5.1 Placeringen av gods i kassetter och kassetter i
hissautomat
5.1.1 Placeringsförslaget
Placeringsresultatet som visas under avsnittet 4.2.2 visar ett möjligt sätt för att placera godsen i kassetterna. Godsen har placerats efter två av placeringsprinciperna som nämns i kapitel 2.2 vilka är popularitetsprincipen och familjegruppsprincipen. Endast en materialtyp har placerats i samma kassett. Denna placeringsmetod följer familjegruppsprincipen som beskrivs i avsnitt 2.2.3. Anledningen till denna placering är att minska antalet felplock och felläggningar, ett av målen för studien. Med dagens lagerhantering görs flera felplock eftersom många av kolvstångsmaterialen ser
likadana ut och finns i samma dimensioner. Dessa felplock är speciellt vanliga bland de ”stumpar” som blir kvar av kolvstängerna efter kapoperationerna, eftersom stumparna är för korta för att placeras tillbaka på grenställen. När godsen har fasta platser i kassetterna och godsen i kassetten bara består av ett material kan godsen endast blandas ihop dimensionsmässigt med de andra godsen i kassetten. Ifall godsen skulle blandas ihop kan de enkelt mätas och placeras på rätt ställe i kassetten. Av denna anledning skulle felplocken minska och framförallt skulle antalet order med fel kolvstångsmaterial minska.
Godsen har placerats efter hur stor förbrukning de har. Gods med hög årsförbrukning placeras i samma kassett eftersom det då finns en större chans att antalen
kassettbyten blir lägre. Godsen är alltså placerade efter popularitetsprincipen som beskrivs tydligare i avsnitt 2.2.4. Dessutom kan kassetter med ett högt plockantal placeras nära varandra bland hissautomatens olika hyllplan. Genom att placera kassetterna nära varandra samt långt ner bland hissautomatens hyllplan, minskas plocktiden. Detta kan intuitivt förstås av ekvation 3.20. Då avstånden mellan kassetterna ℎ𝑑𝑑𝑗𝑗 minskar och avståndet mellan kassetterna och mottagningsytan ℎ0𝑑𝑑 och ℎ0𝑗𝑗 är så låg som möjligt, minskar den förväntade plocktiden.
5.1.2 Staplingsteknik
Det är svårt att med endast ett godsmaterial i varje kassett utnyttja kassetts fulla volym och stapla materialen på höjden. Godsen har i placeringsförslaget främst staplas i rader, eller med andra ord har godsen inte staplats alls, med några undantag. Även fast stor del av kassettens volym inte fyllts ut har kassetten fyllts till bredd och vikt efter bästa möjlighet. Fördelen med att lägga godsen i rader är att flera olika typer lyftverktyg kan användas, något som diskuteras mer omgående i avsnitt 5.2.1.
Vissa gods har, för att öka volymutnyttjandet, staplats på varandra. Dessa gods har bland annat staplats tätt i de hexagonala stapelsmetoder som beskrivs i avsnitt 3.3.3, men andra har staplats mindre tätt, något som i tabell 4.5 och 4.6 visas som ”Rad
42
4+2” eller ”Rad 8+1”. I dessa fall har godsen placeras på rad och ytterligare gods har placerats ovanpå. Med ”Rad 4+2” menas att det ligger fyra gods på rad och
ytterligare två gods har placerats ovanpå. Denna staplingsteknik är en form av otät hexagonal stapling i rader. Anledningen för att stapla på detta vis är eftersom
kassettens maximala vikt har fyllts men godsens bredd är för stor för att bli placerade på rad i kassetten. En ytterligare orsak är att gods med små dimensioner ska kunna bli upplockade med magnetlyft vilket delvis förklaras i avsnitt 4.3.2 men diskuteras vidare i avsnitt 5.2.2.
5.1.3 Stumpar
Som beskrivet i avsnitt 1.1.2 har företaget svårt att hålla koll på de stumpar av långgodset som blir kvar efter kapningen. I lösningsförslaget står det beskrivet att stumpar kan placeras på tvären i kassetternas ändar då de blir för korta att placera på längden. Denna placering kommer göra det mycket enklare för plockaren att se vilka stumpar som finns tillgängliga och se till att en större andel av stumparna avverkas och så lite gods som möjligt slängs. Det kommer dessutom bli enklare att finna beställningspunkter för godsen och hålla koll på lagersaldot.
5.1.4 Andra placeringsmöjligheter Placering efter plockpositionsprincipen
Förslaget som beskrivs i styckena ovan är möjligtvis inte den bästa lösningen ur alla perspektiv. För att minska plocktiderna skulle de olika godstyperna, rör och
kolvstänger i olika material, kunna placerats blandade i kassetterna. Även fast lösningsförslaget delvis har gods placerade med plockpositionsprincipen då både rör och kolvstänger placerats i hissautomaten, skulle blandade godstyper i kassetterna följa plockpositionsprincipen såsom den beskrivs i avsnitt 2.2.2.
Om godstyperna skulle kunna ligga blandade i kassetterna skulle de kolvstänger som hör till vissa rör kunna placerats i samma kassett. Denna placering skulle ge väldigt korta plocktider då plock av rör och kolvstång skulle kunna ske utan kassettbyte. Kassetter med frekvent plockade rör och kolvstänger skulle kunna ligga framme och andra frekventa rör och kolvstångspar skulle ligga placerade långt ner i
hissautomaten. Placeringsmetoden skulle ha en större inverkan på produktionen eftersom rör och kolvstänger med enkelhet skulle kunna bearbetas parallellt med varandra utan onödiga byten i hissautomaten.
En stor del av informationsanalysen som främst beskrivs i kapitel 4.1 gick åt till att hitta vilka kolvstänger som hörde med vilka rör. Eftersom provtryckslistan, som beskrivs i avsnitt 4.1.1, enbart nämner kolvstångens ytterdiameter och rörets
innerdiameter, och inte ger ytterligare information om rörens ytterdiameter och med vilket kolvstångsmaterial rören paras med, blir det svårt att hitta ett bra sätt att placera frekvent använda rör med tillhörande kolvstång så att kassettvolymen
43
utnyttjas till max.
Det negativa med att placera gods efter denna metod skulle vara att gods lätt skulle kunna blandas ihop och antalet felplock inte skulle minska lika mycket då det med största sannolikhet skulle placeras gods av olika material med samma dimensioner i samma kassett.
Placering efter minst frekvent förbrukade gods
En möjlig placeringsteknik skulle vara att placera den minst frekvent förbrukade godsen i hissautomaten. Med denna placeringsmetod skulle möjligtvis fler gods kunna få plats i hissautomaten och antalet lagerplatser skulle bli så låg som möjligt vilket är ett av målen med studien. Men eftersom lågfrekventa gods endast skulle ligga i hissautomatens kassetter, skulle antalet möjligheter till lyft med travers och lyftverktyg minska och därigenom skulle en större andel lyft fortfarande göras på ett osäkrare vis.
5.2 Lyftverktyg
Resultatet från kapitel 4.3 visar att lyft med bandslinga och med lyftmagnet är lämpligaste de lämpligaste valen för in- och utplock av gods från kassetterna. 5.2.1 Bandslinga
Fördelen med att välja bandslinga är att lyftmetoden är lätt att använda och stabil, framförallt då flera bandslingor används tillsammans med ett lyftok. Problem som skulle kunna uppstå är om bandslingan skulle brista och godset föll. Detta händer ifall för tungt gods lyft med en bandslinga för lägre tyngder eller om bandslingan skulle bli för gammal och brista på grund av förslitningsskador.
Det större problemet som uppstår om bandslinga väljs, är dess åtkomlighet bland godsen. Om gods staplas på höjden blir det näst intill omöjligt att lyfta med bandslinga om inte bandslingorna läggs emellan godsen redan då de staplas. Bandslingor kan alltså endast användas då godsen ligger på rad och kan träs runt godsen vilket det skall kunna göras då kassettens botten består av ribbor.
5.2.2 Lyftmagneten
Lyftmagnetens starka sida är att den kan komma åt de flesta godsen i kassetterna och är det enda av de lyftverktyg, som nämnts i rapporten, som kan lyfta gods som är staplade på höjden. Detta gör lyftmagneten till en stark kandidat bland lyftverktygen. Trots denna fördel har lyftmagneten många nackdelar.
Gods med små dimensioner som ligger tätt bredvid varandra blir svåra för lyftmagneten att plocka upp eftersom godset inte kan isoleras mot lyftmagnetens
44
magnetiseringsyta. Fler gods fastar på lyftmagneten vilket minskar den attraherande magnetiska kraft med vilket lyftmagneten lyfter upp godsen. Lyftverktygen finns i flera olika storlekar där de minsta har en bredd mellan 60 till 70 millimeter. Det är därför viktigt att se om magneterna kan lyfta upp godset innan det börjar användas. En annan nackdel är att gods med låg godstjocklek kan bli svåra att lyfta upp. Vissa lyftmagnetsförsäljare nämner en minsta godstjocklek med vilket gods kan lyftas med full magnetisk effekt och andra nämner inte godstjocklekar alls. När godstjockleken minskar, minskar det magnetfält som verkar på godset tills godstjockleken blir så låg att det magnetiska fältet inte verkar på godset. Som det står beskrivet i sektionen om lyftmagneter i avsnitt 2.4.2, verkar de minst lyftmagneterna med ungefär 40 procent av dess maximala lyftkraft vid lyft av gods med en godstjocklek på fem millimeter. I förslaget finns ett gods placerade där detta kan ställa till ett problem då det finns gods som är staplade på höjden och därför inte kan lyftas med bandslinga. Anledningen till denna placering är att godsen är högfrekventa och maxlagerantalet så pass stort att godsen skulle fylla ut en hel kassett vilket inte är en platseffektiv placering då godsen inte är i närheten av kassettens maximala last. Vid lyft av dessa gods måste flera lyftmagneter användas tillsammans med ett lyftok.
Ytterligare problem som kan uppstå vid användningen av en lyftmagnet är att den inte kan lyfta upp gods som är klädda med kartong eller plast. Den magnetiska kraft som verkar på godset minskar snabbt då avståndet från godset ökar dessutom är inte alla material lämpliga att lyfta med en lyftmagnet. Speciellt inte de rostfria godsen i beskrivs i studien.
Enligt försäljare av lyftmagneter ska inte restmagnetism vara ett problem hos
lyftmagneter men det kan finnas en liten del restmagnetism kvar i godset på under 20 Gauss.
5.2.3 Lyftsax
Lyftsaxen fick sämst resultat i pughmatrisen som hittas i avsnitt 4.3.2. Svårigheten med att använda en lyftsax för att lyfta godsen i kassetterna är åtkomligheten. Lyftsaxen behöver en stor yta för att greppa runt godset, vilket gör den olämplig att använda i detta fall.
45