ANALYS Processer

Olika förhållningssätt gällande exempelvis varför överlämning ska ske och vad överlämningen ska handla om bidrar till att övergångsplaner inte följs. Elevernas pedagogiska progression riskerar därmed att fördröjas vid de olika övergångarna.

På samma sätt får förhållningssättet till samverkan med hemmet och med omvärldens olika resurser påverkan på det som faktiskt sker.

Förutsättningar

Utöver förhållningssätt får också övergångsplanernas utformning påverkan på resultatet. Att gemensamma planer inte följs kan tyda på att de inte är tillräckligt anpassade till de förutsättningar som råder och att det därför inte känns relevant att arbeta efter dem.

En förutsättning som försvårar återkopplingen till exempelvis förskolan är att barnen från en specifik förskola sprids till många olika grundskolor, både kommunala och fristående. Resultatsammanställningen i förskoleklassen görs i första hand för att främja den aktuella elevgruppens fortsatta lärande och för att ge återkoppling till förskolan behöver en annan typ av resultatsammanställning göras.

Framgångsfaktorer

Dialog och samverkan lyfts ofta som framgångsfaktorer i de olika

kvalitetsuppföljningarna. De övergångar som fungerar bra präglas av just detta och har lett till ett etablerat och fungerande arbetssätt som stöd för

barnets/elevens utveckling och lärande. Den samverkan som sker i det kommunövergripande studie- och yrkesvägledarnätverket är också en

framgångsfaktor och har bidragit till ökad likvärdighet för elevernas utbildnings- och yrkesval.

Hinder

Varje skolform och varje medarbetare är en länk i lärandekedjan och är därmed bärare av den pedagogiska kontinuiteten. Det innebär att det behöver finnas kunskap om och nyfikenhet på hur lärmiljön och undervisningen utformas genom hela kedjan. När detta inte finns i tillräcklig omfattning utgör det ett hinder för den pedagogiska progressionen.

Upplevelsen bland rektorerna är att vårdnadshavare generellt är mer intresserade av dialog kring sitt eget barns trivsel, utveckling och lärande än att delta i

förskole- eller skolenhetens övergripande samråd med vårdnadshavarna. Detta utgör ett hinder för samverkan mellan förskola/skola och hemmen.

SLUTSATSER

Slutsatserna speglar det som behöver förändras utifrån resultatet och den analys som gjorts tillsammans med

cheferna. Samtliga insatser och aktiviteter som genomförs ska bidra till att barn och elever får en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Dessutom ska insatserna leda till ”grönt över tid”, dvs. stabilt goda resultat utifrån de prioriteringar som gjorts i Skolutvecklingsprogram 2023.

Fortsätta med

Huvudmannen och cheferna ska fortsätta att i alla sammanhang hålla ett 1-19-perspektiv för att på så sätt säkra den pedagogiska kontinuiteten. De

ledningsdialoger som genomförs ska fortsätta som grund för ett gemensamt förhållningssätt i hela organisationen och ett forum för att lyfta det som är välfungerande.

Cheferna behöver ska fortsätta att utveckla samverkan med hemmen och med de resurser som finns i omvärlden för att på så sätt stärka förutsättningarna för lärandet.

Sluta med

-Börja med

Huvudmannen och cheferna ska säkerställa att alla övergångar fungerar och bidrar till pedagogisk kontinuitet ur barns och elevers perspektiv. Den pedagogiska kontinuiteten ska också stärkas gällande återkoppling mellan skolformer och stadier.

7 Bilaga 1. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen, i syfte att främja och säkerställa likvärdighet och kvalitet.

I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid enheterna i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formulerats i läroplanerna.

Skollagen (kap. 4) ålägger varje huvudman inom skolväsendet att på

huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen så att den blir likvärdig och håller en hög kvalitet. På samma sätt ska förskolor och skolor bedriva ett kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet på

enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Huvudmannen ska se till att det finns förutsättningar för ett kvalitetsarbete som garanterar verksamhetens kvalitet och likvärdighet. I arbetet med det

systematiska kvalitetsarbetet ingår även att vidta åtgärder. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Dokumentationen ska vara ändamålsenlig vilket betyder att den ska ge underlag för att kunna följa upp verksamheten. Förskolechef och rektor bör därför skapa arbetssätt och rutiner som är effektiva när det gäller att dokumentera verksamheten. Förskolechef och rektor ansvarar också för att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen.

Dokumentationen kan visa på variationer mellan enheter, grupper eller ämnen.

För att få sådan jämförande bild av kvaliteten och likvärdigheten behöver huvudmannen arbeta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet där nedanstående frågeställningar utgör grund för såväl enhetens dokumentation som huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet.

Var är vi?

Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet.

Vart ska vi?

Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.

Hur gör vi?

Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår.

Hur blev det?

Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser.