I detta kapitel jämförs empirin mot den teoretiska referensramen. Samt att de olika företagen jämförs mot varandra och kapitlet avslutas med att visa en figur för hur företagen faktiskt gör gentemot analysmodellen.
5.1 Allmänt
I detta avsnitt kommer vi att ta upp allmänna aspekter över företagen och hur de tänker kring tillväxt. (se tabell 2)
Samtliga företag i vår undersökning är småföretag enligt vår definition med 1 till 49 anställda. Företagen har också en hög tillväxt som vi valt att definiera som en omsättningsökning på minst 50 procent mellan 2004 och 2005, samt att företagen haft en positiv omsättningsökning och resultat de tre senaste åren. Alla de undersökta företagen verkar i Norrbotten i fem olika branscher, vilka är: klädkonfektion/mode-, telefonpassning/tjänste-, vvs-, brand och personskydds- samt livsmedel- och transport branschen.
Det finns dock skillnader huruvida tillväxten varit frivillig eller inte. Fyra av de fem undersökta företagen har haft som målsättning att växa. Telefonpassningen i Norr AB har dock inte haft som mål att växa utan målet har mer varit att strukturera ihop det som ingår i företaget idag. En annan viktig aspekt är att samtliga företag vill växa långsamt så att organisationen hinner med att anpassa sig och att de på så sätt kan växa på ett säkert sätt och använda eget genererat kapital för att klara investeringar. Företagsledarna vill med andra ord behålla kontrollen över företaget och dess tillväxt, vilket är en typisk aspekt just för småföretagare. I företag som växer för fort kan strukturen i företaget komma i obalans vilket kan komma att få negativa effekter.
5.2 Strategi
I denna del av analyskapitlet följer en diskussion hur indelningarna skett för den övergipande- och tillväxtstrategin för respektive fallstudieföretag. (se tabell 2)
Div A fashion AB skiljer sig en aning från våra andra fallstudieföretag eftersom att deras stora fokus ligger och har legat i att finna de perfekta affärslägena, för dem så är läget oerhört viktigt. Faulkner & Bowman (1995) anser att ett företag med en fokuserad differentierings strategi bör ha en existerande grupp av kunder för att en sådan strategi ska fungera. Kunderna skall också vara villiga att betala mer pengar endast på grund av värdeökningen för produkten. Div A fashion AB har tidigare haft sina butiker på något mer avlägsna lägen men när företaget flyttade till den plats de har idag följde existerande kunder med samt att många nya kunder tillkom. Div A fashions produkter är av hög kvalitet och av kända varumärken vilket ger ett högre kundvärde till relativt normala priser. Deras stora fokusering och noggranna urval av produkter gör att de är ett fokuserat differentierat företag. För Div A fashion är strategin att butikerna ska ligga på centrala platser i de Norrländska städerna men även att företaget skapar sig ett namn. Under tillväxtfasen så har företaget arbetat med framförallt de nuvarande produkterna på de
ANALYS
nuvarande bekanta marknaderna, men det är de nya affärslägena som gjort att deras tillväxt varit så stor som den varit. Marknadspenetration är den typ av tillväxtstrategi som företaget har använt sig av. Johnson et al (2005) anser att marknadspenetration görs genom att marknadsandelar ökar för företaget. Vidare anser Johnson et al (2005) att företag som använder sig av marknadspenetration inte bara kan sitta med samma produkter hela tiden utan en kontinuerlig utveckling måste ske. Detta kan kopplas till empirin då Div A fashion AB konstant söker nya produkter att komplettera sitt utbud med.
Kraven enligt Faulkner et al (1995) för en differentierad strategi är att priset på produkten skall ligga på samma nivå men att kundvärdet ändå ökar. Differentierad strategi är ett vanligt val för nystartade företag (ibid). Det är just denna strategi som Telefonpassning i Norr AB har valt. De erbjuder tjänster som ingen annan har specialiserat sig på i dagsläget vilket gör att kundvärdet ökar samtidigt som normala priser hålls. Denna strategi håller sällan under en längre tid eftersom att konkurrenterna skapar en liknande produkt till lägre pris (Faulkner et al, 1995). Detta kan i framtiden medföra för Telefonpassningen i Norr AB att de kan bli tvungna att gå mer mot en lågprisstrategi för att kunna fortsätta konkurrera. Under tillväxtfasen så har tjänsterna ändrats från att vara ett rent callcenter företag till att endast arbeta med inkommande samtal. När ett företag antingen väljer att förändra en gammal produkt eller att skapa en ny, och lansera dem på nuvarande marknad används en produktutvecklingsstrategi för tillväxt (Johnson et al, 2005). Telefonpassningen i Norr ABs marknad har varit densamma under hela tillväxten och produkten de har konkurrerat med är en förändring utifrån grundidén. Detta innebär att företaget använt sig en produktutvecklingsstrategi utifrån definitionen av Johnson et al (2005). Telefonpassningen i Norr AB har velat växa långsamt. Detta eftersom det ger företaget möjlighet att kunna finansiera sig med eget genererat kapital. En allt för snabb tillväxt hade lett till att företaget skulle vara tvunget att ta in externt kapital. Så för Telefonpassningen i Norr AB kan vi säga att strategin har påverkat valet av finansiering. Rör City i Luleå AB är även dem ett differentierat företag som erbjuder helhetslösningar för badrum inklusive installation. Kundvärdet för deras produkter ökar eftersom att företaget erbjuder helhetslösningar till normala priser vilket Faulkner et al (1995) kategoriserar som en differentierad strategi. Enligt Johnson et al (2005) innebär en diversifierad tillväxtstrategi att ett företag träder in på en helt ny marknad med en nylanserad produkt. Rör City i Luleå AB har haft en planerad tillväxt som uppkommit genom nya produkter men även att de har vidgat och tagit sig in på nya marknader. De har gått från att endast erbjuda rörmokeri till de helhetslösningar de har idag, vilket har lett till en helt ny marknad. Rör City i Luleå AB kommer snart komma ut med fler nya produkter vilket dem tror kommer leda till fortsatt tillväxt.
Brand och säkerhet i Norr AB är ett differentierat företag som följer kundernas önskningar, deras tjänster och utbildningar är unika. Dessa aspekter stämmer väl överens med Faulkner et al (1995) kriterier för en differentieringsstrategi. Brand och säkerhet i Norr AB har använt sig av nya produkter i form av utbildning på ungefär samma marknad under tillväxtfasen, vilket gör att företaget har använt en sorts produktutveckling för att ge företaget en extra skjuts i tillväxt. I framtiden så kommer Brand och säkerhet i
ANALYS
Norr AB att fortsätta att verka med samma produkter/tjänster men på nya marknader med tanke på det nya kontoret som planeras i Luleå inom en snar framtid.
Lindströms transport i Luleå AB har ett högt kundvärde på sina produkter genom att kunderna kan lita på dem och att de alltid gör ett bra arbete till normala priser. Detta leder till en övergripande differentierad strategi för företaget. Lindströms transport i Luleå AB har under många år verkat på samma marknad, det vill säga att leverera mjölk från bönder till Norrmejerier samt till skolor och daghem. Detta gör att företaget har verkat på samma marknad under de senaste tillväxtåren och med nuvarande tjänster. Detta innebär att de enligt Johnson et al (2005) använt sig av marknadspenetration i Ansoffsmatrisen. Ur undersökningen med våra fallstudieföretag så kan vi se att differentieringsstrategi är den vanligaste typen av företagsstrategi för våra valda fallstudieföretag. Sedan så varierar typen av tillväxtstrategi mycket, om detta hänger ihop med skillnader i branscher är inget som vi kan reda ut i nuläget, utan till det behövs fler undersökningar.
5.3 Val av finansieringsform
Denna del av analyskapitlet tar upp hur företagen faktiskt väljer finansieringsform och hur dem helst av allt skulle vilja välja. (se tabell 2)
Div A fashion AB finansierar sina investeringar och sin tillväxt genom det egna genererade kapitalet. Det är också det egna genererade kapitalet som är det som företaget vill använda i första hand, sedan om det inte räcker till kan banklån och leasing tänkas vara ett alternativ. Mayers och Maljufs (1984) pecking order modell följs till viss del eftersom att företaget vill finansiera med eget genererat kapital. Dock finns en viss motvilja till banklån vilket kan liknas vid Howorths (1999) avbrutna pecking order modell som säger att företagen inte behöver gå igenom alla de tre stegen i den ursprungliga modellen.
Telefonpassning i Norr AB har likt Div A fashion AB, precis som de velat, klarat av att finansiera företagets tillväxt och investeringar genom det egna genererade kapitalet. Banklån och leasing skulle kunna vara alternativ om det egna genererade kapitalet inte skulle räcka. Mot detta kan en tydlig koppling till Mayers och Maljufs (1984) pecking order modell göras där eget kapital väljs i första hand, sedan extern finansiering.
Rör City i Luleå AB däremot har finansierats genom att belåna fakturor och använda sig av en checkräkningskredit. Helst skulle företaget vilja använda endast eget genererat kapital, men tyvärr så har inte det räckt till under deras stora och snabba tillväxt. Därmed har Rör City i Luleå AB inte följt Mayers och Maljufs (1984) pecking order modell eftersom de endast använder sig av extern finansiering i nuläget. Hade det funnits nog med eget kapital hade företaget gärna följt pecking order modellen men tvingas idag till andra alternativ.
Brand och säkerhet i Luleå AB har använt sig av en checkräkningskredit och banklån för att finansiera företaget hittills. Ägaren till företaget anser att ett banklån är ett bra alternativ i nuläget när räntorna ligger på en så pass bra och låg nivå. Efter banklån så kan
ANALYS
leasing vara ett bra alternativ utifrån företagets förutsättningar. Dock är även här det egna genererade kapitalet det mest önskvärda, men det storlek på kapital som krävs tar tid att bygga upp. Företagets tankegångar liknas vid Mayers och Maljufs (1984) pecking order modellen men det finns idag ingen möjlighet att följa dessa steg eftersom att det egna genererade kapitalet är för litet.
Lindströms transport i Luleå AB har använt sig av banklån till största del men även en del eget genererat kapital. Det mest önskvärda vore om de skulle ha eget genererat kapital som räcker för alla investeringar. Dock har investeringarna varit dyra hittills, det är inte enkelt att finansiera en ny lastbil utan banklån för företaget. Också för Lindströms transport i Luleå AB finns viljan att följa Mayers och Maljufs (1984) pecking order modell men på grund av väldigt stora och dyra investeringar har detta bara lyckats till viss del. Företaget har varit tvungna att även ta ett till steg i pecking order modellen till extern finansiering för att klara av sina investeringar.
Myers (2003) nämner att det kan finnas vissa skattefördelar om ett företag väljer att ta banklån i lika stor skala som nuvarande värde på eventuella kostnader. Dock har inget av våra fallstudieföretag lagt ner tid på att fundera på dessa aspekter vilket gör att dem inte heller ser skattefördelar med deras finansieringsval.
Utifrån vår undersökning ser vi att det mest eftertraktade vore om det gick att följa Mayers och Maljufs (1984) pecking order modell så att det egna genererade kapitalet skulle räcka till för fallstudieföretagen. När det egna genererade kapitalet ofta inte räcker till kan banklån, leasing, factoring och checkräkningskredit vara ett alternativ för fallstudieföretagen då de ska välja finansieringsform.
Tabell 2. Sammanställning av fallstudieföretagen.
5.4 Jämförelse mot vår tidigare studie
I vår tidigare studie (Andersson & Groth, 2006) där vi jämförde fyra småföretag med hög tillväxt hur de väljer finansieringsform kom vi fram till att de i första hand väljer eget genererat kapital och att vissa hade en stor motvilja till att ta ett steg ner till extern finansiering i Mayers och Maljufs (1984) pecking order modell. I denna nya studie ser vi tydligt en skillnad mot den tidigare studien eftersom att endast två av fem småföretag i undersökningen valt att enbart finansiera sitt företag med eget genererat kapital. Viljan hos fallstudieföretagen i den nya undersökningen finns att följa pecking order modellen men det egna genererade kapitalet räcker sällan till. En likhet som vi sett kring
ANALYS
diskussionerna vid val av finansieringsform är i båda undersökningarna att det är viktigt att vidmakthålla kontrollen, självständigheten och handlingsfriheten för ledarna över våra fallstudieföretag.
5.5 Koppling mellan strategival och val av finansieringsform
I denna del av analysen kopplar vi samman strategival och val av finansieringsform genom vår analysmodell (se figur 5).
1. Div A fashion AB
2. Telefonpassningen i Norr AB 3. Rör City i Luleå AB
4. Brand och säkerhet i Norr AB 5. Lindströms transport i Luleå AB
Figur 5. Sammanställning av fallstudieföretag i analysmodellen.
Efter analysen av vår undersökning med fallstudieföretagen kan vi konstatera att vi inte ser några direkta kopplingar mellan strategier och val av finansieringsform. Den vanligaste strategin är differentieringsstrategin samt produktutveckling för tillväxt. Det egna genererade kapitalet är det som föredras men räcker sällan till i de företag vi har undersökt. Istället kan banklån, belåning av fakturor eller checkräkningskredit vara alternativ. Anledningen till att eget genererat kapital används i första hand är att företagen vill bibehålla kontrollen, självständigheten och handlingsfriheten över företaget. En bra bankkontakt gör att viljan till att ta banklån ökar eftersom företagen då känner sig tryggare. Enligt figur 5 kan det utläsas att inget av våra fallstudieföretag har valt både samma strategi och finansieringsform. Utifrån vår undersökning som visar på så pass olika resultat kan vi inte se några tydliga mönster eller dra slutsatser för företagen mer än att om det fungerade skulle de alla vilja finansiera sitt företag med eget genererat kapital. Hade undersökningen istället baserats på tankegångarna kring strategi och val av finansieringsform hade vi kunnat konstatera att oavsett strategi så vill våra fallstudieföretag använda sig av eget genererat kapital för att finansiera en investering.
SLUTSATSER