Resultatet som presenterats har visat att materialet skiljer sig åt både gällande omfattning per religionen och vilken nivå på kunskapskraven som eleverna ges chansen att visa prov på. Det man också kan konstatera är de kontrasterna som finns mellan och inom religionerna.
Exempelvis så skiljer det sig religionerna mellan vilken typ och hur mycket material som finns att tillgå men också vilken nivå materialet uppnår inom en och samma religion.
59 Smajic, Elvin. Upphovsmakare till lektionsunderlaget ”Islam para ihop viktiga begrepp”.
32 För att återigen knyta ann till Boréus och Kohls resonemang gällande innehållsanalysen så kommer det kvantitativa och kvalitativa resultatet inte åtskiljas så mycket i den analytiska delen.60 Förutom de teorier som presenterats i denna studie kommer andra pedagogiska och didaktiska arbeten bidra med att försöka bena ut de frågeställningar som uppsatsen söker svar på samt söka svar på varför resultatet ser ut som det gör.
9.1 Hinduism och buddhism på Lektion.se
Till att börja med så kan man ställa sig fråga varför det finns så mycket material om de abrahamitiska religionerna jämfört med hinduismen och buddhismen. I kommentarmaterialet för religionskunskap så kan vi läsa om att det anses ”betydelsefullt att inte enbart lyfta fram västerländska kulturella uttryck och referenser till den kristna traditionen.”61 Ändå pekar forskningen i en annan riktning.
Otaliga kandidatuppsatser finns som behandlar läroböcker inom religionskunskap. I exempelvis Sofia Weimers uppsats kan vi läsa om hur läroböckerna många gånger generaliserar bland annat hinduismen och eleverna får, precis som Weimer förklarar, ”en förenklad bild av komplexa religioner.”62 Likadant skriver Kjell Härenstam, professor vid Karlstads Universitet, att läroböckerna drar många gånger enkla kopplingar mellan
hinduismens lära och samhälspåverkan.63 Dock så analyserar Härenstam läroböcker som inte är inom ramen för den nya läroplanen. Han lyfter å andra sidan en annan viktig poäng. Hinduismen syns sällan i massmedians debatter och anhängarna till hinduismen gör inte mycket väsen av sig när det kommer till att kommentera läroböckernas innehåll. Detta har resulterat i, menar Härenstam på, att författarna till läroböckerna blir mindre vaksamma när de skriver om hinduismen.64
Kort sammanfattat. Risken att någon skulle kommentera och kritisera innehållet som rör hinduismen tycks vara väldigt liten. Detta betyder att ingen kommer kommentera vare sig omfattningen eller kvalitén på det som presenteras om just hinduismen. Om religionen
60 Boréus & Kohl, 2018. S. 51.
61 Skolverket. Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap. 2017. S. 7.
62 Weimer, Sofia. Den stereotypa religionsutövaren: En granskning av judendom och hinduism i
grundskolans läromedel i religionskunskap. Kandidatuppsats. 2018. S. 28.
63 Härenstam, Kjell. En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker:
Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”. Karlstads Universitet. 2006.
33 dessutom inte lyfts i olika debatter eller på något sätt uppmärksammas, vilken relevans finns det då för upphovsmakarna till det material som laddas upp på Lektion.se att fokusera på hinduismen?
En annan teori kan förklara dels varför det finns en brist på material som behandlar buddhism och hinduism, dels varför det finns ett så stort fokus på faktakunskaper generellt om diverse världsreligion (se tabell 5). Forskningen om ett allt för västerländskt fokus gällande
religionskunskapsämnet visar att undervisningen går emot det som kommentarmaterialet lyfter fram, att eleverna inte enbart ska få ta del västerländska uttryck.65 Kerstin von
Brömssen skriver i sin avhandling att den västerländska definitionen kan uppfattas som ”ett intellektuellt fenomen”66 och det praktiska inom varje religionen kommer inte fram på samma sätt. Enkelt förklarat så innebär det att religion som begrepp ur ett västerländskt perspektiv uppfattas som att tro är det centrala. Detta går i linje med Jenny Berglunds teori, som tidigare nämnt, och det förekommer exempel i hennes artikel där man i
religionskunskapsundervisning behandlar religioner enbart som tro.67
9.2 Livsfrågor i religionsundervisningen
I tabell 4 blir det klart för oss att de finns en brist på material som fokuserar på livsfrågor. Kursplanen utvecklar begreppet och beskriver det som en förklaring till hur ”meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.”68 Varför det inte
förekommer mer material som fokuserar på livsfrågor blir svårt att dra en slutsats av. Kanske är intresset från upphovsmakarnas sida minimalt eller så finns det annat som behöver
prioriteras. Det kan dock vara av intresse att jämföra resultatet med vad tidigare forskning säger.
Björn Falkevall har i sin omfattande studie försökt förstå hur livsfrågor yttrar sig i
religionsundervisningen och har bland annat undersökt hur dessa frågor behandlats och vilket
65 Skolverket. Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap. 2017. S. 7.
66 Von Brömssen, Kerstin. Tolkningar, förhandlingar och tystnader: Elevers tal om religion i det mångkulturella
och postkoloniala rummet. ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS. 2003. S. 41.
67 Berglund, 2013. S. 166.
34 typ av innehåll de har.69 Då med fokus på den tidigare läroplanen. Trots att den gamla
läroplanen inte behandlas i denna studie finns det annan relevant fakta som Falkevall bidrar med. Till att börja med finns det en rädsla för att uppfattas som en missionerande lärare, antingen för sin egen religionen eller till och med emot någon annan religion. Detta gäller även om läraren har religiös tillhörighet eller inte.70 Det ställs krav på att lärarna presenterar religionerna ur ett objektivt perspektiv för att likställa religionerna gentemot varandra.
En annan faktor som kan vara bidragande till den brist av material som fokuserar på livsfrågor är lärarutbildningen. Några av de intervjuade i Falkevalls studie pekar på att om
lärarstudenterna inte får jobba med dessa typer av frågor kommer de inte skapa sig den kompetens som finns för att undervisa om detta ämne.71 Lärarna måste med andra ord i framtiden söka svar på egen hand om hur livsfrågor och allt som hör därtill ska behandlas i undervisningen.
9.3 Islam på Lektion.se
Av både det kvantitativa och kvalitativa resultatet kan vi utläsa att religionen islam sticker ut i samtliga tabeller. För att knyta ann till Thranes diskussion gällande hur de olika variablerna förhåller sig till varandra blir det i den här studien, och med den empirin som brukats, att islam fungerar som oberoende variabel medan ”Material”, ”Kunskapskrav” och ”Nivå” blir de beroende variablerna.72 Det som dock blir svårt att avgöra, i alla fall i den här uppsatsen,
är om det finns en kausal påverkan mellan de olika variablerna. Kort förklarat så skulle en kausal påverkan innebära att det finns ett statiskt samband mellan å ena sidan Islam, å andra sidan ”Material”.73 Varför detta blir svårt att avgöra är på grund av den begränsade empirin samt att endast en lektionssajt har brukats. Man kan alltså inte dra slutsatsen att islam alltid kommer att påverka de ovan nämnda variablerna. Det vi dock kan utläsa är att det finns tydliga tendenser när det kommer till materialet båda gällande omfattning per religionen men också vilken typ av material.
69 Falkevall, Björn. Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk
religionsdidaktik. Doktorsavhandling. Stockholms universitet. 2010. S.10.
70 Falkevall, 2010. S. 117–118. 71 Falkevall, 2010. S. 118. 72 Thrane, 2019. S. 32. 73 Thrane, 2019. S. 33.
35 Materialet som finns att tillgå är som sagt av enklare karaktär. Materialet ger sällan eleven chansen att tolka, resonera eller dylikt för att nå upp till de högre kunskapskraven. Man kan säga att det finns två sidor av detta resultat. Till att börja med så innebär grundläggande uppgifter inte något negativt. John Hattie och Gregory Yates belyser vikten av att lära sig olika begrepp effektivt får att i sin tur effektivisera lärandet. Hattie och Yates pratar då om att minska på de ”kortvariga belastningarna”74, vilket innebär att om en människa ser ett ord som hen inte känner igen kommer det gå åt mer energi för individen. Detta kan resultera i att ”en rad obekanta ord försvårar förståelsen enormt.”75 Har man inte grunderna med sig kommer den energi som går åt att klura ut de allra mest grundläggande begreppen inom religionen tas ifrån den energi som krävs för att förstå religionen mer på djupet. Grundläggande
begreppsträning, lättlästa texter med mera är utifrån det här perspektivet nödvändigt för att komma vidare i sin utveckling.
För att kontrastera Hattie och Yates argumentation kan man ställa Skolverkets rapport
gällande de högpresterande elevernas situation i motsats. Rapporten vittnar om hur elever som befinner sig på en högre nivå många gånger inte stimuleras eller uppmuntras tillräckligt i klassrummen samt att deras lärande inte utmanas tillräckligt. Detta resulterar i, enligt rapporten, en understimulans för dessa elever.76 Med andra ord behöver de högpresterande eleverna ständigt utmanas för att komma vidare i sin utveckling och det tål att ställa frågan om ett grundläggande material, som jag tidigare diskuterat, gynnar dessa elevers
lärandeutveckling. Vidare lyfter rapporten om att ”en kontinuerlig anpassning”77 bör göras för de högpresterande eleverna. Detta går i linje med den formativa bedömningen där bland annat Dylan Wiliam figurerar en hel del. Formativ bedömning går kort förklarat ut på att eleverna få ständig återkoppling på det de gör i undervisning.78 Varje uppgift, allt eleverna säger med mera ska bedömas och återkopplas direkt.
Wiliam argumenterar för att lärarna många gånger planerar för hur undervisningen ska se ut och mer sällan undersöka vart eleverna befinner sig i sitt lärande.79 Om man förutsätter att en lärare ger ut ett material, som är av grundläggande karaktär, till samtliga elever, i vilken grad har man tagit hänsyn till elevernas individuella lärprocess? Syftet i min studie är återigen att
74 Hattie, John & Yates, Gregory. Hur vi lär: Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur. 2014. S. 75.
75 Hattie & Yates, 2014. S. 75.
76 Skolverket. Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. 2012. S. 49–50. 77 Skolverket. Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. 2012. S. 50.
78 Wiliam, Dylan. Att följa lärande: Formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB. 2013. S. 53. 79 Wiliam, 2013. S. 87.
36
inte kritisera det material som finns att tillgå på Lektion.se. Jag vill istället uppmärksamma
framtida lärare, studenter med mera på att ta hänsyn till elevernas förmågor, och var de befinner sig prestationsmässigt, innan man söker och delar ut material som eleverna skall jobba med. Pedagogen ska alltid ha ett syfte med det man gör.
9.4 Didaktisk analys
Denna uppsats har studerat materialet som går att hämta från Lektion.se utan att ha tagit hänsyn till i vilka sammanhang eller eventuella intentioner upphovsmakarna kan ha haft med respektive material. Examinationerna, arbetsuppgifterna, med mera har studerats utifrån hur de ser ut utan några andra omkringliggande faktorer. Detta går givetvis att diskutera hur rättvist materialet behandlats. Dock så kan man konstatera att det många gånger inte
medföljer givande och tydliga instruktioner för hur materialet ska brukas. Det är alltså oklart hur framtida brukare kommer att nyttja diverse lektionsmaterial.
För att återigen knyta ann till Dylan Wiliam och hans formativa bedömning så kommer allt som eleverna gör i klassrummet att utvärderas och betygsättas. Utifrån den formativa bedömningen så kommer även materialet från Lektion.se att komma med i lärarens bedömning, oavsett vilken typ av material. Dock så argumenterar Wiliam vikten av att informera eleverna vad exakt det är de ska lära sig.80 Jag har i denna uppsats lagt mycket fokus på de högpresterande eleverna men här är det relevant att lyfta in samtliga elever. Wiliam menar på att om eleverna får klart för sig om vad det är de ska lära sig så kommer, främst de lågpresterande eleverna, att förbättra sina prestationer.81
Det kan därför uppstå en problematik med att hämta hem material från Lektions.se, eller andra lektionssajter, där inga tydliga instruktioner eller beskrivningar av materialet finns med. Värt att nämna är att det finns upphovsmakare som skickat med givande instruktioner men de är väldigt få. Slutsatsen blir här att det blir svårt att inkludera material från Lektion.se inom ramen för den formativa bedömningen. Bristen på utförliga instruktioner och, som jag tidigare diskuterat, svårigheten med att ge ut ett material som är anpassat för samtliga elever går inte i linje med Wiliams formativa bedömning.
80 Wiliam, 2013. S. 68. 81 Wiliam, 2013. S. 71.
37 Dock så blir det här viktigt att poängtera att alla lektioner runtom i Sverige inte följer mallen för den formativa bedömningen. Är man en nyexaminerad lärare, och bristen på relevant material är total, så agerar Lektion.se som ett bra ställe att hitta både material och inspiration ifrån. Om materialet är bra eller dåligt blir upp till framtida brukare att avgöra. Mycket handlar om, precis som Ingalill Gustafsson kommer fram till, hur brukaren väljer att nyttja materialet.82 Om syftet med uppsatsen skulle varit att problematisera innehållet på Lektion.se så kan jag tänka mig att det skulle finnas många negativa, men också positiva, aspekter av lektionssajten. Mycket handlar om från vilket perspektiv man ser på hemsidan och vem som kommer bruka och tolka materialet.