Han är considered a boss [...] Hon är considered a slut

Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola

15 hp Hälsa och samhälle

”HAN ÄR CONSIDERED A BOSS

[…] HON ÄR CONSIDERED A

SLUT”

- EN STUDIE OM UNGA VUXNAS SEXUELLA

HANDLINGSUTRYMME

AMANDA ADLER

IDA EDÉN

“HE IS CONSIDERED A BOSS […]

SHE IS CONSIDERED A SLUT”

- A STUDY ABOUT YOUNG ADULTS SEXUAL

MANEUVERS

AMANDA ADLER

IDA EDÉN

Adler, A & Edén, I. “He is considered a boss […] she is considered a slut”. A study about young adults sexual maneuvers. Degree project in social work studies 15 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work studies, 2015.

The human history of sexuality is characterized by vast inequalities regarding sexual maneuver between women and men. With this study, we intend to explore the potential inequalities between boys and girls' sexual maneuver in Sweden, the world's fourth most equal country. Our study is based on two focus groups with a total of 13 participants in the age of 16-17 years old. The empirical data in our study have been analyzed from a social constructivist perspective. Our study shows that the same actions and behaviours that give boys the status of kings gives girls rumours of being whores. Our study also demonstrates the ideals that exists regarding how a girl and how a guy should be. Girls are expected to control their sexuality and not be “too much”. Boys on the other hand are expected to take more space and act out their sexuality. Our study shows that there are great

disparities between girls' and boys' sexual autonomy, where girls' space is much more limited than boys.

Keywords: focus group, gender, heteronormativity, ideal, norm, sexuality, young adults.

Tack!

Vi vill rikta ett stort tack till de unga tjejer och killar som tog sig tid och ställde upp på intervjuerna. Ni bidrog med väldigt givande diskussioner till studien. Utan er hade studien inte varit möjlig! Vi vill även passa på att tacka er som har hjälpt oss i vår process med att rekrytera unga vuxna. Slutligen vill vi rikta ett tack till vår handledare Hanna Cinthio.

Amanda och Ida Malmö, 7 januari 2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 1 1.2 Syfte 2 1.3 Frågeställningar 2 1.4 Avgränsning 2 1.5 Begreppsförklaring 2 2. TIDIGARE FORSKNING 3 2.1 Ungkab09 3 2.2 Lagom är bäst 3 2.3 Kön och känsla 4 2.4 Liksom våldtäkt, typ 5

2.5 Brunetter och blondiner 5

2.6 I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer 6

2.7 Dilemmas of desire 6

2.8 Förorten i huvudet 7

2.9 Spelets regler 8

3. TEORI 8

3.1 Genus 9

3.2 Den heterosexuella matrisen 9

3.3 Genussystemet 9 3.4 Genuskontrakt 10 3.5 Maskulinitetsteori 11 3.6 Respektabilitet 12 4. METOD 13 4.1 Kvalitativ ansats 13 4.2 Forskningsintresse 13

4.3 Val och urval 14

4.4 Litteratursökning 14

4.5 Fokusgrupper 15

4.6 Respondenter 15

4.7 Bortfall 15

4.8 Genomförande 15

4.9 Databearbetning och analys 16

4.10 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet 17

4.11 Forskarroll 17

4.12 Etiska överväganden 18

4.13 Samarbetet 19

5. RESULTAT 20

5.1 Kungen och horan 20

5.2 Lagom är bäst, så länge du inte är en kille 21

5.3 Vem får lov att säga vad? 21

5.3.1 Prata om sex 21

5.3.2 Prata om känslor 22

5.4 Tuffa killar och fina tjejer 22

5.4.1 Vem förför vem? 24

5.6 Tjej med tjej och kille med kille 25

5.7 Observationer av fokusgrupperna 26

5.8 Sammanfattning av resultat 27

6. ANALYS 27

6.1 Antalet sexpartners betydelse för tjejer och killar 27 6.2 Hur tjejer och killar pratar om sex och känslor 28

6.3 Ideal och förväntningar 28

6.3.1 Initiativ 30

6.4 Sexuell lust och självkontroll 30

6.5 Analys av observationer 31

8. DISKUSSION 32

8.1 Metoddiskussion 32

8.2 Resultatdiskussion 33

9. SLUTSATS 35

9.1 Förslag till vidare forskning 36

1. INLEDNING

I tidiga dokument som härstammar från Mesopotamien och Egypten som har daterats till ca 3  000 f.Kr. varnas det för kvinnans sexualitet, då denna ansågs kunna skada mannens potens (Dahlöf, 2014). I den klassiska tidens Aten var det en stor skillnad mellan män och kvinnor och deras rätt till sexualitet. Den fria, gifta kvinnan hade inte rätt till varken för- eller utomäktenskapliga förbindelser, något som mannen hade rätt till i stor utsträckning. Kvinnan hade en enda uppgift, vilket var att föda sin mans barn. Mannen däremot hade rätt till att utnyttja husets slavar, unga pojkar och prostituerade för njutnings skull. Sexualitet var något som användes av mannen för att vidmakthålla sin dominans såväl i familjen som i samhället (Ekman & Blomqvist, 2014).

Sexualitetens historia präglas av en stor ojämlikhet beträffande sexuellt handlingsutrymme mellan kvinnor och män. I varje samhälle kontrolleras individens sexualitet av sexualmoraliska normer som bygger på individens kön, ålder och kultur (Dahlöf, 2014). Med anledning av detta väcktes vårt intresse för att utforska hur individens sexualitet kontrolleras i nutidens Sverige och vilken inverkan individens kön har.

Enligt World Economic Forums rapport The Global Gender Gap Report 2014 anses Sverige vara världens fjärde mest jämställda land. Fjärde plats får ses som en hög ranking (dock hade Sverige förstaplatsen år 2007), men vad innebär egentligen en fjärdeplats mer än att vi är mindre jämställda än våra nordiska grannländer Island, Finland och Norge? Rapporten tar inte heller hänsyn till aspekter som ryms inom sexuellt handlingsutrymme utan baseras på de fyra mätpunkterna, jämlikhet inom ekonomi, politisk representation, hälsa samt utbildning. Med anledning av detta ställer vi oss frågan om hur jämställt det är i Sverige beträffande kvinnor och mäns sexuella handlingsutrymme.

I denna studie har vi valt att belysa ämnet sexuellt handlingsutrymme utifrån unga vuxnas berättelser av ämnet. Detta har vi gjort med anledning av att unga vuxna ofta lever i täta sociala nätverk med flitigt användande av sociala medier och ett ständigt närvarande grupptryck och förhållningssätt som lyder i skolans miljö. Det är även i ungdomsåren individer upptäcker och utvecklar sin sexualitet. Med anledning av detta tyckte vi att unga vuxna var en relevant och högst intressant grupp att basera studien på.

Socialt arbete ska bedrivas ur ett jämställdhetsperspektiv. Det finns dock

indikationer som visar på att så inte alltid är fallet. Exempel på detta är en studie som granskar omhändertagande av unga med stöd av 3 § i Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, som innebär tvångsomhändertagande med anledning av bland annat socialt nedbrytande beteende. Studien visar på att sexuellt beteende kan ligga för grund till omhändertagande av tjejer medan det inte ens nämns i rättsfallen med killar. Detta innebär att tjejer som strider mot de könsnormer som råder riskerar att bli omhändertagna (Schlytter, 1999). Detta visar att det sociala arbetet inte alltid bedrivs jämlikt inom ramen för tjejer och killars sexuella handlingsutrymme.

Då det finns strukturer i samhället som gör att kvinnor är underordnade män, anser vi att ämnet sexuellt handlingsutrymme är högst relevant för socialt arbete.

Dels med anledning av att tjejer och killar inte ska bli bedömda olika på grund av kön när det gäller deras sexuella beteende. Men också för att möjliggöra lika villkor för tjejer och killar att utveckla och uttrycka sin sexualitet. En av förutsättningarna för att genomföra detta anser vi vara en ökad kunskap och förståelse för den kontext unga vuxna tjejer och killar befinner sig i och påverkas av. Vi ämnar med denna studie att bidra till en ökad insikt och förståelse för de villkor unga vuxna tjejer och killar lever efter och därav ständigt måste förhålla sig till.

1.2 Syfte

Det övergripande syftet med vår studie är att lyfta fram unga vuxnas berättelser kring sexuellt handlingsutrymme. Syftet är att lyfta fram såväl unga tjejers som unga killars berättelser. Utifrån deras berättelser vill vi åskådliggöra eventuella skillnader mellan tjejer och killars sexuella handlingsutrymme. För att besvara vårt syfte kommer vi att genomföra fokusgruppintervjuer med unga vuxna i åldern 16-17 år.

1.3 Frågeställningar

• Hur berättar de unga vuxna om tjejers och killars sexuella handlingsutrymme?

• Finns det skillnader mellan tjejers och killars sexuella handlingsutrymme utifrån de unga vuxnas berättelser och hur yttrar sig dessa i så fall? 1.4 Avgränsning

Vår avgränsning gäller främst antalet deltagare och åldern på våra deltagare i vår studie. Vi hade gärna genomfört fler fokusgrupper med olika åldrar. Då tidsramen för studien varit snäv valde vi dock att avgränsa oss till en åldersgrupp och

genomföra två fokusgrupper för att kunna presentera ett väl genomarbetat material. Dessutom ansåg vi att det material vi fått fram var tillräckligt stort och innehållsrikt för att besvara syftet med vår studie.

Vi har även valt att avgränsa oss från aspekter såsom klasstillhörighet och etnicitet, något som möjligtvis skulle kunna berika vår studies resultat. Vi har avgränsat vårt teoretiska ramverk till att endast belysa genus och

maskulinitetsteori och att utelämna teorier som renodlat rör sexualitet. Detta har vi gjort med anledning av att det inte är sexualiteten i sig vi ämnat utforska med denna studie utan vi har avsett att utforska de skillnader i handlingsutrymme som grundar sig i kön.

1.5 Begreppsförklaring

Sexuellt handlingsutrymme – Med sexuellt handlingsutrymme avser vi i denna uppsats det utrymme av sexuell frihet individer har. Det inbegriper såväl tankar och känslor som beteende och handlingar. I denna studie syftar vi på det upplevda handlingsutrymmet.

Tjejer/tjejerna, killar/killarna – När vi använder oss av termerna tjejerna och killarna i denna uppsats syftar vi på våra informanter i våra fokusgrupper. När vi däremot refererar till tjejer och killar syftar vi främst på tjejer och killar i

Unga vuxna – Det finns ingen exakt precisering av vilka åldrar som innefattas i definitionen unga vuxna. Vi har i denna uppsats valt att använda åldern 16-25 för denna definition.

Sexualitet – Förutom sexuellt umgänge inkluderar vi även relationer, begär, känslor, beteende och handlingar i begreppet sexualitet i denna studie.

2. TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt kommer vi att presentera en del av de tidigare forskningsstudier som har genomförts och som vi anser är relevanta inom ramen för vårt valda fält. Vi har valt att främst använda oss av svensk tidigare forskning i denna uppsats. En anledning till att vi främst valt svensk forskning är att mycket av den

internationella forskningen vi har hittat gällande ungas sexualitet, främst tjejers, har varit ur ett riskperspektiv. Dessa studier valde vi medvetet bort eftersom vi med denna uppsats inte ville reproducera bilden av tjejers sexualitet som något farligt och riskfyllt. En annan anledning till att vi främst fokuserat på svensk forskning är att den ligger närmare den kontext som de unga vuxna vi har intervjuat befinner sig i. Dock har vi funnit en internationell studie, Dilemmas of desire, som har fått stort utrymme i detta kapitel, då vi anser att det är en

tongivande studie inom vårt valda område. 2.1 Ungkab09

Ungkab09 är en svensk undersökning om sexualvanor som på uppdrag av Socialstyrelsen är genomförd av Göteborgs universitet. Forskarna i studien är Jonna Abelsson, Margareta Forsberg och Ronny Tikkanen. Jonna Abelsson är verksam som utredare vid Linköpings universitet och forskar inom nätverket GESS, Gender and Sexuality in Social Work. Margareta Forsberg är verksam inom forsknings och utvecklingsarbete på Enheten för hiv-prevention och sexuell hälsa på Statens smittskyddsinstitut. Ronny Tikkanen är universitetslektor vid Göteborgs universitet och även han forskar inom nätverket GESS (Abelsson m.fl., 2009).

Studien bygger på en stor enkätundersökning som genomfördes 2009 där 15 000 personer, såväl killar som tjejer, mellan 15 och 29 år har fått frågor gällande sexualitet. Studien syftade till att kartlägga unga vuxnas erfarenheter, kunskaper och attityder gällande sexualitet. Ett av resultaten som framkom i studien var att respondenterna dömde kvinnor hårdare än män när det gäller sexuella rykten. Det framkom att kvinnor som hade haft ”för många” sexpartners i högre grad än män förtjänade ett dåligt rykte. De deltagande tjejerna i studien gjorde även en stark koppling mellan sexuella handlingar och kärlek (Abelsson m.fl., 2009). 2.2 Lagom är bäst

Lena Berg, doktor i sociologi vid Uppsala universitet, har i sin avhandling Lagom är bäst. Unga kvinnors berättelser om heterosexuell samvaro och pornografi genomfört två gruppintervjuer och sex stycken enskilda intervjuer. Berg skildrar i studien tjejers syn på pornografi, sexualitet och kön. Det framkommer tydligt i studien att killar och tjejer inte har samma sexuella handlingsutrymme i flera avseenden, exempelvis det accepterade antalet sexpartners och vem som får lov

att se på pornografi. Studien visar även att sex är något som förväntas vara kopplat till kärlek för tjejers del, en förväntning som inte finns på killar (Berg, 1999).

Tjejerna visar en dubbelsidig bild av vad de tycker om pornografi. Det råder dels ett starkt motstånd mot pornografi där pornografi framhålls som något äckligt men tjejerna berättar också att de känner sexuell upphetsning när de tittar på

pornografi. Pornografi är kopplat till skuld- och skamkänslor för tjejerna. Tjejerna lyfter att det är av betydelse att sex är kopplat till känslomässiga band, vilka fattas i pornografi. Tjejerna beskriver att det är fel att gilla pornografi, de beskriver dock att det är accepterat att killar tittar på och tända på porr. Tjejerna tror även att killar tänder på det mer än tjejer (Berg, 1999).

Vidare visar studien hur tjejer riskerar att få dåligt rykte om de har för många partners. Det finns dock en motsats till detta tjejerna också vill undvika, att anses vara för torr. Studien tar upp de svårigheter det innebär för tjejer att hantera att å ena sidan förväntas vara sexuellt tillgängliga medan de å andra sidan inte ges lika stort sexuellt utrymme som killarna. För att hantera denna dubbelhet måste tjejer utveckla och använda sig av olika strategier för att vidhålla ett gott rykte. Berg lyfter att det är viktigt för tjejerna att få en pojkvän och att killar varken vill ha en hora eller en torris (Berg, 1999).

2.3 Kön och känsla

Bäckman, verksam etnolog vid Stockholms universitet, har i sin avhandling Kön och känsla (2003) undersökt samlevnadsundervisningen vid en gymnasieskola. Bäckman har följt såväl lärare som elever mellan och under lektioner. Hon har undersökt ungdomars tankar kring sexualitet och ställt sig frågor som när blir en tjej hora? Varför låtsasspyr killar när det talas om homosexualitet på lektionen? I studien diskuterar eleverna bland annat vad som är en ”normal” sexualitet och den vanligaste föreställningen bland eleverna är att sex och relationer är något mellan en kvinna och en man (Bäckman, 2003).

Klassen i allmänhet och killarna i synnerhet reagerar starkt när samtalsämnet handlar om sexuella relationer mellan två män. Bäckman beskriver hur killarna uttrycker att det är äckligt och att en av killarna låtsas skjuta sig själv i huvudet för att gestalta vad han hade gjort om han hade haft homosexuell läggning. I övrigt skrattar eleverna åt detta. Detta starka motstånd mot homosexualitet påstår killarna har att göra med att de måste skydda sin manlighet eftersom de själva är rädda att bli förknippade med att vara homosexuella. Sexuella relationer mellan två tjejer tycks inte väcka så starka känslor bland eleverna, något Bäckman tror kan bero på att tjejer ofta har en annan form av fysisk kontakt till sina vänner än vad killar har. Tjejerna beskriver att tjejer emellan kan vara intima med varandra genom att pussas utan att det ses som något onormalt. Killarna lyfter att det nog inte är homosexualitet generellt som de är emot utan endast homosexualitet killar emellan. Killarna framhåller däremot att tjejer som är intima med varandra kan vara upphetsande för killar (Bäckman, 2003).

Informanterna i Bäckmans studie belyser att "bög" och "hora" är vanligt förekommande öknamn och att dessa ses som lika nedlåtande. Bäckman gör kopplingen att både bög och hora är begrepp som är relaterade till förbjuden sexualitet. Vad det är exakt som gör att en tjej blir kallad hora menar Bäckman är svårt att tyda. Gränserna mellan vad som är för många sexpartners, att ha sex för

ofta, eller på fel sätt är flytande. Det är dock tydligt att killar och tjejer har skilda regler att förhålla sig till. En tjej framhåller att det inte borde vara skillnad på tjejer och killar eftersom alla är ute efter samma sak. Hon menar därefter att det är samhället som gör att tjejer förväntas och måste leva upp till att vara fina och killar mer dräggiga (Bäckman, 2003).

2.4 Liksom våldtäkt, typ

Stina Jeffner, sociologiska institutionen vid Uppsala universitet, tar i sin avhandling Liksom våldtäkt, typ…om ungdomars förståelse av våldtäkt (1998) upp könets betydelse för hur ungdomar förstår, och resonerar kring våldtäkt. Studien baseras på intervjuer med ungdomar där samtliga är 15 år gamla. Jeffner menar att tjejers sexualitet styrs av normer i större utsträckning än vad killars sexualitet gör. Enligt dessa normer bör tjejer inte vara "lätta" eller haft för många partners, eftersom detta kan riskera att medföra att tjejer får ett dåligt rykte. Ett dåligt rykte innefattar ofta en stämpel som hora. En tjej som flirtar eller klär sig utmanande kan också få detta rykte, då det anses fel att en tjej beter sig på det sättet. Vidare visar studien att ungdomarna är av åsikt att det inte är lika synd om en tjej som har ett dåligt rykte om hon blir våldtagen jämfört med tjejer som inte har dåligt rykte (Jeffner, 1998).

I Jeffners studie tar hon upp ytterligare faktorer som kan påverka att våldtäkter kan bli ursäktade. Om en tjej är kär i en kille dels innan våldtäkten och dels efter, resonerar ungdomarna kring att det inte då kan vara våldtäkt. Det framkommer i studien att en tjej som är berusad får skylla sig själv om hon blir våldtagen och att en kille som är berusad när han våldtar inte förstår vad han gör. Dessutom finns det resonemang kring att en tjej med önskvärd kvinnlighet inte är bråkig och säger ifrån ordentligt att hon inte vill ha sex. Normen för tjejer säger även att tjejers sexualitet bör kopplas till kärlek, medan detta inte är lika viktigt för killar (Jeffner, 1998).

Jeffners studie visar hur killars sexuella handlingsutrymme är större än tjejers. Jeffner uttrycker hur synen på manligt och kvinnligt generellt är något som

skildras i ungdomarnas attityder kring våldtäkt. Jeffner betonar hur kvinnan lär sig att finnas till för mannen och göra som han vill. Det skildras i studien att sex endast handlar om vad killen vill. I studien beskriver ungdomarna hur de tror att skillnaderna mellan könen har att göra med deras unga ålder och att dessa skillnader inte existerar bland äldre (Jeffner, 1998).

2.5 Brunetter och blondiner

Margareta Forsberg är doktor socialt arbete och är verksam vid Göteborgs universitet. Forsberg har baserat sin avhandling, Brunetter och Blondiner. Om ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sverige, på en enkät som 1331 ungdomar från Göteborg och Kalmar besvarat där samtliga deltagare går i nionde klass. Avhandlingen är också baserad på samtal och intervjuer med tjejer som går i åttonde klass och i gymnasiet i Göteborg. Forsberg har tittat på sexualitet och har ett stort fokus kring tjejer i mångkulturella sammanhang. Forsbergs avhandling visar att tjejer och killar inte har samma handlingsutrymme gällande sexualitet. Forsberg kommer fram till att etnicitet spelar stor roll för skiljandet mellan kön och att detta visas främst hos de yngre deltagarna. Skillnaderna avtar en del med de äldre informanterna. Störst skillnad mellan kön har ungdomarna med utländsk bakgrund (Forsberg, 2007).

Forsberg använder sig av Beverly Skeggs begrepp respektabilitet, som handlar om ett slags ideal för hur den ”rätta” kvinnan är och tjejers strävan efter detta (Skeggs, 1999). Forsberg påvisar i sin avhandling hur tjejerna strävar efter denna

respektabilitet och hur viktigt det är att vara en "fin flicka". Att vara en "fin flicka" innebär att vara oskuld. Det är av stor betydelse för tjejerna att inte betraktas som lössläppta eftersom detta resulterar i rykten och stämpel som hora. Tjejerna måste således finna sätt som gör att de inte signalerar sexualitet. Informanterna pratar om skillnader mellan blondiner och brunetter. Brunett betyder en tjej som är respektabel eller har utländsk bakgrund. Blondin är då motsatsen och betyder en tjej som inte är respektabel eller en tjej med svensk bakgrund. Det är av vikt att poängtera att tjejerna beskriver hur ryktena sprids av både tjejer och killar oavsett hur tjejer beter sig. En strategi för tjejerna hålla sig respektabla är att få andra tjejer att verka sämre än de själva. Ett rykte av denna karaktär spelar en stor roll för det sociala livet för tjejerna och kan skapa utanförskap. Killar kan få rykten som "players" om de legat med många, men detta rykte ses som något positivt bland killar. Tjejer däremot vill inte förknippas med killar som har ett sådant rykte eftersom det kan påverka tjejens rykte och få henne att framstå som dålig

(Forsberg, 2007).

2.6 I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer

Fanny Ambjörnsson, socialantropolog verksam vid Stockholms universitet, har i sin avhandling I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, haft syftet att analysera vad det krävs för att tjejer ska bli vanliga och normala. Tjejerna som deltog i studien gick på gymnasiet och läste antingen

Samhällsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet. I studien deltog ungefär 30 tjejer och Ambjörnsson följde dessa i över ett år. Ambjörnsson beskriver hur det mellan programmen som tjejerna läste fanns en rådande hierarki. Tjejerna som gick samhällsvetenskaplig linje utgjorde normen och var högt uppsatta i hierarkin. Tjejerna som gick barn- och fritidsprogrammet ansågs vara avvikande och lägre ner i hierarkin. De tjejer som var i botten av hierarkin sågs som tuffa tjejer som klädde sig billigt, festade mycket och hade mycket sex. Dessa tjejer förknippades med skamlig sexualitet. Ambjörnsson beskriver i sin studie hur tjejer förväntas att vara lagom, respektabla, oegoistiska, tålmodiga och ha kontroll på sig själva. Detta för att leva upp till det rådande idealet kring att vara kvinnlig. Håller en tjej inte sig inom ramen för ett önskvärt beteende, om hon är för sexuellt erfaren eller använder för mycket smink, riskerar hon att bli kallad hora och slampa

(Ambjörnsson, 2004). 2.7 Dilemmas of desire

Dilemmas of desire är en studie som är gjord av den amerikanska professorn Deborah L. Tolman, forskare i sexualitet och genusfrågor. Studiens handlar om hur det är att som tonårstjej i puberteten ta steget in i vuxenvärlden. Fokus i studien ligger på samhällets samt tjejerna egna syn på tjejers sexualitet. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med 31 tjejer vid två olika skolor, en i förorten och en i storstaden (Tolman, 2002).

Det framkommer i studien att det i samhället finns ett antagande om att ”normala” tonårskillar har skenande hormoner som gör att killarna utvecklas till att bli sexuella varelser med en stark sexuell drivkraft. Denna drivkraft förväntas sedermera killarna att agera utifrån. Förväntningarna på att killar ska vara dessa

sexuella varelser med starka sexuella drivkrafter är så stora att de killar som inte uppvisar detta riskerar att få sin maskulinitet och sexuella läggning ifrågasatt av omgivningen. ”Normala” tonårstjejer antas till skillnad från killarna inte ha dessa skenande hormoner utan de förväntas istället vara styrda och handla utifrån en längtan efter kärlek och förhållande. Tjejerna ses som ett objekt för killars sexuella lust snarare än att de har någon egen (Tolman, 2002).

Studien belyser även hur samhället och media ständigt sänder ut signaler om hur tjejer ska förhålla sig. Media ger tydliga signaler om att tjejer ska vara sexiga, men inte för sin egen skull utan för killarnas skull. I ett samhälle där ”bra” och ”fina” tjejer inte har egna sexuella drivkrafter måste tjejer ständigt förklara sig om de gett uttryck för sexuell lust. ”Det bara hände” har blivit en av få godtagbara förklaringar och ursäkter för tjejer att använda sig av. Då samhällets normer pressar tjejer till att inte känna eller agera utifrån sexuell lust har förklaringen ”Det bara hände” på så vis blivit ett sätt för tjejer att dölja sin lust. Tjejernas sexualitet tillhör på detta sätt inte dem själva, utan den tillhör killarna (Tolman, 2002).

Då tjejer inte förväntas ha egna sexuella drivkrafter är det lätt att glömma bort att tjejer trots detta utvecklar sin sexualitet. Genom att tjejers egna sexuella lust inte är något som talas om i samhället får tjejer på så vis inget som kan leda dem rätt i deras utveckling som sexuella individer. Detta i sin tur gör att det är svårt för tjejer att utveckla en mogen syn på sig själva som sexuella individer (Tolman, 2002).

Bland de tjejer som Tolman intervjuade var det mer än hälften av dessa som uppgav att de inte hade pratat om sin sexuella lust med någon annan. Bland tjejerna fanns det en rädsla för att sådan information skulle läcka ut till omgivningen. Detta kunde i sin tur leda till att tjejerna fick dåligt rykte då de riskerade att bli stämplade som slampor (Tolman, 2002).

2.8 Förorten i huvudet

Nils Hammarén är doktor i sociologi och verksam vid Centrum för kulturstudier samt Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hammarén har i sin doktorsavhandling, Förorten i huvudet - unga män om kön och sexualitet i det nya Sverige, analyserat unga killars sexualitet, manlighet samt identiteten som

"invandrare". Avhandlingen är kvalitativ och bygger på grupp- och

individintervjuer med ungefär 40 unga invandrarkillar som samtliga bor i förorter till Göteborg. Killarna som deltagit i studien går alla i gymnasiet. Hammarén visar på hur de deltagande killarna i studien är medvetna och blir påverkade av hur invandrarkillar framställs i media som ociviliserade, kvinnohatande, sexistiska och kriminella killar. Denna bild media förmedlar har stor inverkan på killarnas konstruktioner gällande manlighet, hur de ser på sig själva och hur de pratar om sex och tjejer. I studien varken krossas eller styrks någon fördom kring killarna, däremot visar Hammarén en nyanserad bild av invandrarkillen och visar hur identiteter är föränderliga (Hammarén, 2008).

Killarna i Hammaréns studie belyser att killar har ett större sexuellt handlingsutrymme än vad tjejer har. Killarna i studien uttrycker dock

motsägelsefulla åsikter kring jämställdhetsfrågan. Killarna anser att det borde vara mer jämlikt mellan killar och tjejer men uttrycker samtidigt även åsikter av

många sexpartners anses cool och att tjejer däremot får stämpeln hora. De tycker också att en tjej borde få ta för sig lika mycket som en kille. Trots detta beskriver de exempelvis att de inte vill ha en flickvän som har ”varit” med för många partners (Hammarén, 2008).

Killarna som Hammarén lyfter fram har varierande åsikter kring kvinnans rätt att ta för sig på ett likvärdigt sätt som mannen gör. En av killarna som citeras tycker att det är bra att killar innehar makt över kvinnan eftersom det alltid har sett ut så. Det finns även åsikter kring hur kvinnan ska vara ”dyr”, vilket innebär att hon ska vara svårflörtad. Däremot beskriver en av killarna att bilden av förortskillen är att de ska bete sig illa mot kvinnor, att de förväntas vara "macho" men att han tycker att det absolut ska vara lika för killar och tjejer gällande allt. Det finns även blandade åsikter kring homosexualitet bland killarna. Det finns åsikter som att "bögar är äckliga" och att det skulle vara onaturligt och strida mot Guds vilja. Samtidigt uttrycker många killar att de inte förstår vad det är för skillnad mellan att vara homosexuell och heterosexuell och att det borde vara accepterat oavsett vilken läggning en person har (Hammarén, 2008).

2.9 Spelets regler

Hans Andersson, sociolog vid Umeå universitet har i sin doktorsavhandling Spelets regler. Raggning och flirt på krogen (2008) genomfört iakttagelser och intervjuer på nattklubbar och pubar i Umeå. Avhandlingen belyser

beteendemönster som uttryck för sociala lagar och normer som lyder på krogen. I Anderssons studie ligger fokus på sexualiserade handlingar och vilka ideal som är starkt kopplade till det som uppfattas vara manligt och kvinnligt (Andersson, 2008).

I Anderssons avhandling framgår det tydligt hur krogmiljön rymmer olika spelregler och villkor för kvinnor och män. Männen använder termen ragga och detta är starkt kopplat till bedrift, mål och vinst. Kvinnan talar om att flirta och lyfter fram detaljer i sina berättelser som knyter an till kärlek och parrelationer. Båda parter tar kvinnan och mannens olika deltagande i raggandet för givet, vilka är mannen som initiativtagare och kvinnan som passiv. Andersson lyfter hur kvinnans sexualitet präglas av skambeläggning och hur kvinnor strävar efter att vara respektabla (se Skeggs, 1999) i form av att ha självkontroll. De kvinnliga informanterna i avhandlingen beskriver hur de ständigt behöver övervaka sina handlingar med anledningen av den risk som finns för kvinnor att bli betraktade som ”slampiga” av omgivningen. Andersson betonar i studien hur krogmiljön präglas av sexualnormer som är mer restriktiva för kvinnan än vad de är för mannen där mannen har betydligt friare tyglar än vad kvinnan har (Andersson, 2008).

3. TEORI

Vår studie tar sin teoretiska utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där sexualitet, sexuella handlingar och genus är socialt, historiskt och kulturellt konstruerat. Genom att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tar vi avstånd från resonemang om det “naturliga” och det öppnar på så vis upp för en vidare syn på sexualitet och kön. En ”lämplig” och belönande sexualitet

konstrueras i varje samhälle och via omgivningens anvisningar lär sig individen att bli en sexuell varelse (Helmius, 1990). Genom kategoriseringar av vad som är normalt/onormalt, syndigt/icke-syndigt, rätt/fel, formar och kontrolleras

sexualiteten av samhällets dolda maktstrukturer (Foucault, 1980). Vi kommer att utgå från genus- och maskulinitetsteori för att tolka vårt insamlade material. Vi är medvetna om att det är ett brett fält med en mängd tongivande teoretiker vilket har gjort att vi har varit tvungna att avgränsa vårt urval. Som grund för att analysera vårt material har vi valt att använda oss av Judith Butler och den heterosexuella matrisen, Yvonne Hirdman och genussystemet samt genuskontraktet, Raewyn Connells maskulinitetsteori samt Beverly Skeggs teori om respektabilitet. Vi har valt dessa teorier då vi anser att de är relevanta för vårt ämne sexuellt

handlingsutrymme och de ger oss möjlighet att såväl strukturera vårt material som att fördjupa vår kunskap inom vårt valda ämne.

3.1 Genus

Begreppet genus är hämtat från det engelska ordet gender och syftar till att skilja kultur från biologi. Genus handlar således om det kulturellt skapade könet. Varken kvinnor eller män föds således med olika genus, utan det är något som skapas (Hirdman, 2007). Genus avser alltså de föreställningar och upplevelser som finns av skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor och män fostras till att inneha olika egenskaper, som i sin tur definierar dem som antingen kvinna eller man. Kvinnor fostras till att vara passiva, artiga och medgörliga. Kvinnan ska även vårda sitt utseende och göra sig attraktiv för mannens skull och dessutom ska hon göra som hon blir tillsagd. Männen fostras till att bli tuffa, starka, sexuella och aggressiva. Männen fostras även till att ta mycket plats och att jaga kvinnor (Connell, 2003).

3.2 Den heterosexuella matrisen

Butler (2007) menar att heterosexualitet är en kulturell norm som kräver att människokroppar delas in i två särskiljande kön med två separata genus. Dessa förväntas i sin tur begära och åtra varandra. Genom språk, kroppsliga handlingar och begär lär individer in genusnormer som syftar till att bevara

heterosexualitetens normsystem. Genusidentiteter skapas alltså via de handlingar vi utför och de måste ständigt iscensättas och upprepas för att fortsätta existera. Genusidentiteter bygger i sig på en mängd av olika genusdiskurser som är motsägelsefulla. Detta är dock inget som gör att en individ kan välja

genuskonstruktioner hur en vill. Eftersom genuskategorier kontrollerar individer utifrån dolda maktstrukturer i samhället, är de av en tvingande och begränsande karaktär för individen (Butler, 2007).

Den heterosexuella matrisen framhålls ofta som biologiskt reglerad och med anledning av det ses den som värd att bevara. Den individ som inte passar in i det snäva fack som individen har blivit tilldelad blir omedelbart dömd som avvikande och felaktig. Genom detta blir heterosexualiteten en tvingande norm (Butler, 2007).

3.3 Genussystemet

Genussystemet är en ordningsstruktur av kön som i sin tur är förutsättning för andra sociala ordningar. Grunden i de ekonomiska, politiska och sociala ordningarna utgörs av att människor ordnas utifrån genus. Genussystemets

struktur bygger på två logiker och dessa möjliggör talandet om ordningen på en abstrakt, generell nivå. Dessa logiker är följande;

1) Dikotomin, isärhållandets tabu: hur kvinnligt och manligt inte borde blandas. 2) Hierarkin, mannen är norm: det är män som ses som ”riktiga” människor, därav är det männen som utgör normen för det allmängiltiga och det normala.

Ju mer ett samhälle gör skillnad på manligt och kvinnligt desto mer komplext blir isärhållandets konsekvenser. Ur isärhållningen mellan manligt och kvinnligt legitimeras den manliga normen, där en kraftigare isärhållning föder en starkare självklarhet av mannen som norm. Hirdman belyser hur isärhållandets logik existerar överallt, i såväl psykisk som i fysisk ordning. Isärhållningen tar sig uttryck i hur sysslor, egenskaper och platser struktureras samt i arbetsfördelningen mellan kvinnor och män och i vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Uppdelningen fungerar såväl meningsskapande som maktskapande.

Meningsskapande eftersom människan till sin natur tenderar att strukturera saker i sin omgivning. Maktskapande eftersom uppdelningen och isärskiljandet görs genom att A, mannen, legitimeras genom att avskiljas från B, kvinnan. På det sättet ses mannen som det positiva och riktiga medan kvinnan blir det negativa, avvikande (Hirdman, 2007).

3.4 Genuskontrakt

Hirdman (2007) menar att det genom alla tider och i alla samhällen funnits ett kontrakt som förklarar de relationsmönster som finns mellan könen. Kontrakten är osynliga mellan kvinnan och mannen och precis som genussystemet går det i arv mellan generationer. Vidare menar Hirdman (2007) att genuskontrakten ärvs genom att kvinnan introducerar dottern, och mannen introducerar sonen för innehållet i kontrakten. Genuskontrakten genererar en slags balans samtidigt som de innebär en ständig förhandling. Ordet kontrakt är dessvärre missvisande menar Hirdman (2007), då det kan uppfattas som att förhandlingen sker på lika villkor mellan två parter, kvinnan och mannen. Genuskontrakten är tillverkade av den part som utgör normen i samhället, vilket i de flesta samhällen, och så även i vårt, utgörs av mannen (Hirdman, 2007).

Genuskontrakten tar upp tydliga föreställningar på olika nivåer och områden om hur män och kvinnor ska vara gentemot varandra;

Arbetslivet – vilka verktyg som tillhör vem

Språket – hur de pratar, vilka ord som får användas av vem Yttre formen – vilka kläder får bäras av vem?

Kärleken – Vem förför vem?

Dessa föreställningar fortlöper i all oändlig detaljrikedom inom olika fält. Både mannen och kvinnan tänker och agerar kontinuerligt utifrån de rådande genuskontrakt och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Detta är något som i sig föder nya föreställningar och former för isärhållande och således även ny legitimering för olikheter av könen (Hirdman, 2007).

Genuskontrakten kan enligt Hirdman (2007) vara ett verktyg för att förstå vilka gränser det finns för kvinnors möjligheter. I gråzonerna mellan vad som anses vara kvinnligt och manligt är det risk för att konflikt uppstår mellan könen menar

Hirdman (2007). Dessa konflikter kan uppstå ur försök där kvinnor och män försöker ta åt sig större utrymme och se hur långt kontraktets innehåll kan sträckas till egen fördel. De individer som går utanför denna gråzon och går över

genusgränserna möter motstånd och riskerar att bli socialt uteslutna (Hirdman, 2007).

3.5 Maskulinitetsteori

Connell beskriver att maskulinitet inte kan ses som ett isolerat ämne utan måste ses som en del av en större struktur. All maskulinitet är placerad i en rad olika strukturer av relationer som följer av historien. Genus är ett sätt att strukturera social praktik i allmänhet och Connell poängterar att genus även interagerar med faktorer som klass och ras. Connell beskriver att det första steget är att kunna urskilja multipla maskuliniteter och för att detta inte ska förfalla till typiska karaktärer behöver de interna relationerna män emellan även utforskas. Dessa relationer präglas av dominans och underordning mellan olika grupper av män (Connell, 2008).

Connell beskriver att maskuliniteterna fungerar parallellt med varandra men att en hierarki råder. Connell delar in de olika maskuliniteterna i grupper där den första är hegemonisk maskulinitet. Hegemoni som begrepp är taget från Antonio

Gramscis analys av klassrelationer och refererar till den kulturella dynamik som gör att en grupp kan inneha makt och upprätthålla en ledande position i samhället. Genom hegemonisk maskulinitet så garanteras mannens dominans över kvinnan. Hegemonin skapas när kulturella ideal och institutionell makt har ett samband. Hegemonisk maskulinitet är något som tas för givet och kan ses som ett slags rådande ideal för män, som är eftersträvbart men som få män i realiteten lever upp till. Det är av vikt att poängtera att hegemonisk maskulinitet inte är en låst

karaktärstyp som alltid ser likadan ut utan skiljer sig beroende på tid, kultur, socioekonomiska grupper, etnicitet etc. Auktoritet är ett nyckelord för hegemonisk maskulinitet och staten och militären är exempel på hur en kollektiv övertygande bild av maskulinitet framställs. Den hegemoniska maskuliniteten är inte hotad av grupper som kvinnor, feminister eller män som faller utanför ramen (Connell, 2008).

Det finns män som helt utesluts från den hegemoniska maskuliniteten och dessa tillhör nästa grupp, de underordnade. I dagens samhälle handlar det till stor del om heterosexuella mäns dominans över homosexuella män. Förtrycket av homosexuella män placerar dem i botten av genushierarkin. Inom ramen för de underordnade faller även män som anses vara mesiga, "morsgrisar" och liknande. De underordnade männen är tätt kopplade till femininet och ses därför inte som ”riktiga” män. Delaktig maskulinitet kallas gruppen där de flesta män hör till. Dessa män förverkligar inte ett hegemoniskt mönster men männen drar ändå fördel av den hegemoniska maskuliniteten på grund av mannens överordning kvinnan (Connell, 2008).

Hegemonisk maskulinitet, delaktighet och underordnade är alla relationer i genusordningen men Connell talar även om de marginaliserade. Connell

beskriver hur ytterligare maskulinitetsrelationer skapas genom att titta på genus i samband med exempelvis etnicitet och hudfärg. Män som tillhör den

marginaliserade maskuliniteten är de som inte har tillgång till makt, exempelvis om de tillhör en diskriminerad etnisk minoritet. Connell lyfter ett exempel hur en svart idrottsman, i ett samhälle där vita är överordnade, kan vara symbol för ett

rådande ideal som exempelvis maskulin tuffhet, men eftersom mannen är

underordnad på grund av ras ger detta ingen makt eller auktoritet till svarta män i allmänhet. Connell är noggrann med att poängtera att ingen av dessa

maskuliniteter är fasta karaktärstyper utan högst kontextuella och föränderliga (Connell, 2008).

3.6 Respektabilitet

Beverly Skeggs har myntat begreppet respektabilitet. Respektabilitet handlar till stor del om klasstillhörighet och strävan efter att tillhöra rätt klass. Den rätta klassen var överklassen, då arbetarklassen sågs som smutsig och farlig. Begreppet respektabilitet innebär dock mer än endast strävan efter en viss klasstillhörighet. Respektabilitet innebär en mängd strategier kvinnor använder sig av för att bli den rätta kvinnan. Den rätta kvinnan ska vara respektabel och feminin. Beverly Skeggs grundar sin teori på en longitudinell etnografisk studie baserad på intervjuer med 83 vita arbetarklasskvinnor i England. Forskningen pågick under 12 år och handlade om hur kvinnorna förstod sig själva samt hur de

framförhandlade sig själva (Skeggs, 1999).

Kvinnorna i Skeggs studie gick i skolan för att utbilda sig för arbete inom vården. Skeggs beskriver hur kvinnorna genom institutionella och tekniska praktiker blev omvårdande och hur de erkände sig att vara omvårdande kvinnor. Kvinnorna betraktade sig själva som praktiska, omvårdande och med naturlig fallenhet för omsorg. Att utöva yrkesmässig omvårdnad gav dessa kvinnor ett värde och ett sätt att finna mening och ansvar. Kvinnorna blev på så sätt respektabla. Skeggs

belyser det paradoxala med hur kvinnorna (med de rätta egenskaperna) lärde sig att de inte var dugliga och hur de skulle bevisa att de utövade omvårdnad på rätt sätt. Skeggs lyfter hur detta hör samman med kulturella diskurser om femininitet och moderskap. Kopplingen Skeggs gör mellan femininitet, moderskap och omsorg bidrar till att få de sociala omsorgsrelationerna att framstå som det normala och naturliga. Skeggs lyfter att detta har att göra med synen på hur en kvinna bör vara och visar hur kvinnorna i studien anammar detta. Kvinnorna lärde sig och fann sig i att underkasta sig själva och att dämpa sina egna besvikelser för osjälviska handlingar. Kvinnorna präglades av att övervaka och värdera sig själva samt de skuldkänslor som uppstod om de skulle göra något för sig själva (Skeggs, 1999).

Utseende var ännu ett sätt för kvinnorna att värdera sig själva. Att hålla sig i form och se bra ut bevisade att de var något. Skeggs fann dock ett komplicerat samspel kring vikten för kvinnorna att inte bli betraktade som sexobjekt utan med

beundran. Det framkom att det för kvinnorna var männens åsikter och syn på dem som var viktiga. Sexuell klädsel var tecken för den som saknade respektabilitet. Skeggs beskriver hur kvinnorna var tvungna att frånsäga sig det sexuella men hitta vägar för att vara åtråvärda och glamorösa. Genom glamour hölls kvinnans

sexualitet ihop med respektabilitet utan att sexualiteten förknippades med det sexuella. Skeggs lyfter hur kvinnorna hade bristande tilltro till sina egna sexuella känslor och hur sexuell praktik innebar skam och skuldkänslor. Kvinnorna präglades av åsikter som att kvinnan endast hade drifter om mannen ”gjorde något” med henne. Skeggs forskning skildrar betydelsen av klass, ras och kön tillsammans med ett stort fokus kring hur kvinnan är underordnad mannen. Skeggs visar hur kvinnorna socialiseras in i detta samt hur de reproducerar denna könsindelning. Skeggs begrepp respektabilitet visar hur normerna lyder för den

normala, respektabla kvinnan och där heterosexualitet är det eftersträvbara och ses som det enda rätta (Skeggs, 1999).

4 METOD

I detta kapitel kommer vi att diskutera och reflektera över vårt forskningsintresse och metodval för vår studie. Vi kommer vidare att beskriva studiens urval samt tillvägagångssätt. I kapitlet kommer vi även att redovisa för studiens

databearbetning, analys samt studiens generaliserbarhet. Vi kommer även att diskutera vår roll som forskare samt de etiska överväganden vi har gjort. Avslutningsvis kommer vi att ha en kort presentation av vårt samarbete under studiens gång.

4.1 Kvalitativ ansats

I vår studie valde vi att utgå från en kvalitativ ansats. Målet inom forskning med en kvalitativ ansats är att försöka förstå vad folk gör, varför de gör så och hur de gör det. En grundläggande sak som krävs för att kunna besvara detta är

inledningsvis en interaktion mellan forskaren och det fält som ligger till grund för studien. För att samla in data och besvara vår frågeställning i vår studie valde vi att använda oss av fokusgruppsintervjuer med unga vuxna. På så vis kunde vi få en inblick i hur våra informanter som deltog i fokusgrupperna uppfattade och berättade om sexuellt handlingsutrymme och därefter kunde vi analysera och tolka detta. Vid tillämpning av en kvalitativ ansats är synen på förhållandet mellan teori och praktik oftast induktiv, där teorin väljs utifrån studiens forskningsresultat. Teorin blir således en följd av studiens undersökning istället för att vara dess utgångspunkt (Bryman, 2011).

Vi valde att utgå från en kvalitativ ansats i vår studie då vi ansåg att en sådan ansats på bästa sätt möjliggjorde för oss att tränga in på djupet i vår

forskningsfråga. Genom att i vår studie tillämpa en kvalitativ ansats var vår förhoppning att våra informanter skulle bidra med en djupgående beskrivning av sexuellt handlingsutrymme. Vår förhoppning var även att utifrån de unga vuxnas berättelser och beskrivningar lyfta eventuella skillnader mellan tjejer och killars sexuella handlingsutrymme (Aspers, 2011).

4.2 Forskningsintresse

Det finns tre olika forskningsintressen enligt Rosengren & Arvidson (2002). Dessa är explorativ forskning, deskriptiv forskning samt explanativ forskning. Explorativ forskning innebär att forskningsintresset är att utforska och upptäcka något okänt. Inom deskriptiv forskning ligger intresset i att beskriva något, exempelvis beteenden och handlingar. Inom explanativ forskning eftersträvar forskaren att hitta orsaker till, och att förklara fenomen (Rosengren & Arvidson, 2002).

Då vi i vår studie ämnar utforska unga vuxnas berättelser, tankar och

uppfattningar gällande sexuellt handlingsutrymme har studien ett explorativt forskningsintresse. Vi vill utforska de unga vuxnas berättelser och om det utifrån dessa finns skillnader mellan tjejers och killars sexuella handlingsutrymme. Inom den explorativa forskningen eftersöks kunskapen om ett visst fenomen genom att

ge sig ut i det okända. Detta sker ofta genom att forskaren ger sig ut i fältet för att studera ett visst fenomen i dess miljö. Rosengren & Arvidson (2002) menar att det mest väsentliga inom det utforskande forskningsintresset är att intervjuerna sker med den faktiska gruppen som forskningen berör. I vårt fall är det de unga vuxnas berättelser, uppfattningar och tankar gällande sexuellt handlingsutrymme vi vill utforska och vi har därför genomfört intervjuer med unga vuxna i deras miljö (Rosengren & Arvidson, 2002).

4.3 Val och urval

I vår studie ville vi utforska unga vuxnas berättelser, uppfattningar och tankar gällande sexuellt handlingsutrymme och huruvida kön påverkar detta eller inte. En av de mest väsentliga punkterna inom det utforskande forskningsintresset är intervjuerna sker med den faktiska gruppen som studien berör. Vi valde därför att genomföra våra intervjuer med unga vuxna på fältet, i deras miljö (Rosengren & Arvidsson, 2002). Då vi i vår studie ville belysa eventuella ojämlikheter utifrån kön ansåg vi att det var av vikt att intervjua såväl tjejer som killar.

För att välja ut intervjupersoner till vår studie har vi som forskare använt oss av ett bekvämlighetsurval. Det innebär att vi använde oss av de personer som fanns tillgängliga för oss vid tiden vi genomförde vår studie (Aspers, 2011). Vår väg in i fältet var via personligt nätverk. Vi var inledningsvis i kontakt med en bekant som arbetar med diverse ungdomsgrupper i Malmö. Då de ungdomsgrupper som vår kontakt arbetade med var något yngre än vår tänkta målgrupp (16-20 år), valde vi att inte genomföra intervjuerna med dessa ungdomar. Vår kontakt förmedlade då två nya personer som skulle kunna vara en eventuell ingång, en som arbetade med en tjejgrupp samt en som arbetade med en killgrupp. Vi kom omgående i kontakt med personen som var ansvarig för killgruppen. Deras ledare gav gruppen information om vår studie och frågade om någon var intresserad av att delta. Av de som anmälde sig frivilligt valde därefter ledaren ut sju stycken som skulle delta, då detta var vårt önskemål om gruppstorlek och kort därefter genomförde vi intervjun.

Personen som var ansvarig för tjejgruppen lös dock med sin frånvaro och

besvarade varken samtal eller sms. Vi mailade då till ett antal olika organisationer i Malmö som arbetar med ungdomar. De organisationerna som svarade på våra mail avböjde. Parallellt med detta kontaktade vi även en tidigare handledare från en av våra praktiker som är yrkesverksam vid en gymnasieskola i Malmö. Denna person kunde inte bistå med deltagare till intervjun men förmedlade i sin tur en kontakt till en kollega på en annan gymnasieskola. Personen i fråga var sedan behjälplig för att rekrytera deltagare till vår andra intervju med en tjejgrupp genom att informera på skolan om vår intervju och sedan låta tjejerna anmäla sig frivilligt.

4.4 Litteratursökning

I samband med att vi formulerade vårt syfte och våra frågeställningar tog vi ut huvudbegrepp som var relevanta för ämnena; kön, sexuellt handlingsutrymme och unga vuxna.

För att söka information och tidigare forskning använde vi oss av följande databaser; LIBRIS, ProQuest, Sociological Abstracts samt Social Services Abstracts.

De sökord vi använde oss av när vi sökte på svenska var följande; ungdomar, unga vuxna, sexuellt handlingsutrymme, norm*, kön, genus, sexualitet. När vi sedan sökte på engelska använde vi; adolescent, young adults, sexuality, gender. Ovanstående sökord har vi använt såväl enskilt som i olika kombinationer med varandra.

Vi inhämtade även inspiration från vetenskapliga rapporter och de referenser som fanns med i dessa. Vi gick även till avdelningen för genuslitteratur på biblioteket och eftersökte relevant litteratur där.

4.5 Fokusgrupper

För att genomföra våra intervjuer valde vi att använda oss av fokusgrupper. Vid användande av fokusgrupper kan vi som forskare ta del av flera informanters berättelser, uppfattningar och åsikter på samma gång. I fokusgrupper uppstår även gruppdynamik som kan leda till argumentation och ifrågasättning mellan

intervjupersonerna. Genom att använda oss av fokusgrupper har vi som forskare en möjlighet att se hur deltagarna reagerar på varandras åsikter. Detta i sin tur kan leda till att deltagarna i större utsträckning reflekterar över sina uppfattningar och således ge oss som forskare en mer realistiskt beskrivning av hur de ser på ämnet. Då det är flera deltagare kan diskussionen lätt sväva iväg från ämnet. Forskarens roll i fokusgrupper är att ha en viss kontroll över samtalet men samtidigt inte allt för styrande. Det gäller att som forskare fungera som en samtalsledare som hjälper alla som vill komma till tals göra det, men även att leda diskussionen tillbaka till ämnet om den svävar iväg. Det är dock av vikt att vi som forskare gör en

avvägning av när diskussionen behöver styras tillbaka till ämnet. Det som

inledningsvis kan ses som irrelevant för samtalet kan mynna ut i en högst relevant och intressant diskussion som kan röra aspekter av vårt ämne som vi som forskare inte tidigare tagit i beaktande (Bryman, 2011).

4.6 Respondenter

Vår första fokusgrupp bestod av sju killar. Samtliga deltagare tillhörde en idrottsförening i Malmö. Vår andra fokusgrupp bestod av sex tjejer som gick på två olika utbildningar på en gymnasieskola i Malmö. Samtliga deltagare i våra två fokusgrupper var mellan 16 och 17 år gamla. För att värna om våra deltagares anonymitet har vi valt att inte presentera dem mer ingående. I vår

resultatredovisning har vi använt oss av fingerade namn när vi har återgett citat från fokusgrupperna.

4.7 Bortfall

En av de sju tjejerna som skulle vara med i fokusgruppen dök inte upp vid

tillfället för fokusgruppsintervjun. En av de övriga deltagarna informerade oss om anledningen till tjejens frånvaro. Vi ansåg oss inte behöva en närmare förklaring till anledningen till bortfallet. Vi ansåg att det var ett litet bortfall som inte skulle påverka studien i stort.

4.8 Genomförande

Insamlandet av studiens material har skett på en gymnasieskola samt på en idrottsförening i Malmö. Vi har totalt intervjuat 13 unga vuxna till vår studie. Dessa var uppdelade i två fokusgrupper där vi intervjuade killar för sig och tjejer för sig. Fokusgruppintervjuerna varade 50 respektive 70 minuter. Vi valde att dela in fokusgrupperna utifrån tjejer och killar med anledning av vårt teoretiska

ramverk som bygger på genusteori där kvinnor är underordnade män. Vi hade därför en föreställning om att det skulle kunna hämma tjejerna såväl som killarna att uttrycka sig inför varandra. Vår förhoppning med denna uppdelning var att intervjuerna skulle upplevas mer avslappnade vilket i sin tur kunde leda till mer berikade och öppna svar. Vi var medvetna om att denna uppdelning utifrån kön i sig bidrar till reproducerande av könen som motsatspar. Vi ansåg dock att

fördelarna vägde tyngre än nackdelarna när det gällde uppdelningen av killar och tjejer vilket gjorde vi beslutade att genomföra intervjuerna på detta sätt.

Vi skickade ut informationsbrev till både de yrkesverksamma som hjälpte oss att förmedla kontakten till de unga vuxna samt till de unga vuxna själv. Vi

genomförde intervjuerna med de unga vuxna i deras egen miljö. Den första intervjun höll vi på en mötesplats för unga i Malmö och den andra intervjun genomförde vi på en gymnasieskola. Genom att genomföra intervjuerna i deras egen miljö var vår förhoppning att det skulle resultera i en öppen intervju som kändes avslappnad och trygg för våra deltagare.

Vi inledde båda fokusgrupperna med att presentera upplägget och syftet med intervjun. Vi gav återigen deltagarna samma information som de fått via

informationsbrevet och informerade dem om deras frivillighet och anonymitet. Då intervjun skedde i fokusgrupp med flera deltagare gjorde vi även en

överenskommelse tillsammans med tjejerna och killarna om att det som sades i rummet stannade i rummet. Detta för att undvika att de i efterhand skulle berätta för utomstående vad de andra deltagarna sagt vid fokusgruppsintervjun. Huruvida de sedan efterföljde överenskommelsen eller ej har vi dock ingen vetskap om. Inför intervjun hade vi förberett en intervjuguide med olika teman som

exempelvis rörde handlingar, känslor, sex och rykten. Detta för att försäkra oss om att vi skulle få in material inom ämnet sexuellt handlingsutrymme och på så sätt kunna besvara syftet med vår studie. Vi inledde båda fokusgruppintervjuerna med att ställa en bred öppningsfråga och lät sedan diskussionen fortskrida

deltagarna emellan. Vår roll i fokusgrupperna var att agera samtalsledare där vi ständigt var uppmärksamma på om någon av deltagarna försökte komma till tals. När diskussionerna kom långt bort från ämnet styrde vi även tillbaka diskussionen genom att återkoppla till något en deltagare sagt eller lyfta ett nytt tema från intervjuguiden.

Vi spelade in allt som sades under intervjuerna och gjorde inga anteckningar under tiden. Genom att göra på detta sätt, hade vi större möjlighet att fullt ut fokusera på den pågående intervjun. Inspelningen medförde även att vi i efterhand hade möjlighet att gå tillbaka och lyssna igenom intervjun för att se till att vi inte hade missat någon information av vikt samt möjligheten att transkribera

intervjuerna (Rosengren & Arvidson, 2002). Direkt efter att båda fokusgrupperna avslutas satte vi oss tillsammans för att skriva ner och diskutera de observationer vi gjort under intervjuerna.

4.9 Databearbetning och analys

Med hänsyn till vårt tillvägagångssätt och det datamaterial som vi har samlat in, valde vi kodning som bearbetningsform. Genom att vi kodade det insamlade materialet, bröts det stora materialet ner till mindre delar och blev mer

strukturerat, vilket underlättade vår analys. När vi kodade vårt material sökte vi efter upprepade teman och mönster som var intressanta för studien (Bryman,

2011). Vi inledde kodningen med att skriva ut vars en kopia av transkriberingen och gick därefter igenom materialet var för sig och kodade materialet. Vi använde oss av marginalmetoden, som innebär att vi använde oss av pennor av olika färger och gjorde små markeringar och kommentarer i marginalen när vi fann olika koder i det transkriberade materialet (Aspers, 2011). Vi gjorde sedan en

jämförelse mellan varandras funna koder och kommentarer. Därefter kom vi fram till gemensamma teman vi funnit genom kodningen. De teman vi hittade var bland annat känslor, sex, rykten, ideal, heteronormativitet och självkontroll.

Vi analyserade därefter våra teman tillsammans med teoretiska begrepp från våra teorier om genus och maskulinitet för att nå en djupare förståelse av vårt material (Aspers, 2011). Det är dock värt att nämna att analysen redan påbörjades till viss del vid intervjutillfällena med fokusgrupperna genom att vi redan där började tolka vad som sades. Detta är ett särdrag för den kvalitativa ansatsen då insamlandet av data inte kan särkopplas från spontan tolkning av oss forskare (Rosengren & Arvidson, 2002). Efter intervjutillfällena skrev vi omgående ner de observationer och reflektioner vi gjort. Dessa var sedan behjälpliga för oss när vi bearbetade och analyserade vårt material.

4.10 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Reliabilitet avser en studies tillförlitlighet och anger huruvida liknande resultat skulle uppstå om en annan person gjorde om studien. Då den sociala miljön förändras och inte är densamma vid två olika tidpunkter, med olika människor, är kvalitativa undersökningar svåra att upprepa. Validitet avser en studies

trovärdighet, huruvida studien mäter det som studien avser att mäta (Bryman, 2011). Huruvida begreppen validitet och reliabilitet ens går att använda inom den kvalitativa forskningen går att diskutera. Detta med anledningen av att en

kvalitativ forskning främst fokuserar på sociala fenomen istället för på konkret mätbara saker (Kvale & Brinkmann, 2009).

Vi har haft som ambition att redovisa vårt insamlade datamaterial och vårt tillvägagångssätt på ett noggrant och tillförlitligt sätt. Vi har transkriberat vårt material för att öka tillförlitligheten i studien. Vi har även valt att ordagrant redovisa en del citat i studien, detta för att öka trovärdigheten för läsaren. Den intervjuguide vi har använt oss av vid fokusgrupperna har byggt på olika teman för att kunna besvara vårt syfte. De diskussioner som har svävat utanför vårt ämne sexuellt handlingsutrymme och som inte har varit till grund för att besvara vårt syfte har vi utelämnat från studien. Vi är medvetna om att användandet av

fokusgrupp med en relativt fri diskussion bidrar till svårigheter för att studien och vårt resultat ska kunna göras om av någon annan.

Vi är väl medvetna om att vi med denna studie inte har möjlighet att göra generaliseringar till populationen. De unga vuxna vi har intervjuat kan inte ses som representativa för samhällets samtliga unga vuxna. Det var inte heller vår avsikt med studien då vi har haft ett utforskande forskningsintresse. Vårt syfte med denna studie har varit att belysa våra intervjupersoners berättelser kring sexuellt handlingsutrymme (Rosengren & Arvidson, 2002).

4.11 Forskarroll

Vi har under studiens gång strävat efter att hålla en professionell distans till våra intervjupersoner. Genom att hålla en distans till våra informanter ökar möjligheten

att inte identifiera oss med våra intervjupersoner. Det i sin tur leder till att vi inte riskerar att ta deras sida och förstärka deras åsikter i vår studie (Kvale &

Brinkmann, 2009). Vi har även tagit i beaktning att vi som forskare påverkar våra informanter beroende på hur vi formulerar våra intervjufrågor. Vi har därför strävat efter att formulera våra frågor på ett objektivt sätt och inte låta frågorna påverkas av våra egna uppfattningar eller förutfattade meningar i ämnet. Detta för att få en trovärdig och genuin bild av våra informanters uppfattningar (Elofsson, 2005).

Vi har tagit i beaktning att faktumet att vi båda författare är kvinnor kan ha

påverkat resultatet. Vi upplevde inledningsvis under intervjun med killgruppen att de var generade inför att uttrycka vissa saker och ord. Detta hanterade vi genom att prata avslappnat om att det var ”fritt fram” att uttrycka vad de tänkte på. När de inledningsvis pratade generat om ”h-ordet” klargjorde vi huruvida det var ordet hora de pratade om, vilket det var. Därefter uppfattade vi det som att killarna blev mer avslappande och bekväma med att uttrycka saker de inledningsvis dragit sig för att säga. Vi strävade efter att hålla oss neutrala vid de unga vuxnas

diskussioner i båda fokusgrupperna genom att varken stärka eller dementera påståenden som de unga vuxna uttryckte.

4.12 Etiska överväganden

Under studiens gång har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska huvudprinciper vilka omfattas av: informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav.

Det första kravet, informationskravet, innebär att forskaren ska informera informanterna som ingår i studien om dess syfte och tillvägagångssätt.

Informationen som ges ska innefatta alla de komponenter i studien som kan tänkas påverka informanternas vilja att medverka. Vid våra två intervjutillfällen

informerade vi våra informanter om syftet med våra intervjuer och vår studie. Vi skickade ut informationsbrev inför intervjuerna samt gav deltagarna samma information som vi gett i brevet muntligt vid intervjutillfället. Vidare informerade vi deltagarna om att de närsomhelst hade möjlighet att avbryta sin medverkan i studien samt att de i efterhand hade möjlighet att dra tillbaka information som de delgivit oss (Vetenskapsrådet, 2014).

Det andra kravet, samtyckeskravet, innebär att forskaren måste få ett godkännande från informanten att denne skall ingå i studien. Informanterna själva har rätten att bestämma huruvida de ska deltaga, i vilken omfattning och på vilka villkor. Informanterna har rätt till att avbryta sitt deltagande utan att det innebär några negativa konsekvenser för dem. Om informanten är under 15 år kan det även vara aktuellt att inhämta godkännande från barnets vårdnadshavare. Det gäller i

synnerhet om studien är av känslig karaktär. Vid våra intervjutillfällen inhämtade vi muntligt samtyckte från våra informanter. Med anledning av vår studies karaktär har vi valt att inte innefatta informanter som är yngre än 15 år (Vetenskapsrådet, 2014).

Det tredje kravet, konfidentialitetskravet, innebär att de personuppgifter

deltagarna lämnar ska behandlas med sekretess. Detta för att oberättigade inte ska kunna ta del av uppgifterna. Vi har i vår studie avidentifierat våra informanter genom att ge dem fiktiva namn när vi har presenterat vårt material. Vi har även utformat vår text med beaktning av att vi inte har tagit med särskiljande drag hos

våra informanter, detta för att läsare inte ska kunna härleda informationen till våra deltagare. Vi har även valt att inte presentera närmare i vår studie vilken

gymnasieskola eller idrottsförening vi har rekryterat våra deltagare på. Vi har inte heller presenterat var vi har genomfört våra fokusgruppsintervjuer

(Vetenskapsrådet, 2014).

Det fjärde kravet, nyttjandekravet, innebär att informationen om, och uppgifterna från de deltagande som är insamlade för forskningssyfte inte får användas i kommersiellt bruk och i andra icke-vetenskapliga sammanhang. Vi informerade våra informanter muntligt om att det material vi inhämtat från dem endast skulle användas inom ramen för vår studie (Vetenskapsrådet, 2014).

Som forskare är det även av stor vikt att reflektera över och minimera risken för att deltagarna i studien ska ta skada eller uppleva obehag av att delta (Kvale & Brinkmann, 2009). Vårt ämne sexuellt handlingsutrymme kan uppfattas som ett känsligt och personligt ämne. Detta har vi haft i beaktande när vi har valt

tillvägagångssätt för våra intervjuer samt när vi har utformat vår intervjuguide. Då vi har valt fokusgrupper för att genomföra våra intervjuer kan detta vara till fördel för informanterna. Detta med anledning av att inte allt fokus ligger på en enskild informant att svara, utan att frågan är ställd till en hel grupp. Framförallt är detta fördelaktigt om någon deltagare skulle uppleva att någon fråga är känslig och/eller personlig och därför inte vilja svara.

Vi valde att utforma frågorna mot en generell karaktär för att minimera risken för att våra informanter skulle uppleva att frågorna var personligt riktade. Vår

förhoppning med detta var även att informanterna inte skulle uppleva att de behövde delge svar om sin egen sexualitet och hur de själva agerar, utan att frågorna ställs i termer av hur de upplever att omgivningen och allmänheten förhåller sig till ämnet. Då vi intervjuade i grupp där deltagarna tog del av

varandras tankar och åsikter i ämnet, beslutade vi oss för att göra ett muntligt avtal med samtliga deltagare innan vi inledde intervjun. Vi kom tillsammans med deltagarna överens om att ”det som sägs i rummet, stannar i rummet” för att de skulle känna sig trygga och bekväma i intervjusituationen. Vi ville med denna överenskommelse bidra till ett öppet samtalsklimat och förhindra att deltagarna efter intervjun skulle vidarebefordra information till utomstående.

4.13 Samarbetet

Vi båda författare har varit gemensamt ansvariga för denna studie. Vi har

gemensamt sökt efter relevant tidigare forskning samt teorier. Vi använde separata datorer för att eftersöka detta, därefter gick vi tillsammans igenom vad vi hade hittat och beslutade om vad vi skulle använda oss av. Vi utförde intervjuerna tillsammans med lika delat ansvar vid båda tillfällena. Eftersom vi använt oss av fokusgrupper för våra intervjuer var det för oss fördelaktigt att vara två då det inte endast är det som sägs som är av vikt utan även vad som sker inom gruppen vid intervjutillfället. Vi noterade även i efterhand att vi till viss del observerat och tolkat in saker olika under intervjuerna. Det insamlade materialet i studien har såväl bearbetats som tolkats gemensamt i en ständigt pågående dialog mellan oss två som forskare. Genom att skriva samtliga delar tillsammans var vår ambition att språket skulle vara väl bearbetat och detsamma studien igenom. Vi båda har starka viljor och åsikter, vilket under studiens gång har fört oss in i livliga diskussioner där vi har utmanat varandra, något vi anser har berikat studien.

5. RESULTAT

I detta avsnitt kommer vi att presentera vårt resultat som är baserat på vad som framkommit under våra två fokusgruppintervjuer. Detta gäller såväl vad som sagts i fokusgrupperna samt de observationer vi gjorde vid de båda tillfällena. Vi har valt att presentera vårt material utifrån de teman vi har funnit. Killarna var mer fåordiga i sin fokusgrupp än tjejerna och deras intervju var även något kortare. Detta är något som återspeglas i vilket utrymme de båda fokusgrupperna får i resultatredovisningen.

5.1 Kungen och horan

När vi inledde vår intervju med tjejerna ställde vi en generell fråga gällande huruvida de uppfattade att det fanns skillnader mellan vad som anses vara ”okej” för en kille respektive tjej att uttrycka/göra/bete sig. Samtliga tjejer var rörande överens om att det fanns stora skillnader mellan killar och tjejers

handlingsutrymme. Det första exemplet som togs upp var gällande antalet sexpartners och hur antalet har olika betydelse för tjejer och killar.

”En kille som har sex med x antal tjejer, han är considered a boss. Men om en tjej gör det är hon considered a slut, alltså slampa eller hora”

- Ylva ”…en kille blir liksom högre uppsatt, och en tjej blir nedvärderad”

- Jasmine Tjejerna diskuterade att det innebär status för en kille att ha sex med många tjejer. En kille som har haft mycket sex kan öppet skryta om det och som positiv respons av omgivningen få en klapp i ryggen. Vidare tar tjejerna upp att de tjejer som har haft många sexpartners ses som smutsiga. Tjejerna beskriver att en kille inte är intresserad av att ha sex med en tjej om hon har haft många sexpartners innan honom. Då en tjej har haft många sexpartners tenderar omgivningen att börja bete sig annorlunda gentemot henne och ta avstånd från henne genom att frysa ut henne långsamt. Även om tjejerna uttrycker i diskussionen att det är såväl tjejer som killar som dömer tjejer som haft många sexpartners, är de överens om att killar tenderar att döma tjejer betydligt hårdare. För tjejerna spelade det inte så stor roll hur många sexpartners killen hade haft, så länge han inte hade haft sex med någon nära vän till tjejen. Tjejerna diskuterade vidare att det egentligen inte borde vara så stor skillnad mellan tjejer och killar och att denna syn är

konservativ.

När vi genomförde intervjun med killgruppen så ställde vi samma inledande fråga som vi hade ställt till tjejgruppen, huruvida de uppfattade att det fanns skillnader mellan vad som är okej för en kille respektive tjej att uttrycka/göra/bete sig. Precis som tjejgruppen hade gjort kom killgruppen direkt in på ämnet sexpartners. Killarna var också av uppfattningen att det innebär status och ses som positivt om en kille har haft sex med många tjejer. För en tjej som har haft sex med många killar däremot ses det som negativt och risken är stor att hon får öknamn som t ex, slyna, slampa eller hora. Killgruppen var av uppfattningen att det är såväl killar som tjejer som ger tjejer dessa negativa öknamn. Killarna lyfte att killar även får öknamn som player, king, savage, men att dessa främst sker killar sinsemellan och till skillnad från tjejernas öknamn har dessa en positiv betydelse.