Fokusgruppen bestående av killar var genomgående mer fåordig än fokusgruppen bestående av tjejer. Vi fick uppfattningen av att killarna tidigare inte hade
reflekterat över ämnet sexuellt handlingsutrymme i samma utsträckning som tjejerna hade gjort. Vi upplevde även att tjejerna var mer drivande under
diskussionerna. Sett utifrån genusteori kan en förklaring till detta vara att det är mannen som utgör normen. Killar representerar därmed det allmängiltiga medan tjejer står för det avvikande. Dessa maktstrukturer kan förklara varför killarna inte reflekterar över ämnet i samma utsträckning som tjejerna, eftersom det inte är killarna som är underordnade (Hirdman, 2007).
I fokusgruppen med killarna var det tre av killarna som förde diskussionerna. Vi upplevde även att dessa tre killar styrde samtalen vilket gjorde att vi fick
uppfattningen av att det rådde en hierarki inom gruppen. Sett ur maskulinitetsteori kan det antas att dessa tre killar utgjorde en maskulinitetsgrupp som var
överordnad de övriga i fokusgruppen (Connell, 2008).
Killarna verkade till viss del vara obekväma med att prata om ämnet sexuellt handlingsutrymme under diskussionerna. Detta kan tolkas utifrån att män och kvinnor fostras till inneha olika egenskaper och hur manligt och kvinnligt inte bör blandas. Då det finns föreställningar gällande vilken part som har tillgång till vad inom språket, kan det antas att detta ämne inte tillhör killarnas arena att diskutera. Detta åskådliggjordes under intervjutillfället då killarna hade lättare att prata om ämnen relaterade till sex än ämnen som handlade om känslor (Connell, 2003; Hirdman, 2007).
8. DISKUSSION
I följande avsnitt kommer vi föra diskussion kring studien. Inledningsvis kommer vi att föra en diskussion kring metodval för studien, därefter kommer vi att lyfta diskussion gällande studiens resultat.
8.1 Metoddiskussion
Vi valde att använda oss av en kvalitativ ansats för att besvara vårt syfte med studien. Vi är medvetna om att vi hade kunnat få fler respondenter och möjligtvis även ett material som var mer generaliserbart än vår studie om vi hade valt en kvantitativ ansats. Vi håller dock fast vid att vi inte tror att vi hade kunnat få ett lika berikat material för vårt syfte som vi har fått genom vår valda ansats och vårt tillvägagångssätt. Genom att använda fokusgrupper där diskussioner uppstod deltagarna emellan, hade vi möjlighet att observera och analysera vad som hände inom fokusgruppen. Detta hade inte varit möjligt om vi hade använt oss av enkäter eller enskilda intervjuer.
Inför våra fokusgruppintervjuer förde vi en diskussion gällande huruvida vi skulle använda oss av en inledande vinjett alternativt filmklipp eller inte vid
intervjutillfällena. Under diskussionen vägde vi för och nackdelar mot varandra, där vi diskuterade hur detta skulle kunna påverka intervjuernas förfarande. En fördel vi kunde se med att använda oss av en vinjett/filmklipp var att detta skulle kunna vara en bra utgångspunkt att ta avstamp från för att få igång en rik
diskussion. Ungdomarna skulle på så sätt få en konkret situation att diskutera utifrån. Dock är sexuellt handlingsutrymme är ett fält som rymmer flera
dimensioner, det var därför en svårighet för oss att hitta något som var tillräckligt brett för att täcka in alla delar. Slutligen beslutade vi oss dock för att inte använda oss av varken vinjett eller filmklipp. Detta på grund av vi ville minimera risken för att styra in de unga vuxna i hur de skulle tänka kring ämnet. Vi ville även försöka undvika att diskussionerna endast skulle beröra snäva delar av sexuellt handlingsutrymme.
Något vi reflekterat över är hur viktigt miljön där intervjuerna sker är. Den ena fokusgruppen skedde i en miljö med mycket brus i bakgrunden, något som medförde svårigheter för oss vid transkriberingen. För att underlätta
transkriberingen hade vi för vår egen del gärna sett att intervjun hade skett i en annan miljö. Det är oklart för oss hur ljudet i bakgrunden påverkade gruppen under intervjutillfället.
Vi är nöjda med storleken på våra två fokusgrupper och inser att ett större antal deltagare hade kunnat bli svårhanterligt såväl vid intervjutillfället som i efterhand vid transkribering. Vi tror även att en större grupp hade kunnat bidra till en sämre gruppdynamik där alla inte kommit till tals. Då det fanns killar i killgruppen som inte uttryckte sina åsikter ställer vi oss dock frågan om en mindre killgrupp hade kunnat bidra till att fler av killarna hade yttrat sig. Vi är dock medvetna om att det är andra faktorer, exempelvis hierarki inom gruppen, som kan ha bidragit till detta. Vi uppmuntrade samtliga deltagare att uttrycka sig genom att ha
ögonkontakt med alla och emellanåt ställa frågor om någon hade något att invända mot eller att tillägga.
Vi är nöjda med att vi delade upp grupperna i en tjejgrupp och en killgrupp. Om vi inte hade gjort detta tror vi att vi hade kunnat gå miste om värdefullt material. Dels tror vi inte att deltagarna hade varit lika bekväma med att uttrycka sina åsikter i en blandad grupp, dels tror vi att diskussionerna hade kunnat mynna ut i stora konflikter med hänsyn till vissa uttalanden som skedde angående det andra könet som var av extrem karaktär. Dock diskuterade vi i efterhand att vi hade önskat genomföra en tredje fokusgrupp som bestod av såväl tjejer som killar för att se hur diskussionerna fördes i denna grupp och jämföra detta med våra två andra grupper.
Vi såg en stor fördel i att vi var två som deltog vid båda fokusgrupperna. Vi hjälptes åt att genomföra intervjuerna. Vi var båda ansvariga för att hjälpa deltagarna att komma till tals. Vi hjälptes åt att föra tillbaka diskussionerna till ämnet då det svävat iväg för långt, vilket båda grupperna tenderade att göra vid ett par tillfällen. När vi sedan i efterhand diskuterade intervjuerna och de
observationer vi gjort insåg vi att vi hade tolkat en del saker olika. Detta ledde till givande diskussioner oss emellan vilket i sin tur fördjupade vår analys och förde vårt arbete framåt.
Trots att vi hade mindre kontroll över intervjutillfällena än vad vi hade haft om vi hade valt en annan intervjumetod är vi nöjda med valet av fokusgrupp som intervjuform. Det fanns en stor vinst i att se hur de unga vuxna samtalade och interagerade med varandra och de diskussioner som uppstod ur detta. Det märktes tydligt att flera deltagare i båda fokusgrupperna fick nya tankar och utvecklade sina egna resonemang utifrån diskussionerna. De observationer vi gjorde av de båda fokusgrupperna var även värdefulla för oss. Vi ställer oss dock frågan om vi hade fått fram mer material från killarna om vi hade använt oss av en annan intervjumetod. Detta med anledning av att vi upplevde att de var fåordiga och emellanåt något obekväma framförallt gentemot varandra. Samtidigt ser vi inte detta som något ofördelaktigt för studien, då meningen med valet av
intervjumetod var att se hur de unga vuxna samtalade om ämnet i grupp.
Dynamiken som rådde i fokusgruppen med killarna väljer vi därför att se som ett resultat som har berikat vår studie.
8.2 Resultatdiskussion
Vår studie har stora likheter med den tidigare forskning som vi har valt att belysa i denna studie. Såväl vårt resultat som andra studier indikerar på att tjejers och
killars sexuella handlingsutrymme skiljer sig väldigt åt och där tjejers handlingsutrymme är betydligt snävare. Att detta är ett resultat som är återkommande i en mängd studier tolkar vi utifrån att det råder en stark könsmaktsordning i samhället, där mannen är överordnad kvinnan. En skillnad vi dock fann i vårt resultat jämfört med tidigare studier gäller kopplingen mellan sex och kärlek. I den tidigare forskning som vi har valt att belysa i denna studie har tjejers sexualitet haft en stark och tydlig koppling till kärlek och relationer, något som inte har framkommit under diskussionerna med våra fokusgrupper. Vi har resonerat kring att det dels kan ha att göra med att de frågor vi ställde var av generell karaktär och att vi därav inte belyste relationer och/eller kärlek. Vi har även diskuterat att det kan ha skett en förändring där kopplingen mellan tjejers sexualitet och kärlek inte är lika stark idag som tidigare. Detta är dock endast våra egna resonemang och vi har inga teorier vi grundar dessa antaganden på. Dessutom är vår studie inte generaliserbar med populationen i övrig. Vi valde ändå att lyfta fram denna skillnad och föra resonemang kring den då det var en väldigt tydlig skillnad jämfört med den tidigare forskning vi har belyst.
Ytterligare en aspekt att belysa är hur vår ena fokusgrupp återkom vid ett par tillfällen till att synen på det sexuella handlingsutrymmet och det förhållningssätt tjejer och killar förväntas agera utifrån är konservativt. Att det är idag är skillnad i jämförelse med när deras föräldrar var unga och att det inte borde göras skillnad på kön. Trots denna medvetenhet gjorde båda fokusgrupperna ständigt skillnad på kön. Våra deltagare gav upprepade beskrivningar av hur unga idag formar sig efter de förhållningssätt och normer som de tidigare kommenterat var
konservativa. Detta tolkar vi råder på oerhört starka genussystem som är av tvingande karaktär. Trots att det råder en viss medvetenhet och uppfattning om att det inte borde göras skillnad på kön, måste unga vuxna idag ständigt förhålla sig och agera utifrån de normer som råder. Genom att unga vuxna ständigt agerar utifrån genusnormerna trots en medvetenhet om dess konservatism reproduceras genusidentiteterna och isärskiljandet mellan kön. Detta leder i sin tur till att mannen som norm legitimeras och stärks allt mer (Hirdman, 2007).
Som framkommit i vårt resultat har tjejer ett större utrymme än killar när det gäller att uttrycka och prata om känslor. Ännu ett område som inledningsvis pekade på att tjejer hade större utrymme än killar var när det gällde samkönade relationer och handlingar. Vi tolkade det dock inte som att tjejerna hade större utrymme då den underliggande anledningen till killarnas acceptans tycktes vara att killar ser det som något önskvärt för sin egen del. Det framkom i vårt resultat att två tjejer som var intima med varandra sågs som något fint och ”hett” för killar. Det framkom även under diskussionerna i en av fokusgrupperna att killar har en tendens att ifrågasätta huruvida tjejer egentligen är homosexuella och att killar ser det som en utmaning att försöka ”tränga på” och vara delaktig när två tjejer är intima med varandra. Fokusgruppen beskrev att homosexuella tjejer på detta sätt blir mer sexobjekt för killar än vad heterosexuella tjejer blir. Detta får oss att dra slutsatsen att tjejer inte har större utrymme än killar när det gäller samkönade relationer och handlingar. Detta påvisar snarare hur tjejens sexualitet tillhör killen.
Vi ställer oss dock frågan hur stort killars sexuella handlingsutrymme egentligen är. Fokusgruppernas diskussioner genomsyrades av föreställning av en viss sorts
maskulinitet. Den rätta maskuliniteten innebar en heterosexuell, modig, tuff, stark kille som tillåts ta mycket plats. Det framkom i vårt resultat att egenskaper och handlingar som kan hota denna sortens maskulinitet inte var önskvärt och något att ta avstånd från. Det beskrivs i vårt resultat hur en kille inte ska vara känslig och mesig. Det framkommer även att det inte är lika accepterat att heterosexuella killar är intima med varandra i samma utsträckning som heterosexuella tjejer kan vara intima med varandra. Då homosexuella män är starkt underordnade den rätta maskuliniteten tolkar vi denna icke-acceptans som en rädsla för att bli associerade med denna grupp. Detta påverkar dock inte resultatet att killars sexuella
handlingsutrymme är större än tjejers, men det är en aspekt värd att belysa. Vidare anser vi att det är värt att belysa hur båda fokusgrupperna utgick i sina diskussioner från den heterosexuella normen. Alla diskussioner genomsyrades av föreställningen av heterosexuella tjejer och killar som begär varandra. Såväl tjejgruppen som killgruppen beskrev tjejer och killar som varandras motsatser. Då det är killen som utgör normen är det således även han som definierar icke-
normen, tjejen, något som exemplifieras genom ett citat från en av våra
informanter ”man ska leva upp till killarnas standard” (Butler, 2007, Hirdman, 2007). I ett senare skede i de båda fokusgrupperna lyfte vi homosexualitet som tema då det tidigare inte kommit på tal i varken tjejgruppen eller killgruppen. Även inom detta tema lyste heterosexualiteten som norm väldigt starkt när det gavs exempel på hur en del killar tror att de kan omvända tjejer som är
homosexuella.
Även om Sverige enligt World Economic Forum anses vara världens fjärde mest jämställda land visar vår studie på aspekter som vittnar om allt annat än
jämställdhet mellan killar och tjejer. Även om vår studie inte är generaliserbar för unga vuxna i Sverige indikerar flertalet studier på samma resultat som vår, att tjejers sexuella handlingsutrymme är betydligt snävare och mer begränsat än killars. Det resultat som vår studie visar är trots allt den verklighet som våra deltagare i fokusgrupperna upplever.
För 5000 år sedan varnades det för kvinnans sexualitet och i den klassiska tidens Aten var kvinnans enda uppgift att föda barn medan mannen hade betydligt större sexuell frihet (Dahlöf, 2014). Trots att det har gått 5000 år har kvinnan fortfarande ett betydligt snävare sexuellt handlingsutrymme i jämförelse med mannen. Vi kan bara konstatera att det är en lång väg kvar att gå innan jämställdhet är uppnått mellan kvinnor och mäns sexuella handlingsutrymme.
9. SLUTSATS
Syftet med vår studie var att belysa de unga vuxnas berättelser om sexuellt
handlingsutrymme samt om det sexuella handlingsutrymmet ser olika ut beroende på kön och hur eventuella skillnader tar sig uttryck. Sammantaget visar vårt resultat på att det finns stora skillnader mellan killar och tjejers sexuella handlingsutrymme.
Vår studie visar tydligt att tjejer förväntas kontrollera sin sexlust medan killar förväntas få utlopp för sin sexlust. Resultatet visar vidare att tjejer förväntas vara lagom. Med detta menas att en tjej varken ska ta för mycket eller för lite plats och
varken klä sig för avklätt eller för påklätt. De tjejer som inte följer mallen för att vara lagom riskerar ryktesspridning som gäller deras sexuella aktivitet. En tjej som tar mycket plats eller klär sig avklätt får ofta rykten om att ha många sexpartners och blir därav stämplad som hora. Till skillnad från detta förväntas och tillåts killar att ta mycket plats. I vårt resultat framkommer det även hur tjejers sexualitet i stor utsträckning tillhör och definieras av killar. Vårt resultat visar genomgående att tjejers sexuella handlingsutrymme är betydligt mer begränsat i förhållande till killars sexuella handlingsutrymme.