I avsnittet diskuteras och analyseras de empiriska resultaten med utgångspunkt från tillgänglig teori. Resultaten bearbetas och jämförs med resultat från tidigare forskning för att skapa en djupare förståelse. Analysen, tillsammans med de empiriska resultaten, utgör sedan grunden i slutsatsen.
Undersökningens resultat påvisar inte att det entydigt går att förkasta hypoteserna att NP- eller PN-företag i större utsträckning än andra företag skulle vara hänförliga till någon form av resultatmanipulering. Ett flertal relativt nyutkomna studier har påvisat att förekomsten av faktisk resultatmanipulering har ökat medan användandet av periodiseringsmanipulering istället avtagit (Cohen et al., 2008; Zang, 2012). Tendenser till detta kan även uttydas i denna undersökning.
5.1 Periodiseringsmanipulering
5.1.1 Godtyckliga periodiseringar
H3: Den genomsnittliga nivån av fjärde kvartalets godtyckliga periodiseringar hos NP (PN) företag är signifikant högre (lägre) än genomsnittet hos respektive kontrollföretag.
Resultatet från beräkningarna med den modifierade Jonesmodellen indikerar att det förekommer onaturligt stora godtyckliga periodiseringar i urvalsgruppen. Resultatet, Tabell 8, visar att NP- och PN-företag har högre respektive lägre godtyckliga periodiseringar än kontrollföretagen. Att resultaten är insignifikanta för både NP- och PN-företagen påvisar dock att det inte med statistisk säkerhet går att säga att resultaten för dessa företagstyper är signifikant frånskilda kontrollföretagen. I och med de insignifikanta resultaten från det godtyckliga periodiseringstestet går det inte att utröna om NP- eller PN-företag har högre respektive lägre godtyckliga periodiseringar än andra företag varpå Hypotes 3 förkastas. Das et al. (2009) får signifikanta skillnader mellan NP- och PN-företagen i deras undersökning men medan de jämför medianvärden för NP- och PN-företagen mot kontrollföretagens medianvärde jämförs medelvärden i denna undersökning. För att kontrollera den eventuella felkällan testades även medianvärdena från de godtyckliga periodiseringarna vilket enbart resulterade i större insignifikans för både NP- och PN-företag.
35
5.2 Faktisk resultatmanipulering
5.2.1 Godtyckliga utgifter
H4: Endast NP-företag redovisar en negativ förändring av godtyckliga utgifter i det fjärde kvartalet i jämförelse med de tidigare kvartalen samt kontrollföretagen.
Resultaten i Tabell 9 indikerar att NP-företag är signifikant mer benägna än kontrollföretagen att minska de godtyckliga utgifterna under det fjärde kvartalet, vilket kan vara i syfte att förbättra resultatet. Under första till tredje kvartalet visar det insignifikanta resultatet på att NP-företagens godtyckliga utgifter ligger i nivå med kontrollföretagen. Detta antyder att minskningen av de godtyckliga utgifterna som sker under fjärde kvartalet är ett medvetet beslut som NP-företagen gjort.
För PN-företagen påvisar resultatet insignifikant förändring för både första till tredje kvartalet samt fjärde kvartalet i jämförelse med kontrollföretagen. Detta antyder att PN-företagen inte tillämpar faktisk resultatmanipulering genom att strategiskt öka de godtyckliga utgifterna. Das et al. (2009) påvisar liknande resultat i sin undersökning och poängterar att företagens lånebegränsningar, likviditet och investeringsmöjligheter i FoU gör PN-företagens testresultat rimliga. Resultatet stödjer Hypotes 4 om att NP-, men inte PN-företag, påvisar tendenser att ha manipulerat resultatet genom att minska de godtyckliga utgifterna under årets sista kvartal.
5.2.2 Effektiv skattesats
H5: Den genomsnittliga förändringen av den effektiva skattesatsen mellan tredje och fjärde kvartalet för NP (PN) företag är signifikant negativ (positiv) i relation till kontrollföretagen.
I Tabell 10 redovisas resultaten från det effektiva skattesatstestet som påvisar om NP- eller PN-företag förändrar effektiv skattesats uppåt respektive nedåt jämfört med kontrollföretagen. Det effektiva skattesatstestet påvisar signifikanta resultat för både NP- och PN-företagen där NP-företagen har minskat och PN-företagen ökat effektiv skattesats i jämförelse med kontrollföretagen. Resultatet är liknande det i Das et al.
(2009) vilket indikerar att NP- och PN-företag är mer troliga än andra företag att manipulera resultatet genom förändring av skattesatsen. Resultatet indikerar att NP-
36 och PN-företag ser den effektiva skattesatsen som en sista möjlighet för manipulering eftersom det är en av räkenskapsperiodens sista poster att slutföras (Myers et al., 2007).
Resultatet stödjer Hypotes 5 om att NP- och PN-företag är mer benägna att manipulera den effektiva skattesatsen uppåt respektive nedåt genom faktisk resultatmanipulering än kontrollföretagen.
5.2.3 Produktionskostnad
H6: NP (PN) företag redovisar en negativ (positiv) förändring av produktionskostnader i det fjärde kvartalet i jämförelse med de tidigare kvartalen samt kontrollföretagen.
I Tabell 11 redovisas resultatet från produktionskostnadstestet som påvisar om NP- eller PN-företag förändrar produktionskostnaden nedåt respektive uppåt i det fjärde kvartalet jämfört med kontrollföretag. Resultaten påvisar statistisk signifikans för NP-företag för både första till tredje kvartalet samt fjärde kvartalet medan statistisk signifikans för PN-företag bara återfinns för första till tredje kvartalet, PN-företagens fjärde kvartal är dock insignifikant. NP-företag redovisar en negativ förändring av produktionskostnaderna i fjärde kvartalet jämfört med kontrollföretagen vilket tyder på faktisk resultatmanipulering. Att produktionskostnaderna för första till tredje kvartalet också är signifikant skilt från kontrollföretagen antyder dock att produktionskostnaderna för fjärde kvartalet inte är föremål för faktisk resultatmanipulering utan att andra faktorer påverkat resultatet. För PN-företag redovisas signifikanta resultat för första till tredje kvartalet och insignifikanta värden för fjärde kvartalet. Det positiva medelvärdet för första till tredje kvartalet i kombination med det insignifikanta resultatet för fjärde kvartalet antyder att PN-företag inte tillämpar faktisk resultatmanipulering genom produktionskostnadsförändringar alls eller i större utsträckning än kontrollföretagen. I och med de varierande resultaten i produktionskostnadstestet går det inte att utröna om varken NP- eller PN-företag är mer benägna än andra företag att minska respektive öka produktionskostnaderna i syfte att förbättra resultatet varpå Hypotes 6 förkastas.
37
5.3 Sammanfattande analys
H1: NP-företag är mer troliga än andra att ha manipulerat resultatet i årsbokslutet uppåt.
H2: PN-företag är mer troliga än andra att ha manipulerat resultatet i årsbokslutet nedåt.
Sammantaget indikerar resultaten att NP-företag är mer troliga än andra företag att manipulera resultatet genom faktiskt resultatmanipulering men inte genom periodiseringsmanipulering. De signifikanta resultaten för godtyckliga utgifter, effektiv skattesats samt produktionskostnader påvisar att NP-företag är mer troliga än andra företag att minska dessa kassaflödespåverkande kostnader i syfte att redovisa bättre resultat i årsbokslutet. Detta är i likhet med Jeter & Shivakumars (1999) påstående där de anser att det är först i fjärde kvartalet som ledningen kan urskilja den egentliga, eller troliga, positionen i förhållande till kompensationsprogram eller resultatutjämningsmål vilket kan vara incitament för resultatmanipuleringen. Överlag återfinns tillräckligt med stöd genom undersökningen för att bekräfta Hypotes 1.
För företag indikerar resultaten sammantaget att det inte går att utröna att PN-företag skulle vara mer troliga än andra PN-företag att manipulera resultatet i det fjärde kvartalet genom varken periodiseringsmanipulering eller faktisk resultatmanipulering.
Endast ett utav tre test påvisade att PN-företag skulle vara mer benägna än andra företag att manipulera resultatet. Eftersom inte tillräckligt med stöd för Hypotes 2 återfinns genom undersökningen förkastas den.
Slutligen kan det förtydligas att tillräckligt stöd återfinns genom undersökningen för att bekräfta följande hypoteser:
H1: NP-företag är mer troliga än andra att ha manipulerat resultatet i årsbokslutet uppåt.
H4: Endast NP-företag redovisar en negativ förändring av godtyckliga utgifter i det fjärde kvartalet i jämförelse med de tidigare kvartalen samt kontrollföretagen.
H5: Den genomsnittliga förändringen av den effektiva skattesatsen mellan tredje och fjärde kvartalet för NP (PN) företag är signifikant negativ (positiv) i relation till kontrollföretagen.
38