Analys och resultatdiskussion

I inledningen ställde vi oss kritiska till hur förskollärarutbildningen fokuserar på ämneslärande, språkutveckling och omsorgskunskap men att mindre fokus ligger på samverkan mellan förskollärare och föräldrar. Detta är något vi saknat då vi snart ingår i förskollärarprofessionen och vi anser att detta är en stor del av förskollärarnas uppdrag. Vi valde därmed detta fokus och målet med studien har varit att försöka nå insikt i hur förskollärare tänker kring sitt arbete med föräldrasamverkan, föräldrainflytande samt delaktighet samtidigt som vi även ville få insikt i hur föräldrarna tänker kring detta.

Något som överraskade oss var att förskollärarna hade olika tankar om vad deras uppdrag med föräldrasamverkan, föräldrars inflytande och delaktighet var. Någon ville ha ett aktivt arbete med detta medan någon annan utgick från hur hen ville ha det när hen inte var professionell på sina barns förskola. Vi funderar över om arbetslaget skulle kunna diskutera sina olika tankar och åsikter och eventuellt kompromissa fram någon form av lösning så att arbetslaget är samspelta. Detta tror vi skulle underlätta när de diskuterar fram med föräldrarna hur föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande ska fungera rent praktiskt men även hur föräldrarna tänker kring det.

I vår studie uppgav både föräldrar och förskollärare att de upplevde att hämtningssituationen ofta gick snabbt. På grund av detta utbyts bara snabb information om barnets omsorg. Trots detta anser vi att förskollärarna bör ta sig tid för att samtala med föräldrarna om verksamheten så att föräldrarna kan bli delaktiga och få inflytande. Däremot var det en förskollärare som uttryckte att vissa föräldrar tar sig tid att gå in på avdelningen. Föräldern i vår studie som ibland gick in på avdelningen vid hämtning menade på att detta endast sker när barnet bjuder in till att titta på något. Men vad händer egentligen med de föräldrar vars barn inte bjuder in dem på avdelningen? Ligger det inte i förskollärarens profession att bjuda in så att varje förälder blir delaktig och får inflytande över verksamheten? Då relationen mellan förskollärare och föräldrar är en förutsättning för barns utveckling och lärande kopplar vi detta till mesosystemet där

35

barnet direkt blir påverkat av förälderns och förskollärarens relation (Bronfenbrenner 1979).

På förskolan skapas normer och det vi funderar över är, vem skapar normerna på denna förskola? Föräldrarna uppgav att de upplever att förskollärarna ofta är upptagna med till exempel plocka undan efter måltider, andra barn eller sovsituationerna, därför gör de hämtningssituationen snabb och frågar hur dagen varit utan att gå in på verksamheten. I sin tur uppgav förskollärarna att de upplever att föräldrarna inte har tid att få information både om omsorgen och verksamheten utan ger bara information om hur barnet ätit, sovit och om det varit glatt eller ledset under dagen. Detta är något förskollärarna säger att de läser av och inte haft ett samtal med föräldrarna om. Är det då verkligen framförhandlat hur en hämtningssituation ser ut, eller har föräldrar och förskollärare endast olika uppfattning om hur det bör vara? Vi funderar därför över om det inte vore bättre att samtala med föräldrarna om vilken form av information de vill ha, hur de vill ha den och när de vill ha den, istället för som det framkom i studien ta för givet att föräldrar inte har tid, vill eller orkar ta in denna information. Vi funderar även över om förskollärarna verkligen kan utgå från hur de själv vill ha det när de inte är professionella, utan att detta måste vara något som diskuteras mellan förskollärarna och föräldrarna. I Lpfö 98/10 står det skrivet att förskollärarna ska bjuda in föräldrarna till att vara delaktiga och ha inflytande. Detta även om föräldrarna, som de uttrycker i vår studie, är nöjda med förskollärarnas arbete och inte har några förslag till verksamheten. I föräldrasamverkan kan förskollärarna ta tillvara på föräldrarnas kunskaper om sitt barn (Andersson 2004; Jensen & Jensen 2008) vilket vi anser skapar en bra verksamhet där barnen utmanas och utvecklas och vikten av föräldrasamverkan är något förskollärarna måste göra föräldrarna medvetna om.

Föräldrarna tar upp sin brist på tid när det gäller att vara med på föräldrasamråd och andra samverkansformer. Detta kopplar vi till exosystemet då föräldrarnas arbetssituation indirekt påverkar barnet (Bronfenbrenner 1979) och vi undrar därför hur man som förskollärare kan skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande för föräldrarna när tiden inte finns? Vi tolkar det som att föräldrarna vill vara delaktiga i verksamheten men inte vill ha så mycket inflytande kanske är detta en konsekvens av förskollärarnas inställning och agerande i föräldrasamverkan? Detta för att det framkom att föräldrarna gärna tog del av mer information om vad som händer i verksamheten,

36

men att de känner att de inte behöver komma med idéer utan de litar på att förskollärarna gör sitt jobb. Kanske är det så att föräldrarna är i en period just nu där tiden inte finns, vi tänker att som förskollärare måste du ha en dialog med föräldrarna angående detta vid olika tillfällen och inte bara ta förgivet att de aldrig kommer att ha tid. En tanke som också slog oss var att man kanske även behöver ta upp vad föräldrasamverkan innebär med föräldrarna, då vi tolkar det som att föräldrarna i studien inte riktigt vet vad detta innebär, eftersom att de ansåg att föräldrasamverkan bara gällde omsorgen.

För att relationens kvalitet mellan förskollärare och föräldrar ska bli så bra som möjligt anser vi att det ska vara ett delat ansvar för barnet. En samverkan mellan föräldrar och förskollärare ska ske på lika villkor och för att detta ska ske gäller det att det finns en öppen dialog mellan föräldrar och förskollärare, där man tar tillvara på varandras kompetens. Det får inte bli så att föräldrarna inte vågar eller vill komma med idéer, frågor eller funderingar bara för att förskollärarna har en utbildning att utgå från. Händer detta så skapas det en obalans i relationen och förskollärarna får en överordnad position. Vi anser att relationen mellan föräldrar och förskollärare är lika viktig som relationen mellan förskollärare och förskollärare för att barnen ska utvecklas. Men även att det är av yttersta vikt att både föräldrar och förskollärare är införstådda med vad deras uppgift är och att de strävar åt samma mål när det gäller föräldrasamverkan, föräldrars möjlighet till delaktighet och inflytande över verksamheten med barnets omsorg, utveckling och lärande i fokus. Även om det finns olika tankar från föräldrar och förskollärare om föräldrasamverkan, delaktighet och inflytande, så ligger det i förskollärarens profession att informera om detta. Det är enligt Lpfö 98/10 upp till förskolläraren att se till att en samverkan finns, där föräldrar har möjlighet att bli delaktiga och få inflytande över verksamheten. Därför anser vi att förskollärare bör ta upp sina tankar i diskussion i arbetslaget angående detta.

Vi är av tron att vi fått fram de resultat vi fått eftersom föräldrarna inte verkar vara så insatta i förskolans uppdrag och vad det faktiskt står i Lpfö 98/10. Man skulle kunna se det som en brist på förskollärarnas arbete, då deras information inte verkar ha nått ut till föräldrarna. Detta var även något vi tog upp i inledningen då vi fått uppfattning om att förskollärares agerande och Lpfö 98/10 mål med samverkan mellan förskola och föräldrar inte gick hand i hand med varandra. Konsekvenserna av detta blir att

37

föräldrarna inte blir delaktiga och får inflytande i verksamheten och därmed finns ingen fungerande föräldrasamverkan.

6.2.1

”Kan vi begära mer?”

Vi fastnade vid det som en förälder tog upp,”…så man kan inte begära mer…”, och efter analys av vårt material tolkar vi det som att detta är något både förskollärare och föräldrar i vår studie tagit upp. Därför blev ”Kan vi begära mer?” titeln på vårt arbete.

I vår studie uppger föräldrarna sig vara nöjda med förskollärarnas arbete och tar upp frågan ”Kan vi begära mer?”. Förskollärarna uppfattar det som att föräldrarna inte har tid till föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande men uppger vikten av det och de ställer sig även frågan ”Kan vi begära mer?”. Genom studien tolkar vi det som att föräldrarna inte riktigt vet föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande innebär och därför skulle förskollärarna behöva förklara för föräldrarna innebörden och sina tankar kring detta. Förskollärarna skulle även behöva ha en dialog med föräldrarna om hur föräldrarna tänker kring och vad de anser viktigt med föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande. Vi anser därmed att både föräldrar och förskollärare kan begära mer.