Uppsatsens syfte är att analysera bakomliggande orsak/orsaker till varför att torsken i Östersjön minskat kraftigt de senaste åren samt om det går att tillämpa Elinor Ostroms kriterium för att lösa torskens situation. Vi valde därför att se om det finns klara och tydliga regler som styr yrkesfisket i Östersjön och om regleringarna är tillräckliga för att få ett hållbart torskbestånd. Möjligheterna för kontroll av efterlevnaden av regleringarna var en annan faktor vi koncentrerade oss på.
Utifrån våran studie kan vi konstatera att det finns tydliga bestämmelser som reglerar vem som får bedriva fiske, hur fisket ska gå till och hur mycket som får fiskas. Huruvida reglerna kommer att leda till en hållbar nivå för torskbeståndet är svårt att ge något direkt svar på utifrån denna studie. Åsikterna mellan de olika aktörerna går delvis isär. Yrkesfiskarna menar på att det är främst de biologiska faktorerna som är avgörande, EU och Fiskeriverket anser att det i första hand är det mänskliga beteendet som är orsaken till problemet. Att kontrollera allt fiske som sker i Östersjön är näst intill omöjligt. Det rör sig om enorma ytor att bevaka och ett stort antal yrkesfiskare vilket kräver stora ekonomiska resurser. Därför förekommer överträdelse utav de formella reglerna. Trots detta anser vi att det finns en fungerande kontrollfunktion i Sverige.
Yrkesfiskarna måste bl.a. rapportera landad fisk och föra loggböcker. De stora fiskebåtarna är försedda med satellitsändare så att kontroll vart fisket bedrivits lätt kan granskas. Dessutom övervakar kustbevakningen de förbjudna fiskeområdena.
Ett konstaterande vi har gjort är att de formella och informella reglerna påverkar torskfisket i Östersjön. EU sätter ibland kvoter som är högre än de som forskarna föreslår. Ett av skälet till detta kan vara att det finns många aktörer med olika intressen som ska tillfredställas. Att yrkesfiskarna kan fortsätta att bedriva sitt arbete enligt traditioner är viktigt för att de ska känna tillit för EU. Ett levande fiske leder även till arbetstillfällen och en levande fiskekultur som bidrar till en turistattraktion i skärgården. Det är ett av skälen till varför EU delar ut bidrag och subventioner. Trots att kvoterna ibland sätts för högt utgör de en viktig del av EU:s fiskeripolitik.
Skulle EU ha den ekonomiska möjligheten att kompensera för förlorad fångst fullt ut skulle kvoterna säkerligen vara lägre. EU är sannolikt måna om att ha ett hållbart fiske i framtiden. Vår uppfattning är därför att EU även genom andra medel försöker uppnå ett varaktigt torskbestånd.
Minimimått är ett exempel och selektiva fångstredskap ett annat. Huruvida dessa regleringar är
tillräckliga i strävan mot en hållbar utveckling kan ifrågasättas. Yrkesfiskarna verkar på det stora hela anse att de formella reglerna är bra men att dessa inte är avgörande för torskens framtid.
Istället anser de att det är de biologiska aspekterna som kommer att avgöra torskens situation. Vi håller delvis med yrkesfiskarna i denna åsikt. Salthalter och syretillförseln i Östersjön har visat sig ha en stor betydelse för beståndet. Hur Östersjön mår generellt spelar också stor roll.
Miljöfarligt utsläpp kan påverka torsken såväl direkt som indirekt då det som torsken livnär sig på kan ta skada och minska i antal. Trots detta anser vi att ett fungerande regelverk är av stor vikt.
Vi kunde t.ex. se i den ekonomiska modellen av allmänningarnas tragedi att yrkesfiskarna kommer fiska över en långsiktig varaktig nivå om det inte finns några regleringar. Problemet med allmänningarnas tragedi uppstår vid bristande tillit till varandra och i rädsla för att någon annan ska ta upp fisken, tar man upp för mycket själv. Förtroende mellan de svenska yrkesfiskarna verkar vara bra men tilltron för några av de andra gränsande länderna verkar vara bristande. Vi anser att detta bland annat beror på skillnader i kulturer, traditioner och normer. Att vi i Sverige har som tradition ett starkt socialt kapital, vilket lett till förtroende mellan individer, garanterar inte att det är en självklarhet i andra länder. Trots ett starkt socialt kapital överskrids fiskekvoterna även i Sverige. Skälet till detta anser vi bero på yrkesfiskarnas möjlighet att öka sin ekonomiska vinst. De lever idag på marginalen för vad som är lönsamt och därför finns det incitament att bedriva överfiske. Det är en bristande kontrollfunktion som överhuvudtaget gör att det är möjligt. Trots att det finns klara och tydliga regler kring torskfisket i Östersjön så ter de sig verkningslösa om det inte finns en fungerande kontroll av deras efterlevnad. Torsken rör sig över stora ytor och därför är det svårt att helt och hållet övervaka all fisk som tas upp. Tillsynen försvåras även av att det finns ekonomiska begränsningar som gör att önskvärd nivå av kontroll inte alltid är möjlig att genomföra. Vi menar dock inte att det någonsin kommer gå att kontrollera fisket fullt ut just av den anledningen att det är en gemensam resurspool. Det är den egentliga anledningen till varför vi inte anser att det genom formella regleringar går att lösa torskens problem fullt ut. Vi vill även poängtera vikten av att se till fler lagar än till just de som reglerar själva torskfisket. Som vi tidigare nämnt spelar de biologiska faktorerna stor roll för torskens framtid. Många av de biologiska aspekterna påverkas av övergödning, farliga miljöutsläpp m.m.
Dessa måste regleras så att vi får ett friskt hav och ett välmående ekosystem.
Efter att ha analyserat vårat resultat av frågeställningarna har vi kommit fram till slutsatsen att de bakomliggande orsakerna till torskens problematiska situation beror på för högt satta kvoter,
överträdelse av dessa, bristande kontrollfunktion och de biologiska faktorerna. De två av Elinor Ostroms kriterium som valts uppfylls delvis på torskens situation. Det är inte möjligt att kontrollera yrkesfisket av torsk i Östersjön fullt ut och de formella reglerna är inte alltid satta så att bästa resultat kan uppfyllas, t.ex. fel satta kvoter. Vi är nöjda med den information om de formella reglerna som vi fått fram. De informella reglerna var svårare att få fram. Vi är medvetna om att det fanns mycket mera intressant fakta att hämta från yrkesfiskarna om de informella reglerna. En djupare undersökning kring ämnet skulle kunna vara ett intressant projekt för framtiden.
9. Referenser
Litteratur
Brundtland, Gro Harlem. (1988). Vår gemensamma framtid. Stockholm: Prisma.
Karlsson, Johnny. (1984). Fiskar- djurens underbara värld, Göteborg: Bokorama.
Kurlandsky, Mark. (1999). Torsk - En biografi om fisken som förändrade världen. Stockholm:
Ordfront förlag.
North, Douglas C. (1993). Institutionerna, tilväxten och välståndet. Stockholm: SNS förlag.
Ostrom, Elinor; Gradner, Roy & Walker, James. (1994). Rules, Games, & Common-Pool Resources. Ann Arbor: The University of Michigan Press.
Rådelius, Christina. (2002). Självstyre eller självförvaltning? Problem och möjligheter utifrån en studie av världsarvet Laponia. (Rapport 2002:57), Luleå Tekniska Universitet.
Sabatier, A. S. (1999). Theories of the Policy Process. Boulder, Colorado: West View Press.
Officiellt tryck
Ds1997:81. Fisk och Fusk – Mål medel och makt i fiskeripolitike. Stockholm: Fritzes offentliga utredningar.
Fiskeriverket. (1993). Östersjötorsken trängd av brackvatten, övergödning och hårt fiske.
Fakta f8, årg.2, nr 8.
Jonsson, Birgitta (red.). (2003). Torskar torsken? Forskare och fiskare om fisk och fiske.
Stockholm: Formas.
Miljödepartementet. (2001). En presentation av miljödepartementet. Stockholm:
Regeringskanslit.
SOU 1998:24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv, översyn av fiskeriadministrationen m.m. Stockholm: Fritzes offentliga utredningar.
Uppslagsverk
Lund, Ann-Marie (red.), (1998). Bonniers Compact Lexikon. Bonnier.
Internet adresser
Internet 1. Mimersbrunn. 25 mars 2004.
http://www.mimersbrunn.se/arbeten/2471.asp
Internet 2. Svenska naturskyddsföreningen. 16 april 2004.
http://www.snf.se/verksamhet/kust-hav/nyhet.cfm?CFID=589768&CFTOKEN=99989…
Internet 3. Svenska naturskyddsföreningen. 17 maj 2004.
http://www.snf.se/verksamhet/kust-hav/hoten-utfiskning.htm
Internet 4. Svenska naturskyddsföreningen. 17 maj 2004.
http://www.snf.se/verksamhet/kust-hav/torsk-liv.htm
Internet 5. Svenska Dagbladet. 3 maj 2004.
http://www.svd.se/dynamisk/inrikes/did_5717020.asp 13/6 2003
Internet 6. Svenska naturskyddsföreningen. 17 maj 2004.
http://www.snf.se/verksamhet/kust-hav/torsk-ostersjon.htm
Internet 7. EU. 1 april 2004.
http://www.europa.eu.int/comm/fisheries/doc_et_publ/factsheets/facts/sv/pcp3_5.htm
Internet 8. EU. 2 april 2004.
http://www.europa.eu.int/comm/fisheries/doc_et_publ/factsheets/facts/sv/pcp3_3.htm
Internet 9. Svenska naturskyddsföreningen. 13 maj 2004.
http://www.snf.se/verksamhet/kust-hav/fiske-eu.htm
Internet 10. Regeringen. 13 maj 2004 http://www.regeringen.se/sb/d/1019/a/10180
Internet 11. Regeringen. 1 april 2004.
http://www.regeringen.se/galactiva/service=irnews/action=obj_id=54915
Internet 12. svenska naturskyddsföreningen. 17 maj 2004.
http://www.snf.se/verksamhet/kust-hav/fiske-fakta.htm
Internet 13. EU. 1 april 2004
http://www.europa.eu.int/comm/.fisheries/scoreboard/index_sv.htm
Internet 14. Statens centralbyrå. 1 april 2004.
www.scb.se/statistik/30/301101/200102/3055sm0201.pdf
Internet 15. EU. 2 april 2004.
http://www.europa.eu.int/comm/fisheries/doc_et_publ/factsheets/facts/sv/pcp3_1.htm
Internet 16. Svenska Dagbladet. 7 maj 2004.
http://www.svd.se/ssi/artikelmeny/print.asp?mvarCateroryName=inrikes&logo=...
Internet 17. Greenpeace. 7 maj 2004.
http://www.greenpeace.se/np/s/NP_onepr.asp?g=press&number=3056
Internet 18. Svenska Dagbladet. 17 april 2004.
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_2870000.asp
Internet 19. Nordfiskeri. 2 april 2004.
http://fisk.norden.org/nordfiskeri/nordfiskeri_12.pdf
Internet 20. EU. 8 april 2004.
http://www.europa.eu.int/comm/fisheries/doc_et_publ/factsheets/facts/sv/pcp3_2.htm Internet 21. EU. 18 maj 2004.
http://europa.eu.int/comm/fisheries/doc_et_publ/factsheets/legal_texts/docscom/sv/com_01_526_
sv.pdf
Internet 22. Sunsing. 17. aprl 2004.
http://www.susning.nu/Överfiske
Intervjuer
Intervju 1. 14 april 2004
Björn Beckman, pensionerad ombudsman för Sveriges Fiskares Riksförbund
Intervju 2. 12 maj 2004
Bengt Kåmark, enhetschef för fiskevård på Fiskeriverket
Intervju 3.12 maj 2004
Tore Jonsson, yrkesfiskare, Öland
Bilaga 1. Ordlista
Bacomatrål
En nyare modell av trål som ger mindre fiskar chans att fly då maskorna är fyrkantiga och inte drar ihop sig.81
Bifångster
Den del av fångsten som är oönskad i form av andra fiske arter än den sort man fiskat efter och fiskar som ej uppnått tillåten storlek.82
GFP
Den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) inom EU anger ramarna hur fisket och fastställer maximala årliga fångster, regler om tillträde till olika farvatten samt tekniska regleringar.83
IBSFC
Internationella fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC) är den kommission som förvaltar fisket och ska varje år fastställa de tillåtna kvoterna. Organisationen har nio avtalsslutande länder, Danmark, Tyskland, Finland, Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryska Federationen.84
ICES
Internationella havsforskningsrådet ICES, är en mellanstatlig organisation som består av kustländerna kring norra Atlanten. ICES samordnar medlemsländernas datainsamling, utför beståndsuppskattningar och ger råd om fångstuttag på nivåer som medför att fiskbeståndet vidbehålls inom ”säkra biologiska gränser”.85
81 Johansson, Birgitta, Torskar torsken? (2003) s. 17.
82 Internet 12 / Svenska naturskyddsföreningen
83 Johansson, Birgitta, Torskar torsken? (2003) s. 40.
84 Internet 7 / EU
85 Johansson, Birgitta, Torskar torsken? (2003) s. 41.
Kvot
Andel som vid en proportionell fördelning tillfaller en person eller grupp.86
Överfiske
Är när man fiskar mer fisk än vad ett hav eller sjö producerar, vilket leder till att en eller flera fiskarter riskerar att utrotas lokalt eller globalt.87
86Lund, Ann-Marie (red.), Bonniers Compact Lexikon (1998) s. 601.
87 Internet 22 / Susning