Analys och Diskussion

I första delen kommer filmerna att behandlas kronologiskt och dess genussystem att fastställas, därefter kommer filmerna att behandlas i olika grad beroende på relevans till de centrala begreppen till Hirdmans genusteori, makt och sexualitet. Begreppet isärhållning har stark anknytning till genussystem och behandlas därför inte separat. Identitet diskuteras för att binda ihop de olika resultaten med forskning om kvinnors självbild som häxa och sist sker en överblick över häxans förändring i synen på häxan över tid.

44 _{Peterson, Jens. Aftonbladet Nöjesbladet Otäckt spännande skildring av uppväxt. 20 februari 2015.} 45 _{Lindblad, Helena. Dagens Nyheter Kultur. Rätt väl för ”Cirkeln”. 18 februari 2015.}

29

9.1 Häxor i genussystem

Häxan är en arketyp som förekommer i många berättelser runt om i världen under en lång tid. Hur arketyper porträtteras förändras dock beroende på kultur. Genom denna undersökning framgår det att häxan under det senaste seklet, i svensk film, övervägande porträtteras med egenskaper som inte är önskvärda att associeras med som kvinna. Ofta är dessa egenskaper som dels föreskrivs A och därför ej bör innehas av kvinnan (B), dels aspekter som ses som negativa hos både A och B. I varje film förmedlar häxan genusföreställningar och normer i Sverige genom att bryta mot dem eller vara del av ett upprätthållande av system. Historiskt sett går det därmed att, genom häxors porträttering, förnimma tidens oönskade attribut hos kvinnor.

Filmen Häxan skiljer sig från resterande filmer då den inte bara visar en porträttering av fiktiva karaktärer utan visar även upp skådespelerskorna i rollen som sig själva. När detta sker är det för att stödja filmens tes. Det gör att det går att utläsa fler allmängiltiga föreställningar om genus som regissören besitter och som han vill förmedla. Filmen visar ett A-B system där Maria väverska anklagas för häxeri utan bevis medan den manliga läkaren använder sig av blytest för att berätta om hur husfadern förhäxats, vilket ses som normativt. Häxor i Häxan blir ett kalkylerat verktyg till att förmedla och rättfärdiga vilka normer som ryms inom B och vilka som inte ryms. Sexualitet blir en central aspekt som visar A:s förtryckande av B som diskuteras något senare.

I Flickan och djävulen är häxan ond och karakteriseras i motsats till den hon besitter. Det är genom det bryska talet, det okammade håret, självsäkra hållningen och vägran att lyssna till män som häx- Karin bryter mot genuskontraktet; de är alla aspekter som inte får negativa konsekvenser när de utförs av A. Karaktären Karin uppfyller tidens och filmens normer kring hur femininum/B skall vara och därför är hon en person som publiken hejar på och som vinner sympati, hon är ett offer för antagonisten häx-Karin. Det blir tydligt att isärhållandet av manligt (A) och kvinnligt(B) som, enligt Hirdman, är viktigt för den manliga primaten, framgår här. Egenskaperna som häxan innehar är genusöverskridande och därmed hotar de ordningen och bryter mot tidens normer. Ofriserat hår finns på manliga (A) karaktärer, trots och kroppslig pondus finns med – men det är först när dessa egenskaper innehas av en i grupp B som de blir icke önskvärda. Häxan utmanar A:s överhöghet och därför bränns hon på bål, när hon sedan återföds och väcks i Karin fortsätter hon att rucka på normerna, hon bestämmer, skäller och hotar Mattias att förråda sin son. Häx-Karin och Karin visar genom den starka kontrasten av karaktär på hur genuskontraktet under denna tid var uppbyggt.

30 Kvinnor (B) skulle ej vara högljudda, skratta högt, inta en dominant hållning och bestämma. Detta visas genom att det är egenskaper som tolereras hos manliga karaktärer men inte kvinnliga. Även i Glasblåsarns barn återfinns egenskaper som bestämdhet, högljuddhet och pondus. Egenskaperna visas dels som normbrytande hos en kvinna och blir del av byggandet av en kvinnlig antagonist, dels som en positiv aspekt hos den kvinnliga protagonisten. Systematiskt sett är det snarare ett system av A-a som ses i Glasblåsares barn. Häxorna i filmen karakteriseras mer som A; Arbetsföra, självsäkra, bestämda, kunniga och med avsaknad av lust. Nytt från tidigare är den betydande övervikt som Nanna visas ha, en övervikt som på 1990-talet, då filmen skapades, var ett hett diskuterat ämne som folksjukdom.47 Nanna förmedlar en bild av en icke önskvärd kvinnlig kropp. Hennes kropp accentueras och hennes karaktär anspelas på många vis som negativ. Detta blir än mer tydligt i kontrasten till hennes syster, den normalbyggda, vänliga och goda häxan Flaxa. Flaxa som protagonist visas mer som A och Nanna som a; de båda är bestämda och självsäkra men Flaxa visas med en mer väl omhändertagen kropp, osjälviskhet barmhärtighet och rationalitet. Övervikt är även något som anspelas negativt i Cirkeln. Även om det är en mångfaldig rollsättning av häxor är det endast en av häxorna i filmen som visas vara socialt utsatt. Den häxa som visas som utsatt är överviktig, klädd i stora, omoderna kläder, osminkad och socialt utstött. Anna-Karin visar därmed en norm om hur en förväntad socialt utsatt kvinna förväntas vara 2015. Noterbart är dock att Cirkeln på många sätt tänjer på gränserna och ger egenskaper till karaktärer som ligger utanför ramarna av de typiska stereotyperna. Här återfinns även två manliga häxor som karakteriseras som bristfälliga, den ene tvingas tidigt i filmen till självmord och visas som svag, den andre allierar sig med demoner i sin jakt på makt och visas även han som svag inför sina begär. Likt Glasblåsarns barn är det även i Cirkeln ett A-a system som blir centralt. De manliga karaktärerna porträtteras med begär eller psykisk ohälsa som i filmen Cirkeln föreskrivs till a. Häxan har som karaktär förändrats under det senaste seklet. Det framgår att häxan dels har tillskrivits de egenskaper som är normbrytande för kvinnor under sin samtid för att framstå som onormala och i vissa fall groteska. Därmed har även häxans karakterisering förändrats tillsammans med förändringen på synen av manligt och kvinnligt i samhället. Här menar jag att det inom svensk film går att se hur genusdiskursen har utvecklats och förändrats. Den tydliga upptrappningen av

31 nyansering av kvinnlighet och manlighet mellan filmerna 1944 och 1995 visar hur Simone de Beauvoir, framstående genustänkare, påverkat samhället med sin essä från 1949 Det andra könet. Ytterligare beläggs Hirdmans tes om att maktförhållanden blir uppluckrat när aspekter som setts som kvinnligt versus manligt inte längre är en självklarhet. Något som exemplifieras, bland annat, genom Anna-Karins handlingar efter att hennes krafter väckts, Minoos seger över Max, Flaxa Mildväder och Nannas sociala positioner. Samtidigt som egenskaper blir könsöverskridande är det fortfarande de aspekter som kopplas till maskulinum som ses som överlägsna och därför övergår filmerna till ett A-a system.

9.2 Sexualitet

Alla filmer förmedlar kvinnors sexualitet – något som inom genusforskningen är ett omdebatterat ämne48. Genom Häxan förmedlas sexualitet som ett sjukdomstillstånd där kvinnliga lustar fördöms. I Flickan och djävulen förmedlas olika budskap. Dels genom Karin och Olofs kärlek, dels genom Elins närmanden till sin man Mattias. Sex likställs med kärlek på ett sätt i Flickan och

djävulen som det inte görs i Häxan. I Glasblåsarns barn finns en frustration hos Sofia över att

hennes man Albert inte spenderar tillräckligt mycket tid med henne, därmed är hon den enda karaktär som i egenskap av B, visar längtan. Häxorna visas i filmen som icke-sexuella varelser, de visar inte hud förutom händer och ansikte och de har inga familjer som vittnar om deras sexualitet. Förutom sina attribut är deras porträttering mer lik de i grupp A. Liknande kan ses i Flickan och

djävulen när fru Elin mer uttryckligen ifrågasätter sin man Mattias och avsaknaden av intimitet. I

båda fallen får kvinnorna (B) kalla handen, om än av olika grad av sina sexuellt tillbakadragna män (B). Det är B som visas ha en önskan efter närhet, intimitet och sex som ifrågasätts och avvisas av A.

Filmen Häxan är annorlunda än de andra filmerna genom att det inte direkt är porträtteringen av häxan som förmedlar normerna. Det är istället häxan som används som historisk förankring till att kritisera kvinnors (B) brister. Både skådespelerskor och den allmänna kvinnliga gruppen blir mål för det som Häxan förmedlar. Den förklarar och redogör för lång historisk process av hysteriska kvinnor. Hysteri var en term och sjukdomstillstånd som under lång tid användes för att beskriva kvinnors onormala beteende och känslotillstånd. Däribland neurologiska sjukdomstillstånd som

48 _{Carlsson Wetterberg, Christina., Jansdotter Anna (red). Genushistoria; En historiografisk exposé. Lund:}

32 epilepsi men även, som filmen Häxan visar, känslomässiga tillstånd som nervositet eller sexuella fantasier. Det var en mångsidig diagnos som dels sågs vara skapad som en anledning att hålla kvinnor (B) kvar i hemmet under en urbaniserad och industrialiserad tid.49 Kvinnors sexualitet hotar föreställningar om att den endast förknippas med reproduktion och att den skall kontrolleras genom äktenskap. Genom att i Häxan peka på häxanklagade kvinnors fantasier om djävulen, samt 1920-talets kvinnors sexuella fantasier om andra män är det kvinnors sexualitet som ifrågasätts och diagnostiseras. Kvinnans lust och fantasier om män utanför äktenskapet är normbrytande och avfärdar tanken om att kvinnans sexualitet endast är kopplat till reproduktion, men även att de skall gå utanför äktenskapets kontrollerande stadgar. Det är ett utsvävande från isärhållandet av det manliga offentliga och det kvinnliga privata. Kvinnans sexualitet skall hållas bakom stängda, äktenskapliga dörrar. Vidare anspelar porträtteringen på kvinnors (B) omättliga sexuella begär och irrationalitet som blir en tydlig kontrast genom att munken Johannes, som A, kan och vill stävja sin längtan.

Även i Cirkeln är sexuell försummelse ett återkommande tema. Anna-Karin förtrollar sitt kärleksintresse Kevin och det framställs som att de på grund av detta blivit ett par och tillslut som att de haft sexuella relationer utan Kevins samtycke. Anna-Karin visas begå våldtäkt, det är dock inget som fördöms av de andra häxorna vidare än att de försöker få Anna-Karin att bryta förtrollningen kort innan. Efter våldtäkten skett är det inget som någon ifrågasätter eller diskuterar. Denna porträttering visar dels att våldtäkt mot män inte stigmatiseras, dels att Anna-Karin är så oattraktiv att det enda sätt hon får den uppmärksamhet och intimitet hon önskar få är genom att använda sina magiska krafter. Porträtteringen återskapar återigen bilden av att kvinnors lustar är omättbara, utlevd sexualitet är Icke-A: B eller a. Intressant är att våldtäkten är en aspekt som inte lyfts upp i receptionen av filmen, där är fokuset snarare på vikten av en kvinnodominerande ensemble, för kvinnor att ta mer plats: vara mer som A.

Övergripande är att kvinnlig sexualitet (B/a) går från att vara onormal hos kvinnan i Häxan, till att vara normerande vid ung kärlek i Flickan och djävulen och äktenskap i Glasblåsarns barn. I

Cirkeln visas olika slags sexuella relationer; dels utomäktenskapligt mellan häxan Vanessa och

hennes pojkvän, dels inomäktenskapligt mellan Vanessas föräldrar. I Cirkeln kommenterar Ida

49 _{Briggs, Laura. The Race of Hysteria: "Overcivilization" and the "Savage" Woman in Late Nineteenth-Century}

33 Vanessas karaktär och säger att hon får könssjukdomar bara av att titta på henne. Det är tvetydigt om det är hennes utseende eller livsstil som Ida syftar till men kopplingen mellan Vanessas sexuellt kodade klädstil och hennes sexliv är uppenbar. I alla filmer kopplas utlevd sexualitet och lust som negativ, som del av B eller a. Endast när intimitet initieras genom djup kärlek av Olof i Flickan

och djävulen är den positivt porträtterad.

9.3 Makt

En del av genusforskningen är att studera olika slags relationer mellan män och kvinnor, en del av detta är maktperspektivet. Faxneld lyfter satanistiska feminister och deras omtolkning av bibliska berättelser som ett sätt att omfördela föreställningen av makt.50 Likt hur dessa satanistiska feminister omtolkar Evas mottagande av kunskapens frukt som positivt, går det att förnimma en liknande omtolkning av häxor i undersökningens filmer. Tydligast blir detta i kontrasten mellan

Flickan och djävulen och Cirkeln. I båda filmer lyfts häxan som en verklig varelse, en människa

med extraordinära egenskaper. Skillnaden är att den ena är demoniserad antagonist och den andre protagonist. Magi fungerar som ett maktjämställande medel i Cirkeln. Den onda kraft de strider mot är manlig, men det är inte manligheten i sig som är dominerande och farlig – det är kraften och makten i magin. Magin ger ett jämnare spelfält för karaktärerna, genom magi behöver de inte vara fysiskt starka för att övermanna ondskan och filmens antagonist. Minoo vinner över Max med överlägsna magiska krafter även om hon är yngre, kortare och fysiskt svagare när hon ej har magi. B visas besegra A utan att tillhöra gruppen A, De attribut och egenskaper som B innehar visas inte som nödvändigtvis underordnat A och ofta överskrider de grupperingarna. På grund av överskridandet av egenskaper är det istället A-a systemet som är mest fruktbart att applicera. I Flickan och djävulen stapplar en berusad Mattias mot Karins sovplats och ett överhängande sexuellt hot infinner sig. Det är underförstått att Karin i sin vanliga form inte på något vis har ett fysiskt övertag och därmed skulle kunna bli ett enkelt offer för Mattias; A är stark, B är svag. I

Cirkeln får Anna-Karin makt att göra samma sak som Mattias, magi ger henne mer fysisk styrka

som hon annars inte har. Som häxa får hon makten som implicit tillhör fysiskt överlägsna män (A) och hon använder denna till att ta det hon vill ha, hon tar vänner, hon manipulerar sin mor till att vara den perfekta hustrun och hon utnyttjar Kevin sexuellt. Det som män förmår göra med våld

50 _{Faxneld, Per. Conclusions i Satanic feminism; Lucifer as the liberator of woman in the Nineteenth-century}

34 och grupptryck gör Anna-Karin med hjälp av magi. Det blir tydligt vilken maktskiftande egenskap magi besitter och varför det ses om maktgivande till kvinnor.

Häxorna i filmerna besitter mer makt än vad de hade gjort utan sina magiska egenskaper, det är enligt den normativa ordningen avvikande; B bestämmer inte över A. Makten omfördelas när de kvinnliga häxorna beter sig som männen då de fysiskt kan bestrida negativa konsekvenser av att bryta genuskontraktet. Isärhållandet av egenskaper luckras upp och i Glasblåsarns barn och

Cirkeln är det istället det andra systemet som ger sig tillkänna: A-a. De egenskaper som styrka,

rationalitet, intellekt och i även i vissa aspekter prydhet, är fortfarande positiva egenskaper som associeras med A och motsatsen med icke-A/a. Häxan Adriana innehar en maktposition som rektor, hennes karaktär visas inte som sexuell, hon lever ett solitärt liv, hon är intellektuell, självsäker och strikt. De unga häxor som visar dessa egenskaper har en starkare social position. Anna-Karin som trakasseras för sitt utseende är tystlåten, osäker och intimitetssökande. Anna- Karin visas sålunda som lilla a.

Återkommande är även stridigheter mellan kvinnor som ett sätt att förhöja sin egen status. I Flickan

och djävulen och dess A-B system kan stridigheterna mellan Karin/häx-Karin och Elin ses som

exempel. I ett system där B inte kan ifrågasätta A:s auktoritet är det istället andra inom samma grupp som kvinnor vänder sig emot. Skillnaden med A-a systemet är att när stridigheterna inte endast sker mellan kvinnor och män kan vem som helst användas för förhöjd status. I Glasblåsarns barn har Flaxa och Nanna mer auktoritet än härskaren, vilket visar sig i deras bestämmande sätt. Samtidigt är härskaren, som en artikelförfattare beskriver, naiv och låter sig hunsas. Härskaren visas med fler karaktärsdrag från a och blir ett verktyg för Nanna att bli mer A. Lagerlöfs forskning om häxprocessernas utbrottskede visar hur kvinnor under denna tid använde anklagelser om häxeri som ett strategiskt verkningsmedel,51 som på så vis tyder på att det fanns en mentalitet om A-B. Kvinnor vände sig mot andra kvinnor mer än män då anklagandet av män inte hade gett kvinnorna tillträde till manliga (A) rum och rättigheter. Det var mer användbart att anklaga andra kvinnor och ge sig själva en högre position inom B.

51 _{Lagerlöf-Génetay, Birgitta. De svenska häxprocessernas utbrottskede 1668–1671; Bakgrund i övre dalarna;}

35

9.4 Identitet

När benämningen häxa omdefinierades och återtogs sattes någonting i rullning, någonting som satt avtryck i historien: Sedan 1940-talet har de kulturella och religiösa rörelserna, Wicca eller

Witchcraft där medlemmarna kallar sig häxor, studerats som en religion. Rörelserna ses som

religion trots att de saknar många aspekter som den sedvanliga definitionen av en religion efterfrågar, exempelvis, en central styrning. Den artikel som refereras i inledningen visar hur många unga kvinnor identifierar sig med häxor och på olika sätt utför ritualer för självförverkligande. Det framgår att media har en central roll i att förmedla bilden av häxor och att denna bild sen 1990-talet i amerikansk media varit övervägande positiv med verk som The

Craft, Sabrina the Teenage Witch eller Buffy the Vampire Slayer. Vidare är det få nya religioner

som har en så omfattande spridning och variation av litterära verk i vanliga bokaffärer.52 Häxan har blivit en del av en större rörelse som både används och som utvecklar feministiska idéer. Det är inte utan anledning som den förnyade bilden av häxan reproduceras och används i film. Som Gustafsson visar med sin forskning produceras filmer för att dra publik och tjäna pengar.53 Häxan är både en produkt av film och ett sätt att forma nya tankar samt idéer av hur kvinnor i samhället bör uppträda för att höja sin sociala ställning. Under det senaste seklet har detta även fått uttryck i svensk film och diskuterats i recensionerna om dessa filmer, något som exemplifieras av hyllningen av Cirkeln för dess kvinnodominerade rollbesättning och viljan i svensk press att tyda djupare budskap om familjedynamik i Glasblåsarns barn.

Magi som en maktutjämnande faktor och återtagandet av ordet häxa kan därför vara en central del i det kulturella skiftet i synen på häxor. Dels, likt satanistiska feministers strävan efter att omtolka termer och normer inom bibeln,54 dels genom att återta ett skällsord som använts mot kvinnor i över 400 år. Att återta ett stigmatiserat begrepp är ett verktyg för att avväpna begreppet. Det är en metod för att återta och förhöja en ute-grupps gentemot en inne-grupp. Termen reappropriation används för att definiera detta etablerade fenomen och är ett resultat av social kreativitet för att

52 _{Berger, Helen A & Ezzy Douglas, Mass media and religious identity: a case study of young witches. Journal for}

the scientific study of religion. 48(3):501–514. 2009.

53 _{Holgersson, Ulrika. Hembiträdet och spelfilmen. Stockholm: Makadam 2017. Passim.}

54 _{Faxneld, Per. Satanic feminism; Lucifer as the liberator of woman in the Nineteenth-century culture. Oxford:}

36 förändra den sociala hierarkin.55 _{Det är denna slags sociala förändring och återtagande av}

begreppet häxa som blir särskilt tydlig i filmen Cirkeln, gentemot de tidigare filmerna.

9.5 Synen på häxan över tid

Häxan har gått från att vara en skamfläck från det förflutna som skall förklaras och studeras till en litterär arketyp att förmedla normer genom. I de studerade filmerna ses hur normbrytande kvinnor blir representerade i filmerna genom häxan. I 1922s Häxan används häxprocesserna för att belysa religiösa skrupler samt för att belysa hur det alltid har funnits kvinnor som kunde beskrivas som häxor, men att det inte har med magi eller diaboliska kontrakt att göra. Även om samtidens artiklar