Analys och diskussion av det kvantitativa resultatet

De variabler som vi anser vara intressanta utifrån våra frågeställningar samt våra hypoteser är kön, geografiskt ursprung, kartanvändning och elevens egenuppskattade kartskicklighet. Till detta har vi valt att även analysera utifrån variabeln för vilken skola eleven går på, eftersom vi anser oss kunna se samband kring detta som kan verka starkare än de andra variablerna. Dessa fem variabler analyserar vi och ser om det finns något samband med hur de geometriska formerna ser ut, hur pass väl eleverna placerat kontinenterna, samt vad eleverna började rita.

5.1.1 Elevernas förmåga att återge kontinenternas geometriska former Det första som ska analyseras är vilka samband som finns mellan de fem olika variablerna och elevers förmåga att rita kontinenternas geometriska former. Tabell 1 (Bilaga 2:1) visar som vi tidigare nämnt att pojkar har en tendens att återge kontinenternas geometriska former bättre än vad flickorna gör. Resultatet i denna tabell ska dock ses som just en tendens, då

sambandsmåttet visar att det är ett svagt samband. Elevernas etniska ursprung verkar påverka sambandet ännu mindre eftersom sambandsmåttet i tabell 4 (Bilaga 2:2) är ännu lägre. Det som kan utläsas här är att i gruppen med elever med annan europeiskt ursprung än svenskt oftare än elever med något annat geografiskt ursprung ritar kontinenternas geometriska former bättre. Tabell 7 (Bilaga 2:3) behandlar kartanvändning. Sambandsmåttet för denna tabell är högre än den tidigare vilket visar att sambandet är något starkare. Det som kan utläsas i denna tabell är att det verkar finnas en tendens att elever som använder kartan ofta ritar

att kontinuerlig kartanvändning gör att den mentala kartan blir mer detaljerad och mer

korrekt. Detta påstående skulle kunna stärkas av John Deweys tes om att elever lär sig genom att göra och upprepa saker. På samma sätt menade Dewey i början av sin karriär att elever formade inre mentala bilder som en del av inlärningen (Åsmund m.fl. 1995). Piaget menar istället att läraren i undervisningssituationer ska fungera som handledare och utmana eleven med problemformuleringar, i Piagets teori är inte upprepning centralt, utan istället för kvantitativ användning av kartan så är det kvalitativ användning som utvecklar elever

(Schwebel m.fl. 1976). I vår undersökning så ser vi endast att de elever som presterat bra när det gäller att rita världskartan använder kartor mer än de som presterar sämre.

Undersökningen kan dock inte säga om det är ett resultat av att eleverna använder kartan kvantitativt eller om eleverna använder kartan kvalitativt vid dessa tillfällen. Undersökningen kan inte heller säga ifall eleverna ritar kartor ofta i förhållande till de andra eleverna.

Den variabel som vi ser påverkar elevernas resultat mest när de ritar de geometriska formerna på kontinenterna är elevernas egenupplevda förmåga att förstå kartböcker. Tabell 9 (Bilaga 2:3) visar att hela 81,8% av de elever som anser sig ha svårt att förstå kartböcker har hamnat i den lägsta kategorin. Orsaken till att sambandet ser ut på detta sätt tror vi beror på att ifall en elev har svårt att förstå något så abstrakt som en karta så kommer detta att påverka elevens uppfattning av hur världen ser ut, och på så vis även påverka den mentala kartan. Vi anser att lärare som använder sig av kartor bör betänka detta och använda olika infallsvinklar och metoder. Molin (2006) menar som tidigare nämnts att geografiundervisningen ofta lever kvar i gamla mönster. Kanske skulle dessa elever förstå bättre ifall fler lärare gjorde som Lundahl m.fl. (2006) föreslår, nämligen övergå från en mer deskriptiv kartanvändning till en mer analytisk. Ahlberg (Red.) (2009) menar att elever som förväntas prestera mindre bra också kommer att göra detta eftersom elevens egen uppfattning av sig själv påverkas negativt av detta. De elever som uppfattar att de har en sämre förståelse av kartor kanske inte ger sig själva chansen att prestera bra, eftersom de redan innan tror att de ska misslyckas. Ett av geografiämnets syften är att ge eleverna en bättre rumsuppfattning (Skolverket, 2000).

Rumsuppfattning i vår undersökning läses som världskarta. Att elever som har svårt för kartor presterar sämre är något som varje enskild lärare bör betänka i sin undervisning.

Sambandsmåttet i denna tabell är mycket starkt vilket tyder på att variabeln i hög grad påverkar elevernas förmåga att rita kontinenternas geometriska former.

En variabel som vi kan se har en hög påverkan är vilken skola eleverna går på. Denna variabel är endast giltig för denna undersökning. Som vi sett i tabell 12 (Bilaga 2:4) så har eleverna på Mellanskolan en tendens att rita kontinenternas form sämre än på de båda övriga skolorna. Sambandsmåttet för detta samband är relativt starkt, vilket gör det till en variabel som är viktig för vår undersökning. Orsaken till att eleverna på Mellanskolan presterar lägre än de båda andra skolornas elever på detta moment kan bero på olika faktorer. Exempelvis kan kartanvändningen/ kartundervisningen se olika ut på skolorna.

5.1.2 Elevernas förmåga att återge kontinenternas korrekta placering Precis som resultatet över elevernas förmåga att återge kontinenternas geometriska form är pojkar aningen bättre än flickor på att återge kontinenternas korrekta placering. Som tabell 2 (Bilaga 2:1) visar, kan man även se att sambandsvärdet är högre för denna tabell än för tabell 1 (Bilaga 2:1). Detta tyder på att variabeln kön ger tydligare samband när det gäller placering av kontinenter än när det gäller återgivande av kontinenternas former. Variabeln köns

påverkan kan även ses i diagram 3 (kapitel 4.1). I detta diagram går att utläsa att flickor inte enbart missar att sätta ut kontinenter oftare än pojkar, utan flickor missar dessutom att sätta ut fler kontinenter i högre grad än vad pojkar gör.

Som tidigare nämnts i resultatet och i tabell 5 (Bilaga 2:2) så finns det ett samband mellan etniskt ursprung och hur pass väl eleverna placerar ut kontinenterna på sina kartor. Elever med ickesvensk europeisk bakgrund tenderar att placera ut kontinenterna mer korrekt än övriga elever. Någon logisk orsak till detta går inte att komma fram till i vår undersökning. Elever med svensk bakgrund tenderar att vara överrepresenterade när det gäller att missa att placera ut flera kontinenter. Den sista gruppen, elever med utomeuropeisk bakgrund, har enligt diagram 2 (kapitel 4.1) en tendens att missa Oceanien på sina kartor i högre grad än elever med annat ursprung. Dock bör tilläggas att i samma diagram kan utläsas att Oceanien är den kontinent som missats oftast oberoende etniskt ursprung.

När det gäller variabeln kartanvändning så återfinns exakt samma resultat över elevernas förmåga att placera ut kontinenterna, som kunde ses i analysen av hur kartanvändning påverkar elevernas förmåga att återge kontinenternas geometriska former. Alltså att mer kartanvändning leder till bättre resultat. Vidare visar diagram 4 (kapitel 4.1) att elever som

använder kartor mer än en gång i veckan aldrig missar mer än en kontinent bland de elever som ingått i denna undersökning. Elevernas uppskattning av deras egna kartkunskaper, eller hur svårt de anser sig ha att arbeta med kartan är en variabel som ger ett mycket starkt samband till utplaceringen av kontinenterna. Som tabell 10 (Bilaga 2:3) visar så har elever som anser sig ha lätt för att arbeta med kartor också placerat ut kontinenterna korrekt i

betydligt högre grad än vad elever som har svårt att förstå kartor har gjort. Eftersom det redan konstaterats i tabell 8 (Bilaga 2:3) att kartanvändning har en betydligt mindre påverkan än vad kartförståelse har i tabell 10 (Bilaga 2:3) för elevernas placering av kontinenterna, så bör undervisande lärare betänka att det inte endast är den mängdmässiga användningen av kartor som påverkar, utan också hur kartan används som har relevans.

5.1.3 Vad eleverna började rita

Diagram 1 (kapitel 4.1) visar vad alla som ingått i undersökningen börjat med att rita. Det går att utläsa från samma diagram att de flesta eleverna börjar med att rita Nordamerika. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att man i västerländerna läser från vänster till höger, samt uppifrån och ned. Detta skulle kunna på samma sätt påverka hur eleverna väljer att börja rita. Den näst vanligaste platsen att börja rita är enligt samma diagram Sverige. Detta skulle kunna styrka vår hypotes om att elever börjar rita sitt närområde först.

Tabell 3 (Bilaga 2:1) visar att flickor i högre grad än pojkar börjar med att rita Sverige på sina kartor. Över 40 % av flickorna börjar med Sverige eller Europa, medan 40 % av pojkarna börjar med att rita Nordamerika.

I tabell 6 (Bilaga 2:2) framgår att elever med annan europeisk bakgrund än svensk i hela 54,5 % av fallen börjar med att rita Nordamerika. Samma grupp elever började också ofta med att rita Europa, dock inte med Sverige. Av de elever som började med att rita Sverige var elever med etnisksvensk bakgrund överrepresenterade. Bland eleverna med utomeuropeisk bakgrund började hela 20 % med att rita Sydamerika, i de övriga grupperna började mindre än 5 % med samma kontinent. I gruppen av elever med utomeuropeisk bakgrund hittas flera elever med sydamerikansk bakgrund. Detta tillsammans med att européer ofta börjar med

I en jämförelse skolorna emellan börjar eleverna i Landsbygdsskolan i högre grad med att rita Sverige än de övriga skolorna. Intressant är att alla elever som börjar med att rita Sydamerika går på Stadsskolan, som är även är den mest etniskt heterogena skolan av de undersökta.