Miljöansvar och lönsamhet

(1)

Uppsala Universitet

Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats 15hp, Vt-09 Handledare: Cecilia Lindholm

Miljöansvar och lönsamhet

– En attitydundersökning av tre företag och tre revisorer.

Författare:

Mazen Sliwa Tommy Johansson

(2)

Sammandrag

Ämne: Företagsekonomi, Magisteruppsats 15 hp, Vt-09

Handledare: Cecilia Lindholm

Titel: Miljöansvar och lönsamhet. En attitydundersökning av tre företag och tre revisorer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka attityderna bland företag och revisorer rörande miljöarbetets påverkan på lönsamheten.

Dessutom beskriva och problematisera kring drivkrafterna bakom miljöarbetet, samt hur miljöledningssystem påverkar företagens arbete med miljön.

Teori: Uppsatsens bygger på två teoretiska delar. I den första delen kommer intressentteorin att beskrivas för att belysa vilka intressenter som kan påverka företagen ur ett ekonomiskt perspektiv. Därefter övergår vi till att diskutera drivkrafterna bakom miljöarbetet samt presentera miljöledningssystemens betydelse. Slutligen utgörs den andra delen av en teori och ekonomiska modeller som visar på sambandet mellan ekonomi och miljö (Wagner et al., 2001).

Metod: Insamlandet av data har skett genom en kvalitativ metod där miljöinsatta företagsrepresentanter samt auktoriserade och godkända revisorer intervjuats genom platsbesök och telefonintervjuer. Vidare gjordes en litteraturstudie inom området.

Slutligen granskades företagens årsredovisningar och miljöpolicy.

Empiri: Det empiriska materialet består av intervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Sedan har även årsredovisningar samt miljöpolicy granskats för att komplettera empirin.

Slutsats: Resultatet visade att attityderna gick isär vad gäller miljöarbetets påverkan på lönsamheten, en diskrepans som delvis kan förklaras av företagens storlek. Viktiga drivkrafter bakom miljöarbetet ansågs vara kunder och lagar, en slutsats som delvis överensstämmer med en större enkätundersökning gjord på näringslivets miljöchefer. Slutligen ansåg majoriteten av revisorerna att miljöarbetet är en nödvändighet för företagens överlevnad.

Nyckelord: Miljöansvar och lönsamhet, Ekonomi, Miljöarbete, Attitydundersökning

(3)

Akronymer

EG Europeiska gemenskapen

EMAS Eco Management and Audit Scheme

EU Europeiska Unionen

FAR SRS Föreningen Auktoriserade Revisorer och Svenska Revisorsamfundet.

Branschorganisationen för revisorer och rådgivare ISO International Organization for Standardization MER Miljöengagerade revisorer

NMC Näringslivets Miljöchefer

(4)

Innehållsförteckning

1. IN ... 4

1.1 BAKGRUND ... 4

1.2 PROBLEMDISKUSSION ... 5

LEDNING ... 1.2.1 Syfte ... 6

1.2.2 Avgränsning ... 6

2. TEORETISK REFERENSRAM ... 7

2.1 FÖRETAGENS ARBETE MED MILJÖFRÅGOR ... 7

2.1.1 Intressentteorin ... 7

2.1.2 Drivkrafter bakom miljöarbete ... 7

2.1.3 Miljöledningssystem ... 9

2.2 S AN ET ME ... 11

AMB D LLAN EKONOMI OCH MILJÖ 3. METOD ... 14

M ... 3.1 VAL AV ETOD ... 14

3.1.1 Intervjume todik ... 14

RVAL AV FÖRET 3.2 U AG OCH REVISORER ... 15

3.3 CENTRALA BEGREPP ... 16

ATAINSAM 3.4 D LING ... 18

3.4.1 Bearbetning och kategorisering av data ... 19

3.5 KÄLLKRITIK ... 20

4. EMPIRISK REFERENSRAM ... 21

4.1 FÖRETAGENS STÄLLNINGSTAGANDE ... 21

4.1.1 Beskrivning av företagen ... 21

4.1.2 Företagens arbete med miljöfrågor ... 21

4.1.3 Drivkrafter bakom miljöarbete ... 23

4.1.4 Sambandet mellan ekonomi och miljö ... 24

4.2 REVISORERNAS STÄLLNINGSTAGANDE ... 25

4.2.1 Beskrivning av revisorer ... 25

5. ANALYS ... 29

5.1 RESPONDENTERNAS STÄLLNINGSTAGANDE ... 29

6. AV ... 33

6.1 SLUTSATSER ... 33

6.2 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 34

SLUTNING ... 7. KÄLLFÖRTECKNING ... 35

7.1 BÖCKER ... 35

7.1.2 Skrivna källor ... 35

7.1.3 Artiklar...... 36

.1.4 Årsredovis 7 ningar/Miljöpolicy ... 36

7.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 36

7.3 MUNTLIGA KÄLLOR ... 38

7.3.1 Företag ... 38

7.3.2 Revisorer ... 38

BILAGOR ... 39

(5)

1. Inledning

Inledningsvis kommer miljöområdet att belysas. Därefter inriktar vi oss på hur företagen förhåller sig till miljöproblematiken. Vidare kommer vi att redogöra för uppsatsens frågeställning och syfte. Kapitlet avslutas med en diskussion kring uppsatsens avgränsningar.

1.1 Bakgrund

I skrivande stund är världen mitt inne i en global finanskris. Samtidigt upplever vi också det som ofta beskrivs som en klimatkris. Det behöver inte vara en tillfällighet att dessa kriser sammanfaller i tid – tvärtom kan de vara sammankopplade och till och med förstärka varandra. Att, som idag förstöra miljön är olönsamt, därför behövs åtgärder som stimulerar ekonomin samtidigt som de negativa miljöpåverkningarna minskar. Det bör därför finnas incitament för företag att initiera och effektivisera miljösatsningar som samtidigt kan spara pengar: ”…vi kan ha väldigt mycket roligare för pengarna än att lägga dem på oljenotan och elräkningen…” Svante Axelsson i Uppsala Tidningen (9 april 2009, s.16).

Näringslivets utveckling på miljöområdet, där Sverige ofta anses ha varit tidigt ute, har gått framåt i form av vågrörelser. Den första vågen växte fram under 1960-talet då Sverige som första land i världen införde miljölagstiftning och inrättade miljömyndigheter. Den andra vågen kom under 1980-talet då ozonhålet upptäcktes. Upptäckten medförde att näringslivet tog stora steg vad gällde sitt miljöansvar och den första standarden för miljöledarskap togs fram. Detta resulterade också i framarbetandet av miljöledningssystemet International Organization for Standardization (ISO) 14000. Den tredje vågen kom i mitten av 1990-talet, då företagen blev mer miljömedvetna. Företagen började redovisa sina miljöåtaganden och begreppet hållbar utveckling började växa fram. Sedan dess har begreppet utvecklats och relateras idag lika mycket till ekonomisk tillväxt som till miljöanpassning (Bingel et al., 2002).

Företagens syn på miljöarbete har, alltsedan den första vågen, utvecklats. Ett exempel är då företagen skulle anpassa sig efter gränsvärden i de fall där verksamheten sysslade med farliga ämnen. I dylika fall kunde det komma förbud eller föreskrifter från myndigheterna som tvingade verksamheten att förändras. Numera är det ytterst sällan som förändringar görs enbart på grund av direktiv från tillsynsmyndigheter eller lagstiftare. Istället flyttas besluten allt oftare ut på marknaden, där företag börjar ta hänsyn till kunder och andra viktiga

(6)

intressentgruppers önskemål och påtryckningar. Dessa förändringar innebär i sin tur att företagen kan komma att ställas inför kostsamma omstruktureringar. Kostnaden kan till exempel utgöras av ett miljöledningssystem, som måste införas som ett verktyg för företagens miljöarbete. Den negativa kopplingen mellan miljöarbete och kostnader blir större och tydligare när de berörda företagen är mindre. Den ökade kostnaden kan i vissa fall till och med leda till att företag bortprioriterar miljöarbete (NUTEK, 2002).

Trots företagens negativa syn på miljöarbete i förhållande till lönsamhet, finns det de som hävdar att kopplingen inte nödvändigtvis behöver vara negativ. Istället framställs miljöarbete som någonting som kan vara lönsamt, samtidigt som miljön värnas. Miljöengagerade revisorer (MER) hävdar detta och menar att de kan hjälpa företag att öka sin miljömedvetenhet samtidigt som företagen tjänar pengar. MER är ett projekt som drivs av Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR SRS) i samarbete med Vägverket och Naturvårdsverket. Syfte med konceptet är att visa företagen hur affärer kan förbättras samtidigt som miljön beskyddas (Merverkan, 2009).

Exemplet med MER visar hur revisorer kan ta ett ansvar när det kommer till att arbeta för en bättre miljö. Då företagen har en nyckelroll i miljöarbetet, blir steget inte långt till att även revisorer skulle kunna bidra till detta arbete. Samtidigt som företagens påverkan på miljön växer blir lagar, redovisningsprinciper samt krav från organisationer och stater större och mer komplicerade. I denna komplexa verklighet kan redovisningen, och i nästa steg revisorn, bli ett medel för att effektivisera och utveckla företagens arbete med en hållbar verksamhet (Schaltegger et al., 2009).

1.2 Problemdiskussion

Mot bakgrund av detta, är det i dagsläget ytterst sällan som förändringar görs enbart på direktiv från tillsynsmyndigheter eller lagstiftare. Numera finns det en uppsjö av olika aktörer som kan påverka företagens verksamhet jämfört med tidigare då myndigheterna kanske räckte. Detta kan leda till att företagens miljöarbete blir mer komplext. Det uppstår situationer där företagen får svårt att veta hur de skall agera för att tillgodose rätt intressent (Bingel et al., 2002). Hur företag uppfattar möjligheten att arbeta aktivt för miljön kan alltså ha en direkt koppling till i vilken omfattning detta miljöarbete bedrivs. Miljöarbetets påverkan på företagets verksamhet blir därmed en viktig aspekt att ta hänsyn till när miljöarbetet ska

(7)

utformas. Sedan kan miljöledningssystemens effekter på företagens verksamheter diskuteras.

Miljöledningssystemen har beskrivits som miljöchefens bästa vän och anses kunna ha positiva påföljder när det kommer till företagens arbete med miljöfrågor (Uppsala Nytt, 2005).

Samtidigt finns en utbredd uppfattning om att miljöarbete inte är lönsamt. Företag kan uppleva att miljöarbetet måste vänta tills de rätta förutsättningarna infinner sig. Valet står mellan att antingen vara miljömedvetna eller lönsamma. Att företaget saknar resurser är en ofta använd ursäkt för att inte investera i miljöarbetet (NUTEK, 2006).

Med utgångspunkt i ovanstående problemdiskussionen har vi ställt oss följande frågor:

– Hur påverkar ett miljöledningssystem företagens arbete med miljöfrågor?

– Vilka är de viktigaste drivkrafterna bakom företags miljöarbete?

– På vilket sätt, om något, uppfattas miljöarbetet kunna påverka företagens ekonomiska lönsamhet?

1.2.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka attityderna bland företag och revisorer rörande hur miljöarbetet påverkar lönsamheten. Dessutom beskriva och problematisera drivkrafterna bakom miljöarbetet samt hur miljöledningssystem påverkar företagens arbete med miljön.

1.2.2 Avgränsning

Uppsatsen har avgränsats till små, medelstora och stora bolag inom den privata sektorn.

(8)

2. Teoretisk referensram

I detta kapitel presenteras de teorier och centrala begrepp som ligger till grund för vår analys. Avsnittet är upplagt på följande sätt: Inledningsvis kommer intressentteorin att beskrivas. Därefter övergår vi till att diskutera vilka drivkrafter som ligger bakom miljöarbetet samt presentera miljöledningssystemens betydelse för företagens arbete med miljön. Slutligen redogörs för en ekonomisk modell för sambandet mellan miljö och ekonomi.

2.1 Företagens arbete med miljöfrågor

2.1.1 Intressentteorin

Anledningen till att intressentteorin är viktig för vår analys, är att den kommer att bidra med relevant kunskap om hur intressenter och företag kan påverkas av varandra. Fokus kommer att ligga i vilka intressenter som kan komma att påverka företagen ur en ekonomisk synvinkel.

Intressentteorin beskriver hur företag samspelar med olika intressentgrupper som påverkar eller påverkas av företagets verksamhet. Dessa grupper kan delas in i två olika intressentgrupper. De första aktörerna är de som investerar i företaget, till exempel ägare eller företagsledningen som förväntar sig avkastning på investerat kapital. De andra aktörerna är de som agerar som påverkare på företaget, exempelvis kunder eller intresseorganisationer som ställer krav på verksamheten. Båda dessa aktörsgrupper har ett intresse av företaget (Ljungdahl 1999, s. 42). Därför utgörs samspelet mellan dessa två parter av ett beroendeförhållande. Företagen är beroende av att intressenterna engagerar sig i verksamheten och intressenterna är beroende av företagen för att få sina krav och behov uppfyllda. För att tillgodose de olika kraven och undvika konflikter, strävar företagen efter att balansera förhållandet och uppnå jämvikt mellan verksamheten och dess intressenter, samt mellan varje enskild intressent (Ax et al., 2003).

2.1.2 Drivkrafter bakom miljöarbete

Företag har tidigare betraktat miljöarbete som en belastning för verksamhetens ekonomiska tillväxt. Denna inställning har under de senaste decennierna förändrats, och övergått till uppfattningen att uteblivet miljöarbete kan påverka dagens och morgondagens samhälle negativt. Numera uppfattas miljöarbetet som en strategisk källa till överlevnad och långsiktig god ekonomi (Westermark, 1999, s.11). Varför har då företagen börjat tänka om? Det finns

(9)

flera bidragande orsaker till detta. En faktor är att kunder och leverantörer allt oftare ställer krav på företagen. Om företag bortser från dessa krav kan det påverka företagets ekonomi negativt. Dock är dessa inte de enda aktörer som påverkat företagen. Myndigheter och lagstiftning som till exempel miljöbalken är även en bidragande förklaring till att miljöarbetet förändras (Bergström et al., 2002).

Porter menar att lagstiftning och myndighetsutövning är viktiga incitament för att få företagen att arbeta mer med att minska den negativa miljöpåverkan som företagens verksamhet kan ha (Wagner, M., 2003). Vidare menar Porter tillsammans med van der Linde (1995) att dessa lagar kan ha en positiv effekt på företagens ekonomi. Tillsammans beskriver de hur det traditionella synsättet, att sambandet mellan miljöarbete och en ökad ekonomisk tillväxt skulle vara negativt, är felaktigt. Rätt utfört kan företagens miljöarbete leda till ekonomisk vinning och konkurrensfördelar. Detta samband bottnar i att företagens marknader idag är föränderliga och dynamiska. Ingenting är statiskt och för att hänga med i utvecklingen måste företagen ständigt tänka framåt och satsa på att utveckla och effektivisera sina verksamheter.

Här kan miljöarbetet bidra till att företagens lönsamhet ökar då företagen tänker om och satsar på ny teknik och nya arbetssätt (Porter & Van der Linde, 1995). En annan faktor i detta sammanhang är lagstiftningen. Ny lagstiftning leder till att företag effektiviserar sitt miljöarbete vilket leder till positiva synergieffekter på företagens kostnader och resursutnyttjande. På så sätt kan även lagstiftning påverka den ekonomiska lönsamheten positivt (Wagner, M., 2003).

2008 genomfördes en enkätundersökning av Näringslivets Miljöchefer (NMC). Enkäten vände sig till miljöchefer på små, medelstora och stora företag i Sverige. Miljöcheferna fick ta ställning till frågor som rörde företagets miljöarbete och hur detta hade påverkat verksamheten. En av frågorna som formulerades var, ”Vad får ditt företag att driva miljö- och hållbarhetsåtgärder?” De olika faktorernas påverkan bedömdes enligt skalan ett till fyra, där ett var ”obetydligt” och fyra ”mycket hög” (NMC enkäten, 2008). Undersökningen visade (se diagram 1 nedan) att de tre viktigaste drivkrafterna bakom företagens miljöarbete, var företagens policy- och ledningssystem (medelbetyg 3,11), lagar (3,1) och företagens kunder (3,08). Detta indikerar att dessa intressenter hade en avgörande påverkan på företagens miljöarbete (NMC enkäten, 2008).

(10)

Diagram 1: Drivkrafter bakom miljö- och hållbarhetsarbete (NMC enkäten, 2008).

2.1.3 Miljöledningssystem

Miljöledningssystem är ett verktyg som underlättar för företagen att bedriva miljöarbete.

Fördelarna med miljöledningssystem är att de hjälper företaget att kommunicera, prioritera, fördela ansvar och kontrollera aktiviteterna kring miljöarbetet (Karlstad Universitet, 2009).

Det miljöledningssystem som är mest etablerat och använt är ISO 14001. ISO 14001 är uppbyggt som ett kravspecifikationsverktyg. Det beskriver vilka krav miljöarbetet i företag och organisationer måste uppfylla. Hur de går till väga för att lyckas med detta är upp till dem själva (Naturvårdsverket, 2009). Storleken på ISO 14001 gör att det finns olika certifieringar beroende på bransch, grad av miljöpåverkan och hur många anställda företaget har. Med detta som grund är det svårt att säga exakt vad en ISO 14001 certifiering kostar. Men för ett företag i tillverkningsindustrin med måttlig miljöpåverkan som har 10 anställda skulle en ISO 14001 certifiering kosta cirka 120 400 kronor. Till detta tillkommer sedan i genomsnitt 300 timmar för internt arbete. Att införa ISO 14001 blir därmed relativt sett kostsammare för små företag än stora (Nordström, 2009).

Uppfattningen att ISO certifieringar är kostsamma, komplicerade och underhållskrävande har bidragit till att små och medelstora företag undvikit eller hindrats att införa systemet (MIS, 2009). Inte heller det andra stora miljöledningssystemet, EMAS, har använts av företag i önskad utsträckning – detta trots att EMAS är ett system som tagits fram av EU i syfte att få

(11)

organisationer att engagera sig i miljöarbetet. Att EMAS grundar sig på ISO 14001 ger det också en stor legitimitet och trovärdighet som redovisningssystem (IDG, 2009)

I tidigare nämnda studie (NMC enkäten, 2008) undersöktes även hur miljöledningssystem påverkade företagens kundrelationer och konkurrenskraft. Undersökningen visade på en positiv påverkan, där 71 procent av miljöcheferna uppgav att införandet av miljöledningssystem (som t.ex. ISO eller EMAS) hade en positiv inverkan på kundrelationerna och därmed också på företagets ekonomi i sin helhet (Diagram 2, år 2008).

En procent uppgav att företagets ekonomi hade försämrats. Övriga 25 procent bedömer att ekonomin inte har förändrats och de sista tre procenten hade ingen åsikt i frågan (NMC enkäten, 2008).

Diagram 2: Införande av miljöledningssystem påverkan på kundrelationerna (NMC enkäten 2008).

Även de upplevda konkurrensfördelarna har påverkats genom införandet av miljöledningssystem (Diagram 3, år 2008). 57 procent av miljöcheferna ansåg att införandet ökade deras konkurrensfördelar och därmed företagets ekonomi positivt, medan en procent ansåg att konkurrensfördelarna hade påverkats negativt. Övriga 35 procent bedömde att deras konkurrensfördelar var oförändrade och de sista sex procenten hade ingen åsikt i frågan (NMC enkäten, 2008).

(12)

Diagram 3: Införande av miljöledningssystem påverkan på konkurrensfördelar (NMC enkäten, 2008).

Studiens resultat pekar på att miljöcheferna i relativt hög utsträckning upplever att ekonomin har påverkats positivt av att bedriva miljöarbete. En slutsats som också stöds av resultaten de senaste fyra åren (NMC enkäten, 2008). Således innebär det att företagens miljöarbete kan påverkas av intressenterna, där lagar och kunder utgör avgörande drivkrafter. Företagen erhåller därmed fördelar i form av nya kundrelationer och förstärkt konkurrens inom marknaden. Sammantaget ser vi en utveckling där företagens lönsamhet anses öka – samtidigt som den negativa miljöpåverkan minskas (NMC enkäten, 2008).

2.2 Sambandet mellan ekonomi och miljö

I tidigare studier har det hävdats att skilda företag inom olika branscher upplevde konflikter mellan dess miljöprestanda och ekonomiska prestanda. Wagner med flera, 2001 har i en empirisk studie försökt utreda relationen mellan miljöprestanda i förhållande till ekonomisk prestanda hos olika företag. I undersökningen definieras begreppen miljöprestanda som företagens totala miljöpåverkan och den ekonomiska prestandan som företagens kortsiktiga lönsamhet samt långsiktiga konkurrensfördelar (Wagner et al., 2001).

Företagen har inte kunnat relatera positivt till förhållandet mellan miljöinvesteringar och ekonomisk lönsamhet. Anledningen är att miljöinvesteringar traditionellt sett förknippas med arbete och extra kostnader som företagen inte får avkastning för. Denna inställning kan förstås mot bakgrund av att företagen använder sig av ”end of pipe” lösningar när det gäller

(13)

miljöarbetet. Uttrycket ”end of pipe” innebär att miljöåtgärder tas om hand först efter att de har uppkommit, eller när det blir tvingande. Inom till exempel industribranschen där det finns en tvingande lagstiftning, blir miljöinvesteringen ett krav som kan innebära ökade produktionskostnader vilka i sin tur leder till konkurrensnackdel. Således hävdar Wagner med flera att företag som tillämpar ”end of pipe” lösningar inte upplever någon ekonomisk utvinning i samband med miljöarbete (Wagner et al., 2001).

På senare år har en ny inställning utvecklats. Företag blir alltmer miljömedvetna, vilket har bidragit till att de använder sig av processorienterade lösningar. Dessa företag ser ett positivt förhållande mellan miljöarbete och ekonomisk lönsamhet ur två aspekter. Å ena sidan kan företag med högre kostnader eftersträva ny teknik och miljövänligare produkter för att minska dessa kostnader. Å andra sidan får företag som investerar i miljö och som ligger i framkanten med sitt miljöarbete "first-mover" fördelar. Därmed blir de konkurrenskraftiga på marknaden.

Sammantaget innebär detta, enligt Wagner med flera att processorienterat miljöarbete kan innebära ekonomiska fördelar (Wagner et al., 2001).

Baserat på de två ovan nämnda synsätten, kan företagens miljöprestanda i förhållande till den ekonomiska prestandan sammanställas i två olika modeller. Den första tänkbara möjligheten är att förhållandet mellan de två är enhetligt negativt. Detta är vad som enligt artikeln avses ur

”den traditionalistiska vinkeln” (figur 1). Företagen kommer att minska sin miljöpåverkan genom att miljöinvestera. Dock leder miljöinvesteringen till ökade produktions- och marginalkostnader (Wagner et al., 2001).

Figur 1: Negativ uppfattning (Wagner et al., 2001).

Figur 2: Positiv uppfattning (Wagner et al., 2001).

(14)

Det andra tänkbara sättet att förklara sambandet mellan miljöprestanda och ekonomiska prestandan är enhetligt positivt. Detta beskrivs i artikeln som ”den revisionistiska synvinkeln”

(Figur 2). Ett sådant samband innebär att alla miljömässiga förbättringar ger bättre ekonomiska resultat för företaget och miljön (Wagner et al., 2001).

Wagner med flera menar dock att relationen mellan miljöprestanda och ekonomiska prestanda inte behöver vara enbart positiv eller negativ, det kan istället vara en kombination av båda.

Denna tredje tänkbara möjlighet beskrivs i artikeln som en inverterad U-formad kurva (Figur 3). Detta innebär att ett positivt tillstånd uppnås till vänster om optimum (maximipunkten) och ett negativt tillstånd kan fås till höger om optimum (Wagner et al., 2001).

Figur 3: Inverterad U-formad kurva (Wagner et al., 2001).

Således utgår artikelförfattarna från att det finns tre olika perspektiv på relationen mellan miljöarbete och ekonomisk lönsamhet: Det kan vara enhetligt negativt, enhetligt positivt eller en kombination av båda. Resultatet av undersökningen tydde på att företag som tillämpar den processorienterade metoden upplever ett positivt samband mellan miljöarbete och ekonomisk lönsamhet. Företag, som å andra sidan använder ”end of pipe” metoden upplever istället ett negativt samband. Således har undersökningen visat på att en högre miljöprestanda leder till en ökad ekonomisk prestanda (Wagner et al., 2001).

Slutsatserna i Wagner med flera bekräftas även av Centeno (2005) som menar att de aktiviteter i företags verksamhet som utformas med ett miljöintresse i åtanke, inte nödvändigtvis behöver vara negativa ur ett lönsamhetsperspektiv. Initiativ tagna med miljön i beaktande behöver alltså inte ge ett sämre ekonomiskt utfall än de tagna ur en mer traditionell synvinkel. Miljöinvesteringar bidrar till att sänka företags kostnader och förbättrar på så sätt

(15)

företagens lönsamhet samtidigt som användandet av råvaror och resurser minskar (Centeno, 2009).

I nästa kapitel skall vi gå över till metoden, därefter kommer vi till empirin och sen till analysen där vi kommer att tillämpa intressentteorin, Wagners ekonomiska modeller och NMC undersökningen.

3. Metod

I detta avsnitt redogörs för hur uppsatsen har framställts, dess metod och det angreppssätt som tillämpats. Vidare innehåller avsnittet en diskussion kring uppsatsens centrala begrepp och slutligen en redovisning av hur data har insamlats, bearbetats och granskats.

3.1 Val av Metod

För att svara på frågan hur revisorer och företag ställer sig till miljöledningssystems påverkan på miljöarbete, drivkrafterna bakom och huruvida det är lönsamt, har vi valt att göra intervjuer dels med företagsrepresentanter som är insatta i detta, och dels godkända och auktoriserade revisorer. En kvalitativ metod har därmed valts för utförandet av denna uppsats.

Den kvalitativa metoden valdes för att få en djupare förståelse av respondenternas attityder.

Ett ytterligare material som använts är företagens årsredovisningar och miljöpolicy.

Anledningen till att dessa granskats är för att få en bredare uppfattning om företagens miljöarbete.

För att kunna svara på frågeställningarna, kommer denna uppsats att bestå av två teoretiska delar. Den första är intressentteorin som används för att belysa vilka intressenter som kan påverka företagen, bland annat ur ett ekonomiskt perspektiv. Sedan kommer det att diskuteras vilka drivkrafter som ligger bakom miljöarbetet samt presentera miljöledningssystemens betydelse för företagens arbete med miljön. Den andra delen består av teorier och modeller om hur miljöarbetet kan påverka företagens ekonomiska lönsamhet

3.1.1 Intervjumetodik

Författaren Annika Lantz (2007: s 5.) definierar intervjun som en metod där data systematiskt samlas in för att utgöra ett underlag för en diskussion eller ett beslut genom analys och

(16)

resultatsammanställning. Två intervjuer gjordes i Uppsala genom platsbesök. De övriga respondenterna har intervjuats per telefon. De intervjuer som genomfördes via telefon följde samma intervjuplan som användes vid besöksintervjuerna. Telefonintervjuerna varade lika länge som besökintervjuerna, därmed anser vi att telefonintervjuerna är likvärdig med besöksintervjuerna. Vi valde att arbeta med en öppen intervjustruktur som gör det möjligt för intervjuaren att ställa följdfrågor som ”hur” och ”varför” – och därmed låta respondenten fördjupa sig inom det som vi anser meningsfullt för uppsatsen (Lantz, 2007, s.23). Vidare kännetecknas den öppna intervjun av att svaren från respondenterna kan komma att skilja sig åt beroende på vad respondenterna svarar och väljer att fördjupa sig inom (Lantz, 2007, s.35).

För att minimera risken att diskussionen hamnar utanför uppsatsens ämne, har fokus legat i att framföra intervjun inom intervjuplanens ramar (Lantz, 2007, s.31). Den öppna diskussionen kommer att bidra till att öka förståelsen rörande respondenternas attityder, och genom analysen av materialet kunna dra väsentliga slutsatser (Lantz, 2007, s.34).

Fortsättningsvis har etiken för genomförandet av intervjuerna behandlats. Hänsyn har tagits till intervjurespondenterna då de haft möjlighet att vara anonyma och tidsramarna för intervjun har beaktats. Slutligen efterfrågades tillåtelse att spela in intervjun på band, för att i senare skede analysera materialet.

3.2 Urval av företag och revisorer

Det kvalitativa angreppssättet är inte statistiskt generaliserbart eller representativt i samma utsträckning som den kvantitativa metoden. Urvalet av företag och intervjurespondenter är avgörande för studiens relevans och trovärdighet. Om företag och intervjurespondenter väljs felaktigt kan studiens undersökning bli fullständigt ”oduglig”(Holme & Solvang, 1997).

För att öka värdet på informationen har urvalet baserats på förutbestämda kriterier. Företagen har valts utifrån kriterierna små, medelstora och stora bolag. Anledningen till detta är att minimera risken att endast vissa typer av miljöarbetsrelaterade frågor ska komma fram.

Företagen skall antingen miljöredovisa i årsredovisningen eller i en separat bilaga. Personerna som representerar dessa företag skall vara miljöansvariga eller involverade i miljöarbetet.

Vidare valdes företagen utifrån vilken grad av miljöpåverkan de har. Detta för att erhålla en bredd på hur olika företag inom skilda branscher relaterar till miljöfrågor. Av de företag vi valt ut anses Länsförsäkringar Göteborg & Bohuslän vara inom en bransch med lite

(17)

miljöpåverkan. Expresservice AB och Wiklunds Åkeri AB anses i sin tur vara verksamma i branscher med stor miljöpåverkan. Revisorerna skall vara godkända eller auktoriserade, som ett bevis på att de uppnått en viss nivå inom revisionsbranschen. Anledning till att revisorernas attityder anses viktiga är att de har ansenlig kontakt med olika företag vilket har gett dem en förståelse och kunskap om företagens verksamhet. Undersökningens omfattning fastställdes till tre företag och tre revisorer, som skall uppfylla nämnda kriterier.

Detta angreppssätt kom vidare att kombineras med snöbollsmetoden, som genererar ett icke- slumpmässigt urval. Snöbollsmetaforen kommer utav liknelsen med en snöboll som växer när redan valda respondenter förmedlar eller rekommenderar intervjuarna till andra relevanta respondenter, som kan komma att inkluderas i urvalet. Detta anses öka intervjuarnas trovärdighet och renommé, då respondenterna kommer att efterfrågas om ytterligare personer som kan vara relevanta för uppsatsen (Denscombe, 2000, s. 24). Således har samtliga respondenter ställts frågan ifall de kan rekommendera ett annat företag eller en annan revisor.

De företag och revisorer som valdes subjektivt är Expresservice, Länsförsäkringar och revisorn Karl-Johan Kjöllerström. Dessa har i sin tur rekommenderat Wiklunds Åkeri AB, revisorerna Birgit Flening och Katarina Boiwe. Dessa potentiella respondenter måste i sin tur uppfylla de uppsatta kriterierna. Snöbollsurvalet avslutades då det förutbestämda antalet företag och revisorer hade uppnåtts.

3.3 Centrala begrepp Lönsamhet

Lönsamhet är ett vitt begrepp som kan ha många betydelser. I uppsatsen kommer vi att ha ett företagsekonomiskt perspektiv på begreppet lönsamhet. Definitionen av lönsamhet relateras synonymt till räntabilitet, det vill säga avkastning på det i rörelsen investerade kapitalet (Karlöf & Helin, 2007). I denna uppsats kommer inte företagens lönsamhet att beräknas genom olika nyckeltal utan genom verbalt uttryck efterfråga respondenterna om lönsamheten har påverkats genom att relatera till miljöarbetet. Vidare kommer ordet ekonomi att användas synonymt med lönsamhet.

Hållbar utveckling

Uttrycket ”hållbar utveckling” kan ha många innebörder. Vi ansluter oss till den kanske vanligast förekommande definitionen. Denna utgår från ett FN-initiativ kallat

(18)

Brundtlandkommissionen. Bruntlandkommissionen påbörjade planeringen av miljöarbetet för 2000-talet och i ett avslutande möte i Rio de Janeiro 1992 skapades deklarationen Agenda 21.

Vid detta möte fastställdes och definierades också begreppet ”hållbar utveckling”.

Definitionen, som fått stort genomslag, lyder på följande sätt: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." (Löhman O., et al., 2003).

Miljönytta

Uppsatsens definition av ordet miljönytta bygger på den effekt som en handling eller åtgärd får på naturmiljön. Ordet miljönytta syftar till att relationen mellan handlingen och påverkan på naturmiljön är positiv (egen definition).

Miljöinvestering

Miljöinvesteringens primära syfte är att förbättra naturmiljön. En miljöinvestering behöver inte alltid vara en renodlad distinkt miljöinvestering. En investering kan vara uppdelad i olika aspekter. Av en hel investering behöver endast en liten del vara förknippad med miljön.

Samtidigt behöver det inte betyda att den del av investeringen som angår miljön syftar till att värna om miljön (Larsson, 1999, s.37).

Miljö och miljöarbete

Begreppen miljö och miljöarbete är båda odefinierade och diffusa. Generellt kan sägas att de beskriver aktiviteter inom naturmiljön. Det finns utrymme för många olika tolkningar (Larsson, 1999, s. 38). Genom denna uppsats är tolkningen att miljöarbete är aktiviteter inom företag som har till avsikt att minska verksamhetens negativa påverkan på naturmiljön.

Litet, medelstort och stort företag

Genom EG-direktiven har en gemensam definition av aktiebolag, som används allmänt över den Europeiska Unionen tillämpas. I tabell 1 framgår definitionerna för respektive företag.

Kriterium Litet Medelstort

Antal Anställda < 50 < 250

Årsomsättning ≤ 10 miljoner euro ≤ 50 miljoner euro

Balansomslutning ≤ 10 miljoner euro ≤ 43 miljoner euro

Tabell 1: EG´s definitionen av aktiebolag (EU Kommissionen, 2006)

(19)

EU har inte definierat ett stort bolag, dock känns det naturligt att anta att ett stort bolag har fler än 250 anställda, årsomsättning som överstiger 50 miljoner Euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner Euro. Samma definition används i denna uppsats.

Länsförsäkringar i Göteborg och Bohuslän har 300 anställda, och klassas därmed som ett stort bolag. Expresservice AB har med sina 48 anställda klassas som ett litet bolag. Slutligen klassas Wiklunds AB med som ett medelstort bolag.

3.4 Datainsamling

Insamlingen av data har gjorts i form av öppna intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna inleddes med en presentationsfråga, för att sedan inrikta sig på frågor rörande miljö och ekonomi. I enlighet med uppsatsens syfte fördjupades frågorna inom följande områden:

a) miljöledningssystemets betydelse b) incitament och miljöarbete c) miljö och ekonomi

Uppsatsens primärdata baseras på intervjuer från företag och revisorer. Utformningen av frågorna har skett utifrån uppsatsens bakgrunds- och problemdiskussion. Två intervjumallar har utformats. En för revisorer och en för företag. Valet av ovanstående områden gjordes då de ger en möjlighet att uppfatta attityder hos respondenterna kring uppsatsens syfte. En provintervju har genomförts för att utreda ifall de uppställda frågemallarna lämpar sig för studiens ändamål. Efter genomgången av intervjun gjordes en viss modifiering och förbättring av frågorna, för att få ut mer av intervjudata.

Intervjuerna har gjorts med personer som i förväg kontaktats med en förfrågan om att delta i studien. Kontakten har gjorts per telefon för att på så sätt minimera det bortfall som kan uppstå vid kontakt via elektronisk post. Därefter har datum bestämts och frågorna skickats till respondenterna i god tid för dem att behandla dessa. Detta med syftet att respondenterna ska ges möjlighet att fundera och bilda sig en uppfattning om frågorna. Vidare har intervjuerna spelats in för att ge en möjlighet till att analysera och värdera svaren. Dessutom har det under samtalets gång förts löpande anteckningar av en person, medan den andra personen enbart ställt intervjufrågorna. Detta för att inte ”tappa” intervjudata under samtalet.

(20)

I arbetet att studera företagens miljöredovisning har de valda företagens årsredovisningar granskats. Sökandet efter företagens respektive årsredovisning har gjorts med hjälp av Affärsdatas databas. Vidare har material i form av artiklar, debatter, och tidigare utförda uppsatser studerats. Dessa data har tagits fram via bibliotek, internet samt databaserna Business Source Premier, Wiley Interscience och Emerald. Nyckelorden som användes i sökningarna var Greenaudit, Environment och Profitability enskilt och i kombination. Vidare har sökorden ekonomisk lönsamhet, miljöarbete enskilt och i kombination med varandra använts. Inledningsvis har sökningarna varit slumpmässiga, men då kunskapen om litteraturen och de vetenskapliga debatterna i ämnet ökat, har letandet systematiserats. Det ostrukturerade arbetet har övergått till att bli mer strukturerat med tydliga avsikter rörande vad som har sökts.

3.4.1 Bearbetning och kategorisering av data

En första genomgång av intervjuerna gjordes i direkt anslutning till intervjuerna. Detta för att bättre kunna återge dess innehåll. Därefter har gallringen av vad som anses vara användbar data gjorts enskilt och tillsammans. Detta för att i nästa steg kunna diskutera det material som skall inkluderas i analysen. Det material som har inkluderats i analysen, är det som överensstämmer med studiens ändamål. Exempelvis har åsikter och nyanser som respondenterna återkommit till under intervjun tolkats som centrala. Vidare har det försökts att hitta svar och mönster som varit gemensamma för respondenterna. Således kommer de data som utgör underlaget för analysen ha granskats och reducerats till vad som anses relevant för att besvara frågeställningen. Det slutliga steget i databearbetningen var att elektroniskt skicka den sammanställda intervjudatan till respektive respondent, detta då respondenternas möjlighet att granska och godkänna det slutliga materialet ökar dess tillförlitlighet.

Detta är den modell som användes iterativt vad gäller bearbetning av data, i syfte att på bästa möjliga sätt fånga information som anses väsentlig för frågeställningen. Vidare har intervjuerna inte transkripterats, utan istället har vi sparat intervjubanden för senare eventuella granskningar.

Bearbetningen och granskningen av årsredovisningarna har gjorts genom att aktivt söka information relaterat till företagens miljöarbete. Exempelvis letade vi efter fraser som innehöll miljöarbete, miljöledningssysten, miljömål och miljö i kombination med ekonomi. Den första delen av årsredovisningen som granskades var förvaltningsberättelsen, då den oftast

(21)

innehåller några rader om miljöarbete, mål och certifieringar. Exempelvis har en av årsredovisningarna tagit upp frågan om hur ekonomi skall relateras till dess miljöarbete. De företag som inte hade någon miljöredovisning kopplat till årsredovisningen, har istället granskats utifrån sin miljöpolicy.

3.5 Källkritik

Källor kan alltid vara vinklade och tendentiösa. Såväl respondenter som skaparna av litteratur och teorier kan agera utifrån vissa egenintressen. I uppsatsen har källor och intervjupersoner valts under vetskap om just detta problem. Vidare har ett kritiskt förhållningssätt vidtagits till den litteratur och de intervjuer som gjorts. I ett försök att ytterligare minska kritiken har också en inre analys gjorts av källorna. I den har källornas trovärdighet bedömts vad gäller subjektiva åsikter och framställningar. De källor som inte ansetts klara denna granskning har uteslutits. Vidare har trovärdigheten ökats genom att intervjusammanställningarna godkänts av respondenterna i efterhand. Källornas trovärdighet har även analyserats utifrån yttre aspekter då källorna ställts mot varandra i syftet att se om någon sticker ut med en avvikande åsikt (Holme & Solvang, 1997 s.135).

För att kunna analysera sambandet med ekonomisk lönsamhet och dess koppling till miljö, har en ekonomisk modell skapats från en artikel skriven av Wagner med flera 2001. Artikeln beskriver, med hjälp av ekonomiska modeller, hur olika företags relation mellan ekonomi och miljöarbete kan se ut. Wagner menar att vissa av dessa ekonomiska modeller kan relateras till mikroekonomisk teori. Denna koppling kan anses vara ett problem då teorin tillämpas på företagsekonomiska studier. Dock menar artikelförfattarna att dessa modeller kan tillämpas på företag ur ett ”process- eller end-of-pipe” perspektiv. Dessutom bygger artikeln upp sitt resonemang på Porters hypotes.

Vidare har intressentteorin valts för att kunna lyfta fram vilka intressenter som kan ha en påverkan på företagen. Teorin kan i sin tur kombineras med teorierna om drivfaktorerna bakom miljöarbetet. Vad gäller enkätundersökningen gjord med näringslivets miljöchefer kan den anses vara en trovärdig källa. Enkäten besvarades av 120 miljöchefer där 83 procent av dem har arbetat med miljö- och/eller hållbarhetsfrågor i mer än fem år. Dessutom har undersökningen gjorts vartannat år sedan 1996, vilket medför att den är väl förankrad inom Sveriges näringsliv.

(22)

4. Empirisk referensram

Empiriavsnittet innehåller sammanställningarna av intervjuerna med de tre företagsledarna samt de tre revisorerna.

4.1 Företagens ställningstagande

4.1.1 Beskrivning av företagen

Expresservice AB (ES) klassas som ett litet företag med 45 bilar och 48 anställda inom transportbranschen. Intervjun hölls med verkställande direktören Jan Högström, som grundande företaget i Uppsala för 25 år sedan (Högström, 2009).

Länsförsäkringar är ett försäkringsbolag med utbud av finansiella tjänster inom bank och fonder. Bolaget består av 24 lokala, självständiga och kundägda bolag vilka samverkar.

Länsförsäkringar i Göteborg och Bohuslän (LGB), som grundades 1845, har cirka 300 anställda och klassas som ett stort bolag. Intervjun hölls med Eva Forsberg, miljösamordnare och internrevisor på företaget (Länsförsäkringar, 2009).

Wiklunds Åkeri AB (WÅ) klassas som ett medelstort företag inom transportbranschen och är verksamt i Stockholm/Uppsala. Företaget har 160 anställda med ungefär 145 bilar inom bland annat avfall, återvinning och godstransport. Intervjun hölls med Nina Karlsson, miljöansvarig på Wiklunds AB. Hennes arbetsuppgifter består av att samordna mellan kvalité, miljö och arbetsmiljö (Wiklunds, 2009).

4.1.2 Företagens arbete med miljöfrågor

Jan Högström beskriver hur ES bedriver miljöarbetet med ett eget utvecklat miljöledningssystem. Med detta försöker ES löpande utveckla och förbättra sitt miljöarbete med tonvikt på att hela personalstyrkan ska vara delaktig i miljöarbetet. Detta innebär att ES ordnar internutbildningar där personalen får den kunskap som behövs för att kunna bidra till att minska den negativa miljöpåverkan och reducera företagets kostnader. Anledningen till det egenutvecklade miljöledningssystemet är att ES undersökte kostnaderna för att certifiera sig med ISO 14001. Efter att kalkylerna var gjorda kunde Högström dra slutsatsen att ISO 14001 skulle bli för dyrt. Högström poängterar dock att det egna miljöledningssystemet är godkänt av kunder och leverantörer, så ES förlorar inga kunder på att inte certifiera sig med ISO

(23)

14001. Miljöarbetet innefattar även att de ställer miljökrav på sina leverantörer. Högström menar att miljökraven är viktiga och därför ska miljöarbetet genomsyra alla delar av verksamheten. En omfattande miljöinvestering gjordes då ES bytte ut sina fordon. Fordonen som idag körs är av klass Euro5, och anses vara marknadens mest miljövänliga lastbilar. En effekt av införandet av Euro5 bilar är att kostnaden för varje körd mil har ökat jämfört med när företaget använde lastbilar av äldre klass. Kostnaderna rättfärdigas dock, menar Högström, av den minskade miljöförstöringen. Men han tycker att det är beklagligt att ES inte kan ta extra betalt för de miljöinvesteringar de utfört genom inköpen av Euro5 bilar. Istället får de acceptera samma intäkter som de företag som kör med äldre och mindre miljövänliga modeller.

WÅ blev certifierade år 2001 enligt ISO 14001, vilken ligger till grund för företagets miljöarbete. Enligt Nina Karlsson upplevde företaget att den stora kostnadsposten låg i implementeringsfasen av miljöledningssystemet. Dock understyrker hon att kostnader kan reduceras om implementeringen effektiviseras. Införandet av miljöledningssystemet har bidragit till att WÅ kunnat tydliggöra företagets miljömål inom bland annat energi, avfall och emissioner. Dessutom började företaget utvärdera och utveckla sitt miljöåtagande kontinuerligt, till exempel genom att prioritera fordon av bästa miljöklass och eftersträva minskad bränslekonsumtion genom att pröva olika alternativa bränslen. I sitt fortsatta miljöarbete prioriterar WÅ att samarbeta med leverantörer och partners som bedriver ett miljöarbete i det egna företaget. I de fall som leverantören inte är miljöcertifierad upprättas istället ett avtal mellan parterna. Ett sådant avtal kan till exempel reglera hur transporterna skall genomföras.

Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän är miljöcertifierat enligt ISO 14001 sedan 2003. Nu när inkörningsperioden är avklarad och arbetet med ISO är implementerat tycker Forsberg att arbetet fungerar mycket bra. Kostnaderna för införandet av miljöledningssystemet ligger primärt i anslutning till uppstarten där kostnader för utbildning och själva certifieringen hamnar. Nu, några år senare, känner Forsberg att LGB har tjänat in dessa kostnader. Ett exempel på miljöarbete respondenten lyfter fram är videokonferenser. Här konfererar deltagarna via teknisk utrustning vilket möjliggör sändning av ljud och bild mellan olika platser. Forsberg kan inte se att det föreligger något hinder för miljöarbete. Tvärtom ser hon miljöarbete som ett konstruktivt förebyggande arbete som ger Länsförsäkringar en möjlighet att interagera med andra företag, statliga och kommunala representanter. Då

(24)

försäkringsbranschen är en tjänstebransch har inte Länsförsäkringar någon större verksamhet där miljön påverkas negativt. Fokus läggs istället på att minimera de skador kunderna och försäkringstagarna kan drabbas av. Miljöarbetet innefattar således mycket marknadsföring ut mot kunderna om hur de kan agera för att inte drabbas av skador som kan ha negativa effekter på både miljön och ekonomin.

4.1.3 Drivkrafter bakom miljöarbetet

Högström efterfrågar mer lagstiftning och direktiv. Hårdare lagstiftning på miljöområdet, kombinerat med till exempel. skattelättnader på inköp av nyare fordon skulle enligt respondenten vara viktiga incitament för att påskynda miljöinvesteringarna inom transportbranschen. Incitament skulle också kunna skapas genom införandet av en miljözon, där äldre och mindre miljövänliga fordon förbjuds i Uppsala innerstad. Högström känner ett moraliskt ansvar för den verksamhet som bedrivs, samtidigt som miljöarbetet ger ES en bättre image. Här är inte minst kunderna en viktig intressent att marknadsföra sig emot. Miljöarbetet har medfört att ES idag ligger före lagstiftningen och de krav som leverantörer, kunder och myndigheter ställer på åkeribranschen. Därmed hoppas Högström att även dessa miljöinvesteringar på sikt ska kunna öka lönsamheten för ES. Vid granskningen av ES miljöpolicy beskriver företaget hur deras miljöarbete skall bedrivas utifrån en dialog med myndigheter, anställda, kunder och andra intressenter (ES, Vår miljöpolicy, 2009, s.3). Vidare ska miljöarbetet bottna i företagets anställda och vara väl förankrat i företaget. Med detta skapar ES förutsättningar för att deras verksamhet ska ha en så liten negativ miljöpåverkan som möjligt.

Forsberg menar att lagstiftning kommer att spela en viktig roll i försöken att öka företagens miljömedvetenhet och deras benägenhet att miljöinvestera. Att stärka och utöka lagstiftningen kan vara en nyckelåtgärd i försöken att minska företagens miljöförstöring. Vidare är LGBs kunder en drivande faktor till det miljöarbete som bedrivs. ”Det är där vi kan göra störst nytta genom att våra kunder inte får skador och vi sparar miljön genom att det inte blir stora utsläpp till exempel vid en brand.” Forsberg utrycker även att LBG har ett samhällsansvar i vilket miljöarbetet blir en viktig faktor. LGBs miljöredovisning i årsrapporten beskriver hur de bedriver ett aktivt miljöarbete för att minska utsläppen av koldioxid och andra miljöfarliga ämnen. Vikten av framhållning, där företaget skall bedriva ett ”skadeförebyggande miljöarbete” lyfts även fram (LGBs årsredovisning, 2008, s.7). Vidare redovisar

(25)

Länsförsäkringar centralt miljöarbetet i en större rapport som sammanställs av alla 24 fristående Länsförsäkringsbolag. Dessa rapporter kommuniceras ut till allmänheten och här är kunderna återigen en viktig intressent.

En av anledningarna till att WÅ valde att miljöinvestera i ISO 14001, var att en stor kund krävde att deras transportörer skulle vara miljöcertifierade. Karlsson menar att WÅs miljöarbete många gånger också bottnar i den verkställande direktören Curt Wiklunds positiva syn och egna engagemang i miljöfrågor. Detta tycker Karlsson även bidrar till att främja synen på företagets miljöarbete. Miljöarbetet har blivit en del av företagets affärside. Vidare menar Karlsson att WÅ bedriver miljöarbete i ett syfte att miljöprofilera sig ut mot kunder och samarbetspartners. Wiklunds har valt att miljöredovisa genom sin förvaltningsberättelse.

Informationen används mest för den interna kommunikationen, exempelvis för ledningen samt till ISO organisationen. Karlsson tror att lagar i framtiden kommer att kontrollera företagens miljöarbete i större utsträckning än idag. Detta kommer att bli en starkt drivande faktor till företags miljöarbete och förhoppningsvis kommer tekniken att utvecklas i takt med dessa lagar. I årsredovisningen har Wiklunds förmedlat vilka miljömål de avser att eftersträva och vilka certifieringar de innehar. Vidare har företaget en utarbetad miljöpolicy som framhåller hur ett aktivt miljöarbete skall bedrivas för att hålla en hög miljöprofil. Dock betonar företaget betonar i sin förvaltningsberättelse, att hänsyn till miljön skall vidtas så långt ekonomin tillåter detta (WÅs årsredovisningen, 2008, s.1).

4.1.4 Sambandet mellan ekonomi och miljö

Enligt Högström kan lönsamhetsaspekterna med miljöarbetet ses ur två synvinklar. Å ena sidan har vi det miljöarbete som kostar mycket pengar samtidigt som det inte ökar intäkterna eller minskar kostnaderna. Då det inte ger någon positiv effekt på lönsamheten, i synnerhet i sämre ekonomiska tider som idag, blir detta miljöarbete bortprioriterat i transportbranschen.

Trots detta bedriver ES ett sådant miljöarbete, och detta görs med ett framtidsperspektiv. Å andra sidan återfinns det miljöarbete som ger positiva effekter både på miljön och på lönsamheten. Där nämner Högström arbetet med bland annat ruttlinjenätet, ”ecodriving” och schemalagda kontroller av lastbilarna. Här kan ES minska den negativa miljöpåverkan genom att effektivisera resursutnyttjandet samtidigt som det medför reducerade kostnader. Trots denna kostnadseffektivisering anser Högström överlag att kopplingen mellan miljöarbete och lönsamhet är mer negativ än positiv.

(26)

Forsberg ser en positiv koppling mellan företagets miljöinvesteringar och den ekonomiska lönsamheten. Ett exempel på detta är det tidigare nämnda arbetet med videokonferenser.

Denna miljösatsning förde med sig såväl miljömässiga som ekonomiska fördelar, där besparingarna uppmättes till cirka 1,2 miljoner kronor under ett år. Forsberg framhäver att miljöarbete är en klar konkurrensfördel. ”Våra kunder är miljömedvetna och kräver mer och mer att de har ett försäkringsbolag som agerar miljömässigt”. Vidare framhäver Forsberg att det inte finns några nackdelar med att miljömässigt engagemang och betonar att det inte finns något alternativ utan miljöarbetet är en förutsättning för deras verksamhet.

Karlsson upplever att företaget ser ett positivt samband mellan miljönytta och ekonomisk lönsamhet. Om företaget inte tillgodoser kundernas krav kommer de att vända sig till konkurrenter, vilket i sin tur innebär att företagets lönsamhet avtar när intäkter reduceras.

Kunder kan även förloras om företaget inte följer gällande lagregleringar. Ett exempel på detta är trafik i Stockholms innerstad: då kommunen har infört en lagreglerad miljözon måste företagets fordon vara godkända och uppfylla specifika miljökrav. WÅ måste då investera i miljögodkända bilar för att kunna nå ut till kunder belägna inom området. De investeringar som görs på fordon kommer att ge företaget långsiktig avkastning och samtidigt bidra med miljönytta.

4.2 Revisorernas ställningstagande

4.2.1 Beskrivning av revisorer

Birgit Fleming är auktoriserad revisor och miljöchef vid revisionsföretaget Ernst & Young (E&Y) i Stockholm. Flening har lång erfarenhet från revisionsbranschen och är även ansvarig för miljöarbetet som bedrivs internt i företaget. Flening har skrivit en bok i ämnet miljöredovisning som heter Årsredovisningslagens miljökrav (1999).

Karl Johan Kjöllerström är auktoriserad revisor och har jobbat som revisor sedan 1985. Han började sin karriär på KPMG och sedan 1991 bedriver han sin egen verksamhet, K-J Kjöllerströms Revisionsbyrå AB. Hans kunder består av ägarledda företag klassade som små och medelstora.

Katarina Boiwe är godkänd revisor och arbetar vid Folkesson Revision i Uppsala sedan 1998.

Boiwe har tidigare arbetat med momsfrågor vid skatteverket. Folkessons klienter består

(27)

primärt av ägarledda småföretag inom olika branscher, med viss övervikt mot skilda typer av konsultverksamhet.

Flening menar att miljöledningssystem kan vara ett verktyg för företagen att öka såväl kostnadseffektiviteten som systematiken i miljöarbetet. Vidare framhäver hon att investeringar i ett miljöledningssystem inte enbart innebär sparade resurser, utan det kan till och med visa sig vara oumbärligt för verksamheten. Respondenten anser att de företag som inför ett miljöledningssystem på ett korrekt sätt är de som tjänar mest på systemen. Här är implementeringsfasen central, då företag bör följa den angivna strukturen (t.ex. i upprättandet av olika miljömål). Hon uppfattar att företagen ser miljöinvesteringen som en affärsinvestering vilken omfattar risker och kostnader. Flening rekommenderar företagen att hantera miljöinvesteringen som en effektivisering som ska leda till ett minskat användande av resurser, vilket i sin tur kan medföra kostnadsbesparingar.

Kjöllerström menar att arbetet med miljöledningssystem idag är begränsat. Det är inte ofta som miljöledningssystem används i hans kunders verksamhet. Han beskriver hur endast några tusen av Sveriges flera hundra tusen företag är certifierade med till exempel ISO 14001, detta trots att ISO är den största existerande certifieringen inom miljöområdet. Kjöllerström tycker vidare att ISO 14001 är underutvecklat och att certifieringen inte täcker upp så att alla företag kan använda det. Han menar att miljöledningssystemen behöver anpassas för att matcha företagens olika verksamheter och storlekar. Trots företagens negativa uppfattning angående miljöledningssystem ser Kjöllerström att det finns fördelar med att använda dem i företagens miljöarbete. För att uppmuntra företagen att satsa mer på miljöarbete, menar Kjöllerström att fördelarna måste uttryckas mer i termer av kronor och ören.

Katarina Boiwe beskriver hur införandet av ett miljöledningssystem kan förändra synen inom organisationen, (om implementeringen görs på rätt sätt). Det skapas en miljömedvetenhet som genomsyrar hela organisationen. I detta avseende kan det innebära reducerade kostnader för företagen. Vidare var hennes uppfattning att företag i branscher som saknar en specifik kvalitetsstämpel skulle gynnas av att införa miljöledningssystem, då detta skulle bli en möjlighet för företag att faktiskt kvalitetsstämpla sin verksamhet. Därutöver hade Boiwe den allmänna uppfattningen att småföretag, som väljer att investera och implementera

(28)

miljöledningssystem, behöver planera kalkylen noga. Det är enklare för de medelstora och stora företagen då de lättare kan räkna hem grundinvesteringen, eftersom de har en större verksamhet att sprida den på. Således kan det vara så att små bolag inte har tillräckligt med resurser att investera i ett miljöledningssystem.

Flening är övertygad om att fler lagar och direktiv kommer att införas inom miljöområdet, då samhället blir allt mer miljömedvetet. Sedan 2005 ska risker ur miljö- och hållbarhetssynpunkt redovisas i årsredovisningen för större bolag. Vidare framhäver Flening att miljöarbete går mot att bli en överlevnadsfråga för företagen, där kundernas krav är en drivande faktor för miljöarbetet. Om ett företag vill accepteras av intressenterna och vara konkurrenskraftigt ”måste man ha kontroll på möjligheter och risker inom miljöområdet”.

Eftersom ekonomi är en stark drivkraft, bör enligt Kjöllerström effekterna av miljöinvesteringar beskrivas med ekonomiska termer – först då kan miljöarbetet kopplas samman med reducerade kostnader. Vidare menar han att lagstiftning kommer att tvinga fram förändringar i företagens miljöarbete, vilket gör det till ytterligare en drivande faktor. Precis som Flening tror Kjöllerström att lagarna kommer att bli fler och mer omfattande när det kommer till företag, miljöpåverkan och dess miljöarbete. Han beskriver också hur miljöinvesteringar är en satsning för företagens framtid och den framtida konkurrenskraften.

Idag har kunderna börjat ställa mer krav på företagen och de har på så sätt blivit en stark drivkraft. Men det är endast när och om företagen kan se dessa fördelar, som graden av miljöarbete kommer att öka.

Boiwe anser att det ligger i tiden att miljöarbeta, inte minst i ljuset av kundernas ökande krav och konkurrenternas påbörjade satsningar. Samtidigt kan det vara intressant för ägare och företagsledning. Hon upplever att miljömedvetenheten ökar hos allt fler företag, något hon i sin tur relaterar till ökade samhällskrav (förmedlade inte minst i media). Enligt hennes uppfattning är de tre främsta incitamenten för företagens miljöinvesteringar ideologi, ekonomi och ökandet av kundstocken. Därefter är det kostnaderna som sätter gränsen för hur stora miljöåtaganden företag är beredda att vidta. Om företagen kan räkna hem vinsten så kommer de att miljöinvestera, vilket återigen innebär att miljöarbetet måste beskrivas i en företagsekonomisk vinkel för att accepteras. Storleken på företaget och dess nuvarande

(29)

ställning på marknaden har även en betydande roll i detta. Även Boiwe tror att lagstiftningen inom miljöområdet kommer att skärpas. Mot bakgrund av behovet att uppvisa ett miljöansvar (inte minst i relation till intressenterna) är hon övertygad om att företag i framtiden måste leva upp till en viss standard.

4.2.4 Sambandet mellan ekonomi och miljö

Flenings inställning till sambandet mellan ekonomi och miljö är att miljöarbete måste bedrivas av företagen för att de skall kunna överleva. Vidare poängterar hon att både direkt och ”indirekt” är lönsamhet en viktig parameter om företaget skall miljöinvestera. Detta har även NMC enkäten, (2008) noterat genom en empirisk undersökning. I undersökningen svarade majoriteten av de tillfrågade cheferna att en förutsättning för miljöarbete är att investeringen är lönsam. Detta stämmer mycket väl menar Flening, och det är också något som hon har fått bekräftat genom sina kontakter med företag. Hennes uppfattning är att företag kan effektivisera användningen av råvaror, energi och avfall med hjälp av miljöledningssystem. Intervjun avslutas med att Flening framhåller att miljöarbetet ökar lönsamheten genom att mer lönsamma affärer skapas för företagen. Hon menar att företagen måste kunna se investeringen ur ett långsiktigt perspektiv och betonar vikten av att lönsamheten kommer att synas om ett par år.

Kjöllerströms uppfattning är att företag idag ser en negativ koppling mellan miljöarbete och lönsamhet då det medför extra kostnader. Miljöarbetet i sig kan verka intressant men då det inte ses som lönsamt bortprioriteras det. Men Kjöllerströms personliga inställning är att miljöarbete har en positiv påverkan på företags lönsamhet. För att påverka företagens negativa inställning behöver fokus läggas på kostnader och möjligheten att reducera dessa genom miljöarbete, ”man ska försöka få upp frågan på dagordningen”. Fokus ska läggas på miljöarbetets positiva effekt på såväl miljön som lönsamheten. Han ger ett exempel från tillverkningsindustrin där ett minskat transportutnyttjande reducerade företagets kostnader – vilket i sin tur ledde till en ökad lönsamhet. Vidare understryker Kjöllerström att företagen kan ges ökade konkurrensfördelar om miljöarbetet drivs i ett förebyggande syfte, snarare än i de fall de blir ålagda att göra det på grund av krav från kunder eller lagar.

Boiwe menar att sambandet mellan miljöarbete och ökad lönsamhet är beroende av branschtillhörighet. Hon kunde till exempel uppfatta en viss lönsamhet inom

(30)

transportbranschen. Lönsamheten kommer dock inte av att företagen kan kräva mer betalt för sina varor och tjänster, istället kan den öka genom ökad kundtillströmning när kunderna väljer det miljöprofilerade företaget framför det icke miljöprofilerade. Boiwe anser att somliga företag eller företagsledare kan tycka att miljöarbete är värt kostnaden, då behövs inget incitament till att miljöinvestera, eftersom det sker naturligt. Sammanfattningsvis är hennes inställning negativ till företag med småresursers vilja att miljöinvestera.

5. Analys

I detta avsnitt skall uppsatsens teoretiska och empiriska data analyseras och sammanställas.

Företagens och revisorernas åsikter och uppfattningar kommer att sammanfattas i en tabell.

5.1 Respondenternas ställningstagande

För att tydligare kunna åskådliggöra och sammanfatta vad respondenterna har sagt och framställt som väsentligt, har en tabell skapats. Här sammanfattas företagens och revisorernas ställningstagande till hur miljöledningssystem påverkar företagens miljöarbete, drivkrafterna bakom samt sambandet mellan miljöarbete och ekonomisk lönsamhet (tabell 5).

Respondenter Ftg arbete med miljön Drivkrafterna bakom miljöarbete

Samband mellan ekonomi & miljö Länsförsäkringar

Stort bolag

Genom

miljöledningssystemet ISO

lagar, kunder,

konkurrens Positivt synsätt

Wiklunds Åkeri Medelstort bolag

Genom

miljöledningssystemet ISO

kunder, eget engagemang, lagar,

miljöprofilering

Positivt synsätt

Expresservice Litet bolag

Genom eget utvecklat miljöledningssystem.

Eget engagemang, lagar, kunder

Negativt synsätt idag.

Kan bli positivt i framtiden.

Birgit Flening Auktoriserad

Positivt till miljöledningssystem om

det införs rätt.

Är en överlevnadsfråga, lagar, kunder, lev.

Ftg. positivt.

Eget synsätt positivt.

Karl-Johan Kjöllerström Auktoriserad

Negativ till ISO som är dåligt anpassat.

Lägg fokus på kostnader, lagar,

kunder

Ftg. Negativ, Eget synsätt positivt.

Katarina Boiwe Godkänd

Positivt till miljöledningssystem om

det införs rätt.

Mode, konkurrenter, ideologiska, ekonomiska, lagar,

kunder

Ftg negativt.

Eget synsätt positivt Tabell 5: Sammanfattning av respondenternas synsätt (egen presentation).

(31)

Alla tre företag bedriver miljöarbete med hjälp av ett miljöledningssystem. Två av företagen (LGB och WÅ) tillämpar ISO 14001 som ett verktyg för miljöarbetet. Det tredje företaget (ES) arbetar med miljön genom ett eget utvecklat miljöledningssystem. Enligt teorierna är införandet av miljöledningssystem gynnsamt för företagen, då det effektiviserar och underlättar ansvarsfördelningen, kommunikationen och kontrollerna i det bedriva miljöarbetet (Karlstads universitet, 2009). Vidare kan de ha en positiv inverkan på kundkontakterna och bidra till ökad konkurrenskraft (NMC, 2008). Detta framkom även hos företagsrepresentanterna. De ansåg att miljöledningssystem som verktyg underlättar, tydliggör miljömålen och utvecklar miljöarbetet samtidigt som relationen med kunderna kan stärkas.

Den empiriska undersökningen visar att alla företagen uppfattade införandet av miljöledningssystem, ISO 14001, som kostsamt. Dock tyckte WÅ och LGB att kostnaden var rättfärdigad och certifieringen gjordes i alla fall. ES, som klassificeras som ett litet bolag, avstod från att implementera ISO 14001 då de ansåg det vara för dyrt. Således har företagets storlek en viss betydelse vid införandet av miljöledningssystem.

De revisorer som intervjuats håller med om att företagens miljöarbete underlättas om det sker via ett miljöledningssystem. Dock betonade två av respondenterna att företagen endast kommer att uppleva detta om implementeringen görs på rätt sätt. Kjöllerströms inställning till ISO 14001 som miljöledningssystem är negativ. Han menar att systemet inte används i företagens miljöarbete i någon större omfattning eftersom det är dåligt anpassat för små företags verksamhet. Detta överensstämmer med teorin där ett negativt samband framställs mellan graden av miljöledningssystem och storleken på företaget. Små och medelstora företag tenderar att införa ISO 14001 i mindre omfattning än de större (Nordström, 2009). För att miljöledningssystemen ska vara effektiva måste de anpassas till alla företags verksamheter, stora som små. Respondenterna framhöll även att miljöledningssystem kan reducera företagens kostnader. Detta stämmer överens med NMC (2008) undersökning där en majoritet av miljöcheferna ansåg att införandet av miljöledningssystem stärker konkurrenskraften.

Företagsrepresentanterna lyfte fram två tydliga drivkrafter bakom sitt miljöarbete. Dessa var kundkrav och lagstiftning. I intervjuerna framkom dock inte vilka av dessa två drivkrafter som var starkast, utan båda upprepades löpande. I studien gjord av NMC undersöktes