I detta avsnitt skall uppsatsens teoretiska och empiriska data analyseras och sammanställas. Företagens och revisorernas åsikter och uppfattningar kommer att sammanfattas i en tabell.
5.1 Respondenternas ställningstagande
För att tydligare kunna åskådliggöra och sammanfatta vad respondenterna har sagt och framställt som väsentligt, har en tabell skapats. Här sammanfattas företagens och revisorernas ställningstagande till hur miljöledningssystem påverkar företagens miljöarbete, drivkrafterna bakom samt sambandet mellan miljöarbete och ekonomisk lönsamhet (tabell 5).
Respondenter Ftg arbete med miljön Drivkrafterna
bakom miljöarbete
Samband mellan ekonomi & miljö Länsförsäkringar
Stort bolag
Genom
miljöledningssystemet ISO
lagar, kunder,
konkurrens Positivt synsätt Wiklunds Åkeri Medelstort bolag Genom miljöledningssystemet ISO kunder, eget engagemang, lagar, miljöprofilering Positivt synsätt Expresservice Litet bolag
Genom eget utvecklat miljöledningssystem.
Eget engagemang, lagar, kunder
Negativt synsätt idag. Kan bli positivt i
framtiden. Birgit Flening Auktoriserad Positivt till miljöledningssystem om det införs rätt. Är en överlevnadsfråga, lagar, kunder, lev.
Ftg. positivt. Eget synsätt positivt. Karl-Johan
Kjöllerström Auktoriserad
Negativ till ISO som är dåligt anpassat.
Lägg fokus på kostnader, lagar,
kunder
Ftg. Negativ, Eget synsätt positivt.
Katarina Boiwe Godkänd Positivt till miljöledningssystem om det införs rätt. Mode, konkurrenter, ideologiska, ekonomiska, lagar, kunder Ftg negativt. Eget synsätt positivt Tabell 5: Sammanfattning av respondenternas synsätt (egen presentation).
5.1.1 Företagens arbete med miljöfrågor
Alla tre företag bedriver miljöarbete med hjälp av ett miljöledningssystem. Två av företagen (LGB och WÅ) tillämpar ISO 14001 som ett verktyg för miljöarbetet. Det tredje företaget (ES) arbetar med miljön genom ett eget utvecklat miljöledningssystem. Enligt teorierna är införandet av miljöledningssystem gynnsamt för företagen, då det effektiviserar och underlättar ansvarsfördelningen, kommunikationen och kontrollerna i det bedriva miljöarbetet (Karlstads universitet, 2009). Vidare kan de ha en positiv inverkan på kundkontakterna och bidra till ökad konkurrenskraft (NMC, 2008). Detta framkom även hos företagsrepresentanterna. De ansåg att miljöledningssystem som verktyg underlättar, tydliggör miljömålen och utvecklar miljöarbetet samtidigt som relationen med kunderna kan stärkas. Den empiriska undersökningen visar att alla företagen uppfattade införandet av miljöledningssystem, ISO 14001, som kostsamt. Dock tyckte WÅ och LGB att kostnaden var rättfärdigad och certifieringen gjordes i alla fall. ES, som klassificeras som ett litet bolag, avstod från att implementera ISO 14001 då de ansåg det vara för dyrt. Således har företagets storlek en viss betydelse vid införandet av miljöledningssystem.
De revisorer som intervjuats håller med om att företagens miljöarbete underlättas om det sker via ett miljöledningssystem. Dock betonade två av respondenterna att företagen endast kommer att uppleva detta om implementeringen görs på rätt sätt. Kjöllerströms inställning till ISO 14001 som miljöledningssystem är negativ. Han menar att systemet inte används i företagens miljöarbete i någon större omfattning eftersom det är dåligt anpassat för små företags verksamhet. Detta överensstämmer med teorin där ett negativt samband framställs mellan graden av miljöledningssystem och storleken på företaget. Små och medelstora företag tenderar att införa ISO 14001 i mindre omfattning än de större (Nordström, 2009). För att miljöledningssystemen ska vara effektiva måste de anpassas till alla företags verksamheter, stora som små. Respondenterna framhöll även att miljöledningssystem kan reducera företagens kostnader. Detta stämmer överens med NMC (2008) undersökning där en majoritet av miljöcheferna ansåg att införandet av miljöledningssystem stärker konkurrenskraften.
5.1.2 Drivkrafter bakom miljöarbete
Företagsrepresentanterna lyfte fram två tydliga drivkrafter bakom sitt miljöarbete. Dessa var kundkrav och lagstiftning. I intervjuerna framkom dock inte vilka av dessa två drivkrafter som var starkast, utan båda upprepades löpande. I studien gjord av NMC undersöktes
företagets incitament till att bedriva miljöarbete. Undersökningen visade att de tre drivkrafterna som ansågs påverka företagens miljöarbete mest var miljöledningssystem/miljöpolicy, lagar och kunder. Kunderna och lagstiftningen är påtryckningsfaktorer från intressenter med krav och möjlighet till direkt påverkan på företaget. Användningen av miljöledningssystemet är en drivkraft som bottnar i intressenter med krav om avkastning från företaget. Detta var dock inget som framkom i intervjuerna då ingen respondent uppgav miljöledningssystem som en drivkraft. Att lagkrav anses vara en drivande faktor stöds av Porters hypotes att lagar kan påverka företag att ta fram ny teknik och nya lösningar (Wagner et al, 2001). ES och WÅ poängterar också att en viktig drivkraft är det egna engagemanget som också innebär att hela företaget genomsyras av miljöarbetet. Revisorernas synsätt skiljde sig inte mycket från de intervjuade företagsrepresentanternas. Flening, Kjöllerström och Boiwe ser kundkrav och lagstiftning som de viktigaste incitamenten till företags miljöarbete. Företagen måste anpassa sig efter kundernas önskemål vilket direkt påverkar företagets lönsamhet. Även lagstiftning identifierades som en stark drivkraft bakom företagens benägenhet att miljöarbeta. Att lagstiftningen kommer bli mer omfattande var något som respondenterna tog som självklart. Vidare visar NMC enkäten (2008) hur miljöarbetet är viktigt ur konkurrenssynpunkt. Denna faktor lyfts även fram av Flening och Boiwe. Här syns en tydlig koppling till Porter. Hans teori är att företag verkar på en dynamisk marknad, vilket innebär att företag som arbetar aktivt och konstruktivt med miljöarbetet kan erhålla konkurrensfördelar. Vidare tyckte Flening och Kjöllerström att miljöarbetet är nödvändigt och bör bedrivas av företag om de vill överleva på marknaden. Boiwe däremot menar att företagens benägenhet att miljöarbeta kan jämföras med att ”följa med i modet”. Konkurrenter och media påverkar företagen till att börja utveckla sitt miljöarbete. En annan drivkraft som framkom i intervjuerna var företagens ekonomiska situation. Kjöllerström menar att företagens benägenhet att miljöarbeta kan komma att stärkas då de får inblick i verksamhetens möjligheter till kostnadsbesparingar.
5.1.3 Sambandet mellan ekonomi och miljö
Företagsrepresentanterna för LGB och WÅ anser att det finns ett tydligt positivt samband mellan miljöarbetet och ekonomisk lönsamhet. Dessa två klassas som ett medelstort respektive stort bolag. Representanten för ES (som rankas som ett litet bolag) var överlag mer negativ till miljöarbetets påverkan på lönsamheten. Även inom samma bransch är storleken på
företagen en faktor som påverkar attityden till miljöarbetets påverkan på lönsamheten. Detta ses i en jämförelse mellan WÅ och ES. Trots att WÅ ser denna positiva koppling mellan miljöarbete och lönsamhet skriver de i sin årsredovisning att miljöarbetet kommer att fortgå endast så långt ekonomin tillåter det. Med andra ord är miljöarbetet begränsat till företagets lönsamhet, något som inte framkom hos de andra två företagsrespondenterna. Enligt Wagner med flera 2001 finns det tre olika perspektiv på miljöarbetets påverkan på lönsamheten, positivt, negativt eller en kombination av de båda. Vilken inställning företagen har beror enligt artikeln på hur de arbetar med miljöfrågorna. End-of-pipe ger ett negativt synsätt, processorienterat ett positivt. Detta stämde dock inte i fallet ES, då de förhöll sig negativa trots ett processorienterat tillvägagångssätt. De intervjuade företagen arbetar också med miljöfrågorna utifrån ett konkurrensperspektiv. I likhet med teorierna om ”first mover”- fördelar försöker företagen ligga i framkant vad gäller miljöfrågor (Wagner et al., 2001). Detta ger dem en chans att utnyttja sitt förebyggande miljöarbete i kampen mot konkurrerande företag.
Även bland revisorerna gick uppfattningarna om sambandet mellan ekonomi och miljöarbete isär. Kjöllerströms uppfattning är att företag har ett negativt förhållningssätt även om han själv ser positivt på det. Boiwe menar att det är svårt att generalisera: sambandet är mycket mindre positivt för små än för stora företag. Vidare kan Boiwe se att det finns en skillnad mellan branscher. Slutligen anser Flening att det finns ett positivt samband eftersom miljöarbetet skapar en lönsammare plattform för företagen att arbeta ifrån. Här framkom även vikten av att visa för företagen att miljöarbete kan ha en positiv påverkan på deras kostnader. Detta resonemang ligger i linje med vad Centeno lyfter fram som viktigt i miljöarbetets effekter nämligen kopplingen mellan mindre resursutnyttjande, sänkta kostnader och lönsamhet. Flening som jobbar på E&Y, en stor revisionsbyrå som jobbar mer mot stora bolag, har än mer positiv inställning till miljöarbetets effekt på företagens lönsamhet än Boiwe och Kjöllerström som jobbar på mindre byråer med mindre företag som kunder. I likhet med undersökningen gjord av NMC (2008), där miljöarbetet beskrivs stärka konkurrenskraften och kundrelationerna, uttrycker respondenterna att miljöarbetet har en positiv påverkan på dessa områden.