade aktiviteter/hobbys vid sidan av sina universitetesstudier. Men även här visades inget samband eftersom det fanns respondenter som konsumerat droger, som också utförde aktiviteter. Det ställdes dock ingen fråga om vad för aktivitet de utförde, vilket gör att begreppet aktivitet kan tolkas olika. Umgänge med vänner kan anses vara en aktivitet för vissa medan andra tänker på olika sportaktiviteter. Riviera de Parada (2012) fann i sin studie att cirka 40 % av ungdomarna brukade ha fritidsaktiviter i potientiella riskzoner såsom biljardkafeér, spelrum eller biografer. Respondenterna i min studie kan ha uppfattat begreppet på liknande sätt, exempelvis att biobesök med vänner betraktas vara en aktivitet. Risken men denna sortens tolkning är att materialet inte med säkerhet kan säga om aktiviteter fungerar som något förebyggande eller främjande i förhållande till drogkonsumtion. Speciellt om aktiviteterna utförs i ”potentiella riskzoner” som Riviera de Parada (2012) beskriver.
8.5. Studenter är dedikerade till sina studier
Övervägande delen av respondenter är nöjda med sitt universitet, dess regler och lärarna, även de som har konsumerat droger. Det här är positivt för det indikerar att man är engagerad i skolan och i sina studier. Om man dedikerar sig för sina studier kan benägenheten att konsumera droger minska eftersom man sätter drogkonsumtion i förhållande till sina studier och framtid. Frågan om det är värt att riskera sin framtid är något som borde finnas i deras tankeprocess om deras åtaganden till skolan är starka menar Hirschi. Nowlis (1969) skriver också om hur universitet kan påverka studentens beslutstagande. Universitetet kan motverka individens sökande efter identitet när ungdomen egentligen behöver ett
erkännande från den sociala miljön, och därmed få ungdomen att börja söka en annan identitet genom att hitta nya attityder och experimentera, som exempelvis att prova droger. I denna studie brukar vissa skolka från skolan men det är inget som tyder på att studenter som konsumerar droger skolkar. Det här visar på att studenter trivs i sin skola men ändå väljer de att konsumera. I Riviera de Paradas (2012) studie visades liknande resultat, de flesta studenter i hennes studie var nöjda med sitt universitet med positiva attityder och beteenden bland
klasskamrater. Även om det inte finns något samband mellan dessa variabler mellan drogkonsumtion och studenters nöjdhet med universitetet tycks ändå utmärkande nog visa sig att de droger som har konsumerats är marijuana och kokain. Till en viss gräns finns det ändå en medvetenhet och åtagande från
47
studenternas sida att välja marijuana, en drog som kanske anses vara mer
”naturlig” och inte lika tung som heroin. Med detta vill sägas att studenter tänker på sin framtid och därför väljer de att prova/konsumera marijuana och kokain istället för crack och heroin. Varför studenter inte väljer de sistnämnda droger kan självfallet bero på andra saker men det tar inte bort deras medvetenhet om att drogerna eventuellt gör mer skada på individen än exempelvis marijuana.
8.6. Negativt synsätt mot rättsväsendet
Repondenternas attityd gentemot rättsväsendet i landet är negativ. De flesta är inte nöjda med hur lagen upprätthålls i samhället. Hirschi (2002) betonar hur
betydelsefullt det är att ha en positiv inställning till samhällets legitimitet eftersom det här kan minska benägenheten att missbruka. I resultatet uttrycker majoriteten en missnöjdhet med rättsväsendet. Det hittades inget signifikant samband mellan respondenternas inställning mot rättsväsendet och drogkonsumtion eftersom missnöjdheten påträffades bland både konsumenter och icke-konsumenter. Enligt Hirschi (2002) borde en negativ inställning öka benägenheten till att konsumera droger men frågan som ställs här är varför icke-konsumenterna inte har provat någon drog. Är det på grund av starka familjeband? Kopplingen mellan åtaganden och övertygelsen är tydliga. Om ens anknytning till föräldrarna är stark menas indirekt att det finns en respekt dem sinsemellan. Ungdomar som hyser respekt för föräldrar borde indirekt hysa respekt till andra vuxna och genom detta skapas ett moraliskt beteende menar Hirschi. På så vis kan barnet förhålla sig bättre till lagar och regler. Men enligt studien hardrogkonsumenterna med en negativ inställning mot rättsväsendet, visat sig ha bra relationer till familj och föräldrar. Ett
signifikant samband som trädde fram var dock den mellan drogkonsumtion och utifall studenterna hade begått något brott (i detta fall kan respondenterna ha olika tolkningar om ordet brott). Värt att nämna i det här sammanhanget är att
majoriteten av de som har begått något brott har även vänner som begått brott, vilket återigen visar hur stort intryck ens vänner lämnar hos en individ. Influenser och grupptryck kan spela en stor roll under denna period hos studenterna. Det signifikanta sambandet som hittades kan vara ett resultat av den negativa inställningen som studenterna har, samt genom grupptryck från vänner.