Förslag till åtgärder längs Landskronas kuststräcka

Med ovanstående åtgärder i åtanke, diskuteras i följande stycke åtgärder som kan tänkas vara lämpliga för Landskrona.

Vid exempelvis klintkusterna och vid delar av kuststräckan som inte är belamrad med bebyggelse kan metoden ’ingen åtgärd’ fungera. Vid andra delar av kuststräckan, där exempelvis bostadshus ligger mycket kustnära, som vid Strandvägen kan införandet av vallar, det vill säga att säkerställa kustlinjen, vara ett alternativ för att undvika de största problemen med som framtida havsnivåhöjningar kan föra med sig. Vallarna som byggs kan dessutom tjäna som trevliga promenad- och cykelstråk vid vattnet och utgöra rekreationsområden Figur 14-2.

Figur 14-2 – Exempel på skyddsvall (Gustafsson, et al., 2008)

Eftersom kostnaden för att skydda ett område måste vara mindre än områdets värde för att åtgärden skall vara ekonomiskt försvarbar, är det svårt att utan mer detaljerade beräkningar säga vad som skall göras vart. Vid exempelvis golfbanan kan det vara ett alternativ att helt enkelt flytta denna till en annan plats. Det kan också vara så att översvämningar på detta område i viss mån kan tolereras, beroende på hur stora skador det kommer att orsaka på själva golfbanan.

Byggandet av vallar är mycket beroende av tillgång på utrymme. Då exempelvis bebyggelse vid strandvägen ligger mycket nära kustlinjen finns inte mycket area över till att uppföra en vall på. Detta innebär att det kan krävas utfyllnad av land så att vallar kan byggas ordentligt.

Om det handlar om enskilda hus som drabbas finns alternativet att använda sig av temporära vallar som sätts upp av markägaren för att skydda egendomen mot översvämning.

Vid själva kärnan av staden finns inte mycket yta att använda sig av. Ett alternativ i det området, vore därför att uppföra murar längs med centrum. Vid hamnarnas utlopp kan barriärer byggas, som stängs då höga vattenstånd är att vänta. Hamnarna utgör då utmärkta vattenreservoarer dit vatten som översvämmar staden kan pumpas. Murar är också ett alternativ när det gäller sträckan nedanför Ålabodarna.

Vid uppförande av kustskydd mot översvämning är det av betydelse att ha en god samverkan med grannkommunerna (Gustafsson et al., 2008). Översvämningen följer inga kommungränser och om närliggande kommun inte har kustskydd riskerar Landskrona att översvämmas trots skapande av skyddsvallar eller dylikt i den egna kommunen.

Vid de delar av kuststräckan som badstränderna finns, kan det vara en lämplig åtgärda att lägga dit ytterligare sand efterhand. Denna metod kallas för strandfodring och går ut på att erosionen fortgår, men endast på den ditlagda sanden, och profilen kan hållas fortsatt stabil.

Olika metoder för att tillämpa strandfodringsprincipen finns att använda sig av, beroende på kornsammansättning och var i kustzonen man önskar placera utfyllnaden (Hanson et al, 2006). I till exempel Danmark är det kutym att fylla med 40% på stranden och 60% i vattenområdet och revlar. Det har visat sig vara mer ekonomiskt effektivt att fylla på med sand i de mer kustnära vattenområdena än direkt på stranden. Sanden som används för att fodra med kan tas från tre olika typer av områden; från land, från hamnar och liknande, och från djupt vatten (Hanson et al, 2006). Genom detta mjuka kustskydd förhindras att erosionsproblemet flyttas till närliggande områden, eftersom erosionen tillåts att fortsätta. På detta sätt bibehåller man stränderna som kan fortsätta att tjäna som exempelvis turismattraktioner och rekreationsområden.

Eftersom det är praktiskt taget omöjligt att undvika all sorts översvämning, och eftersom det trots allt är ett naturligt fenomen som kanske bör tillåtas i viss grad, väger man dessa kostnader mot varandra och kan då identifiera vilka områden som är högst prioriterade att skaffa lösningar för.

Området kring Saxån löper stora risker att drabbas av översvämningar och har problem som kommer från två riktningar, dels ett högt vattenstånd inte sällan kombinerat med ett högt flöde i ån. Detta kan naturligtvis leda till mycket problematiska situationer. Havet kan dämma Saxån, men havsvatten kan också leta sig in på den östra sidan av motorvägen genom det utlopp som finns under motorvägen. Om motorvägen höjs och förstärks kan denna fungera som en barriär mot havsvattnet. Den svaga punkten blir då utloppet där Saxån rinner under motorvägen. Den vattenvolym som kommer att få problem att passera utloppet då havsvattenytan dämmer upp ån kan överslagsmässigt uppskattas till 432 000 m³ om högvattnets varaktighet antas vara ca 4 timmar och en högvattenföring i Saxån är 30 m³/s, vilket är MHQ (medelvärde av varje års högsta vattenföring) vid Saxåns mynning i Öresund (SMHI III, 2009).

Det vore lämpligt om det uppströms fanns utspridda våtmarker eller liknande i anslutning till vattendraget, vilket skulle kunna ge en fördröjning och utjämning av flödet och därmed mindre problem nedströms under tiden som det extrema högvattnet pågår. En översvämning kommer naturligtvis att uppstå då utloppet dämmes upp av högvattnet, men kanske inte lika omfattande om flödet kan jämnas ut och fördröjas på något sätt. Detta är dock en komplex lösning som kräver omfattande modellering och som sannolik kommer att bli dyr att anlägga.

Våtmarker som har en flödesutjämnande funktion kommer att vara fördelaktigt även då inte de extrema vattenstånd som presenterats i denna rapport råder. Det förefaller rimligt att problemen nedströms kommer minska generellt, även vid mer måttliga högvatten eller höga flöden.

En annan möjlighet som sannolikt ändå krävs som komplement till det ovannämnda, är att valla in de delar av Häljarp som riskerar att översvämmas vid ett högvatten. En översvämning av åkermark, golfbanor och liknande kan tolereras, endast själva bebyggelsen behöver vallas in. Det rör sig alltså om de delar som ligger närmast vattendraget. En förhöjd grundvattenyta i området kommer naturligtvis att uppstå då medelvattenytan höjs permanent enligt de scenarion som läggs fram här. Koloniområdet i Axeltofta kommer också att få problem vid ett högvattenstånd. Den förhöjda grundvattenytan kommer också sannolikt att göra detta område fuktigare på en permanent basis då området redan idag har vissa problem då det råder högvatten (Nordell, 2009). Beroende på hur stora de permanenta problemen blir i framtiden, kan området antingen flyttas eller vallas in.

I Figur 14-3 visas en karta med inritade åtgärdsförslag vid de områden av kommunen som visat sig vara mest utsatt.

Figur 14-3 – Lokalisering av åtgärdsförslag.

Hamnförstärkning Vallar

Murar Barriärer