Analys

I följande avsnitt analyserar jag intervjuer och kopplar detta till teorier och litteratur.

Det fanns stora likheter samtidigt som det tydligt visas på skillnader mellan respondenterna vad gällde hälsofrämjande aktiviteter och inställningen gentemot dem. Samtliga nämnde, mer eller mindre, att det är viktigt med hälsofrämjande aktiviteter men vad detta innebar skilde sig. Likaså skilde sig anledningen till att vara eller att inte vara fysiskt aktiv och vara involverad i hälsofrämjande aktiviteter. Enligt Ahrne m.fl. (2003) har människor från samma klass liknande erfarenheter, en liknande syn på samhället och likartade vanor. Till viss del stämmer hans teori med respondenterna i denna uppsats men som Bourdieu (1992) tydligt påtalar är aldrig erfarenheterna lika och inte så heller ens handlande. Ens individuella habitus har stor påverkan hur en person handlar och lever och det kan jag uttyda i denna uppsats. Även fast alla respondenter är lärare och utbildade till detta skiljer sig deras personliga habitus åt.

De flesta, egentligen alla utom en, delade dock väldigt likartade uppfattningar såväl som vanor. Samtliga sex lärare beskrev hälsofrämjande aktiviteter relativt likartat, detta skulle kunna ha att göra med utbildningsnivå hos respondenterna som ligger väldigt nära varandra. Kunskap om hälsofrämjande aktiviteter och vikten av dessa är något samtliga respondenter var medvetna om och fem av sex var aktiva regelbundet. Om dessa likheter har med utbildning, uppväxtvillkor, tidigare erfarenheter eller helt andra anledningar att göra är uppenbart svårt att avgöra. Dessa fem delade många tankar även fast de aldrig var exakt likadana. Fyra av respondenterna hade erfarenheter av fotboll och lagsport. Detta var något de växt upp med och sysslat med hela deras liv. Deras beskrivning av hälsofrämjande aktiviteter var också de som var mest lika varandra.

En kvinna var inte enligt henne själv hälsofrämjande aktiv då hennes prioriteringar låg på annat håll. Problematiken i vad en hälsofrämjande aktivitet egentligen innebär gör sig här erkänd. Begreppet gör det möjligt för en bred tolkning och som kvinnan själv sa kunde de aktiviteter som hon utförde tillsammans med sina väninnor, bowla och spa, mycket väl vara hälsofrämjande aktiviteter. Samtliga respondenter talade någon gång i intervjun om promenader som hälsofrämjande aktivt. Hur promenaden skulle se ut för att klassas som en hälsofrämjande aktivitet skilde sig dock åt. Två respondenter menade att det skulle vara raskare promenader, så kallade ”powerwalk”. Det är intressant att promenad ses som hälsofrämjande aktivitet från samtliga men att innebörden av promenad i det sammanhanget

31

skiljer sig åt. Det skiljer sig mellan respondenterna och i enlighet med Ahrne m.fl. (2003) är det också svårt att sätta in människor i fack och klassificera dem då det inte enbart handlar om en faktor. De fyra lärare som hade mest likartade uppfattningar om vad en hälsofrämjande aktivitet var, var också de som hade mest likartade erfarenheter av idrott och fysisk aktiviteter vilket stämmer med författarnas teorier där uppväxtmiljö och sociala relationer gör att människor i en och samma klass kan skilja sig.

Den fysiska aktiviteten bland lärarna var relativt hög. Fem av sex var regelbundet aktiv minst två gånger i veckan, ofta fler. Anledningen till att vara fysisk aktiv skilde sig något mellan respondenterna, de två största anledningarna var ett: på grund av den sociala aspekten, och två: för att det var nyttigt och bra för dem. För de fyra som sysslat med lagidrotter var den sociala aspekten mer tongivande än för läraren som inte varit aktiv i något lag. Även för läraren som inte regelbundet ägnade sig åt hälsofrämjande aktiviteter var den sociala aspekten den helt avgörande när detta vid tillfällen inträffade. I och med att anledningen till hälsofrämjande aktiviteter i stor mån var den sociala delen, är det svårt att säga att detta skulle vara specifikt för en uttalad medelklass. Däremot stämmer bredden av aktiviteter som utnyttjades (gym, fotboll, innebandy, olika hästaktiviteter, tennis, badminton etcetera) med Engström (1999) som menar att medelklassen har goda förutsättningar för att ta del av dessa sporter och att detta på så vis bidrar till en relativt hög fysisk aktivitet bland klassen.

Kunskapen om hälsofrämjande aktiviteter och betydelsen av dessa för människan är något som Engström (1999) menar blir klart för medelklassen, detta skulle stärka teorin om att utbildade människor i relativt hög grad sysslar med hälsofrämjande aktiviteter, vilket resultatet i denna studie också visar. Enligt Engström (1999) är människor med högre utbildning (till exempel en lärarutbildning) mer aktiva och att just kunskapen om innebörden av att vara aktiv är en viktig anledning. Lärarna från mina intervjuer nämner alla någon gång att det är bra att vara fysiskt aktiv och detta är enligt mig mest troligast en bidragande orsak till att vara aktiv i hälsofrämjande aktiviteter. Alla är dock ändå inte hälsofrämjande aktiva och motiveringen till detta kan säkerligen skilja. Motiveringen för kvinna 4 i denna studie var bland annat för att hennes prioriteringar låg på annat håll och att hon mådde bra av att umgås med vänner. För andra skulle troliga anledningar kunna vara tid, pengar, brist på intresse etcetera.

Utbudet av hälsofrämjande aktiviteter på arbetsplatser varierar, det kan säkerligen till och med skilja dramatiskt. Huruvida detta påverkar ens egen hälsofrämjande aktivitet är svårare att

32

säkerställa. Samtliga fem respondenter i min studie som var aktiva var så även på fritiden efter eget initiativ. De tre som hade goda tillgångar till hälsofrämjande aktiviteter på arbetsplatsen hade till största sannolikhet även varit aktiva utan dessa. Däremot ökade möjligtvis deras hälsofrämjande aktiviteter i och med onsdagseftermiddagarna på skolan. Liksom en respondent klargjorde har inte alla skolor tid, resurser och intresse för att införa ett liknande projekt men enligt deltagarna i denna studie verkar det vara en positiv investering. Om fler hade varit hälsofrämjande aktiv utav de som inte redan är det genom en sådan insats, är svårt att avgöra och eftersom jag i min studie endast intervjuade de som redan var aktiva och inte de som kanske endast var aktiva (om det nu fanns några sådana) under denna timme gör att jag endast kan spekulera. Uppfattningen jag fick av kvinnan som inte var hälsofrämjande aktiv var att hon i alla fall då och då skulle medverka i ett sådant arbete. Detta gäller dock endast denna kvinna som jag fick en uppfattning av och jag vågar inte uttala mig om andra.

6.1 Slutsats

Det finns tydliga likheter inom gruppen lärare och vad de anser om hälsofrämjande aktiviteter. Självklart finns här också skillnader men likheterna överväger helt klart skillnaderna. Jag kan inte säga att det finns ett entydigt svar på mina frågeställningar men min tolkning av respondenternas svar är att innebörden av hälsofrämjande aktiviteter kan variera från person till person och att inställningen gentemot dem generellt är av positiv anda. Den sociala aspekten som motivering till att syssla med hälsofrämjande aktiviteter verkar vara den absolut vanligaste och viktigaste. Om detta är specifikt för medelklassen kan jag inte avgöra. Även fast resultatet i denna studie pekar åt att lärare har en positiv inställning till hälsofrämjande aktiviteter och att beskrivningen av dessa liknar varandra kan jag inte dra slutsatsen att det generellt är så eftersom underlaget i denna studie är tydligt begränsat. Men visst verkar det vara så att människor från medelklassen är positivt inställda till hälsofrämjande aktiviteter och att den faktiska aktiviteten är av relativt hög grad. För att kunna göra en sådan distinktion krävs det vidare forskning inom området och en bredare studie anser jag vara aktuell för att klargöra hur det ser ut med hälsofrämjande aktiviteter bland större såväl som mindre yrkesgrupper i vårt samhälle.

33

7. Diskussion

I detta avsnitt diskuteras litteratur, på vilket sätt jag gått tillväga samt en granskning av min uppsats ur ett kritiskt perspektiv.

Den lite äldre litteraturen, Bourdieu (1992) och Diderichsen m.fl. (1991), har jag valt att ta med på grund av dess relevans och det faktum att författarna är högt ansedda och respekterade inom sina områden där deras teorier fortfarande håller. Engström är en välkänd och väl ansedd författare som många gånger blivit erkänd för hans arbeten. Dock är inte hans undersökningar något som helt och hållet kan ligga till grund för självklara fakta, vilket både jag såväl läsaren måste ha i åtanke. Valet av Ahrne m.fl. är för att Ahrne själv är en respekterad svensk sociolog som blivit uppmärksammad bland annat för teorierna i Det sociala landskapet. Den övriga litteraturen finner jag också relevant och ingen av dem är utdaterad, vilket skulle göra de inaktuella.

Urvalet av lärare hade kunnat göras annorlunda. Jag skulle kunna låtit de som var intresserade av att delta sätta upp sig på en lista och sedan göra val därifrån för att inte alls ha någon aning om vem som skulle intervjuas. Samtidigt fick jag ändå ett slumpmässigt val och det känns som att de som deltog gjorde så helhjärtat och svarade väl. Det som bör tas med i beräkningarna är att eftersom de som skulle bli intervjuade visste vad det handlade om är det möjligt att vissa höll sig undan på grund av inställningar eller förutfattade meningar om ämnet och av den anledningen inte ville medverka. Men efter överläggande med respektive rektor tror jag inte att så var fallet. Målet var att få ett så slumpmässigt urval som möjligt vilket jag ändå tror att jag lyckades med.

Något som bör tas upp är att jag intervjuade endast tre lärare vardera på två olika skolor. Jag skulle kanske hållit mig till en skola och fått svar från sex lärare från samma skola men med tanke på det resultat jag fick vet jag inte om det tvunget hade givit ett bättre utfall. Tanken var inte att jämföra men det var ändå intressant att få ta del av tankar och uppfattningar från två olika arbetsplatser med så stor skillnad vad gäller hälsofrämjande aktiviteter.

Enligt Gillham (2008) kan intervjuer vara opålitliga och vilket sätt som intervjuaren uppträder på kan påverka resultat han får ut av intervjun. Jag försökte uppträda på ett sätt som skulle inge förtroende och på ett uppriktigt sätt klargöra min närvaro. Jag ville inte att lärarna skulle se mig som en ung student med en massa nya idéer som förkastar gamla. Jag ville inte heller vara en tydlig ledarfigur i intervjun utan ville ha en konversation med respondenterna för att

34

få uppriktiga och uttömmande svar (Gillham, 2008). Jag spelade in fyra av intervjuerna för att kunna återge vad som sades under intervjun på ett korrekt sätt, vid två av tillfällena hade jag inte tillgång till detta på grund av att respondenterna inte ville att samtalet spelades in. Vad detta berodde på har jag svårt att avgöra men så som jag uppfattade var de helt enkelt inte bekväma med att bli inspelade. I och med att jag vid två av tillfällena utnyttjat mina anteckningar och minne finns det en risk för att min egen tolkning spelat in. När en intervju genomförs kan det finnas risk för att det som sägs, sägs för att tillfredställa den som intervjuar, alltså att respondenten säger det som han/hon tror att den som intervjuar vill höra (Gillham, 2008). Det betyder att om en annan hade intervjuat som hade gett ett annat intryck kanske hade fått annorlunda svar. Jag hoppas och tror ändå att respondenterna gett sina uppriktiga svar och att de skulle vara liknande vid ett annat tillfälle. Någon intervju började lite trevande men ju mer som sades desto mer avslappnat och naturligt blev det.

En annan viktig aspekt att ta upp är att jag varit ensam i detta arbete. Det betyder att det är mina tolkningar som återspeglas, även om det gjorts med hjälp av teorier. Att använda begrepp som klass är inte heller helt oproblematiskt och det är något jag försökt framhäva i min studie. Även begrepp som har med hälsa att göra har visat sig vara något komplicerat men detta är något som studien hade som syfte och har därför varit något jag räknat med sen innan. Som forskare måste jag granskas kritiskt och jag måste vara klar med vad det är jag vill ha ut av mitt arbete. Jag måste försöka undvika att ha förutfattade meningar om saker som kan påverka innehållet i min uppsats. Detta har för mig inte varit lätt då jag sen tidigare alltid varit av den uppfattningen att det är ytterst viktigt att vara fysisk aktiv. Med tanke på att det inte går att undvika subjektivitet när det gäller att tolka resultat är jag medveten om att det är mina personliga tankar och tolkningar som återspeglas i min studie. Vidare kan jag inte på något sätt påstå att det som presenteras i min studie kan stå för alla lärare eller alla ”medlemmar i medelklassen” utan endast ger sex lärares uppfattningar och inställning till hälsofrämjande aktiviteter.

35

8. Referenslista

Tryckt litteratur

Ahrne, Göran, Roman, Christine & Franzén, Mats (2003). Det sociala landskapet – En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. (3. Uppl.). Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Bell, Judit (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4. Uppl.). Lund: Studentlitteratur Bourdieu, Pierre (1992). Kultur och kritik. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB

Dahlgren, Göran & Lundberg, Olle (1991) ”Jämlikhet, klass och ohälsa” Ur: Diderichsen, Finn, Östlin, Piroska, Dahlgren, Göran & Hogstedt, Christer (1991). (red.) Klass och ohälsa – en antologi om orsaker till den ojämlika ohälsan. Eskilstuna: Tiden Förlag

Danice K. Eaton, Eva Marx & Sara E. Bowie (2007). Faculty and Staff Health Promotion: Results From the School Health Policies and Programs Study 2006. Journal of School Health, Oct 2007, Vol. 77, No. 8, s. 557-566.

Engström, Lars-Magnus (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS Förlag. Ewles, Linda & Simnett, Ina (2005). Hälsoarbete. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun – Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur

Gustavsson, Bengt (2003). (red.) Kunskapande metoder, inom samhällsvetenskapen. (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Henriksson, Jan (2004). FYSS för alla. Stockholm: Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. Rudberg, Birgitta (1993). Statistik. Lund: Studentlitteratur.

Rydqvist, Jan & Winroth, Lars-Göran (2008). Hälsa och Hälsopromotion – Med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

36

Elektroniska källor

Aftonbladet (2007). Fetman ökar i Sverige. Hämtad: 2011-04-21.

http://www.aftonbladet.se/vikt/article10894738.ab

Dagens Nyheter (2009). Motionen som förlänger livet. Hämtad: 2011-04-18.

http://www.dn.se/livsstil/halsa/motionen-som-forlanger-livet

Skolverket (2010). Snabbfakta om lärare och personal. Hämtad: 2011-05-10.

http://www.skolverket.se/sb/d/3534/a/23365#paragraphAnchor3

Statistiska centralbyrån (2009) Genomsnittlig månadslön, kronor efter sektor, yrke, kön och tid. Hämtad: 2011-05-24. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp

Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. (17 s.) Hämtad: 2011-03-21. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Världshälsoorganisationen (2010). Integrating prevention into health care.

Hämtad: 2011-05-02. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs172/en/index.html

WHO (2011). Health Topics – Social environment. Hämtad: 2011-05-10.