Analys och diskussion av metod och genomförande

För att respondenterna skulle ha möjlighet att motivera och diskutera svaren på frågorna genomfördes muntliga enskilda intervjuer. Antalet intervjuer begränsades till åtta för att kunna genomföra intervjuer och analysera resultatet inom tidsramen för arbetet. Genom att göra enkäter hade antalet respondenter kunnat vara fler och resultera i ett mer generellt svar. Enkäterna hade kunnat spara tid då det inte krävs några bestämda tider för

svarstillfällen och respondenterna genomför undersökningen enskilt. Möjligheten för att aktörerna skulle tolka frågorna fritt hade ökat och det hade varit svårare att interagera och styra respondenten i rätt riktning igen. Valet av enskilda intervjuer som metod har

fungerat för att besvara studiens syfte och en stor mängd resultat har kunnat samlas in. Mötena via Zoom har varit ändamålsenliga. De digitala mötena har gjort det möjligt att intervjua respondenter utan att behöva resa. Det uteblivna resandet sparar tid för respondenterna vilket kan ha bidragit till en ökad andel av personer som har haft möjlighet att medverka i studien. Om rådande läge i pandemin hade tillåtit och

möjliggjort fysiska möten finns det en risk att interagerandet mellan parterna hade blivit större och att protokollet för intervjun inte hade följts i samma utsträckning.

Åtta intervjuer genomfördes och sex av dem användes i detta arbete. Denna gallring av resultat gjordes för att hålla det relevant och för att endast använda den fakta som besvarar syftet. Genom att tydligare formulera intervjufrågorna och syftet med intervjun för respondenterna kunde alla intervjuer varit av relevans. Eftersom intresset för arbetet var att höra vilka teorier erfarna aktörerna hade om framtidens kontor, ansågs det inte relevant att använda resultat som hänvisade till vidare läsning i stället för egna teorier. Respondenternas erfarenheter och upplevelser av branschen har skiljt sig åt beroende på vilken ort de är verksamma i. Checchi, Hederos och Wolf är alla tre verksamma i Stockholm. Öman och Ohls är baserade i Växjö och Erensjö är verksam i Stockholm, Malmö, Göteborg och Växjö. Yrkeserfarenheter från olika städer kan bidra till varierade spekulationer gällande kontorets framtid.

De som har intervjuats till detta arbete kontaktades inledningsvis via mejl. Alla

respondenterna svarade inom två arbetsdagar för att boka in tid för intervju. Intresset för framtidens kontor är stort och det har varit lätt att få kontakt och svar från respondenter. Om det hade funnits möjlighet till mer tid för arbetet kunde det genomförts fler intervjuer med andra aktörer för att få ett mer generellt svar på arbetets syfte.

Inspelning av ljud gjordes med en extern enhet för alla intervjuer. Den externa enheten plockade upp visst omgivningsljud som i vissa fall gjorde det svårt att höra vad respondenterna sa vid transkriberingen. Vissa av intervjuerna spelades även in med Zooms egna inspelningsverktyg vilket gjorde det lättare att höra vad respondenten svarade på frågorna. I efterhand kan det konstateras att det hade varit bättre om de båda inspelningsmetoderna hade använts för alla intervjuer.

Eftersom detta arbete handlar om kontoret efter år 2020 och pandemins utbrott, finns det ännu relativt lite färdigställd forskning i ämnet. Först om ett antal år går det säkert att säga om pandemin kommer att ha en påverkan på framtidens kontor. I nuläget går det bara att spekulera. Även om spekulationerna kommer från personer som arbetat länge med utformning av kontor är det först i framtiden som vi kommer att veta om de fick rätt eller inte.

6 Slutsatser

Det digitala arbetssättet är här för att stanna. Både kontoret och det digitala mötet behöver optimeras för att företag ska kunna skapa och förvalta innovation. De nyvunna digitala erfarenheterna har lett till att kontoret behöver utvecklas i takt med den tekniska utvecklingen. Det digitala mötet är effektivt men inte relationsbyggande och kan därför inte ersätta det spontana mötet och den interaktionen som sker på ett kontor. Kontoret som fysisk mötesplats skapar oväntade möten som leder till impulser och kreativt arbete. Efterfrågan på kontor efter år 2020 kommer att finnas kvar. Företag och medarbetare önskar fortfarande en plats dit anställda och kunder kan komma för att interagera med varandra. Alla respondenter är eniga om att kontoret är viktigt för de fysiska mötena, men det krävs även utrymme för att utföra uppgifter som kräver fokuserat arbete i företagets lokaler.

För att locka tillbaka de anställda till kontoret i framtiden krävs det att kontorslokalen är lättillgänglig för både medarbetare och kunder. Genom minskade kontorsytor kan företag i stället tänka sig att betala ett högre kvadratmeter-pris för att ha kontorslokalen belägen på ett mer attraktivt ställe.

Det hade ur många aspekter varit lönsamt att kunna dela kontorslokaler med andra företag. Lagstiftningar, hyresavtal, sekretess, mänskligt motstånd och vikten av identitetsskapande är några av de faktorer som står i vägen för konceptet. För att samutnyttjande av lokaler ska kunna bli till verklighet krävs lösningar på denna typ av hinder. Delade kontorsytor ska inte byggas upp av kompromisser utan ska generera vinst för alla inblandade parter.

Efter år 2020 behöver kontoret optimeras för möten, både informella och formella. Kontoret behöver vara en plats för erfarenhetsutbyten och sociala utbyten. Detta innebär att generella lösningar inte är lösningen. Genom att ta bort de generella lösningarna tvingas företagen se efter vilka behov företaget och dess anställda har. Respondenterna trodde inte att det kommer att byggas nya kontorslokaler i stor utsträckning i framtiden. Det kommer i stället att handla om att förvalta de kontorslokaler som redan finns. För att skapa en produktiv arbetsmiljö är det i framtiden viktigare med kvalitet än kvantitet vid utformning av kontorslokaler.

Studien visar att funktionsbehovet på framtida kontor är framför allt att agera mötesplats för kunder och medarbetare. För att medarbetare och kunder ska komma tillbaka till kontoren efter år 2020 bör de vara belägna på platser som är lättillgängliga och attraktiva. På kontoret ska det fortfarande finnas plats för koncentrerat och fokuserat arbete. Mer specifika funktionsbehov för kontorslokaler är individuella för företag och dess verksamhet.

Källförteckning

Abratt, R. & Kleyn, N. (2012). Corporate identity, corporate branding and corporate reputations: Reconciliation and integration. European journal of marketing, 46(7), pp.1048-1063

Ahlin, J. (1987). Kontorsplaneringens historik och nuläge. KTH Vol.1, No 2. Björk Bovin, I & Ståhl, J-E. (2009). Att flytta till och arbeta i öppet kontor. 1. uppl. Stockholm: Prevent

Bartsch, S., Weber, E., Büttgen, M. & Huber, A (2021). Leadership matters in crisis induced digital transformation: how to lead service employees effectively during the COVID-19 pandemic. Journal of service management, 32(1), pp.71-85.

Blagoev, B., Costas, J. & Kärreman, D. (2019). ’We are all herd animals’: Community and organizationality in coworking spaces. Organization (London, England), Vol.26(6). Bodin Danielsson, C. (2014). Vad är ett bra kontor?: olika perspektiv på Sveriges

vanligaste arbetsplats. Stockholm: Svensk byggtjänst

Büschgens, T., Bausch, A. & B. Balkin, D. (2013). Organizational Culture and

Innovation: A Meta-Analytic Review. The Journal of Product Innovation Management, Vol.30(4).

Conradson, B. (1988). Kontorsfolket: en etnologisk studie av livet på kontor. Diss. Stockholm: Nordiska museet.

Fastighetsägarna (u.å.). Coworking-kontor, en exponentiell trend.

https://www.fastighetsagarna.se/globalassets/rapporter/stockholms-rapporter/coworking--kontor-en-exponentiell-trend.pdf [2021-04-21]

Folkhälsomyndigheten (Fohm) (2020a). Nytt Coronavirus upptäckt i Kina.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/nytt-coronavirus-upptackt-i-kina/ [2021-04-12]

Folkhälsomyndigheten, Fohm (2020b). Spridningen av Covid-19 är en pandemi.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/spridningen-av-covid-19-ar-en-pandemi/ [2021-04-12] Folkhälsomyndigheten, Fohm (2020c). Personer över 70 bör begränsa sociala kontakter

tills vidare.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/mars/personer-over-70-bor-begransa-sociala-kontakter-tills-vidare/ [2021-04-21]

Frisk, J. (2021). Borta bra men hemma bäst? Forskare kartlägger forskning om

distansarbete. Stockholm: Forte:.

https://forte.se/artikel/borta-bra-men-hemma-bast-forskare-kartlagger-forskning-om-distansarbete/ [2021-05-18]

Gullers, A. (2018). Stan ska bli världsbäst på klimatomställning. KTH.

https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/stan-ska-bli-varldsbast-pa-klimatomstallning-1.899061 [2021-05-18]

Kanawaty, George (red.) (1992). Introduction to work study. 4. (rev.) ed. Geneva: International Labour Office

Nagel, L. (2020). The influence of the COVID-19 pandemic on the digital transformation of work. International journal of sociology and social policy, 40(9-10), pp.861-875

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Fjortonde upplagan (2015).

Stockholm: Svenska Akademien

Svensson, J. (2017). Kontorets nya typologier är ett symptom på livstilsidealet om att ständigt arbeta. Arkitektur, 8 november. https://arkitektur.se/tema/kontorets-nya-typologier-ar-ett-symptom-pa-livstilsidealet-om-att-standigt-arbeta/ [2021-05-18] Tarkett (u.å.). Om kontoret efter 2020 med Mats Hederos. Sollentuna: Tarkett https://proffs.tarkett.se/sv_SE/node/kontoret-efter-2020-Mats-Hederos-AMF-12176 [2021-04-28]

Tele2 (2020). Det hybrida arbetslivet – Coronapandemins effekter på vårt sätt att arbeta

– nu och i framtiden. Kista: Tele2 Kantar Sifo.

https://mb.cision.com/Public/7793/3250374/92d3075d5481f459.pdf [2021-05-18] Widell, J. (2019). Från trälhav till kontorslandskap.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/fran-tralhav-till-kontorslandskap [2021-04-14]

Bilagor

Bilaga 1: Intervjufrågor

Bilaga 2: Intervju med Ingemar Ohls, LBE Arkitekt Bilaga 3: Intervju med Jan Erensjö, Visma

Bilaga 4: Intervju med Linnea Öman, BYN Växjö och ICON Bilaga 5: Intervju med Marco Checchi, Studio Stockholm Bilaga 6: Intervju med Mats Hederos, AMF Fastigheter Bilaga 7: Intervju med Ulrika Wolf, Tenant & Partner

Bilaga 1: Intervjufrågor

1. Kan du beskriva din arbetsroll och dina erfarenheter av utveckling av kontor? 2. Vad kännetecknar ett bra kontor?

3. Om alla arbetsuppgifter går att göra hemifrån i framtiden, vilka funktioner ska då finnas i våra kontorslokaler?

4. Vad är vikten av att ha en fysisk mötesplats för företag? a) Vad gör en fysisk miljö̈ produktiv?

b) Vad är ett bra läge för en mötesplats?

c) Vilken roll spelar kontorslokalen som plattform för sociala relationer? Måste det sociala samspelet ske just på̊ kontoret?

5. Hur kan kontorslokalerna användas när företaget inte är på̊ plats? (Till exempel, “alla jobbar hemifrån på̊ måndagar”)

6. Vad är vikten av att ha en egen mötesplats för företag? (Är delade kontorsytor/kontorskollektiv ett alternativ?)

Bilaga 2: Intervju med Ingemar Ohls, LBE Arkitekt

14/4–21

Kan du beskriva din arbetsroll och dina erfarenheter av utveckling av kontor? Jag jobbar som arkitekt idag men har egentligen en lite mer teknisk bakgrund. Jag har tagit fram skisser för lite olika kontor. Det är Visma bland annat och sen så finns det flertalet andra företag, där jag tagit fram tidiga skisser för hur man kan planera, hur man kan möblera om och skapa fler arbetsplatser. Så renoveringar är det faktiskt främst, det har inte varit så mycket nybyggnader. Utan det är renoveringar- att man skapar nya rum och så vidare. Då är det dels den här mer fysiska miljön, att man skapar flera rum och sen har jag också tagit fram möbleringsalternativ, möbleringsförslag och materialval och så vidare. Det är de erfarenheterna jag har av att jobba med kontor.

Vad kännetecknar ett bra kontor?

Det är ju beroende på vad man jobbar med, man får ju utgå från de som ska jobba där. Vad kräver de för miljö för att de ska kunna prestera? Det är ju ett bra exempel som det jag jobbar med, där det är olika avdelningar och då ser de avdelningarnas miljöer olika ut. Utifrån att de har olika arbetsuppgifter. Som till exempel, sitter man i telefonsupport då vill man ha extremt akustisk miljö. Då är akustiken det absolut viktigaste. Men sitter man med ren dator- och programvaruutveckling så är kanske inte akustiken det viktigaste, men då ska det vara en kreativ och rolig miljö. Då är det viktigare. Det är alltså ganska mycket utifrån vem som ska jobba där. Men rent allmänt kan man säga att det jag främst fått till mig- så är det ljudmiljön. Att det ska vara en tyst miljö så att man inte blir störd av ljud och sen ska det vara en sådan möblering- hur man rör sig i kontoret. Att man inte ska bli störd av kollegor och så vidare, att man kanske inte har någon som sitter väldigt nära en yta där väldigt många rör sig eller att man kanske inte ska sitta bredvid en toalettdörr som det slår i väldigt ofta. Det är sådana saker som jag skulle säga är viktiga. Man ska känna att man kan fokusera på sitt jobb. Då är det ljud och intryck som man ska hålla nere så att man kan fokusera så bra som möjligt. Sen är det just det här med akustik- att det inte ska vara så mycket ljud. Man ska ha möjlighet att kunna gå undan i ett litet rum eller

grupprum. Kanske om man ska ta ett samtal eller någonting att man kan gå undan då och fokusera där. Alltså att det ska finnas väldigt tysta miljöer. Människor är väldigt olika, vissa kan fokusera i väldigt högljudda miljöer utan bekymmer men sedan finns det vissa som är väldigt känsliga för yttre stimulering. Det är väl egentligen det jag skulle säga- för att skapa ett bra kontor eller en bra kontorsmöjlighet ska det vara en miljö som man kan fokusera i. Det jag sa tidigare om att det ska vara en kreativ miljö, det skulle inte jag säga rent generellt är det viktigaste. Men man ska känna att det är en ren, snygg trevlig miljö man sitter i. Oftast är man mer fokuserad om man slipper leta efter saker på kontoret. Det ska vara tydligt, allting ska ha sin plats och det ska vara tydligt vart man kan hitta det.

Om alla arbetsuppgifter går att göra hemifrån i framtiden, vilka funktioner ska då finnas i våra kontorslokaler.

Det jag tror kommer vara viktigt är just de här mötesfunktionerna. Beroende på lite vad man jobbar med. Men det har man redan börjat se i USA, folk i New York och så vidare där det är extremt höga hyror. Då har vissa arbetsplatser sagt att alla jobbar hemifrån men så har man bara möteslokaler egentligen som man betalar för. Det tror jag, att det är liksom väldigt svårt att ta emot kunder. Iallafall för mig, jag kommer inte vilja bjuda hem kunder till mitt hem för att diskutera ett projekt och så vidare. Utan det är väl främst de funktionerna jag ser att ett kontor behöver ha. Sen är det även vissa funktioner, beroende på vad man jobbar med, men för mig är det ganska svårt att göra utskrifter hemma. Eftersom i princip allt jag skriver ut är A3 eller större. Det är inte rimligt att ha en A1-plottare i sin lägenhet. Dels för att det är väldigt dyrt, jag tror inte att något företag skulle gå med på att betala för det. Vissa specialdelar som det inte är möjligt att alla anställda har hemma. Och de här mötesplatserna som bidrar till en social samvaro mellan kollegorna. För det är något jag känt, man saknar mer och mer. Jag har jobbat hemifrån helt sedan september - oktober där någon gång, och man tappar just den här sociala samvaron. Alltså att man sätter sig ner och pratar över en kaffe och så vidare. Hur man löser det om alla skulle sitta och jobba hemifrån, ja då får man lösa det på andra sätt. Men just möten och dyra delar av ens yrkesroll kommer väl finnas kvar, det är väl kanske det som är det enda som finns kvar i framtiden.

Vad är vikten av att ha en fysisk mötesplats för företag?

Det är egentligen att den mötesplatsen blir företagets ansikte utåt. Det är det som kunder, eller någon utifrån ser. Om det till exempel är papper överallt inne på avdelningarna, eller att det är en väldigt kreativ miljö så att man mitt i rummet har ett pingisbord eller

någonting. Sen är det väl konferensrummet. Om man vill ge ett intryck av strikthet till exempel då är det bara den delen som har det här väldigt strikta och affärsmässiga. Jag tror att mötesplatserna där man möter utomstående personer, det är där man visar upp vad som är viktigt för företaget. Det kan vara en reception eller någonting, med hjälp av färger, materialval och så vidare kan man visa att det är en väldigt strikt eller ledig miljö. Har man mycket kakel, klinker på golven och marmorbänkar så uppfattas det som en väldigt prydligt och strikt, så är det den bilden man får av företaget. Har man massor av mjuka soffor och färgglatt så blir det en mer lekfull miljö och det tar man också med sig in i de här mötesrummen. Den fysiska miljön är väldigt viktig för hur man uppfattas utifrån.

Vad gör den fysiska miljön produktiv?

Jag har varit inne lite på det. Det är just det här att man ska kunna ha en miljö där man kan koncentrera sig. Man ska aldrig känna att verktyg och sådana saker är

svårtillgängliga. Är det till exempel två avdelningar som använder sig av samma verktyg väldigt mycket så ska de avdelningarna inte vara placerade långt ifrån varandra. Eller så kanske man ska ha två sådana verktyg så man slipper springa och låna det av varandra hela tiden. Man ska ha nära till det man behöver och allt ska fungera egentligen för att man ska känna sig produktiv. Just det här att man kan känna att man kan fokusera på sitt arbete. Det är olika för olika människor vad de känner sig produktiva av också. Många tar upp IT-bolagen i Silicon Valley, där de kan sitta och spela Playstation-spel på arbetstid för att koppla av och sedan fokusera igen och känna sig kreativa. Det har jag väl

egentligen inget emot, utan ser man att sina medarbetare drar nytta av det så kanske man ska ha det så. Men jag klarar till exempel inte av ett sådant arbetssätt. Jag behöver ha det

just att en lugn miljö är viktigt. Är det folk som behöver mer fart och liv, ja men att man kan dela av då exempelvis.

Vad är ett bra läge för en mötesplats?

Det är ju alltid bra att man har nära till kollektivtrafik och så vidare. Sen så krockar det ofta också med att har man nära till kollektivtrafik och så vidare är det ofta väldigt

centralt i en stad och då blir det egentligen lite sämre med parkeringar och sånt. Jag skulle nog säga att rent allmänt är det väl bra att vara så centralt som möjligt egentligen trots att det kanske kan bli svårare med parkeringsplatser kanske beroende på storlek på stad osv. Och där kommer det också till att man får ju en exponering om man har en mötesplats, eller ett litet kontor centralt. Ofta har man en liten skylt eller någonting iallafall och då är det fler som ser den. Om kontoret ligger centralt och det är ett ställe som jag aldrig har varit på så kanske jag ändå har sett skylten och vet ungefär vart det kan finnas. Jag har sett det och vet att det finns på den gatan till exempel. Men är det långt bort ifrån där folk befinner sig så kan det vara något negativt. Skulle jag säga. Men det viktigaste är väl att man ska vara nära sina kunder. Har man majoriteten av sina kunder i Norrbotten så är det ganska dumt att ha sitt kontor i Malmö. Då ska man väl ha ett satellitkontor i närheten där man har kunderna, så att man kan ha en bättre kontakt. Sen allmänt när det gäller

mötesplatser, när man går in i en byggnad eller någonting är det alltid bra att

mötesplatsen ska vara nära entrén och det ska inte vara krångligt att ta sig till ett möte. I några projekt har vi flyttat om faktiskt, för att man sen tidigare har märkt det -att det är lite dumt faktiskt att konferensutrymmet finns på plan 2. För då måste alla som kommer dit och inte känner till byggnaden ha svårt att hitta. Då måste de leta- vart finns trappor, vart finns hiss osv? Ska man sen gå vidare genom dörrar så kan det bli svårorienterat. Då är det bättre att man har en mötesplats vid entrén i en reception, att man bara kan visa att “ta den dörren till höger” så är du inne i mötesmiljön om man säger så.

Vilken roll spelar mötesplatsen som plattform för sociala relationer. Måste det sociala samspelet ske just på kontoret?

Det har jag väl tänkt på lite nu, i och med att man har jobbat hemifrån. Man tappar, om man säger ganska mycket av det här inofficiella samspelet. Jag har delvis jobbat i ett öppet landskap med få kollegor och då är det lätt att man bara slänger sig runt och frågar