Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr11) ska skolan förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Samhällets värderingar ska därmed spegla skolan som har blivit tilldelad en mer fostrande roll. Vad dessa värderingar sedan innebär är lite av en tolkningsfråga. Däremot finns det lag på likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling vilket den aktuella högstadieskolan framhäver som viktigast. Det förefaller för oss som att skolan förmedlar dessa lagar och sätter ordningsregler som alla bör följa. Dock verkar inte alla lärare uppleva att ordningsreglerna diskuteras i arbetslagen vilket ger känslan av att vissa lärare har köpt idén och andra inte. Som vi läste i det teoretiska perspektivet är det viktigt ur en socialpsykologisk vinkel att värderingar diskuteras i arbetslagen och arbetslagen emellan. I stort sett har alla i studien upplevt att arbetsmiljön förändrats till det bättre, men åsikterna om vad som har bidragit till förbättringen går isär och likadant delaktigheten i arbetet. Detta skulle kunna bero på att en del lärare inte känner att deras delaktighet uppskattas. Vi fick upplevelsen att de visste att arbetet handlade om ledningens insats och att de själva vill ha bekräftelse för deras arbete med klimatet.
Både författarna inom socialpsykologin och högstadieskolan anser att läraren behöver arbeta med relationer, struktur och gemenskap. Tillhör detta området pedagogiska kunskaper eller inte? Skulle läraren behöva ytterligare kunskaper nu när skolan inte bara förmedlar kunskap till sina elever utan också värden? LUK (lärarutbildningskommittén) skriver att det inte är helt lätt att förutsäga vilka kunskaper en lärare behöver, men att läraren ska främja de läromiljöer där eleverna kan utveckla sina relationer (Aspelin & Persson, 2008). För att skapa en främjande läromiljö och ett gott klimat menar Thornberg (2006) att läraren kan behöva socialpsykologiska kunskaper som stöd. Detta skulle då kunna innebära att skolan anställer en socionom, som högstadieskolan har gjort, för att handleda lärarna i exempelvis relation och ledarskap. Dock menar Binbach
34
(2006) att det inte ska behövas extrainsatta resurser då personalen själv ska klara av biten med arbetsmiljön. Möjligtvis är det en god idé att utbilda lärare i den socialpsykologiska delen, hur eleverna samspelar och påverkas av sin miljö.
Det förefaller som viktigt att alla delar på skolan fungerar för att skapa en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Att alla lärare i klassen arbetar med relationer och bemötande, att arbetslagen diskuterar sina värden tillsammans och att ledningen är stark och vet vad de vill med sin skola. Både det teoretiska perspektivet och skolan poängterar att skolan ska ha och har gemensamma värderingar. Dock har vi märkt är att det kan finnas en risk med detta. Vi upplever att lärarna har olika inställning till arbetet, möjligtvis, som vi påpekade ovan, för att de känner sig tillrättavisade. Risken är att ledningen kommer med krav och regler som sedan i klassrummen inte tas på allvar. Vi tror att även lärarna måste känna en meningsfullhet med det de gör. Att arbetet görs för deras egen och elevernas skull och inte för en rädsla att mista sitt jobb om inte ledningen är glad.
Konflikthantering
Då konflikter är en stor del av vardagen för barn och ungdomar är det märkligt att högstadieskolan aldrig nämner konflikthantering som en del i arbetet med skolklimatet. Inte endast kränkningar utan även konflikter uppstår på rasterna och i klassrummet. Vi skulle vilja påstå att konflikter och kränkningar säkerligen sker dagligen. Det kan tänkas att mycket energi läggs på de elever som är stökiga och de som kränker andra elever. En av lärarna sa i sin intervju att de flyttat stökiga elever. Men om det finns konflikter som återkommer kring vissa elever eller vissa objekt kan det tänkas vara relevant i arbetsprocessen. I högstadieskolans likabehandlingsplan anges tydligt skolans policy:
Policy
Skolområdet X accepterar inte någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Elev som känner sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling skall själv, eller med stöd av vårdnadshavare, med förtroende vända sig till personalen, skolsköterskan, kurator, skolledningen eller annan personal inom rektorsområdet.
Det är varje elevs uppdrag att medverka till goda ”arbetsförhållanden”.
Likabehandlingsplanens policy anger ovan tydligt högstadieskolans budskap och ställningstagande. Det anges att varje elev, med förtroende, ska vända sig till all
35
personal inom rektorsområdet. Detta ger oss en uppfattning om att skolan lägger stor vikt vid elevens eget ansvar att be om hjälp snarare än personalens ansvar att finnas där för eleven för att exempelvis diskutera normer och värden eller lyfta ett problem om en konflikt uppstår. Om vi istället tänker oss att formuleringen av policyn är missvisande och syftar på skolans ambition att vinna elevernas förtroende, kan vi anse, gentemot det socialpsykologiska perspektivet, att det krävs ett relationsarbete och en sammanhållning bland elever och personal på skolan. Likabehandlingsplanen fokuserar mycket på vad som inte tillåts och vilket ansvar de inblandade har. Som tidigare nämnts är det viktigt med en gemensam ståndpunkt men enligt Steinberg (2010) är det även viktigt att fokusera på det som fungerar i miljön. Steinberg menar att det är vanligt att skolverksamheten ofta fokuserar på vad eleverna inte får göra, snarare än att fokusera på hur vi ska bygga vidare på det som fungerar och hur vi ska främja goda relationer.
36
7. Avslutning
Läraruppdraget har förändrats och lärare bör besitta kunskaper om hur en psykosocial arbetsmiljö kan utvecklas. Konflikthantering, relationsskapande och ledarskap är inte naturliga delar i lärarutbildningen, men gentemot vår studie och Läroplanen för grundskolan vågar vi anse att socialpsykologiska kunskaper är väsentliga i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön på en skola.
Både helheten och delarna verkar vara viktiga delar för att få hela skol- och klassrumsklimatet att fungera. Skolans gemensamma värderingar och normer ska genomsyra verksamheten och klassrummets gemenskap och relation bör tränas. Alla anställda på skolan har därmed, tolkningsvis, sin roll för att skapa och bibehålla ett positivt klimat. Dessa roller bör också träffas och diskutera sina tillvägagångssätt för att kunna dela med sig av sina goda idéer. Detta ligger som ett dagligt aktivt arbete vid sidan om kunskapsuppdraget. Att kraven är stora på lärarna och övriga anställa, är enligt oss, en underdrift. Läraryrket är komplext och svårt att greppa, framförallt vilken kompetens som behövs för att skolväsendet ska bli så framgångsrikt som möjligt.
Det hade varit väldigt intressant, i framtiden, att undersöka hur andra skolor gjort för att skapa en så utvecklande miljö som möjligt. Vi hade också gärna gått djupare in på de olika styrdokumenten som finns och problematiserat dem för att på så sätt kunna uppmärksamma eventuella luckor som kan behövas att fyllas i för att kvalitetssäkra skolmiljön ytterligare. Som förslag på framtida forskning anser vi att det behövs mer kunskaper om hur en god psykosocial arbetsmiljö skapas och bibehålls på bästa sätt och om det verkligen kan finnas en gyllene medelväg eller om alla situationer är unika?
37
8. Referenser
Elektroniska länkar
Arbetsmiljön i skolan (2010). Solna: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig på internet:
http://www.av.se/dokument/publikationer/adi/adi_565.pdf (2012-11-12)
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (2012-11-12).
Förebygga diskriminering och kränkande behandling – främja likabehandling (2012).
Stockholm: DO, BEO och Skolinspektionen. Tillgänglig på internet: http://www.friends.se/$-1/file/handledning-skolan.pdf (2012-11-12)
Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang (2003). Göteborg: GUPEA
Tillgänglig på internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/8440/1/Osbeck_Holm_Wernersson.pdf
(2012-11-12)
Skollagen (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/skollagen-och-andralagar (2012-11-12)
Lärares professionella/personliga utveckling (2008). Malmö: Lärarutbildningen Malmö
högskola. Tillgänglig på internet:
http://dspace.mah.se/handle/2043/7112 (2012-11-12)
Litteratur
Binbach, Per (2006). Om skolans psykosociala arbetsmiljö: hur vi skapar ett bra klimat -
en metod i fyra steg. 1. uppl. Solna: Ekelund
Brinkmann, Svend & Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber
Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
38
Iseskog, Tommy & Wikbladh, Magdalena (2006). Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. Stockholm: Thomson fakta
Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori
till praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Kimber, Birgitta (2004). Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens [ teori och praktisk tillämpning för pedagoger]. Solna: Ekelund
Lelinge, Balli & Ekstrand, Gudrun (2007). Klassen som Gud glömde Malmö: Gleerups
Myndigheten för skolutveckling (2003). Olikas lika värde – om arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Stockholm: Tabergs tryckeri
Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Ekelund
Skolverket (2012). Skolverkets allmänna råd – arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Västerås: Edita
Steinberg, John (2004). Världens bästa fröken: när modern pedagogik fungerar. Solna: Ekelund Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare, 1.uppl.
39
Bilaga A
Mejl till rektorn: Kommunens namn = Y
Hej!
Vi är två studenter, Erika och Angelica, som läser sjätte terminen på Lärarutbildningen i Malmö.
Vi har i tidigare kontakt med Marie avtalat tid på måndag den 14/5 och innan intervjun vill vi ge dig lite information om vårt syfte med examensarbetet.
Efter att ha läst ett flertal artiklar om er skola i ”tidningens namn” skapades en nyfikenhet kring hur Marie arbetar. Vårt syfte med intervjuerna är framförallt att synliggöra Maries arbetsuppgifter och tankar kring detta, för att eventuellt reflektera kring vad som skulle kunna tillföras i läraryrket eller skolverksamheten. Vi vill även gärna, utifrån era intervjuer, ge eleverna i årskurs nio enkäter att fylla i. Detta för att få deras perspektiv kring eventuella förändringar sedan Marie tillsattes.
För att undvika att lägga tid till anteckningar under intervjun undrar vi även om det går bra att banda samtalet? Du som rektor, Marie, din skola och Y kommun kommer inte att nämnas vid namn i arbetet och hålls därmed anonyma. Ingen av er personligen kommer att kritiseras i vår studie och ni får mer än gärna läsa arbetet när det är klart.
Om du/ni har frågor får ni jätte gärna kontakta oss på denna mejl. Annars ser vi fram emot att träffa er på måndag!
40
Bilaga B
Intervjufrågor till Marie (socionomen): Skolans namn = X
Kan du berätta vad du heter och lite kort om vem du är? Vad är du utbildad till i grund och botten?
Hur hamnade du i skolans värld?
Hur kommer det sig att du jobbar på X skolan?
Hur skulle du vilja beskriva dina arbetsuppgifter på skolan? Hur ser dina ambitioner/mål ut i verksamheten?
Har du några speciella planer inför hösten?
Intervjufrågor till Agneta (rektorn):
Kan du berätta vad du heter och lite kort om vem du är? Vad är du utbildad till i grund och botten?
Hur hamnade du på X skolan?
Hur länge har du varit verksam som rektor? Hur kommer det sig att du anställde Marie? Skulle kunna beskriva hennes arbetsuppgifter? Känner du att din vision kan uppnås?
41