Då vi gick ut och samlade in empirin till vår studie valde vi att utgå ifrån ett fiktivt scenario och hade fyra förberedda frågor som skulle fungera som en riktlinje och avgränsning för samtalet med våra respondenter. Sedan valde vi att fylla på med följdfrågor för att ytterligare styra det fria samtalet i den riktning vi ville. Vi valde denna metod eftersom vi utgått ifrån en kvalitativ ansats och inte ville ha frågor med ja- eller nej-svar.
Vi ville att pedagogerna skulle få prata relativt fritt eftersom vi ville ta del av deras erfarenheter, åsikter och tillvägagångssätt kopplat till vårt fiktiva scenario. Vi tänkte oss att problematiken som finns i det fiktiva scenariot är någonting som de flesta pedagoger känner till och har upplevt i sin
yrkesroll på ett eller annat sätt, därför ville vi ge dem möjligheten att uttrycka och prata så fritt som möjligt om sina egna erfarenheter och upplevelser.
Vad vi båda upplevde under insamlandet av empirin och samtalen med respondenterna var att vi hade kunnat utforma vårt fiktiva scenario annorlunda och då kanske också fått annorlunda svar. Många av respondenterna nämnde att de inte hade fått någon bakgrundsbild till ”Charlie” i det fiktiva scenariot och menade att det också hade påverkat hur de hade valt att hantera situationen i fråga. Hade de vetat bakgrunden på ”Charlie” och hur ”Charlie” vanligtvis brukade vara i
förskolesamlingar eller i förskolans vardag i övrigt hade de vetat mer specifikt hur de hade valt att hantera situationen och en del menade också att om det ofta eller alltid var såhär för ”Charlie” i samlingar så hade de valt bort helsamlingarna från början och kanske inte tagit med ”Charlie” i de situationerna från början.
Vår tanke med att ha ett såhär öppet scenario var att det egentligen inte handlade om att få klara och direkta svar på hur de hade hanterat det fiktiva scenariot just då, utan vi ville som sagt ha det som diskussionsunderlag och lyfta respondenternas egna erfarenheter av liknande situationer. Dock har vi tänkt att om vi hade mer tid på oss hade vi velat gå ut och intervjua samma respondenter igen och denna gång med ett mer utformligt scenario med tydlig bakgrund på barnet ”Charlie” etc. Vad hade vi fått för svar då? Hade de kommit med andra svar eller lösningar på problemet då? Kanske hade vi också skrivit ut ”Charlies” genus, hur hade det påverkat pedagogernas tolkning av scenariot?
Hade vi haft längre tid på oss hade vi också velat göra intervjuerna på fler orter med fler
respondenter för att kunna få ett lite mer generaliserbart resultat. Då hade vårt insamlade resultat blivit mer trovärdigt också. Om vi använt oss av kvantitativ metod (Patel & Davidson, 2003) och lämnat ut enkäter med mer stängda frågor och till ett mycket större antal respondenter, skulle också kunna ge ett mer generaliserbart resultat.
Slutsats
Den sammanfattande analysen av den insamlade empirin är att den här typen av situation som vi tar upp i det fiktiva scenariot är vanligt förekommande och finns nästan i varje barngrupp. Pedagoger är väl bekanta med problematiken och menar att helsamlingar inte är någon central del i
vikten av att utgå från barnen och deras intresse. Allt som sker i förskolan ska vara för barnen och intressera dem. Barnen ska ha inflytande och delaktighet i sin egen vardag på förskolan. Detta inflytande är grundläggande för att en skola för alla ska kunna existera enligt Arnér (2005).
Dysthe förespråkar samarbetsuppgifter inom det flexibla lärandet. Det är viktigt att eleverna får ge feed-back på varandras arbeten. En elev- och lärargemenskap som hon också tycker är viktig på nätet, och hon anser att det är spännande med IKT och att man kan utveckla detta för elevernas progression (Nilsson, 2006). Vi har fått en förståelse för att om man ska kunna ta del av detta som skolelev så läggs grunden för att kunna fungera socialt i grupp tidigt, bland annat i förskolans värld. I de fall där barn i förskolan behöver extra stöd för att trots omständigheter som t.ex.
koncentrationssvårigheter eller andra behov kunna fungera i grupp så menar vi att den insamlade empirin visar på behov av stöd. Detta stöd kan ta sig uttryck på olika sätt och kan också gynna hela barngruppen.
Vi har fått en bra och relativt enhetlig bild av respondenterna att det är vanligt idag i barngrupperna med barn med koncentrationssvårigheter eller neuropsykologiska sjukdomar och pedagogerna arbetar för en anpassning samtidigt som de måste se till hela gruppen. Tydlighet är ett
återkommande begrepp och specialpedagogerna talade mycket om konkreta förslag på hur man kan jobba med just dessa barn. Vi anser att studien visar att här kan en förbättring i förskolan ske, arbetslagen behöver ta fram fler konkreta förslag och använda dessa. Studien har också för oss lyft tanken på hur fördelaktiga dessa konkreta förslag kan vara för alla barn. Även att ta hjälp av specialpedagoger och tillsammans med dem utforma individuella handlingsplaner för att kunna bemöta barnens olika behov så bra som möjligt. Så en grund för att kunna fortsätta att arbeta för en skola för alla sammanfattar vi i: fler konkreta förslag på material som stöder tydlighet, bra
individuella handlingsplaner och att pedagogerna ser till barnets behov och intresse och ger barnet inflytande som påverkar lärandet.
Om vi hade haft möjlighet att arbeta vidare med denna studie eller gjort en liknande studie med samma inriktning, inkludering och individanpassning med syfte på förskolesamling, då hade det varit roligt att vidareutveckla och göra en studie baserad på barns perspektiv. Låta barnen iklä sig rollen som respondent och lyfta deras tankar om deras vardag i förskolan. Vad tycker de egentligen? Varför har man samlingar i förskolan? Är det roligt att ha samling med hela barngruppen? Tycker barnen att de har möjlighet till medbestämmande?
Det skulle också vara intressant att vidare i en ny studie granska mer ingående om det är skillnad i bemötandet mellan flickor och pojkar i behov av särskilt stöd.
Referenslista
Abrahamsson, Lotta (2010). Tänk om: en bok om autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra
förmågor. 1. uppl. Malmö: Epago
Berglund, Lars (2000). http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7811/6866 , 2014-05- 20
Blomquist, Marie (2013). Slutrapport. Habiliteringens insatser för barn i samverkansprojektet
”Tidig upptäckt, tidiga insatser”. (TUTI) 2009-06-22 – 2012-12-31, Verksamhetsutvecklingspro-
jekt
Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
Centre for Augmentative & Alternative Communication,
http://web.up.ac.za/default.asp?ipkCategoryID=9751&subid=9751&ipklookid=9 2014-05-14
Dyste, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare [Elektronisk resurs: att förstå kön som
position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss, 37.
Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732
Jönköpings Högskola 2014, CHILD, http://hj.se/forskning/forskningsmiljoer/child.html
Fröbel, Friedrich (1995). Människans fostran. Lund: Studentlitteratur
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson
lärmiljöer för barn. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Kurtén.Y (2013) Koncentrationssvårigheter http://www.1177.se/Skane/Tema/Barn-och-
foraldrar/Familjeliv-och-relationer/Forandrad-livssituation/Svart-att-koncentrera-sig/ (2014-08-10)
Mouton, Muller & Kritzinger 2013
http://web2up.ac.za/sitefiles/file/46/848/listening%20skills%20in%20children%20with%20autism.p df 2014-05-14.
Nilsson.M (2006) LearningNet, Intervju med Olga Dysthe
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0C CEQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwebnews.textalk.com%2Flearning-net%2Futblick%2Fintervju- med-olga-dysthe&ei=5a7oU_r-
OsPnyQOMooHgCA&usg=AFQjCNHXa8kNxw6XmLU0D47oei9iRm1wwQ&sig2=JGRdhqChxz _5IT42LurKTg&bvm=bv.72676100,d.bGQ (2014-08-11)
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm : Univ., 2004
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
SOU 1972:26, 27 Förskolan del 1, 2: betänkande angivet av 1968 års Barnstugeutredning Arnér, Elisabeth (2005) Barns inflytande och delaktighet i förskolan,
http://www.elisabetharner.se/inflytande_delaktighetiforskolan.pdf
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Vygotsky, Lev. S, 1929/2005, Concrete Human Psykology – And unpublished manuscript by Vygotsky, www.communication,usdc.edu/ MCA/Paper/index,html.
Bilagor
Bilaga 1 – Kompendium till respondenter
Skola: Malmö Högskola
Studenter: Fanny Göhle, Maria Nordström Examen år 2015