Förslag till fortsatt forskning

Ett förslag till vidare forskning inom vårt problemområde skulle kunna vara att undersökningen tillämpas på stora företag för att se om det där finns tydligare kopplingar mellan strategival och finansieringsval.

Ett annat förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka om bransch och strategi hör ihop för småföretag för att sedan kunna se kopplingar till finansieringsval. Intressant vore också att se till en enda bransch för att se om det finns några speciella strategier som används inom just denna valda bransch.

LITTERATURFÖRTECKNING

Litteraturförteckning

Anderson, R., Groth, I. (1997). Capital structure: perspectives for managers. Management

decisions 35 page 552-561.

Andersson, J., Groth, J. (2006). Hur resonerar småföretag med hög tillväxt kring sin

kapitalanskaffning? – En fallstudie med fyra småföretag i Luleåregionen.

Kandidatuppsats vid Luleå Tekniska Universitet

Ansoff, I., (1965). Corporate strategy: An analytic approach to business policy for

growth and expansion. New York, USA

Arbnor, I., Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur Baghai, M., Coley, S. och White, D. (1999), Tillväxtens alkemi, kickstart för stark och

kontinuerlig tillväxt, ISL, Göteborg

Bengtsson, L., Skärvad, P. (2001) Företagsstrategiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur Brealy, R., Myers, S., Marcus, A. (2001). Fundamentals of Corporate Finance. Last edition. New York: Mc-GrawHill.

Brealey, R., Myers, S. (2003). Principles of corporate finance. New York: McGraw – Hill

Bruns, V. (2003). Kreditprocesser ur bankens och det växande ägarledda företagets

perspektiv, i Landström, H (red). Småföretaget och kapitalet – svensk forskning kring

småföretags finansiering. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB. SNS förlag

Chirinko, R., Singha, A. (2000). Testing static Tradeoff against Pecking Order models of capital structure: A critical comment.

Davidsson, P (red)., Delmar, F., Wiklund, J. (2001). Tillväxtföretagen i Sverige uppl. 1. Stockholm: SNS förlag

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur

Faulkner, D., Bowman, C. (1995). The essence of competitive strategy. New York; London: Prentice Hall

Garmer, F., Kyllenius, M. (2004). Finansiering för små och nystartade företag. Kristiansstad: Kristiansstads Boktryckeri AB.

Groucut, J. (2007). The value of seeking strategic direction in ensuring a future pattern of ‘‘realistic’’growth potential, Business Strategy Series, Year: 2007 Volume: 8 Issue: 1 Page: 78 - 88

LITTERATURFÖRTECKNING

Hamberg, M. (2004) Strategic Financial Decisions. Malmö: Liber ekonomi Hansson, S. (1998). Finansiering 10 Uppl. Liber AB.

Holme, I-M., Solvang, B-K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur.

Howorth, C. (1999). Small firms´demand for finance. International small business

journal 19,4

Johnson, G., Scholes, K., Whittington, R. (2005). Exploring corporate strategy 7ed. Harlow: Financial times prentice hall.

Landström, H. (1988). Småföretagens försörjning med riskkapital – Vägar i Europa för

att förstärka småföretagens egna kapital. Statens Industriverk

Landström, H. (Red.). (2003). Småföretaget och kapitalet- Svensk forskning kring små

företags finansiering. Kristanstad: Kristianstads Boktryckeri.

Lidström, P., Littorin, C. (2006). Allians för svenska småföretag!. Nya Ludvika Tidning 2006-10-28

Macintosh, N. B. (1994). Management Accounting and Control Systems: An Organizational and Behavioral Approach. John Wiley & Sons, Chichester

Mayers, S., Maljuf, N. (1984). Corporate Financing and Investment Decisions When Firms Have Information That Investors Do Not Have. Journal of Financial Economics,

vol 13.

Modigliani, F., Miller, M. (1958). The cost of the capital, corporation finance and the theory of investment vol 48 no 3 jun 1958.

Modigliani, F., Miller, M. (1963). Corporate income taxes and the cost of the capital: a correction. The american economic review. Vol 53 1963

Myers, S. (1984). The capital structure puzzle. The Journal of Finance. Vol 39. no.3 Myers, S. (2001). Capital Structure. Journal of economic Perspective. Volume 15 number

2 Spring 2001

Nilsson, H., Isaksson, A., Martikainen, T. (2002). Företagsvärdering med fundamental

analys. Lund: Studentlitteratur.

LITTERATURFÖRTECKNING

Ross, S., Westerfield, W., Jaffe, J. (2005). Corporate Finance – International edition. New

York, NY: McGraw – Hill

Smith, J. (2005). Empirical study of a venture capital relationship. Auditing &

Accountability Journal 2005 Vol. 18 Issue. 6 pp. 756 - 783

Söderman, S. (2002). Affärsutveckling: med exempel från H&M, Ikea, ABB och Volvo,

Ekerlid, Stockholm

Tegin, Å. (1997). Kredithandboken Andra upplagan. Norstedts juridik AB. Falköping: Gummessons tryckeri AB.

Thomasson, J., Arvidsson, P., Lindquist, H., Larsson, O., Rohlin, L (2003). Den nya

affärsredovisningen 14 Uppl. Malmö: Liber AB

Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB

Voung, D. (2002). A rational justification of the Pecking order hypothesis to the choice of sources of financing. Management research news. volume 25 number 12 2002

Watson, R., Wilson, N. (2002). Small and medium size enterprise financing: a note on some of the empirical implications of a Pecking order. Journal of business finance &

accounting. april/maj 2002

Yin, R. (1994). Case and study research: design and methods. Thousand Oaks, CA. www.affarsdata.se 2006-11-24 www.almi.se 2006-12-04 www.ams.se 2006-12-06 www.eu.int 2006-11-15 www.ne.se 2006-12-08 www.seb.se 2006-11-29 Intervjuer

Robert Karlsson, VD Div A fashion AB 2006-12-12 Eva Modig, Ägare/VD Telefonpassningen I Norr AB 2006-12-12 Leif- Erik Bergström, delägare i Rörcity i Luleå AB 2006-12-14 Mats Welberg, Ägare/VD Brand och säkerthet i Norr AB 2006-12-15 Carl Göte Lindström, Lindströms transport i Luleå AB 2006-12-16

BILAGA 1 FINANSIERINGSFORMER

Bilaga 1 Finansieringsformer

Eget genererat kapital

Innebär att ägarna låter vinster stanna kvar i företaget. (Thomasson et al 2003) Garmer och Kyllenius (2004) pekar på att finansiering med eget kapital är ett finansieringssätt som är viktigt då det gäller företagets stabilitet och fortlevnad. Hansson (1998) anser att om ett företag har tillräckligt med eget kapital så kan detta säkerställa en lyckad affärsverksamhet och ger företaget ett större finansiellt svängrum, speciellt under företagsstarten. I småföretag kan det egna kapitalet vara begränsat, vilket kan göra det svårt för dem att finansiera sin verksamhet eller växa. (ibid) Landström (1988) pekar på att det egna kapitalet höjer företagets soliditet, vilket förbättrar företagets förmåga att överleva på lång sikt. (ibid)

Extern finansiering

Banklån är det vanligaste sättet för företag att finansiera en investering på. Lånebeloppet belastas med ränta och amorteringar, enligt det låneavtal som upprättades då lånet togs. Banken tar ingen som helst hänsyn till om företagets investering är lönsam eller inte, vilket gör att företaget får stå för hela risken med investeringen. (Garmer, Kyllenius, 2004) Bruns (2003) pekar på att en kreditbedömning skall göras för att urskilja vilka företag som kommer att överleva samt vilka som har kapacitet att återbetala hela lånet. Hansson (1998) anser att vid finansiering med banklån så kräver långivaren i de allra flesta fall någon form av säkerhet för lånet. Därmed kan det vara svårt för småföretag att få banklån eftersom att säkerhet kan saknas eller att affärsidén inte är tillräckligt bra. (ibid)

ALMIs företagslån är till för de företag som har svårt att hitta en lånefinansiering som täcker hela deras behov. ALMI kompletterar marknaden genom att erbjuda riskvillig lånefinansiering. ALMIs roll som marknadskompletterande finansiär innebär därför att de vågar ta risker. Företagets affärsidé är det som är viktigast och inte de reala tillgångar som finns. ALMI fäster också stor vikt vid ledarens och företagets förmåga att utveckla och ta tillvara på idén eller investeringen. ALMI kan hjälpa företag som skall starta, nystartade företag eller de som tänkt köpa ett företag. ALMI kräver också en viss säkerhet i företaget, oftast i form av en begränsad borgen. (www.almi.se)

Med ett riskkapitalbolag menas att ett företag förmedlar riskkapital från privata investerare (ibland även från fonder) till nystartade företag som behöver finansiering. De svenska riskkapitalbolag som finns är organiserade i Svenska Riskkapitalföreningen. Riskkapital kan delas in i två grupper, venture (start-up och expansion) och buyout, vilket innebär att antingen hela företaget eller en kontrollerande del av det säljs. (Smith, 2005)

Leverantörskredit används framförallt vid korta löptider. Denna kredit kan ges antingen i utländsk valuta eller i SEK, valet av valuta blir oftast samma som faktureringsvalutan. Exportörens möjlighet att kunna ge en leverantörskredit är helt beroende av hur han på ett eller annat sätt själv kan refinansiera sig. Vid kortare kredittider gör han det kanske genom att dra på sin checkräkning, medan det vid längre perioder kan vara en möjlighet att han separat försöker refinansiera eller sälja bort krediten till en utomstående part, till exempel en bank eller ett finansbolag. (www.ne.se)

BILAGA 1 FINANSIERINGSFORMER

Starta eget bidrag skall underlätta lanseringsfasen och göra att ägarna kan återinvestera eventuell vinst i företaget. Detta bidrag administreras av arbetsförmedlingen och bidraget är tänkt att fungera som ett sorts startkapital i en verksamhets tillväxtfas. Förutsättningar för företagets framtid spelar in såsom företaget chans att överleva, att bli ett stabilt företag och har en affärsidé som verkar övertygande. Starta eget bidraget ges under högst sex månader utom vid undantagsfall, belopp motsvarar sex månaders A-kassa. (www.ams.se)

Checkräkningskredit är ett annat sätt att finansiera sitt företag på det är en kortfristig upplåning. Ett konto öppnas på en bank och kontot kan därefter överskridas till en av banken bestämd gräns. Senare betalas en kreditavgift på det lånade beloppet. För de allra flesta företag är inte betalningsströmmarna kontinuerliga utan både inbetalningar och utbetalningar varierar kraftigt under året. För att i ett sådant skede inte råka ut för en likviditetskris kan det vara lämpligt att skaffa en kredit till företagets check konto. Checkräkningskrediten kan ses som både en långfristig och kortfristig finansieringskälla. En sådan rörelsekredit som checkräkningskrediten är kan därmed för företaget ses som en trygghet för företaget eftersom företaget då kan betala sina fakturor och ha likvida medel i företaget även om inbetalningar och utbetalningar är ojämnt fördelade under året. (Thomasson, Arvidsson, Lindquist, Larsson, Rohlin, 2003)

Factoring är ytterligare ett sätt att finansiera ett småföretag på är factoring. Factoring innebär att företaget säljer sina kundfordringar till ett factoringföretag, eller att företaget får ett lån hos ett factoringföretag med kundfordringen som säkerhet. För småföretag kan detta vara bra eftersom att de snabbt får in sina pengar, dock tar finansbolaget ett avdrag för risk – och hanteringskostnader. Detta innebär även att finansbolaget övertar kreditrisken, sköter inkasseringen och redovisningen av fakturorna. Factoring anses passa bäst för företag som expanderar snabbt samt för företag som är lönsamma men har en ansträngd likviditet. (Thomasson et al, 2003)

Leasing kan vara ett annat alternativ då det gäller finansiering. Enligt Tegin (1997) innebär leasing antingen hyra eller avbetalningsköp. Leasing är normalt sett en finansieringsform som kommit till genom upplåtelse av lös egendom till nyttjande. Denna nyttjanderätt kan röra till exempel fastigheter och bilar. Leasing kan därför liknas med ett hyresavtal. Leasegivaren kan vara en tillverkare eller ett speciellt leasingföretag som lämnar ett slags långsiktigt lån utan bankmässiga säkerheter. (ibid)

Nytt eget kapital

Nytt eget kapital innebär att ägarna satsar egna nya medel i företaget, ofta för att stärka likviditeten. (Garmer & Kyllenius, 2004)

BILAGA 2 INTERVJUGUIDE

Bilaga 2 Intervjuguide

Har aktören något emot att dennes namn och företagsnamn används i uppsatsen eller föredrar ni att vara anonyma?

Allmänt

1. När grundades företaget?

2. Vad har aktören för befattning i företaget? Hur många år har aktören haft denna befattning?

3. Viken är er affärsidé?

4. Vad är företagets huvudverksamhet? 5. Vilken bransch anser ni att ni verkar i?

6. Vem äger företaget och hur ser dess organisation ut?

7. Hur många anställda har företaget? Uppdelningar på avdelningar?

8. Har företaget gjort några stora förändringar sedan starten? Till exempel bytt ägare eller liknande. Varför har dessa ändringar gjorts?

Tillväxt

9. Anser ni att ert företag har en hög tillväxt jämfört med andra företag i er bransch? 10. Hög tillväxt kan definieras på många olika sätt. Hur definierar ni hög tillväxt?

(Vi definierar hög tillväxt genom att företagen haft en omsättningsökning på minst 50% under det senaste året och tillväxt under de tre senaste åren)

11. Vad beror er höga tillväxt på? Mål att växa, ofrivilligt eller någon annan anledning?

12. Hur har ni finansierat er tillväxt?

Strategi

13. Kan ni beskriva er företagsstrategi? 14. Beskriv era visioner och mål?

15. Anser ni att er valda strategi har en stor påverkan på ert val av finansiering? 16. På vilket sätt anser ni att er valda strategi påverkar valet av finansieringsform?

Val av finansieringsform

Pecking order

17. Vad var er senaste stora investering och hur finansierades den? 18. Vilket sorts kapital föredrar ni vid finansiering? Intern eller extern?

19. Hur motiverar ni ert val av finansieringsform? Vilka för - och nackdelar är extra viktiga att väga in vid valet?

20. Då företaget grundades, ansökte ni då om starta eget bidrag?

21. Får ert företag några andra typer av bidrag? (exempelvis transportstöd etc.)

22. Anser ni att det finns några andra faktorer i omvärlden som påverkar ert val av finansieringsform? Jordbävningar, naturkatastrofer, konjunkturförändringar, valutakursförändringar med mera.

23. Om ni idag skulle göra en större investering, vilken finansieringsform skulle ni välja i första, andra och tredje hand?

BILAGA 2 INTERVJUGUIDE • Banklån

• Leasing

• Andra lån (NUTEK, ALMI, Norrlandsfonden eller liknande) • Övrigt

24. Varför gjordes dessa val? Motivera kortfattat varför ni valde finansieringsformerna i den ordning ni gjorde?

Trade off

25. Finns det skattemässiga aspekterna i ert val av finansieringsform? Vilka?

Avslutning

26. Har aktören något ytterligare att tillägga?

27. Om vi glömt av att fråga något, eller behöver komplettera de svar vi fått är det då okej om vi kontaktar er igen?