Analys – nuvarande situation

Den beräknade potentiella transporten går övervägande mot söder utom för område B2 (Figur 12-16 och Figur 12-12). Transportriktningen beror på den vinkel vågorna har i förhållande till kustlinjen då de bryter. Denna vinkel beror i sin tur på den infallsvinkel som vågorna har på djupt vatten. Vindriktningen och därmed även riktningen hos vågorna på djupt vatten domineras av vindar från sydväst till nordväst, med en något starkare dominans för vindar som kommer rakt västerifrån. Eftersom kustlinjen oftast är orienterad i en svagt nordvästlig riktning, innebär detta att vågor som kommer rakt västerifrån kommer att ge upphov till en transport riktad söderut.

Område B2, som har en dominerande transportriktning mot norr, ligger i lä för nordvästliga vindar på grund av Vens läge. Område D1 och D2 ligger istället i lä för sydvästliga vindar till viss del, vilket kan vara en anledning till att nettotransporten går söderut vid dessa områden.

Område C ligger skyddat för vindar som kommer rakt västerifrån, samt är troligen något mer exponerat för nordliga vindar. Detta bland annat på grund av batymetrin vid Landskrona stad som gör att vågorna sannolikt böjs av in mot kusten innan de når område C. Viss hänsyn togs till detta vid framtagandet av stryklängderna för detta område.

Figurer som visar den beräknade potentiella netto- och totaltransporten varje år för samtliga områden presenteras i Appendix III. I Figur 12-12 och Figur 12-13 visas sedimenttransporten för område B2 och C. Här kan ses att nettotransporten för område B2 är positiv alla år med undantag för 1989, 1992, 1993 och 1994. De sista åren är nettotransporten betydligt mindre än tidigare år. Bruttotransporten är däremot betydligt större under senare år vid detta område.

Detta är ett exempel på att den totala sedimenttransporten kan vara betydande utan att det sker någon markant nettoförflyttning av sediment. Under åren 1977 – 1985, tyder dessa figurer på att det kan ha skett en ackumulation av sediment någonstans mellan dessa punkter. Under de senare åren har nettotransporten vid båda dessa områden varit mycket liten och därför pekar resultaten inte på att det skulle har ägt rum någon nämnvärd ackumulation eller erosion. Det bör återigen poängteras att det endast handlar om potentiell transport, vilket förutsätter att tillgången på eroderbart material är obegränsad. Denna tillgång är svår att uttala sig om, i synnerhet tillbaka i tiden. Även om beräkningarna antyder att det kan ha skett någon typ av ackumulation mellan 1977 – 1985, finns inga tydliga bekräftelser på detta i flygbilderna.

Flygbilden från 1984 uppvisar ingen stor avvikelse från hur det ser ut idag i regionen mellan område B2 och C. Den ungefärliga punkt som skiljer område B2 och C åt, är Borstahusens hamn. Om en viss transportriktning är förhärskande kan detta ofta observeras vid hamnar och dylika hinder då sediment ackumuleras på den sida mot vilken transportriktningen går och erosion äger rum på motstående sida. I detta fall är det svårt att se någon tydlig skillnad mellan den norra och den södra sidan av Borstahusens hamn. Det har konstaterats att erosion pågår på den norra sidan, men denna erosion skulle mycket väl kunna vara orsakad av stormar såväl som kustparallell transport. På den södra sidan om hamnen tyder tidigare analyser på en tillväxt av kustlinje d.v.s. landutfyllnad har gjorts. Därför är det svårt att säga om detta är en zon med ackumulation eller erosion. Eftersom hamnens inlopp behöver rensas med jämna

behöver dock inte innebära att nettotransporten går norröver, endast att norrgående transport äger rum överhuvudtaget.

1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 -2

0 2 4 6 8 10 12x 10⁴

år transport (m3/år)

nettotransport totaltransport

Figur 12-12 – Potentiell kustparallell sedimenttransport för område B2.

1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 -5

0 5 10 15 20x 10⁴

år transport (m3/år)

nettotransport totaltransport

Figur 12-13 - Potentiell kustparallell sedimenttransport för område C.

För den övriga delen av kuststräckan visar flygbilderna heller inga tydliga tecken på zoner med erosion eller ackumulation. Svaga tecken på ackumulation kan skönjas söder om Sundvik (Figur 12-14) samt norr om Golfbanan (Figur 12-15). Dessa tecken pekar alltså på södergående transport.

Figur 12-14 – Stenhövd söder om Sundvik där en viss ackumulation kan skönjas på den norra sidan av hövden.

Figur 12-15 – Stenhövd norr om golfbanan där svaga tecken på ackumulation kan noteras på den norra sidan av hövden.

I övrigt visar inte resultaten från dessa beräkningar några tydliga tecken på att det skulle ske erosion eller ackumulation någonstans till följd av kustparallell transport. Beräknade värden på sedimenttransporten anges i Tabell 12-7.

Det bör nämnas att de transporterade volymer som dessa beräkningar gett upphov till är mycket höga vissa år, med tanke på att det är i Öresund som transporten äger rum. Kuster som vetter ut mot öppet hav kan ge värden på sedimenttransport som är mycket höga, men i detta fall borde värdena rimligtvis vara något lägre än vad som framkommit. Framförallt område B1 utmärker sig när det gäller nettotransporten. Värden över 100 000 m³/år är egentligen inte helt rimligt för denna region. Sedimenttransporten beror bland annat på de brytande vågornas höjd och infallsvinkel, vilket nämnts tidigare. Vid en närmare granskning visade det sig att de brytande vågorna ofta har en ganska stor infallsvinkel, uppemot 30°. Här avses alltså den

bör således vara ganska liten då de närmar sig kusten. Detta gäller framförallt för små vågor som bryter på ett mindre djup och därmed hinner böja av mer än de stora vågor som bryter på lite djupare vatten. Det är alltså rimligt att de större vågorna har en större infallsvinkel vid vågbrott. Det är också dessa större vågor som kommer att ge upphov till den största sedimenttransporten då de bryter, eftersom dessa innehåller mer energi.

Tabell 12-7 – Kustparallell sedimenttransport för respektive område. Negativa transportvärden indikerar södergående transport.

A B1 B2 C D1 D2

Maximal absolut nettotransport (m³)

48 400 116 840 30 517 46 662 85 480 73 687

Medelvärde av nettotransporten (inklusive tecken) (m³)

-13 564 -63 936 10 253 -11 755 -47 668 -40 358

Maximal totaltransport (m³)

170 270 116 840 114 630 150 450 151 140 145 660

Figur 12-16 – Dominerande transportriktningar för den kustparallella sedimenttransporten.